Läsfrämjandeplan för Gävle kommun Enligt läsforskaren och professorn Ingvar Lundberg tar det 5000 timmar av lästräning för att bli en fullgod läsare. Det innebär 1 timmes läsning varje dag året runt i nästan 14 år! Med andra ord behövs ett långsiktigt läsfrämjande arbete och ett medvetet läsutvecklingsarbete som måste pågå under ett barns hela uppväxt och skoltid. Namnet X5000 associerar till länet Gävleborg, men också till en tågmodell (X2000) och Järnvägsmuseet. 5000 står som en påminnelse av vilken träningsinsats som behövs för att bli en fullgod läsare. Läståget står för kommunikation och rörelse och att det är något man kan hoppa på. Vagnarna kan bytas ut och fyllas på med olika läsprojekt. I Gävle kommun pågår sedan 2008/09 en samlad satsning på läsning. Den riktar sig till alla barn och ungdomar från 0 20 år, men även föräldrar, speciellt när det gäller de yngre barnen. Huvudaktörerna är förskolan och grundskolan i samarbete med folkbiblioteket. Grunden är alla de läsfrämjande insatser som görs på bibliotek och inom barnhälsovården och det språkoch läsutvecklingsarbete som bedrivs inom förskolan och skolan. Tanken är att insatserna samlas, breddas och fördjupas och att nya projekt och arbetssätt tillkommer och att aktörerna ökar samarbetet sinsemellan. Arbetet inom X5000 Läståget leds och samplaneras av skolbibliotekssamordnaren och barnbibliotekarierna. Skolbibliotekssamordnaren i samarbete med skolutvecklarna och ansvarig för Skapande skola riktar sig till pedagogerna och håller i det läsfrämjande utvecklingsarbetet inom skola, förskola och skolbibliotek. Barnbibliotekarierna samarbetar med landstinget, BVC-personal och logopeder och med pedagogerna inom förskola och skola, insatser riktas även till föräldrar. Folkbibliotekens speciella ansvarsområde är barn och ungdomar på fritiden, aktiviteter och program erbjuds genom folkbibliotekens öppna verksamhet. Genom samarbete med fritidsgårdar och föreningar nås barn och ungdomar som inte så ofta besöker biblioteken. Från och med läsåret 2014/15 riktas även särskilda läsfrämjande insatser till skolans fritidshemsverksamhet. Läsfrämjande insatser 2014-2015 Folkbibliotekets samarbete med BVC och logopeder Folkbibliotekets samarbete med landstinget har fördjupats, inom barnhälsovården betonas arbetet med barns språkutveckling alltmer. Folkbiblioteket har informationsträffar för personalen och förser mottagningarna med väntrumsböcker och litteraturtips. På biblioteken ordnas träffar för BVCs föräldragrupper med ramsande, bokprat för bebisarna och information till föräldrarna. BVC delar ut presentkort. När De små barnens bok hämtas informeras föräldrar om vad som finns på biblioteket för de yngsta. Program med barnrytmik och babysång ordnas regelbundet på flera bibliotek.
Sid 2 (6) Vid 4-årskontrollen får barnen ett nytt presentkort, de får då välja En bok för alla. När boken hämtas erbjuds visning, boktips, lånekort beroende på hur vana/ovana besökarna är. I samarbete med förskolan uppmärksammas presentböckerna, för att göra dem mer kända och öka andelen som hämtar ut dem. I Bomhus har ett nytt samarbete med BVC-mottagningen påbörjats. BVC skickar föräldrar med barn som behöver extra språkstimulans till biblioteket för visning och information om bl a högläsning. Biblioteket i Andersberg har ett nära och väl fungerande samarbete med Familjecentralen som ligger vägg i vägg med biblioteket. Genom samarbetet når man både blivande föräldrar och barn 0-6 år samt deras föräldrar och syskon. Två dagar veckan finns barnbibliotekarien inne på familjecentralens Öppna förskola med sagostunder, rim och ramsande och biblioteksservice. Biblioteket öppnar tidigare för Öppna förskolans besökare en dag i veckan. I samarbete med landstingets logopeder finns sedan 2005 Språkpiller på alla bibliotek i Gävleborg ett särskilt urval böcker för förskolebarn med språkstörning. Logopederna skriver ut bokrecept som ett led i behandlingen. Böckerna lånas på biblioteket där föräldrar får fler lästips och vägledning i hur de kan stödja barnets språk. 2011 breddades användningen av språkpiller genom att BVC har ett eget rekommendationskort att ge till barn som är något försenade i språkutvecklingen och därför behöver stöd och stimulans. Även språkförskolor liksom särskolan är målgrupper för språkpillerverksamheten. Under 2014/15 görs en uppföljning av språkpillerverksamheten. Läsfrämjande insatser inom förskolan Särskilda satsningar görs inom förskolan. Begreppet läsvila avvecklas och ersätts med ett medvetet och pedagogiskt förhållningssätt hos personalen för att väcka och utveckla alla 1-5- åringars intresse för böcker och läsning. Daglig högläsning och skapandet av mysiga läsmiljöer är viktiga för att väcka lusten till böcker och läsande hos alla barn. Genom att inte bara läsa, utan också samtala om och reflektera över innehållet, blir arbetssättet en aktiv del av barns språkutveckling. 2009 startades ett läsutvecklingsarbete med titeln Lärande i sagans värld. Det innebär bl a att man för varje år väljer en inspirationsbok, som alla jobbar med tematiskt. Barnens inflytande och delaktighet poängteras. De läser, leker, skapar och forskar utifrån boken tillsammans med förskolepersonal, barnbibliotekarier och kulturpedagoger. Arbetet leds av läspiloter som får särskild utbildning. Metoden innebär också att man läser mängder av annan barnlitteratur vilket stärker samarbetet med biblioteken. Arbetssättet har spridits till drygt hälften av alla förskolor och fortsätter att utvecklas. Folkbiblioteket fortsätter det nära samarbetet med förskolor och dagbarnvårdare i sitt område. Förskolorna erbjuds lånebesök, även när biblioteket är stängt, och boklådor. Grupperna bjuds in till lekfulla visningar, boklek, program och sagostunder på biblioteket. Flera bibliotek och förskolor jobbar tillsammans kring bokjuryn med bokprat, läsning, boksamtal, boklek och röstning utifrån de nya bilderböckerna. Biblioteken ordnar bokombudsträffar för förskolepersonalen med boktips och förmedling av idéer om hur man kan jobba med barn och böcker. I ett par kommundelar finns språknätverk för samverkan mellan förskola, barnhälsovård och bibliotek. Läsfrämjande insatser inom skolan Inom skolan fokuseras på behovet att arbeta med och utveckla elevernas läsförståelse och
Sid 3 (6) förmåga att tolka texter. Det reflekterande boksamtalet blir allt viktigare. Målet är att man har regelbundna samtal om böcker för att få barn och ungdomar att reflektera över innehållet och budskapet i det de läser. För att stödja och kompetensutveckla lärare ordnas inspirerande föreläsningar som knyter an till arbetet med att stärka barns och ungdomars läsintresse och läsutveckling. En bas för det lässtimulerande arbetet inom skolan är Bibliotekstjänsts utställning Gobitar dvs nya barn- och ungdomsböcker, som finns på Skolbibliotekscentralen och ständigt fylls på. Barnbibliotekarierna bokpratar utifrån de nya böckerna på inspirationsträffar för lärare och skolbibliotekspersonal. En läsande klass där fokus ligger på att lära eleverna läsutvecklande lässtrategier introduceras i hela kommunen med start april 2014. Drygt 400 pedagoger från samtliga f-6-skolor deltar i uppstartskonferensen med initiativtagaren Martin Widmark. Att göra alla barn till fritidsläsare är en utmaning för både skolan och biblioteken. Eftersom det är de barn, som också läser på fritiden, som enligt all forskning klarar skolan bäst, har man allt att vinna på att stärka barnbokens och bibliotekets roll ända från skolstarten. Pedagogerna behöver underlätta så att alla barn från första stund får lånekort och blir regelbundna låntagare i både skolbiblioteket och folkbiblioteket. En särskild satsning görs på fritidshemmen, som uppmuntras att skapa sköna läsmiljöer och satsa på läsningen som en daglig aktivitet. För att inspirera till mer läsning används även ny teknik som ipads, kanon och dokumentkamera. Alla grundskolans klasser välkomnas till sitt närmaste folkbibliotek och erbjuds lånekort, lånebesök, visningar, bokprat, skönlitterära depositioner, boklådor mm. På de integrerade skoloch folkbiblioteken bedrivs ett intensivt lässtimulerande arbete. Klasserna från år 0 till år 6 är schemalagda i biblioteket varje eller varannan vecka för olika läs- och biblioteksaktiviteter. I och med införandet av Kulturtrappan i Gävle kommun skall alla elever i 6-års, årskurs 4 och 7 tas emot på folkbiblioteket för visning eller bokprat syftet förutom att stimulera läslusten är att alla ska lära känna sitt bibliotek, få lånekort och blir aktiva låntagare. Kulturtrappan, som ska vara obligatorisk både för skola och kulturinstitutionerna, införs fullt ut läsåret 15/16. Viss del av verksamheten är redan i gång t ex har alla bibliotek särskilda sexårsvisningar. Folkbiblioteket planerar fortsätta det projekt som startade på Andersbergs bibliotek kring läsning ur ett genusperspektiv, specifikt pojkars attityd till böcker. Pojkar i två klasser i årskurs 5 fick dela in böckerna i Barnbokskatalogen i tre kategorier: Mest för killar, Mest för tjejer och Lika mycket för både för både killar och tjejer. På uppföljningsträffar diskuteras vad som påverkat deras indelning: titel, omslag, baksidans text, författare och genre och hur de tänker kring resultatet och sin egen läsning. Projektet avslutades med filmer från Machofabriken, högläsning och bokgåva. Syftet var att låta pojkarna träna sin reflektions- och analysförmåga samt vidga ramarna för vilka böcker de väljer att läsa. Flera enheter planerar ny omgång av undersökningen utifrån nya Barnbokskatalogen, tanken nu är att man kan jobba med både pojk- och flickgrupper. För att få idrottande ungdomar att läsa mer planeras en särskild satsning riktad till den gruppen, till att börja med i ett skolområde i samarbete mellan skolan och folkbiblioteket.
Sid 4 (6) Ett utökat samarbete mellan skola och bibliotek kring författarbesök har påbörjats. Medel till författarbesöken finns inom projektet Skapande skola och projektledaren där är den sammanhållande länken för författarbesöken. Satsningen på Bokjuryn fortsätter. På folkbiblioteken görs olika bokjurysatsningar. Bokjurypaket köps in till skolbiblioteken. Bibliotekarier, pedagoger och fritidspedagoger uppmuntras att jobba mer tillsammans för att stärka läsningen som ett viktigt fritidsintresse. En särskild satsning görs på Barnens romanpris genom högläsning, boksamtal och omröstning kring de utvalda böckerna. Böckerna köps i flera exemplar både till skol- och folkbibliotek. De tre kommunala gymnasieskolorna har väl utbyggda skolbibliotek och arbetar aktivt tillsammans med skolornas svensk- och engelsklärare med elevernas läsutveckling. Särskilda insatser för barn med funktionsnedsättning Kompletteringen och förbättringen av Äppelhyllorna på biblioteken fortsätter. Det är stor efterfrågan på TAKK, tecken som stöd, både från förskolan och enskilda. Under 2014/15 inriktas arbetet på mer marknadsförning av Äppelhyllan presentation på webben, ny broschyr, program mm. Inom programverksamheten eftersträvar vi att finna föreställningar som tecknas. Satsning på talböcker för barn och ungdomar med läsnedsättning Högt prioriterat är arbetet med att alla barn och ungdomar med läsnedsättning ska få tillgång till talböcker. Det innebär bl a information ut till allmänheten och fortbildning så att all personal är kunnig i de nya sätten att läsa talböcker i dator, läsplatta, smarttelefon osv. Alla bibliotek ska kunna hjälpa barn och ungdomar att komma igång med talboksläsningen och få tillgång till tjänsten Egen nedladdning. Folkbiblioteket samarbetar med Skoldatateket för att alla elever som behöver talböcker i skolan ska få det. Särskild information riktas till skolpersonalen, tydlig information ska också finnas på nätet. Talböcker ska alltid finnas med vid bokprat och visning för skolan, både när det gäller elever och lärare. En målsättning är att också fler skolbibliotek ska få tillstånd till nedladdning för att kunna stödja elever med särskilt behov. Särskilda insatser för barn med annat modersmål På folkbiblioteket är det viktigt med inköp av böcker på de modersmål som finns i kommunen, Stadsbibliotekets avd Barn & Unga har idag medier på 47 olika språk. Folkbiblioteket har satsat på tvillingböcker dvs samma bok finns både på svenska och på modersmålet. Böckerna har hitintills kunnat lånas av förskolor och skolor på långlån. Genom att även placera tvillingböcker i öppna hyllor kommer de att göras tillgängliga för flera grupper som efterfrågar dem: landningsklasser, föräldrar och andra vuxna i svenskundervisning. Förskolan har i uppdrag att stödja språkutvecklingen på barnets alla språk. Folkbiblioteket satsar därför på mer information till förskolan för att öka utlåningen och användningen av böcker på modersmålen. Skolor med elever med annat modersmål uppmanas att i första hand låna från folkbiblioteket. Ambitionen är att också få modersmålslärarna att mer använda bibliotekets utländska bestånd.
Sid 5 (6) Flera folkbibliotek har speciella visningar och regelbundna bokprat för landningsklasser dvs nyanlända elever, både som introduktion till svenska språket och för att stödja modersmålet. Folkbiblioteket lyfter särskilt fram de svenska minoritetsspråken. Romani och samiska uppmärksammas t ex genom egen hyllor, information och utställningar. Gävle är numer finskt förvaltningsområde, vilket bl a innebär upprustning av beståndet av finska barn- och ungdomsböcker samt ökat samarbete med skola och förskola. Finska språkpaket köps in till förskolor där det finns barn med finska i familjen. I ett länsövergripande samarbete mellan biblioteken, kommunerna och BVC tas ett finskt gåvopaket fram som delas ut samtidigt med Barnets första bok till föräldrar med finsk bakgrund. På biblioteket ordnas program och sagostunder på finska. Folkbibliotekets öppna verksamhet för barn och unga på fritiden Folkbiblioteken utgår från Barnkonventionen i sitt arbete, barns och ungas delaktighet är viktig. Biblioteket ska öka dialogen med barn och unga och på så sätt fånga upp önskemål och idéer och låta dessa bli vägledande i det fortsatta arbetet med barnverksamheten. Insatser som främjar barns delaktighet och eget skapande prioriteras. Biblioteket ska vara ett roligt ställe där det händer saker, ett bra fritidsbibliotek för alla åldrar med program och aktiviteter. Genom programverksamhet förmedlas berättelser i olika former och skapande aktiviteter utvecklar språket och berättandet. Biblioteken samarbetar med lokala dramapedagoger och konstnärer och kommunala kulturskolan. Inspiration hämtas bl a från Litteraturhuset Trampolin, som är en resurs för hela länet när det gäller språkstimulans genom estetiska uttrycksformer. Exempel på det är att man kan dansa en saga och läsa en film. Olika sätt att läsa och uppleva berättelser uppmuntras genom utlån av dansryggsäcken Knacka på och filmryggsäckarna Snuttefilm och Jaguaren. Exempel på nya metoder som biblioteken vill pröva är Barn berättar med ipad och Slöjda en saga. Exempel på program och aktiviteter på folkbiblioteken för barn och yngre ungdomar: Barnrytmik med rim, ramsor och sång för de minsta och sagostunder för 3-6-åringar Det ordnas regelbundet teater- och musikföreställningar för de yngre barnen, på Stadsbiblioteket är det offentliga föreställningar på lördagar, i övrigt ofta mer för inbjudna grupper från förskola och skola. Barns lek och berättande i biblioteket uppmuntras genom litterära spel, pussel, bokfigurer som dockor, utklädningslådor mm. På den omgjorda barnavdelningen på Stadsbibliotekets inbjuder lekborgen med sin dockteaterscen till spontana teater- och berättarföreställningar där både barn och vuxna agerar. Ny tävling varje månad med bokvinster + extra tävlingar eller tipspromenader vid lov och andra tillfällen Barn och ungdomar skriver egna boktips, ordnar bokbord, skyltar med värsta boken Läseklubbar t ex bokklubb för barn på fritiden, boktips och fika på Bomhus bibliotek Sommarboken: Läs fem böcker och få en ordnas från och med 2014 på Stadsbiblioteket och de fyra största filialbiblioteken. Utställningar både för barn och med barns alster t ex teckningar, böcker etc Verkstäder och prova-på-aktiviteter är populärt under sport- och höstlov och även vid andra tillfällen t ex mangateckning, filmverkstad, gör en låt, pysselverkstad mm. Skrivarverkstäder för olika åldrar Författarbesök ofta i samarbete med skolan
Sid 6 (6) Webbfunktion för barn 7-12 år finns på HelGe-bibliotekens hemsida dvs på den gemensamma sidan för biblioteken i Gävleborgs län. Där finns boktips, länktips mm som kontinuerligt uppdateras. Arbete pågår med en motsvarade sida för ungdomar. För att främja ungdomars intresse för biblioteket finns PopCult på Stadsbiblioteket med inriktning på populärkultur och olika subkulturer. PopCult är för alla åldrar men målgruppen är ofta 16 till 20 år. Grundidén är att den goda berättelsen finns i många olika former t ex böcker, spel och film, vilka alla kan stimulera lusten till läsning och litteratur. På avdelningen Musik & Film finns böcker för unga vuxna, serier, fantasy och rollspel. PopCult har också programverksamhet t ex skrivarverkstäder, workshops, speldagar mm och en egen Facebook-sida. Bibliotekets samarbete med föreningar och fritidsgårdar I Bomhus samarbetar folkbiblioteket med fritidsgården Legenden och Folkets hus alla tre delar samma lokal och samplanerar program, utställningar mm. Stadsbibliotekets avdelning Barn & Unga fortsätter samarbetet med Rapatac allaktivitetshuset i stadsdelen Nordost, ett invandrartätt miljonprogramsområde i centrum. På Rapatac bedrivs bl a läxhjälp. Ex på läsfrämjande insatser från biblioteket är läsecirklar och boksamtal. Grupper från Rapatac bjuds in till biblioteket på bokprat. Rapatac får stora bokdepositioner av böcker på svenska och de språk som är aktuella i området. Stadsbiblioteket har påbörjat ett samarbete med kulturföreningen Kulturum på Brynäs, en mångspråkig stadsdel som saknar bibliotek. Kulturum samarbetar med förskolor och BVCmottagningen i området och riktar sig särskilt till småbarnsföräldrar med annat språk, främst arabiska, kurdiska och somaliska. Kulturum har också fritidsaktiviteter för ungdomar. Biblioteket stödjer med bokdepositioner och diskuterar gemensamma bok- och läsprojekt med syfte att stödja barns och ungas språk- och läsutveckling både på svenska och på modersmålen. För att stimulera idrottande ungdomar att läsa mer finns sedan några år ett minibibliotek på fotbollsklubben Gefle IF:s fritidslokal på Strömvallen. Bokdepositionen sköts av en bibliotekarie som själv är fotbollstränare och aktiv i föreningen. Detta är ramen för X5000 Läståget, alla bibliotek gör utifrån denna ram egna planer för sina läsfrämjande insatser under det kommande läsåret. Sammanställd 2014-04-04 av Irene Eriksson, barnbibliotekarie och samordnare för folkbibliotekets barnverksamhet & Gunilla Hagman, skolbibliotekssamordnare