ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård



Relevanta dokument
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

Problemförändringar och brukarskattningar för

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

Ubåtsnytt VÄLKOMMEN TILL FÖRSTA NUMRET AV UBÅTSNYTT! NR 1: NÅGRA RESULTAT FRÅN TESTPERIODEN MED UBÅT. Bengt-Åke och Kerstin Armelius

Ubåtsnytt nr stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius

Södertälje enhet Vuxenenheten: Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT

Hur bra är missbruksvården?

Ubåtsnytt nr 5 ÅTGÄRDER FÖR KVINNOR OCH MÄN

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

och Manual Innehåll Stöd... 4 Funktionsträning

Ubåtsnytt nr 6 ASI och Ubåt: Förbättringar kopplade till åtgärder

Har samhällets insatser för vuxna med missbruk effekt?

ASI-stad: Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT Ett exempel på en datorgenererad rapport från UBÅT

Ubåtsnytt Nr 11: Åtgärder med oplanerat avslut har sämre resultat!

Hur bra är missbruksvården. Täby. Resultat för Åtgärder och Ställen Bengt-Åke Armelius oh Kerstin Armelius IKP AB

Evidens = Bevis Bengt-Åke Armelius

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Att kritiskt granska forskningsresultat

Länsstyrelsen i Skåne län Sociala enheten Malmö

Har du svårt att sova?

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Evidensbaserad praktik i praktiken

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län

ASI i Trelleborg. Implementering Politiken Sammanställningar. Program

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

ASIDEMO JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!.

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län.

ASI-STAD JÄMFÖRT MED ÖVRIGA

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp)

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Dnr: Statliga pensioner trender och tendenser

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

Motion :318. av Hans Alsen m. fl. om inrättnde ''id Uppsala universitet av en professur. allmänmedicin

Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne

SBU:s sammanfattning och slutsats

Från sömnlös till utsövd

Standard, handläggare

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD

ASI-stad: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metoden

Legitimering av tvångsvård enligt klienter och deras socialsekr.

NET-PLAN Vad är Net-Plan Beslutsstöd?

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?

Kartläggning av missbrukare som fått pengar från prostitution: En analys baserad på ASI-intervjuer fram till oktober 2008

Reviderad Vårdkedjehandbok

jänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden , 184. Reviderade/kompletterade , 35.

Utredning av alkohol- och drogproblem

Mäta effekten av genomförandeplanen

Verksamhetsuppföljning 2011 inom Individ och Familjeomsorgen (IFO)

Lägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad

Evidensbaserad medicin

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?

Kliniska prövningar av läkemedel dagens regler och den nya förordningen. Margareta Svensson Team Leader Drug Safety TFS, Sweden

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014

Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35

ASIKÖPING JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS

En rimlig teori räcker inte

Brukarundersökning inom boende LSS

Anledning till besöket 30% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Kön 21% 22% 14% 11% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Underlag till kongressutbildning

Sveriges Kommuner och Landsting

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Uppföljning av Järfälla kommuns familjerådgivare enligt LOV

Ubåtsnytt nr 10: Att mäta problem med boende

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Vad tycker du om din hemtjänst?

FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Referensmaterial för bättre användning av ASI-intervjun

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

ADAD-net. Användarmanual INDIVIDEN. Råbe och Kobberstad Februari 2010

Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna

Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35)

På uppdrag av Behandlingshemmet Fristad. Intervjuer av uppdragsgivarna kring hur samarbetet har fungerat och hur insatserna har utförts

Metodöverväganden vid analys av aggregerade data från Addiction Severity Index

Statens ansvar för behandling av spelproblem. 1. Spel finns överallt. Den svenska spelmarknaden omfattar alla typer av spel.

Transkript:

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Erfarenheter från ASI-intervjun och Ubåt (Uppföljning och Beskrivning av Åtgärder)

Tidsdisposition Förmiddag: 1. Föreläsning om ASI och Net-analys rapporten med exempel från Heby. 2. Genomgång av metoden Ubåt (Utvärdering och beskrivning av åtgärder). 3. Hur man kan använda verksamhetsrapporten för verksamhetsutveckling. Eftermiddag: Hebys och Enköpings egna rapporter vs verksamhetsrapporten i Net-analys. Eventuellt också Uppsalas Net-analys rapport.

ASI (Addiction Severity Index) En intervju som innehåller flera hundra frågor Tar upp problem inom sju olika livsområden: fysisk hälsa, arbete/försörjning, alkohol, narkotika, kriminalitet, familj/umgänge, psykisk hälsa som kartläggs med ett antal frågor inom varje område. Vi använder två sammanfattande mått för varje område: klientskattning av oro/besvär och behov av hjälp intervjuarskattning av problem/hjälpbehov. ASI-Grund utreder problem inför insatser. ASI-Uppföljning (kortare) följer upp problem.

ASI-net (register) och Net-analys (återkopplingar) ASI-net Dataföretaget Råbe och Kobberstad ansvarar för databas Webbformulär och lagring av ASI intervjuer samt UBÅT Statistikmodul för uttag I ASI-net deltar ca 200 kommuner (ca70% av alla kommuner) ca 20 företag och sjukhus Antal intervjuer är i nuläget drygt 40 000 Ca 1000 nya intervjuer varje månad Moroten för handläggaren är en datoriserad utredning på klientnivå Net-analys A&A utvecklar rapporter som R&K programmerar. Varje enhet som är med i Net-analys kan ta ut rapporter baserade på sina inmatade data. 1. Verksamhetsrapport. Beskrivning och uppföljning av klienterna. 2. UBÅT. Uppföljning och beskrivning av åtgärder för klienterna. 3. ASI och UBÅT Effektanalyser Vilka resultat och effekter ger olika åtgärder och för vilka klienter?

Ett exempel på hur databasen kan användas för att belysa frågor av allmänt intresse: Har missbruksklienternas problem ökat eller minskat under de senaste 10 åren? De kommuner som medverkar i Net-analys har gett oss tillåtelse att sammanställa data på gruppnivå för kvalitetssäkring och återkoppling på verksamhetsnivå. Vi kan därför göra en del sammanställningar som är av allmänt intresse och inte bara förse de medverkande enheterna med resultat för sin egen enhet. För att se om det finns några trender i missbruksutvecklingen har vi jämfört tre tidsperioder: 2002-2008 och perioderna 2009-10 samt 2011-2013. Se hemsidan: http://ubat.rabekobberstad.se

Intervjuarnas skattning av klienternas problemnivå och hjälpbehov har ökat under de senaste 10 åren Intervjuarskattning ASI-G 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Fysisk hälsa Arbete försörjning Alkohol Narkotika Kriminalitet Familj umgänge Psykisk hälsa 2002-08 n 13750 2009-10 n 16103 2011-13 n 14659

Verksamhetsrapport Bakgrund Forskningsprojekt: Referensmaterial till ASI 2005-2008 (ca 14000 intervjuer) Materialet analyserades till Missbruksutredningen 2009-2011

Verksamhetsrapport Medverkan i Net-Analys är frivillig och kräver skriftligt tillåtelse att göra anonyma gruppjämförelser Rapporten görs på en kvalitetssäkrad kopia av de intervjuer som användarna själva matar in i databasen ASI-net Rapporten är dataprogrammerad och tar ca 10 minuter att få fram genom en enkel knapptryckning Man kan själv redigera den datorgenererade texten som sparas i Word.

Hur skapas verksamhetsrapporten? inmatning Rapport uttag automatisering On line? bearbetning programmering analys, tolkning Forskning publicering

Verksamhetsrapport - tre varianter Klienter vid den egna verksamheten jämförs med övriga klienter i databasen. Jämförelser med orter av liknande storlek. Jämförelser över tid vid den egna verksamheten. Normjämförelse sker med aktuella normer som uppdateras varje natt.

Syfte med verksamhetsrapporten 1. Beskrivning av klienterna: Visa på klienternas problem och behov av hjälp Jämförelse med Övriga (normer) visar vad som är unikt och gemensamt 2. Sammanfatta/aggregera information: Profiler, tungt missbruk, allvarliga psykiska problem 3. Uppföljning: Resultat: Förändringar av problem med ASI (G-U)

Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder Bygger på Socialstyrelsens och Psykiatriska föreningens arbete med att kategorisera åtgärder

ASI och UBÅT Ett system för kartläggning, uppföljning och effektanalys På grupp - verksamhetsnivå UBÅT Uppföljning och beskrivning av åtgärder Ex. 12-steg Handläggare Brukarupplevelse kvalitet Vilka får åtgärden? Vilka resultat har åtgärden? ASI-Grund Kartläggning av Kön Ålder.. Missbruk Psyk probl Arbete Förändring Bättre Oförändrad Sämre ASI-Uppföljning Kön Ålder Missbruk Psyk probl Arbete.. Effektanalys: Effektanalys: Sker Sker genom genom ed de jämförelse som inte med fått de åtgärden som inte eller fått andra åtgärden åtgärder eller andra åtgärder

UBÅT resultat från en testperiod på 1 år 32 Kommuner 958 Åtgärder 416 Klienter

55 % av klienterna får mer än en åtgärd 50 45 % 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 12 13 Antal åtgärder per klient

100 Typ av verksamhet där åtgärderna genomförs Andel av alla åtgärder 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kommun Privat Statlig Landsting HVB-hem

67% av heldygnsåtgärder är externa, 23% är interna. Nästan alla öppna åtgärder är interna. 100 Andel av alla åtgärder 90 80 70 60 50 40 Intern n=588 Extern n=372 30 20 10 0 Heldygn n=505 Öppna n=455

Åtgärder fördelade på huvudkategorier Andel av alla åtgärder 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Psykosocial behandling n419 Stöd n302 Utredning n185 Medicinsk behandling n40 Funktionsträning n14

Vanligaste enskilda åtgärderna (% av alla åtgärder) LVM-utredning CRA Bedömning av livssituation Boendestöd Utredning avseende bistånd Kontaktperson Rådgivning, information och utbildning Bedömning av alkohol- och drogvanor Bedömning av problemnivå och hjälpbehov inom olika Återfallsprevention Motiverande behandling (MI) Stödjande samtal Kognitiv beteendeterapi Stödboende 12-steg 0 5 10 15 20

Brukar- och handläggarskattningar Skala mellan 1 och 10. 1, 2, 3, 4 = låga skattningar 7, 8, 9, 10 = höga/mycket höga skattningar. Vi visar procentandel av svaren som har höga/mycket höga skattningar.

BRUKARSKATTNINGAR av alla åtgärder N=142 skattade åtgärder Andel höga/mycket höga 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kort väntan Inflytande val Motivation Påverkan genomförande Bemötande Nöjd med hjälp Förbättrat problem

HANDLÄGGARSKATTNINGAR av alla Andel höga/mycket höga 100 åtgärder N=237 skattade åtgärder 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Anpassat till klienten Väl genomfört Klientens bidrag Nöjd med insats Förbättrat problem

Planerat och oplanerat avslut 70% av alla avslutade åtgärder (ca 450) har planerat avslut. 30% av alla avslutade åtgärder (ca 200) har ej planerat avslut. Åtgärder med oplanerat avslut varar i genomsnitt ca 40 dagar.

BRUKARSKATTNINGAR Planerat och oplanerat avslut Andel höga/mycket höga 100 90 80 70 60 50 40 Planerat avslut n=106 Oplanerat avslut n=20 30 20 10 0 Kort väntan Inflytande val Motivation Påverkan genomförande Bemötande Nöjd med hjälp Förbättrat problem

HANDLÄGGARSKATTNINGAR Planerat och oplanerat avslut Andel höga/mycket höga 100 90 80 70 60 50 40 Planerat avslut n=167 Oplanerat avslut n=65 30 20 10 0 Anpassat till klienten Väl genomfört Klientens bidrag Nöjd med insats Förbättrat problem

Brukarskattningar av stödboende, stödsamtal, KBT och 12-steg Andel höga/mycket höga 100 90 80 70 60 50 40 Motivation Bemötande Nöjd med hjälp Förbättrat problem 30 20 10 0 Stödboende n=19 Stödsamtal n=13 KBT n=15 12-steg n=20

Handläggarskattningar av stödboende, stödsamtal, KBT, 12-steg, MI och ÅP 100 Andel höga/mycket höga 90 80 70 60 50 40 Klientens bidrag Nöjd med insats Förbättrat problem 30 20 10 0 Stödboende n=22 Stödsamtal n=10 KBT n=36 12-steg n=31 MI n=20 ÅP n=20

Förändring av problem med brukarskattningar och med skillnad i Andel höga/mycket höga 100 90 ASI (G-U, 2 skalsteg) Ca 20 i varje grupp 80 70 60 50 40 ASI-bättre ASIsämre/oförändrad 30 20 10 0 Alkohol Narkotika Psykiska problem

Slutsats Kvalitetsupplevelse: Oavsett förändring med ASI skattar brukarna att problemen blivit mycket bättre efter åtgärder. Både brukarskattningar och skillnader i problem med ASI är viktiga att ha med i utvärdering av åtgärder men ska inte sammanblandas. En risk med enbart brukarskattningar är att man inte identifierar de klienter som blivit sämre. En annan risk är att man inte kan skilja mellan effektiva och ineffektiva åtgärder.

Effektanalys: Vilken effekt har åtgärderna? Steg 1: Undersök vilka skillnader i problembild, ASI-G, som finns för de som får (Å-grupp) och de som inte får (Jgrupp) en åtgärd. Steg 2: Undersök om det finns några skillnader mellan Å- och J-grupperna m.a.p. hur problemen förändras (G-U). Steg 3: Undersök om förändringen av problemen är större i Å än i J (dvs. beräkna Å(G-U)-J(G-U)).

ASI för klienter i Ubåt Av de 417 klienter som har åtminstone en åtgärd registrerad i Ubåt har 281 klienter en grundintervju med ASI och 108 klienter har både ASI-G och ASI-U med ca 1 års mellanrum. Effekten av 12-stegs behandling tas som exempel på effektanalys

Steg1: 12-steg före ASI-G: Vilka får 12-steg? ASI-G 7,0 12-steg har mer problem med alkohol före 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Fysisk hälsa Arbete försörjning Alkohol Narkotika Kriminalitet Familj umgänge Psykisk hälsa Ej 12-steg 550 12-steg 106

Steg 2: Förändring mellan ASI-G och ASI-U klienter som fått 12-steg jämfört med de som inte fått 12-steg 4,0 12-steg har större förändringar än ej 12-steg, men alla har förbättrats 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Diff Fysisk hälsa Diff Arbete Diff Alkohol Diff Narkotika Diff Krim Diff Familj Diff Psykisk hälsa Ej 12-steg n235 12-steg n36

Steg 3: Relativa effekter av 12-steg: förändring för klienter som fått 12-steg jämfört med klienter som fått andra åtgärder 12-steg ger bättre effekt än Ej 12-steg på allt utom Arbete / sysselsättning 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 Fysisk hälsa Arbete Alkohol Narkotika Kriminalitet Familj umgänge Psykisk hälsa

Relativa effekter av olika åtgärder på alkohol, narkotika och psykisk hälsa 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5 Stödboende n31 Stödjande samtal n12 KBT n36 MI beh n25 12-steg n35 ÅP n27 Alkohol Narkotika Psykisk hälsa

Verksamhetsutveckling Med hjälp av ASI och UBÅT

Evidence based movement Policy Agriculture Crime Taxes Management Leadership Organization Welfare Drug treatment Recreation Education

Evidens Baserad Praktik, EBP Tre hörnstenar Klientens behov & preferenser Bästa evidens EBP Tillgänglig a resurser

Vetenskaplig evidens Evidens = Bevis (att ett påstående är sant) Ju mer kontroll man har över alternativa tolkningar, desto högre bevisvärde (som i juridik) Ju fler personer en studie grundar sig på, desto säkrare bevis. Meta-analys slår ihop många likartade studier till en större grupper av personer Riktlinjer utvecklas huvudsakligen på basis av meta-analyser

Verksamhetsutveckling och evidens! Riktlinjeevidens. Har vi åtgärder som följer riktlinjerna, t.ex. KBT, MI? Då har vi meta-analytisk evidens, dvs sant enl kontrollerade publicerade studier. Lokal evidens. Vad vet vi om effekter av åtgärder för våra klienter? T.ex.egna uppföljningar? Meta-lokal evidens. Kan vi slå oss ihop med andra enheter för bättre evidens (lokalt, regionalt..)? Kräver gemensamma metoder. Vilken evidenstyp prioriteras om de inte visar samma sak?

Bästa evidens enligt ASI och Ubåt Riktlinjer Meta-analys Systematisera beprövad erfarenhet Ubåt & ASI Verksamhetsrapport RCT Gruppstudier Sammanställningar Lokal praxis Klinisk erfarenhet

Klienters preferenser och behov enligt ASI och Ubåt Klienternas preferenser mäts med kvalitetsskattningar (brukarskattningar) i Ubåt Klienternas behov mäts med problembilder, hjälpbehov, oro etc. i grundintervjun med ASI Nya grupperingar av klienter kan skapas utifrån empiriska resultat, t.e.x. de som är motiverade för 12- steg, de som fått stor förändring av MI, de som avbryter ofta, de som blir sämre och sämre

Tillgängliga resurser enligt ASI och Ubåt Ubåt beskriver vilka åtgärder som finns tillgängliga vid en enhet Ubåt visar vilka åtgärder som finns på andra enheter Är åtgärderna interna eller externa? Är åtgärderna öppna eller heldygn? Hur mycket utnyttjas åtgärderna? Hur länge varar åtgärderna?

EBP enligt ASI och Ubåt Klientens behov & preferenser ASI: problem & hjälpbehov Ubåt: Brukarskattningar ASI jämförelser för åtgärder i Ubåt. Lokal & meta-lokal evidens Bästa evidens EBP Tillgänglig a resurser Ubåt åtgärdsbeskrivningar