Hearing palliativ vård



Relevanta dokument
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

17 Palliativ vård i Halland HSS150324

Palliativ vård. Uppdrag palliativ vård i Värmland Cristina Jönsson, Avd chef palliativa/ konsultteamen, Onkologikliniken

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Hälso- och sjukvårdsnämnden


1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

Palliativ vård i Västra Götaland

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

ASIH Sollentuna, Praktikertjänst N.Ä.R.A.


Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Nämn tre punkter som ni anser Estherledningsgrupp ska jobba vidare med

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN LS SLL1144 Bilaga 1

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting

Medicinska Specialistkliniken, NSV Äldresjukvård. Senaste numret av tidskriften Santé Temanummer om äldre och läkemedel Några rubriker

Demensteam i hemtjänsten i Sundsvalls kommun Utveckling och implementering i ordinarie verksamhet

Svar på Motion Öka antalet platser för korttidsboende samt tillskapa platser för omvårdnad av äldre sjuka

Svenska palliativregistret (2009)

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

Hur mäter man jämlik vård. Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Moderator

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

Personcentrerad vård Jämlik hälsa

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

RANSCHRÅD Minnesanteckningar Hemtjänst. 24 oktober Register

Information om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun

Framtidsplan för hälso- och sjukvården 2012

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

Alla tjänar på ett starkt team!

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

Sammanställning Det goda livet workshop Vårdsamverkan Fyrbodal

Mobilt Geriatriskt Team

Verksamhetsplan

Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet

Vårdsamordning tillsammans för bästa möjliga hälsa och jämlik vård

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 9. Delegering - medicinskrättslig.

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Ansökningsblankett för stimulansmedel till kommuner och landsting för insatser inom vård och omsorg om de mest sjuka äldre.

Ökad kompetens inom geriatrik och gerontologi. Frida Nobel

2 Vård- och omsorgsboenden, projekt Samariten inklusive delprojekten

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Strängnäs

Projekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet

Diagnos på primärvården i Region Skåne

Praktik läkare och sjuksköterskor med utländsk kompetens

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016

Föredragande borgarrådet Ewa Samuelsson anför följande.

Arbetsordningen ersätter tidigare reglementen och arbetsordningar för ovan uppräknade samverkansgrupper.

Kvalitetsbokslut Vårdplats- och mottagningsenheten KSK

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

Bättre vård i livets slutskede

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Kvalitetsbokslut VC Fröslunda

Uppföljning av regionala cancercentrum Uppbyggnad, styrkor och utmaningar

Detaljbudget 2016 Folkhögskolestyrelsen. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska.

Minnes anteckningar från BPSD resan.

Dagordning Anpassning av platser inom särskilt boende Trygg hemgång MAS i Lysekil sommaren 2013 Samverkansgruppens protokoll. Innehållsförteckning

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig

Vårdcentralen Ankaret

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Bättre liv för sjuka äldre

Transkript:

Hearing palliativ vård Arbetsgrupp: Göran Runesson, Ursula Scheibling, Anders Ström, Helen Karlsson, Monica Jönsson, Lena Råsberg-Hägg, Sickan Ljunghager, Margareta Lindahl, Doris Kjellström Uppdrag för gruppen Nuvarande resursteams uppdrag (PVE) i förhållande till palliativ vård på primärvårdsnivå (vem gör vad) i ordinärt boende? Bemanning och resurser? Regionala variationer inom länet Definitioner av olika begrepp Hot och möjligheter, svagheter och styrkor 1

Definition ALLMÄN palliativ vård Palliativ vård som ges till patienter vars behov kan tillgodoses av personal med grundläggande kunskap och kompetens inom palliativ vård. Omfattar ca 2/3 del av alla palliativa patienter som uppskattas till ca 3.000 patienter årligen Definition SPECIALISERAD palliativ vård Palliativ vård som ges till patienter med komplexa symtom eller vars livssituation medför särskilda behov och som utförs av ett multiprofessionellt team med särskild kunskap och kompetens i palliativ vård. Patienter kan få specialiserad palliativ vård inom en specialiserad palliativ verksamhet eller inom en verksamhet som bedriver allmän palliativ vård med stöd från ett palliativt konsultteam. 1/3 del av palliativa patienter förväntas någon gång under sjukdomsperioden var i behov av specialiserad palliativ vård. 2

Specialiserade palliativa vårdenheter (PVE) Jönköpings län Specialistutbildade multiprofessionella team med särskild expertis och erfarenhet inom palliativ vård. Sjuksköterska med specialistfunktion. En vårdenhet inom varje sjukvårdsområde tillhörande respektive geriatriska Rehabiliteringsklinik Verkar i öppenvård (oavsett VC), ordinärt eller särskilt boende, slutenvård i samverkan med ordinarie vårdgivare Teamets nära samarbete är en förutsättning för arbetsrutiner med t ex utvidgade delegeringar, tillhandahållande av medicinsk utrustning och läkemedel Inriktning för framtida hälso- och sjukvårdsuppdrag för kommunerna Gynnar patienten Är resurseffektiv Vården ges med god kompetens och säkerhet 3

Förutsättningar Tre sjukvårdsområden med olika nivå på specialiteter, länsövergripande verksamheter. Inga vårdplatser för specifikt palliativ vård 13 kommuner med varierande storlek Varierande antal korttidsplatser inom kommunerna där palliativ vård bedrivs med olika profilering (gästhem korttidsplats) Varierande geografi stad landsbygd Vårdval infört med flertal olika vårdcentraler som vårdaktörer Uppdrag PVE Rådgivning och konsultation till öppenvård (oavsett VC, ordinärt eller särskilt boende), slutenvård Ansvara för specialiserad palliativ vård i samverkan med ordinarie vårdgivare Ansvarar för särskilda palliativa sjukvårdsuppgifter som t ex blodtransfusion Erbjuder utbildning inom palliativ vård för alla yrkeskategorier Bedriva läns- och regionövergripande utvecklings- och kvalitetsarbete 4

Målsättningen för PVE Att i Jönköpings län erbjuda likvärdig tillgång till allmän och specialiserad palliativ vård oavsett vårdform, ålder, bostadsort och diagnos Styrkor patientperspektiv Patienten får specialiserad palliativ vård i verksamhet som bedriver allmän palliativ vård med stöd av PVE Insatser kan ges i hemmet oavsett kommunstorlek, vårdcentral eller geografiska avstånd Tillgänglighet till ordinarie vårdpersonal med stöd av PVE ger kontinuitet och tillit Att ordinarie läkare för dialog med specialistläkare ger ökad trygghet 5

Organisatoriska styrkor med PVE Specialiserad palliativ kompetens finns tillgänglig i HELA länet och har samma struktur Centrering till tre enheter ger tillräckligt med patientunderlag för att upprätthålla specialistkompetens Den jämnar ut skillnader i tillgång och kompetens Med resurstillskott i form av jourverksamhet kommer nationella krav uppnås för specialiserad palliativ verksamhet, Som verkar i hela vårdkedjan Har länsövergripande ansvar avseende kontinuerlig utbildning och kvalitetssäkring, deltar i regionsamarbete (RCC) Ses som en tillgång för rådgivning och stöd vid vårdplanering Hot om PVE splittras Ojämnlik vård då små kommuner inte kan tillhandahålla samma resurser som stora kommuner, kompetensförlust Teamets styrka i utbildnings- och utvecklingsarbete för palliativ vård försvinner Den länsövergripande, sammanhållande funktion i utbildning, utveckling och regionsammanhang som teamen utgör i nuläget försvinner 6

Resultat arbetsgrupp Jönköpings läns särskilda upplägg i palliativ vård behålls och utvecklas, landstinget är bas för PVE Samverkan är en nödvändig förutsättning med vårdplan som underlag Patienter ska få allmän och specialiserad palliativ vård oavsett vårdform, vården kan ges med stöd av PVE Palliativ kompetens ska finnas på alla vårdnivåer, det innebär att kompetens och resurser för att med stöd av PVE bedriva specialiserad palliativ vård ska finnas i kommunerna Med stöd av förstärkta PVE kunna nå upp till nationella krav på specialiserad palliativ vård vilket förutsätter teamsammansättning i nuvarande form och att personal i andra vårdformer dygnet runt kan nå det specialiserade palliativa teamet för konsultation. Slutsats Arbetsgruppens slutsats är att: PVE inte ska omfattas av skatteväxlingen PVE ska fortsätta att vidareutvecklas mot likvärdiga arbetsrutiner och uppdrag i hela länet PVE ska förstärkas så att de formella nationella kraven på enhet för specialiserad palliativ medicin uppfylles (jourberedskap för läkare och sjuksköterskor) PVE ges förutsättningar att knyta till sig flera professioner t ex psykosocialkompetens mm 7