Att lära sig läsa Tips för en mjukstart på läsresan FRONT COVER 1
Det börjar hemma Text: Liv Engen Förut brukade man säga: Vi försöker hålla igen så gott det går; läsinlärningen får vara skolans jobb. Så är det inte längre. Så fort ett barn kan fästa blicken börjar det registrera att det finns skrift överallt. Små barn är nyfikna och de frågar: Vad heter den bokstaven, och den och den och? Vad står det där? De kräver svar! På så sätt lär många barn sig att läsa långt innan de börjar skolan. Vi varken kan eller bör hindra dem. I vår tid och vårt samhälle utsätts vi för text överallt, hela tiden: på skyltar, reklamaffischer, i sms-meddelanden och e-post, på Internet, i dagstidningar, serietidningar, i böcker och på tv. Vår dagliga utmaning är att läsa allt detta, att tyda alla skrifttecken och återskapa dem till något meningsfullt. Läsning är nödvändigt och nyttigt och nyckeln till en närmast outtömlig källa av information, kunskap och glädje. 2 Läsfärdigheter måste förvärvas. Utvecklingen börjar första gången det lilla barnet sitter i mammas eller pappas knä och bläddrar i en bok och fortsätter sedan hela livet. Intresset för text och läsning uppstår inte ur ett vakuum; läsutvecklingen styrs av allt som barnet upplever i sin vardag. Den viktigaste faktorn verkar vara att barnet omges av läsande föräldrar som visar att de uppskattar läsning och att det både är kul och nyttigt. Från ditt barns första år kan du göra mycket för att ge honom eller henne läslust, intresse för text och fina upplevelser i mötet med texten.
Att lära sig läsa är både lätt och svårt. Lätt eftersom barnen redan känner till många ord och vet att orden sitter ihop i meningar. Svårt eftersom läsning kräver att barnen ska kunna förvandla bokstävernas livlösa streck och kurvor till bekanta och levande ord. Ord som kan sättas samman på tusentals sätt och bli till de mest fantastiska historier. De flesta barn behöver vägledning, stöd och massor av beröm, tid och träning för att få till det! Andra lär sig läsa helt av sig själva. Hur som helst behövs det oftast många, många meter text innan barnet klarar att läsa lika bra som det pratar. Läsning är ingen kunskap. Läsning är en färdighet. Och att utveckla färdigheter kräver övning. Barn som läser mycket blir bra läsare oavsett utgångsläge! Det räcker inte att förstå och lära sig att bokstaven som heter Emm och uttalas mmm kan sättas ihop med aaa, ggg och iii. Magi blir det först när strecken och kurvorna blir till spännande texter som barnet vill läsa om och om och om igen. Med ledning av välvilliga och stöttande föräldrar kommer både högläsningen och barnens egna läsförsök att leda dem in i en positiv utvecklingsspiral. De får det självförtroende som krävs för att de ska våga fortsätta på egen hand. Plötsligt släpper det! Plötsligt har de läst en hel bok. Och de får lust att läsa flera! De har blivit läsare! Belöningen är en öppen dörr till outtömliga källor av kunskap, upptäckter och underhållning. Barn som läser bra får det oftast lättare i skolan och har bättre möjligheter att klara sig bra senare i livet. 3
Välj rätt böcker Många barn är ivriga och nyfikna på bokstäver och läsning. Men det gäller inte alla. Det är särskilt viktigt att väcka läslusten hos dem som inte verkar så intresserade av böcker och text. Här kan du som förälder göra mycket för att underbygga och stärka barnets intresse för att lära sig läsa. Leta tillsammans efter saker som börjar med en bestämd bokstav, eller lek med rimord och låtsasord. Engagera barnet i lekar som Ett skepp kommer lastat med. Läs högt tillsammans med och för barnet, prata om texterna och relatera till ert eget liv. När barn ska börja läsa på egen hand behöver de böcker och texter som är anpassade till deras språkliga färdigheter och intressen. Det ger dem trygghet och självförtroende. Du kan få hjälp att hitta enkla texter som passar just ditt barns nivå på nätet, hos bokhandlare och genom bokklubbar. Det hjälper också att välja texter med miljöskildringar och personbeskrivningar som ditt barn kan känna igen sig i, antingen för att situationen är självupplevd eller för att ni har mött den genom högläsning. Se till att texterna blir så bekanta att barnet efter hand kan läsa dem själva. De flesta lärare uppskattar föräldrar som börjar läsförberedelserna före skolstart. Och skolorna ska kunna anpassa läsinlärningen i klassrummet till varje barns läsnivå. Att lära barnet att läsa betyder inte att ni ska ha skola hemma, men att läsningen får en naturlig plats i vardagen. Det är viktigt att den är lustbetonad och har form av lek. 4
Ända sedan ditt barn föddes har du hjälpt det att bli en läsare genom att: visa att läsning är både viktigt och kul läsa historier och prata om bilderna skapa sammanhang mellan händelser i böckerna och barnets egen värld Du fortsätter att hjälpa barnet att bli en bra läsare genom att: låta läsning bli en naturlig del av vardagen signalera att läsning är både spännande och lärorikt läsa tillsammans med barnet, helst varje dag välja texter och lässituationer utifrån barnets intressen läsa favorithistorierna om och om igen använda berättarröst prata om texterna prata om illustrationerna låta barnet bekanta sig med bokstäverna och bokstavsljuden titta på skyltar och annan text när ni är ute och går 5
Innehåll i bokpaketen Hur ger man barnet texter som är så enkla att det kan läsa dem själva och samtidigt så spännande att det får lust att läsa dem? I Gobokens Lär-dig-läsa-serie får barnet både engagerande högläsningsböcker och böcker som det kan öva sig på att läsa själva. I varje bokpaket finns en bilderbok, faktabok eller fotobok som passar till barnets ålder. Samtidigt får barnet enkla lär-dig-läsa-böcker, med historier som spinner vidare på temat i högläsningsboken. På så sätt blir lär-dig-läsa-böckerna en del av ett stort och spännande universum som barnet redan känner sig hemma i. Högläsningsböckerna Högläsningsböckerna är en samling utvalda berättelser med stor temavariation. Engagerande historier och faktaböcker ger barnet olika infallsvinklar till världen omkring det. Böckerna ska ge läslust, inspirera till samtal och ge er fina lässtunder. Ni kan också lyssna på e-böckerna tillsammans. Studier visar dessutom att högläsning har en enormt stor påverkan på barns läsfärdighetsutveckling. Böcker är ofta välformulerade, ger mer variation i ordbruk och innehåller fler ovanliga ord än ett vanligt samtal. Ett uppmärksamt samspel mellan den som läser och barnet hjälper den vuxne att se vad barnet intresserar sig för i boken. Det öppnar för samtal om saker och händelser i boken, som ofta kan knytas till situationer i barnets liv. På så sätt blir ordinlärningen mer konkret för barnet. Högläsningen får också dubbel effekt i och med att ordinlärningen blir större än genom vanliga samtal. Högläsning har visat sig vara ytterst effektiv för barnets utveckling av både ordförråd och läsförståelse. För att klara att läsa ett ord i skrift måste barnet förstå ordet när det används i tal. 6 Att barnet får titta i en bok medan det lyssnar till texten som läses ger även träning i att koncentrera sig och behålla fokus en längre stund. Högläsning lär också barnet att språket i böcker ofta är annorlunda än barnets talspråk.
Högläsningsböcker Lär-dig-läsa-böcker Lär-dig-läsa-böckerna Varje lär-dig-läsa-bok innehåller en självständig historia, samtidigt som boken är knuten till en av högläsningsböckerna. Mycket av handlingen förmedlas i detalj genom bilderna i samspel med den enkla texten. Det här ger mycket att upptäcka och prata om. Bokstäverna introduceras gradvis och barnet får bekanta sig med vanliga ord som det ofta kommer att möta i annan text. När barnet så småningom klarar att läsa en bok från pärm till pärm kommer det att känna sig stolt och få ett ökat självförtroende. Lär-dig-läsa-böckerna börjar på nivå 1 och ökar i bokstavs- och ordomfång till nivå 3. Böckerna innehåller enkel vägledning till föräldrarna om hur ni kan läsa tillsammans med barnet och stötta det i lästräningen. Bakerst i böckerna finns olika aktiviteter som ni kan ha kul med tillsammans. 7
8 Ordlekar och uppgifter Alla lär-dig-läsa-böckerna innehåller enkel vägledning till de vuxna. Det finns även uppgifter och bokstavs- och ordlekar längst bak i böckerna. Dessa kan hjälpa barnet att fördjupa sig i texten, eller lära sig nya ord och därmed öka läsförståelsen. Men uppgifterna kommer också att skärpa barnets blick för detaljer och uppmuntra det till att teckna eller skriva själv. Både koncentration och finmotorik är viktiga ingredienser när man ska lära sig läsa och skriva.
Spel och böcker på nätet Ni får både huvudböckerna och lär-dig-läsa-böckerna i såväl pappersversion som e-böcker. Ni kan välja om ni vill lyssna till ljudspåret medan ni läser e-böckerna eller om ni bara vill läsa dem själva. Om ni väljer att lyssna till den upplästa texten kommer ni märka att orden i texten framhävs när de läses högt. Detta kan hjälpa barnet att träna på läsriktningen och få förståelse för sammanhanget mellan ord och meningar. Ni får även tillgång till uppgifter och spel som passar till varje läsnivå. Se www.goboken.se/lar-dig-lasa Ni hittar roliga spel på nätet 9
Högfrekventa ord Varje dag använder vi ett par tusen ord. Ett par hundra av orden använder vi extra mycket. De orden kallar vi högfrekventa. Exempel på de högfrekventa orden är: jag, och, som, är, det och frågeorden vem, var och varför. En del av de här orden är inte ljudriktiga de skrivs alltså annorlunda än vi vanligtvis uttalar dem. Till exempel skriver vi och, men de flesta säger å. Det kan vara bra att låta barnet öva extra mycket på de högfrekventa orden, så att det slipper stava sig genom orden varje gång de dyker upp i en text. Längst bak i lär-dig-läsa-böckerna hittar du listan över vilka av de här vanliga orden som har använts i texten. Många av orden upprepas ofta så att barnet ska börja känna igen dem och kanske lära sig orden utantill. Högfrekventa ord 10
Att knäcka läskoden För att kunna lära sig läsa måste barnet både känna till bokstavens form, bokstavens namn och veta vilket ljud den har. Namnet på M är Emm, men ljudet är mmm. När ni läser och pekar på bokstäver och ord kommer barnet efter hand att förstå hur bokstavsljuden dras ihop och blir till ord. Nyckeln till hur nya och okända ord läses är upptäckt! Allt eftersom läsmängden ökar kommer läsaren att känna igen en del ord i texterna, och läsningen går snabbare och blir mer effektiv. Stora och små bokstäver Det finns stora och små bokstäver i alla tryckta texter, därför är det lika bra att barnet lär sig båda typerna samtidigt. Det är bra att prata om skillnaden på stora och små bokstäver, och att de stora ska användas i början av meningar och namn. Det kan vara både kul och nyttigt att använda datorn när barnet ska lära sig stora och små bokstäver. På vägen från tangentbord till skärm byter de stora bokstäverna skepnad och förvandlas till små vuxenbokstäver! Tecken Punkt, och efter hand frågetecken och utropstecken, kan du introducera när barnet klarar att läsa några ord och meningar. Känner man till tecknen blir det lättare att läsa och att förstå hur en text är sammansatt. Ni kan också prata om vad en mening är: den börjar med stor bokstav och slutar med punkt. En mening berättar något. 11
Att läsa med flyt Att läsa med flyt handlar om att läsa som vi pratar. För att kunna läsa flytande måste barnet veta hur det låter. Vi tydliggör viktiga ord, lägger in små pauser, justerar rösten efter budskapet och så vidare. Att lära barnet att höja rösten vid ett utropstecken och höja tonen vid ett frågetecken kommer att ge det en bättre berättarröst och en känsla av att läsa mer engagerat. Det här kan göra läsningen roligare för barnet. Barnet behöver också läsa en text många gånger för att kunna läsa texten sammanhängande. Den som kan läsa med flyt visar att han eller hon har förstått innehållet i texten. Det kan dröja länge innan barnet klarar det. Om barnet klarar att läsa flera ord efter varandra utan att göra uppehåll, och när det läser med berättarröst, måste du verkligen berömma! Men det är inte det främsta målet. Målet är att ge ditt barn en fin upplevelse och läsglädje. 12
Lär känna Läsplutten och hans vänner Läsplutten och hans vänner presenterar de fyra vanligaste skrivtecknen för ditt barn på ett lekfullt sätt. Punkten, utropstecknet, frågetecknet och kommat har fått tydliga personligheter som berättar något om hur de används. Huvudfiguren punkten Läsplutten är mest framträdande, och den personlighet vi får lära känna bäst. Han har därför fått ett lite annorlunda namn. Här kommer en presentation av de fyra vännerna. Den är skriven på ett sådant sätt att du kan dela den med ditt barn. Punkten LÄSPLUTTEN Utropstecknet ROPAREN! Frågetecknet FRÅGAREN? Kommat PAUSAREN 13
Den lilla punkten LÄSPLUTTEN Här är Läsplutten. Läsplutten ÄLSKAR bokstäver och ord. Han är pytteliten och lägger sig på lur bakom varje mening. Redo att läsa den så fort den är skriven. Före alla andra. Alltid är han först. En sån liten rackare! När han har läst färdigt rullar han ihop sig och sover. Eller så går han vidare. Men inte förrän han har lagt en Precis! En liten läsplutt. Som tur är luktar den inte. 14 Läsplutten och hans vänner gömmer sig i lär-dig-läsa-böckerna. Både i bilderna och i texten. Jag lovar. Bara leta! Egentligen är Läsplutten en PUNKT. Punkten är den lilla svarta pricken vi sätter när meningen är slut. Om det inte ska ropas förstås då kommer nämligen
... det bråkiga utropstecknet ROPAREN! Roparen är en riktig bråkstake! Ett långt, smalt streck med en prick under. Han dyker upp när något behöver ropas ut högt! Han skriker när han blir glad! Eller förvånad! Eller överraskad! Eller irriterad! Eller arg! När han ställer sig bakom ett ord eller en mening, ja då vet vi att här står det något som måste ropas ut! Därför kallas Roparen också för ett UTROPSTECKEN! Men det visste du kanske redan? Och du, titta i slutet på förra meningen! Där dök det upp ett nytt tecken. Är det inte självaste frågetecknet? 15
Det nyfikna frågetecknet FRÅGAREN? Här är Frågaren. Frågaren är supernyfiken. Hon frågar och frågar och vill alltid veta mer. Vem? Vad? Var? Varför? När? Frågaren slutar aldrig att fråga. Och vet du vad? Det är ju JÄTTEBRA att Frågaren frågar. Eller hur? För hur skulle hon annars få svar på allt hon undrar över? När Frågaren, eller frågetecknet som vissa kallar henne, står längst bak i en mening, då går våra röster upp och blir ljusare. Tror du att det kan vara för att vi ser fram emot att höra svaret? 16 Men du? Har du tänkte på vem detta är, det här tecknet som plötsligt dyker upp i en mening? Jo, det är
... det tankfulla kommat PAUSAREN Här är Pausaren. Pausaren lägger sig ofta ner och vilar mitt i en mening. Om meningen är lång, då kan det vara bra med en liten paus i läsningen. För att hinna andas eller för att tänka lite på vad man har läst så här långt. Pausaren tycker att det blir lättare att komma fram till slutet då, och att förstå vad meningen handlar om. Pausaren hjälper oss att förstå det vi läser. Supersmart. Hon har också ett annat namn, nämligen KOMMA. 17
Tre nivåer på lär-dig-läsa-böckerna 1 Böckerna på första nivån ska ge barnet en mjuk start på läsningen, få det att känna sig tryggt med de första bokstäverna, ge det självförtroende och läslust. Lite kunskap skapar ofta ett sug efter mer. Därför är det inte osannolikt att ditt barn vill lära sig nya bokstäver efterhand som de dyker upp i texterna ni läser. Det är bara bra! Det finns tre nivåer på lär-dig-läsa-böckerna, med en gradvis stegring av antal bokstäver, meningslängder och historiernas omfång. På första nivån finns det i sin tur fyra steg i stigande svårighetsgrad. De två första lär-dig-läsa-böckerna innehåller ord och meningar som baseras på 12 bokstäver. Därefter introduceras gradvis fler bokstäver och ord i de påföljande lär-dig-läsa-böckerna. Det är därför enklast för barnet att börja med bok 1.1 och fortsätta med 1.2, och så vidare. Texterna innehåller både små och stora bokstäver, som texter vanligtvis gör. Det kan hända att barnet själv väljer att bara skriva sitt namn med stora bokstäver i början. Det är helt okej! Orden i de första böckerna är i största möjliga mån ljudriktiga, det vill säga att skrivsättet och uttalet är lika. Ordet sol skrivs till exempel sol och kan läsas sss-ooo-lll, till skillnad mot ordet igen som skrivs igen men uttalas i-j-e-n. Det är lättare för nybörjarläsare att läsa ord som är ljudriktiga. När barnet klarar att läsa orden och förstå dem stärks självförtroendet som läsare. Men att läsa är mer än att känna igen ord. Orden ska sättas ihop till meningar, de ska förmedla fakta och händelseförlopp. Det här är inte lätt att få till med bara 12 bokstäver. För att undvika att böckerna blir intetsägande och tråkiga har vi valt att använda ett par högfrekventa ord utöver de ljudriktiga, som till exempel och, vill och mamma. De här orden är inte nödvändigtvis ljudriktiga och kan innehålla andra bokstäver än de 12 bokstäver som annars används på nivå 1. Det här är ord som barnen ofta kommer att stöta på i alla typer av text och som de har stor nytta av att både kunna läsa och skriva. Här får barnen även se att vissa ord skrivs med dubbla konsonanter, men uttalas med enkel konsonant, exempelvis mamma. 18
2 3 Böckerna på nivå 2 innehåller fler ord och meningar än böckerna på första nivån. Meningsuppbyggnaden är fortfarande enkel och de flesta orden är ljudriktiga. Böckerna innehåller också fler högfrekventa ord som är nyttiga för barnet att lära sig. Även om texterna fortfarande är korta är de mer sammanhängande än texterna på nivå 1. Böckerna på nivå 3 har fortfarande korta och beskrivande texter, men meningarna är längre och det är mer sammanhang i texterna på den här nivån. Texterna kan innehålla alla bokstäverna i alfabetet. Nu kommer barnet dessutom att stöta på ett par icke-ljudriktiga sk-, kj-, tj-, sj- eller sch-ord. Lär-dig-läsa-böckerna är anpassade för nybörjarläsare: De ska ha få sidor Meningarna ska vara korta Orden ska vara välkända och lätta att läsa Illustrationerna ska fungera som en förlängning av och som ett stöd till texten Historierna ska ge en varm känsla och gärna locka till skratt De ska ge utrymme för tankar och funderingar kanske står det något mellan raderna, och kanske undrar man vad som kommer att hända senare? 19
Så här gör ni: Välj ett bra tillfälle, och låt inte lässtunden vara för länge. Det är bra att välja en tid på dagen när ni kan slappna av och ha det skönt med böckerna, och barnet inte är för trött. Prata om omslaget. Titta på titeln och illustrationen på bokens framsida. Vad handlar historien om? Skapa förväntningar! Engagemanget för boken ökar när barnet vill få svar på sina förväntningar och frågor. Prata om bilderna i boken. Bilderna ger en fingervisning om vad texten handlar om, och historien blir lättare att följa för barnet. Låt barnet peka där du ska börja. Det är inte självklart för alla barn att vi börjar läsa från vänster mot höger. Låt barnet träna på att peka på var vi börjar, för att lära sig läsriktningen. Så länge barnet inte kan läsa läser du. Läs, fundera kring och prata om texten. Låt barnet bestämma takten. Använd ditt finger och peka under orden efter hand som du läser dem. 4 6 år gamla barn är ofta inte medvetna om vad ett ord är. Att peka hjälper dem att skilja ut enskilda ord. Uppmuntra barnet att läsa ord som det känner igen. Låt barnet läsa när det känner igen bokstäver eller delar av ett ord. Hjälp barnet med tankar och funderingar under läsningen. Att läsa ska vara en fin upplevelse! Ge plats för skratt, funderingar och fantasier kring det boken berättar. Försök gärna också relatera texten och historierna till saker som barnet själv har upplevt eller drömmer om. 20 Läs böckerna många gånger. För ett barn är det roligt att läsa böcker om och om igen. Igenkännelse och nya upptäckter kan också öka självförtroendet i läsningen. Prata gärna om vad ni minns från förra gången.
Om ditt barn stöter på bokstäver det inte känner igen eller kommer ihåg. Med hjälp av de andra bokstäverna kan barnet ändå få en idé om vilket ord det handlar om. Om barnet fastnar kan du vänta lite innan du hjälper till, sedan kan du ljuda första bokstaven säg inte bokstavens namn utan dess ljud B uttalas bbb, inte be. Du kan även be barnet att titta på bilden som en ledtråd till vilket ord det kan vara. Om barnet läser fel ger du det tid att gå tillbaka och rätta sig själv. När barnet klarar det är det BRA! Kom ihåg att ge mycket beröm! Förvänta dig inte att barnet ska läsa hela boken själv inte förrän barnet själv visar att det vill göra det. Det är viktigt att lära känna boken och texten ordentligt, och få bra självförtroende i läsningen. Det är bra om du ber barnet att hitta ett särskilt ord i texten. Till exempel kan du säga Kan du hitta ordet sol? i stället för att säga Vad är det här för ett ord? Be barnet att leta upp vanliga (högfrekventa) ord som återkommer i texterna. Orden är samlade längst bak i Lär dig läsa -böckerna. Fråga till exempel: Var står ordet jag?. Låt barnet få läsa för sin docka eller nalle. Uppmuntra barnet till att använda olika berättarröster och olika tonlägen. Det ökar flytet i läsningen och gör det roligare att läsa. Hjälp barnet att läsa meningar med utropstecken och frågetecken. Hör hur rösten förändras och går upp mot slutet av meningen: Vad var det? när meningen avslutas med ett frågetecken. Lär barnet att ett frågetecken är en punkt med en krusidull ovanför. Låt barnet få ropa när meningen avslutas med utropstecken det är kul! Ett utropstecken är en punkt med ett streck över: det ropar! Kom ihåg tiden! Låt inte barnet tröttna på läsningen. Märker du att intresset svalnar är det dags att ta en paus. Gå in på www.goboken.se/barnbokstornet och skriv vad ni har läst där får barnet belöning för att läsa ofta och mycket. 21
Språkutvecklingen går inte i repris! Till och med babyböcker innehåller fler ovanliga ord än de vi använder i vårt eget dagliga tal. Strindberg använde 119 000 olika ord. Det finns 29 bokstäver i det svenska alfabetet. Kineserna har över 85 000 tecken! Vi läser från vänster mot höger. Andra språk, som arabiska, läser från höger mot vänster. En genomsnittlig person har ett aktivt ordförråd på runt 5 000 olika ord. Förskolebarn lär sig upp till 9 nya ord varje dag! 22
23