Tillgängliga webbplatser en introduktion

Dokumentation Tillgängliga webbplatser en introduktion Stefan Johansson 08 555 770 78 stefan.johansson@funkanu.se Senast uppdaterad januari 2010

Innehåll Inledning 4 Vad är en tillgänglig webbplats? 5 Tillgänglighet 5 Möjligheter och hot 6 Design för alla 6 Översikt aktuell tillgänglighetsproblematik 7 Många föredrar elektronisk kommunikation 7 Personer med rörelsehinder 7 Dyslektiker 8 Personer med kognitiva funktionsnedsättningar 8 Personer som är döva 9 Personer med hörselskada 10 Personer som är blinda 10 Personer som är synsvaga 10 Hur många berörs? 11 Var ska vi börja? 12 Tillgänglighetsfunktioner 13 Vad kan vi lösa idag? 15 Vad kan vi inte lösa idag? 16 Pågående forskning och utveckling 16 Samhällets regler och riktlinjer 17 Principer för hållbar tillgänglighet 18 Processer 18 Teknik 18 Flera gränssnitt samma information och tjänster 18 Struktur, logik och design 18 Språk 19 Generella råd 19 Upphandlingsprocessen 19 Kvalitetssäkring 19 Redaktionell process 19 Teknisk utveckling 19 Publiceringsverktyg 19 Dynamisk information 19

Interaktiva tjänster och multimedia 20 10 tips för en tillgängligare webbplats 20 Länkar 21 Funkas tjänster och produkter 22 Funkas utbildningsserie 22 Funka Nu AB 23

Inledning Tillgänglighet på internet handlar om att alla människor oavsett förmåga ska kunna ta till sig information och använda tjänster. Det betyder att man ska ta hänsyn till många olika grupper; som exempel kan nämnas människor med funktionsnedsättning, äldre, människor med svenska som andraspråk och teknikovana användare. Det kan tyckas svårt att tillgodose alla dessa gruppers intressen, men faktum är att om man utgår ifrån dem som har det allra svårast kan man skapa webbplatser som är bättre för alla användare. Ett klart och begripligt språk, logik i navigering och tydlig struktur är exempel på ingredienser som gynnar alla. Många grupper, särskilt personer med funktionsnedsättning, har idag problem med att använda olika webbplatser. Det beror på tekniska, strukturella och pedagogiska brister. Demokratiskt är det en oacceptabel situation, inte minst när allt mer av information och kommunikation sker via internet. Praktiskt ställer det till stora problem för dem som inte kan använda de snabba och smidiga lösningarna. Ekonomiskt innebär det att vinster av en effektivare information och kommunikation blir lägre när stora grupper inte kan utnyttja systemen. Webbplatser som är tillgängliga och användbara för personer med funktionsnedsättning är bra för alla användare av webbplatsen. Det finns idag känd teknik och kända lösningar som gör att man kan skapa tillgängliga webbplatser för många. Det bedrivs dessutom forskning för att lösa de problem som återstår. FN, EU och den svenska riksdagen driver allt tydligare krav på att webbplatser ska kunna användas av alla användare oavsett förmåga. World Wide Web Consortium, W3C, har tagit fram riktlinjer för hur man ska bygga tillgängligt. I Sverige har i tur och ordning Statskontoret, E-nämnden och Verva förtydligat det som gäller offentlig sektor i den såkallade Vägledningen 24-timmarswebben. Funkas experter har skrivit det som berör tillgänglighet i vägledningen. I och med att Verva lades ned per sista december 2008 uppdateras inte Vägledningen längre och den kan redan sägas vara föråldrad i och med att W3C kommit ut med nya riktlinjer, WCAG 2.0 (Vägledningen bygger på WCAG 1). I dagsläget är det oklart var ansvaret för tillgänglighetsfrågorna kommer att placeras. De åtgärder som behöver vidtas handlar om: utbildning av beslutsfattare, teknisk personal och redaktionell personal kvalitetssäkring av berörda processer och berörda leverantörer korrigering av befintliga webbplatser, om- eller nybyggnation av webbplatser kontinuerliga tester och utvärderingar Förändringar av dagens webbplatser är nödvändiga och det är av stor vikt att dessa förändringar sker i ett nära samarbete med de som berörs. Funka Nu AB bildades av

handikapprörelsen för att vara en aktiv samarbetspartner och ett stöd för alla som vill göra sin webbplats mer tillgänglig och mer användbar. Idag är Funka privatägt och marknadsledande. Vårt stora nätverk av användare med funktionsnedsättning och vårt nära samarbete med handikapprörelsen ger oss möjlighet att prova allt i verkligheten innan vi guidar våra kunder. Vad är en tillgänglig webbplats? Tillgänglighet För många människor innebär internet en rad fördelar och spännande möjligheter. För personer med funktionsnedsättning kan IT-utvecklingen beskrivas som en smärre revolution som skapar möjligheter att själv styra sin vardag och bli mindre beroende av andra. Med internet följer stor potential för ökad delaktighet, nya sätt att utföra ärenden och att skaffa information. En person med funktionsnedsättning kan använda tekniken för att "rationalisera sin vardag" och öka sin förmåga att själv på ett smidigt sätt utföra sådant som tidigare krävde omfattande förflyttningar eller tillgång till hjälp. Men allt detta förutsätter att webbplatser följer internationell standard så att hjälpmedlen kan fungera på avsett vis. Med tillgänglighet menas att alla människor oavsett förmåga ska kunna använda webbplatsen. Det ställer krav på webbplatsernas tekniska, pedagogiska och strukturella utformning. Brister i någon av dessa delar gör det svårt eller omöjligt för många grupper att använda webbplatsen. Störst är problemen för blinda, synsvaga, dyslektiker, rörelsehindrade och kognitivt funktionshindrade. Äldre, teknikovana, människor med svenska som andraspråk, musarmsskador eller koncentrationssvårigheter upplever också problem med många webbplatser. Även psykiskt funktionshindrade och medicinskt funktionshindrade kan ha problem. En tillgänglig webbplats är en webbplats där man så långt möjligt tillämpar aktuella kunskaper och regler för att undanröja de hinder som finns. För den offentliga sektorn är det särskilt viktigt att vara tillgänglig. Det är en medborgerlig rättighet att kunna ta del av offentlig information, kommunicera med myndigheter och utnyttja offentlig service via nätet även om man till exempel har en funktionsnedsättning eller inte talar och läser perfekt svenska. Detta betonas också kraftfullt av regering och riksdag. I Regeringens proposition 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla slås fast att:

Mot bakgrund av att Sverige redan är en ledande IT-nation bör ambitionen vara att Sverige som första land blir ett informationssamhälle tillgängligt för alla. För att uppnå detta krävs målmedvetna insatser inom varje politikområde. [ ] Alla måste kunna ta del av informationssamhället. För personer med funktionsnedsättning förutsätter detta att IT-systemen är tillgängliga och användbara. Möjligheter och hot Den tekniska utvecklingen erbjuder mycket stora möjligheter att rationalisera och effektivisera verksamhet. Det kan ske samtidigt som funktionshindrade och andra grupper med hjälp av internet upplever en förbättrad service och en högre livskvalitet. Samtidigt finns hot. Lyckas vi inte skapa tillgängliga webbplatser stängs många ute och resultatet kan istället upplevas som en försämring och en diskriminering. Design för alla Utvecklar man webbplatser som är tillgängliga för de användare som har mycket högt ställda krav på teknik, pedagogik och struktur kommer detta att gagna hela befolkningen. Alla kommer att uppleva dessa webbplatser som enklare och mer lättanvända. Detta synsätt kallas "Design för alla". Rätt utformade IT-system ger alla användare möjlighet att: snabbt och enkelt kan hitta den information de söker vilja och våga använda de tjänster som erbjuds själva bestämma när och var de använder tjänster och söker information vara delaktiga medborgare i en e-demokrati Rätt utformade IT-system gör det dessutom möjligt för personer med funktionsnedsättning att: leva mer självständigt kompensera bristande förmåga rationalisera vardagen arbeta & studera internet öppnar världen

Översikt aktuell tillgänglighetsproblematik En tillgänglig webbplats ska tillgodose en rad olika behov hos användaren. Behoven är givetvis individuella, men många problem återfinns hos flera grupper. Med åren upplever många människor att de ser sämre och har svårare att träffa rätt med muspekaren. Genom att lösa problem som blinda, synsvaga och rörelsehindrade har kan man därför underlätta för många användare. För personer med funktionsnedsättning kan behoven skifta beroende dels på funktionshindret, dels på personliga förutsättningar. En följd av funktionsnedsättningen kan vara att man periodvis är mycket trött eller påverkas av en kraftig medicinering. I sådana lägen kan bristande fokuserings- och koncentrationsförmåga ytterligare förstärka de problem som kan ligga i webbplatsens tekniska lösningar, dess struktur eller dess design. Många föredrar elektronisk kommunikation Under vintern 2005 genomförde Funka på uppdrag av Post- och Telestyrelsen en bred behovsanalys vad gäller hur personer med funktionsnedsättning kommunicerar via post och elektroniska kanaler. En mycket stark trend i det materialet är att många personer med funktionsnedsättning vill slippa kommunikation via brev. E-post eller väl fungerande telefon eller SMS-tjänster föredras av många. Nedan följer en beskrivning av hur olika funktionsnedsättningar kan innebära problem med att använda en webbplats: Personer med rörelsehinder Personer med rörelsehinders stora problem ligger i att styra datorn. Mus och tangentbord kan behöva ersättas med andra typer av styrsätt. Här finns en rad olika lösningar och alternativ, där de mest spektakulära är röststyrda eller tankestyrda datorer. När det gäller att navigera på en webbsida delas behoven i två grupper, eller två behov av gränssnitt, om man så vill. Dels ett för personer som behöver mycket stora klickbara ytor dels för personer som behöver mycket små och väl sammanhållna klickbara ytor. Till den första gruppen hör personer med spasmer, darrighet etc. Om den klickbara ytan är liten eller om ytorna mellan klickbara ytor är små blir det nästan omöjligt att träffa rätt. Till den andra gruppen hör personer med litet så kallat rörelseomfång, det vill säga personer som är mycket svaga och rör handen/musen mycket långsamt. Dessa personer behöver få de klickbara ytorna extremt koncentrerade för att slippa flytta musen långa sträckor över skärmen.

Dyslektiker Dyslektiker har svårt att läsa och/eller att skriva. Det gör att en presentation via ljud ofta är ett alternativ eller ett komplement till att läsa en text. Textens grafiska utformning; exempelvis textstorlek, bakgrundsfärg, radlängder och radavstånd är mycket viktiga för att ge goda förutsättningar för en person med dyslexi. Möjligheten att själv variera hur texten ska presenteras är viktig, då det bland dyslektiker finns stora skillnader i vad man upplever som en bra lösning. Webbplatser med rörliga bilder eller rörig design kan upplevas som mycket svårlästa. Förutom textens grafiska utformning är också sättet att skriva på mycket viktigt. Det finns särskilda programvaror som kan ge stöd i form av att den upplästa texten markeras, att ord förklaras eller byts mot synonymer. I dagsläget får inte alla dyslektiker de hjälpmedel de skulle ha hjälp av gratis utan måste köpa dessa själva. Formulär som kräver exakt ifyllning av text eller siffror kan vara mycket svåra för en dyslektiker. Personer med utvecklingsstörning En utvecklingsstörning leder till problem med att förstå. För personer med lindriga problem kommer man långt med att skriva text så att den blir lätt att läsa. I andra fall är utvecklingsstörningen grövre och då fungerar inte textbaserad information. Information som är talad (via filmer eller ljud) kan då fungera bättre. Ofta krävs genomtänkta pedagogiska angreppssätt för att informationen ska fungera. För vissa grupper har man utvecklat olika former av symbolbaserade språk. Kunskap om hur man skriver lättläst är väl utvecklad, om än omstridd. Däremot finns det idag stora behov av att genom forskning och olika försöksprojekt utveckla metoder som bättre ger stöd för webbaserad information via filmer, symboler och tal. Funka bedriver just nu ett projekt i samarbete med handikapprörelsen kring begriplig samhällsinformation som syftar till att testa olika typer av format för att komplettera skriven text. Personer med kognitiva funktionsnedsättningar I de situationer där en persons förmåga att uppfatta det som händer avviker från det som anses normalt uppstår problem när det gäller att förmedla information eller tjänster via internet. Problemen blir större ju grövre skadan eller funktionshindret är. Inom detta område finns en rad olika diagnoser, sjukdomar och skador. Dessa kan vara medfödda eller förvärvade (har uppstått någon gång efter det att man föddes). Typiska problem för dessa grupper är: Koncentrationssvårigheter

Minnessvårigheter Överaktivitet Underaktivitet På en webbplats brukar typiska problem vara att man inte hittar till rätt sidor, att man tappar bort sig eller att man gör fel och har svårt att korrigera dessa fel. Viktiga faktorer för dessa grupper är att strukturer måste vara mycket logiska och enhetliga. Felhantering och bra hjälpfunktioner är viktiga, liksom att man generellt strävar efter att skapa ökad enkelhet. Personer med psykiska funktionsnedsättningar För personer med psykiska funktionsnedsättningar kommer frågan om tillit till webben i förgrunden. Här finns stora grupper som känner en stor tveksamhet och i vissa fall rädsla inför att använda nätet, speciellt för att utföra tjänster. Personer med medicinska funktionsnedsättningar Webben är ofta ett bra stöd för personer med medicinska funktionsnedsättningar. Genom att använda webbplatsen kan man slippa telefonsamtal/telefonköer och vissa fall kan man slippa förflyttningar och lösa olika uppgifter hemifrån eller från arbetsplatsen. Elöverkänslighet För personer som är elöverkänsliga är det viktigt att det finns alternativ till elektronisk kommunikation. Brev och vanliga telefonsamtal är viktiga kanaler för kommunikation. Men även webben och e-post har stor betydelse. Många elöverkänsliga har problem med att förflytta sig inne i städer och att vistas i olika lokaler eller att använda allmänna kommunikationsmedel. Då kan webb/e-post fungera som ett alternativ och det finns metoder för att skärma av datorutrustningen så att den fungerar för vissa elöverkänsliga. Personer som är döva Personer som är döva har rätt till samhällsinformation på sitt eget förstaspråk, teckenspråket. Skillnaden mellan teckenspråk och svenska är stor, teckenspråk är ett helt eget språk med egen grammatik. En stor grupp döva har problem med att läsa och skriva svenska. Som jämförelse; för hörande är engelska ofta andraspråket. Även om många anser sig vara hyfsade på engelska så skulle det innebära problem för många om all skriftlig information gavs på engelska. Därför är det av största vikt att den svenska texten anpassas och översätts till teckenspråk inte bara simultantolkas. Risken för missförstånd och oklarheter är stor om texten bara tolkas rätt upp och ner utan anpassning. Dessutom är det av stor vikt att man tänker igenom vilka texter som ska översättas och hur man hanterar uppdateringar.

I takt med att allt fler webbplatser klarar grundläggande tillgänglighetskrav ökar användandet av teckenspråksvideo på internet. Ett första steg är att göra en analys av vilken information som bör översättas till teckenspråk. Personer med hörselskada Hörselskador har hittills inte inneburit särskilda svårigheter att använda internet. I takt med att internet också kommer att innehålla mer ljud kommer problem att uppstå om viktig information enbart presenteras som ljud. Det kommer sannolikt att bli fler utsändningar av ljud och bild från webbplatser och då blir ljudkvaliteten viktig liksom bildkvalitet och kameraplacering. Många personer med hörselskador har stor nytta av att kunna avläsa läpprörelser hos den som talar. Personer med talskador Personer med talskador har idag inga större problem att använda en webbplats. Vi talar inte in information i gränssnittet idag. Det kanske vi kommer att göra i framtiden och då blir talskador ett hinder. Många personer med talskador har ändå problem med webbplatser, men det beror på att många talhandikappade har ytterligare funktionsnedsättningar. En vanlig kombination är rörelsehinder och talskada. Personer som är blinda Med rätt utformade webbplatser och med olika hjälpmedel kan blinda personer använda internet. Grundförutsättningen är att all information kan presenteras som text eller ljud och att meningsbärande bilder är förklarade. Personer som är blinda använder hjälpmedel som omvandlar den information seende läser på bildskärmen till syntetiskt tal och/eller till punkskrift. Den information som omvandlas till punktskrift presenteras på en punkskriftsdisplay som kombineras med det vanliga tangentbordet. Det finns idag väl fungerande lösningar för personer som är blinda när det gäller att använda internet. Det är dock få webbutvecklare som känner till och tillämpar denna kunskap. Personer som är synsvaga Personer som är synsvaga har behov av att kunna förstora text och bild. Ibland krävs en extrem förstoring för att en text ska bli läsbar. Det finns programvaror som kan förstora skärmbilden till önskad storlek, men sådant stöd kan också byggas in direkt i en webbplats. Ett alternativ är att få informationen som ljud. Webbplatser med rörig design blir mycket svårnavigerade vid kraftig förstoring. Textlänkar är nödvändiga för att kunna öka storlek och därmed ge större träffytor. Synsvaga har ibland också nytta av att kunna ändra bakgrundsfärg och kontrastverkan mellan bakgrund och innehåll.

Ett alternativ till att presentera text är att istället använda ljud eller textdokument för nedladdning. Funktionsnedsättningar kan skapa problem med att: styra datorn (klicka, skriva text etc..) läsa förstå behålla koncentrationen lita på höra tala se Hur många berörs? Det är svårt att exakt säga hur många personer som har problem med att använda en webbplats på grund av bristande tillgänglighet. Följande siffror visar dock att det rör sig om ett stort antal personer: Hörselskadade: 780 000 Döva 14 000 varav födda döva 10 000 Synskadade: 175 000 varav blinda 14 000 Dövblinda: 1 200 Rörelsehindrade: 600 000 Reumatiker 800 000 Svåra tal- och språkskador 40 000 Begåvningsnedsättning 400 000 varav utvecklingsstörda 40 000 varav gravt utvecklingsstörda 16 000 Dyslexi 600 000 Stamning 80 000 Neuropsykiatriska/neuropsykologiska problem (DAMP/ MBD, MPD, ADHD, autism) 120 000 Källa: Hjälpmedelsinstitutet Totalt räknar man med att cirka 1,3 miljoner människor i Sverige har någon form av funktionsnedsättning. Till dessa ska läggas människor med svenska som andraspråk, äldre användare, teknikovana användare och alla de som är till exempel musarmsskadade eller har koncentrationssvårigheter. Sammantaget är detta en stor och disparat grupp människor som idag inte utan besvär kan använda internet, och man kan fråga sig hur en normalanvändare egentligen ser ut.

Var ska vi börja? Språk Pedagogik Teknisk grundkonstruktion Till sist kommer språket, på vilket sätt man vill bli förstådd och uppfattad, vilka ord och begrepp man använder och vilket tilltal man väljer på webbplatsen. Sedan följer pedagogiken, alltså hur webbplatsen är strukturerad för att vara möjlig att navigera på och användbar för alla besökare oavsett förmåga. I Funkas tillgänglighetstriangel kommer tekniken i botten, tekniken är grunden för all tillgänglighet. Funkas rekommendation är alltid att börja med tekniken. Att följa standard och använda rätt kod på rätt sätt är den enda möjligheten att säkerställa att användare med hjälpmedel kan tillgodogöra sig informationen. Det finns inga genvägar. Det vi kallar pedagogik kallar många för användbarhet, det vill säga struktur och logik i navigeringen som hjälper användaren att förstå var han är, hur och var han ska leta på webbplatsen och vilken information han förväntar sig att hitta på vilken plats. Enkelhet och konsekvens. Språket; att skriva begripligt, att förklara svåra ord och se till att relevanta begrepp används är även det centralt för tillgängligheten. Det är ingen större mening med att bygga en tekniskt perfekt lösning med smarta genvägar och glasklar navigering men där själva innehållet är omöjligt att förstå. Lika knasigt är det att lägga en massa energi på att skriva bra om hela webbplatsen är stängd för många användare på grund av tekniska felkonstruktioner.

Tillgänglighetsfunktioner När man arbetat sig igenom dessa tre grundläggande delar kan det finnas skäl att fundera på om man faktiskt kan göra ännu mer för de användare som har speciella behov. Anpassad information i form av lättläst svenska, på teckenspråk eller en enkel uppläsningstjänst brukar vara det första som dyker upp. Men det vi får flest frågor om är vår egenutvecklade anpassa-funktion.

Anpassa-funktion Med anpassa-funktion menar vi en möjlighet för besökaren att själv ändra textstorlek, typsnitt, kontrast och så vidare på en specifik webbplats. Anledningen till att Funka en gång i tiden byggde anpassa-funktioner i de webblösningar vi byggde var att dåtidens webbläsare inte stödde standarder och relativa mått på ett tillfredsställande sätt. Om man bygger en ny webbplats i dag finns det inte längre något skäl att bygga otillgängligt med fasta textstorlekar och sedan försöka rädda ansiktet med en anpassa-funktion. Resultatet blir både sämre och dyrare. Vill man lägga till ytterligare tillgänglighet ska man satsa på en utökad anpassafunktion, saker som man inte enkelt kan ändra själv i de vanligaste webbläsarna men som kan öka läsbarheten för många. Exempel på utökad funktionalitet kan vara inställningar för radavstånd, spaltbredd, kontraster och liknande funktioner. Lättläst Det som kommit att kallas lättläst svenska är ett kontroversiellt sätt att skriva för personer med kognitiva funktionsnedsättningar och människor med annat modersmål än svenska. Åsikterna går isär om vilka grupper det faktiskt hjälper, men vi ser att dessa två grupper och även i vissa fall dyslektiker kan ha stor användning av information på så kallad lättläst svenska - under förutsättning att innehållet är relevant för målgruppen, uppdateras regelbundet och att det går att hitta. På webben blir lättläst problematiskt av flera skäl, ett av dem är att målgrupperna har svårt att hitta till den lättlästa informationen. Ännu svårare blir det när användaren behöver växla mellan lättläst och annan information, vilket ofta blir fallet eftersom bara viss information läggs ut på lättläst. Funka har genomfört en undersökning av hur lättläst funkar på webben. Resultatet av undersökningen är att vi nu arbetar med ett koncept för begriplig samhällsinformation eftersom vår slutsats är att lättläst inte fungerar särskilt bra som det är i dag. Tillsammans med flera handikappförbund genomför vi 2008-2009 ett omfattande Arvsfondsfinansierat projekt för att undersöka hur vår modell för Begriplig Samhållsinformation ska kunna hjälpa så många som möjligt att ta till sig information. Det kan vara svårt att välja vilken information som ska läggas ut som lättläst information samt att avgöra hur navigeringen ska fungera mellan det lättlästa och det vanliga innehållet. Vidare riskerar man att bli beroende av en leverantör av lättlästa texter eller så riskerar man att den lättlästa delen aldrig blir uppdaterad. Observera att en lättläst text inte alls betyder att man är färdig med den språkliga tillgängligheten det gäller fortfarande att skriva begripligt och bra på huvudwebbplatsen som läses av många fler.

Lyssna-funktion/uppläsningstjänster Det är viktigt att hålla isär lyssna-funktioner (en enkel tjänst som läser upp innehållet på en webbplats när man klickar på en ikon) och skärmläsare som är ett avancerat klientbaserat hjälpmedel för blinda, synsvaga och dyslektiker. Användare med hjälpmedel har behov av att få mer än bara texten uppläst, de har behov av att få menyer och tabellstrukturer upplästa och förklarade, att få struktur, navigering och överblick, vilket inte uppläsningstjänsterna klarar av. Det finns sedan ett antal år tillbaka enkla lyssna-funktioner på en del webbplatser. Funka har testat dem, granskat och undersökt hur användarna ser på de här tjänsterna. Det finns många problem. Dels hittar många användare inte symbolen för uppläsning, men framförallt ger inte lyssna-funktionerna det lässtöd som målgrupperna behöver. Dessutom ser tjänsterna olika ut på olika webbplatser och upplevs som svåra att hantera, ibland omöjliga eftersom de kräver att användaren kan läsa och/eller skriva. Att de här funktionerna inte ger användarna det de har behov av, visas inte minst av att mindre än 2 promille av besökarna använder dem. Ett alternativ som vi vet fungerar är Talande Webb; ett hjälpmedel som är gratis för användaren och som ger ett reellt lässtöd. Inte riktigt lika avancerat som de dyra hjälpmedelsprogrammen, men väldigt nära. Vi och flera andra har testat och jämfört de olika läsningarna och det är helt enkelt en väldigt bra produkt. Observera att alla typer av uppläsningstjänster kräver även en del underhåll för att läsa texten korrekt, den behöver lära sig att uttala ord och termer korrekt. Teckenspråk Se text om teckenspråksvideo under rubriken Personer som är döva, på sidan 8. Vad kan vi lösa idag? Genom att följa internationell standard ger vi varje enskild användare möjlighet att få informationen presenterad på det sätt han eller hon själv väljer och har behov av. Idag finns känd teknik och kända lösningar för personer som är blinda, synsvaga, rörelsehindrade och dyslektiker. Genom redaktionellt arbete kan man till exempel presentera ett innehåll på lättläst svenska och presentera information som teckentolkade filmer. Det finns känd teknik för att omvandla text på en webbplats till syntetiskt tal och att automatiskt kunna sända ut tal som ljudfiler till användarna. Det går att programmera så att alla delar av webbplatsen kan nås utan att använda mus. Listan kan göras mycket längre, men allt kräver att man följer WAI:s riktlinjer i praktisk tillämpning. Reglerna har några år på nacken och mycket har hänt med både webbläsare och hjälpmedel sedan de skrevs. Därför måste allt

tillgänglighetsarbete utgå ifrån riktlinjerna och provas i verkligheten vilket också tydligt står i W3C:s regelverk. Vad kan vi inte lösa idag? Brister i tillgänglighet kan också bero på att det för vissa grupper inte finns några bra sätt att lösa problemen. På sådana områden krävs fortsatt forskning och utveckling. Där kan man säga att bristerna i tillgänglighet beror på brister i kunskap. De områden där det idag saknas kunskap är främst hur man skapar tillgänglighet för personer med utvecklingsstörning och för kognitiva funktionsnedsättningar. Pågående forskning och utveckling Det pågår både internationell och svensk forskning som om några år kan komma att bli användbar för att öka tillgängligheten. På flera håll utvecklas lösningar för att "konvertera" information på olika sätt. Att omvandla text till ljud via syntetiskt tal är redan möjligt men funktionaliteten förbättras ständigt. För utvecklingsstörda försöker man utveckla lösningar som omvandlar texter eller stora informationsmängder till sekvenser av symboler. För döva utvecklar man system för automatisk omvandling av text till teckenspråk. Inom språkforskningen utvecklar man olika sätt att behandla text, till exempel att ta en svår text och konvertera till en lätt, att ta långa texter och konvertera till korta eller att automatiskt omvandla text på ett språk till ett annat. För blinda utvecklas nya former av hjälpmedel där man kan känna bildskärmens grafiska form. Redan idag finns avancerade sätt att styra datorn där det mest spektakulära är så kallade tankestyrda system. Inom kognitionsforskningen försöker man utveckla kunskapen om hur vi förstår saker och hur personer med avvikande sätt att förstå tillvaron ska kunna använda olika tekniska och pedagogiska hjälpmedel. När det gäller hur området tillgängligt internet utvecklas så arbetar man just nu med att ta fram standarder för tillgänglig multimedia. Dessutom försöker man påverka de aktörer som utvecklar programvara att bygga in tillgängliga lösningar direkt i programmen. Generellt kan sägas att så som internet utvecklas så ökar förutsättningarna för att skapa tillgängliga lösningar även för personer med mycket svåra funktionsnedsättningar.

Samhällets regler och riktlinjer I Sverige finns ingen lagstiftning som direkt förbjuder webbsidor att vara otillgängliga. Sådan lagstiftning finns till exempel i USA och från och med 2011 även i Norge. Däremot driver den svenska regeringen och den svenska riksdagen ett målmedvetet arbete för att alla offentliga webbplatser ska göras tillgängliga. Detsamma gäller övriga EU-länder. Man kan säga att den offentliga sektorn ålagts att bli tillgänglig. Centrala dokument där detta slås fast är: Regeringens proposition 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla Regeringens proposition 1999/2000:79 "Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken. I FN:s standardregler, kap 5 Tillgänglighet slås fast att "Nya datoriserade informations- och servicesystem som erbjuds allmänheten ska vara tillgängliga." I USA finns sedan några år tillbaka en lagstiftning som är tvingande vad gäller utveckling av tillgängliga webbplatser. Lagstiftningen tvingar också företag inom ITsektorn att aktivt arbeta med tillgänglighet. Det har gjort att de flesta stora företag (Microsoft, IBM, Sun, Apple m.fl.) bedriver ett utvecklingsarbete inom området. Den amerikanska lagstiftningen kallas ADA.

Principer för hållbar tillgänglighet Processer Alla processer runt din webbplats måste kvalitetssäkras för att säkerställa en varaktig tillgänglighet och en kontinuerlig utveckling. Processer som kan beröras är: Upphandlingar, där krav ställas på leverantörernas kompetens Teknikutvecklings- och driftspersonal, där kompetensutveckling bör ske Redaktionellt arbete Framtidsplanering Budgetering Teknik Din webbplats ska följa de standarder och regler som utvecklas för att skapa tillgänglighet. När det gäller internet utvecklas standarder inom det så kallade W3Ckonsortiet. Förutom mer övergripande standarder för till exempel html-koder och informationsöverföring har W3C också standarder när det gäller tillgänglighet. På konsortiets webbplats finns en omfattande dokumentation (på engelska). Inom konsortiet driver man tillgänglighetsutveckling under namnet WAI, Web Accessibility Initiative. WAI driver fram standarder och rekommendationer. Flera gränssnitt samma information och tjänster Följande utgångspunkt mycket viktig: I grunden finns en viss mängd information eller en viss mängd tjänster. Dessa ska göras användbara genom gränssnitt som kan anpassas av användaren för dennes behov. Detta synsätt bottnar i att alla människor oavsett förmåga har samma intressen, rättigheter och skyldigheter som alla andra i samhället. Därför är det inte hållbart att göra viss information tillgänglig eller välja ut vissa webbplatser som ska vara tillgängliga. Ett effektivt sätt att arbeta med tillgänglighet bygger på att man separerar layout från innehåll och skapar gränssnitt som kan presentera innehållet på ett tillgängligt sätt. För att ett innehåll ska bli tillgänglig behöver man ibland kunna välja bort delar som man inte vill se, men det valet ska ligga på användaren och inte på producenten. Struktur, logik och design Webbplatsen ska följa de standarder och regler som kontinuerligt utvecklas. Struktur, logik och design ska utvecklas i nära samarbete med användare och experter på hjälpmedel som kan omvandla testresultat till fungerande lösningar.

Språk Språket på webbplatsen ska vara skrivet så att även personer med bristande läsförmåga ska kunna läsa och förstå innehållet. Central och grundläggande information bör finnas på så kallad lätt svenska och tolkad till teckenspråk. Generella råd Upphandlingsprocessen Säkerställ att tillgänglighetskrav ställs vid all upphandling av informationsoch kommunikationssystem och att detta formuleras i ett kravdokument Se till att du som beställare vet vilka konsekvenser dina beslut får för olika grupper av användare Kvalitetssäkring Säkerställ att efterlevnaden av dessa krav förs in i kvalitetssäkringssystemen Analysera och utvärdera nuvarande nivå av tillgänglighet Inrätta en åtgärdsplan på kort och lång sikt Genomför användartester, där användarna är personer med funktionsnedsättning och den som genomför testerna har erfarenhet av hjälpmedel och kunskap om WAI Redaktionell process Säkerställ att redaktionellt verksamma ges en grundutbildning i tillgänglighet Utveckla förmågan att skriva på lättläst svenska Utbilda alla som medverkar som textproducenter att skriva texter avsedda att läsas på bildskärm Teknisk utveckling Säkerställ att teknisk personal ges en grundutbildning i tillgänglighet Säkerställ att all utveckling följer rådande standarder Följ kontinuerligt den utveckling som sker på området Publiceringsverktyg Säkerställ att publiceringsverktyg skapar ett tillgängligt innehåll Säkerställ att medarbetare med egna funktionsnedsättningar ska kunna använda publiceringsverktyget Dynamisk information Skapa lösningar där användaren själv kan påverka hur innehållet presenteras

Interaktiva tjänster och multimedia Skapa lösningar som ger alternativ för den som saknar förmågan att använda interaktiva tjänster eller multimedia. 10 tips för en tillgängligare webbplats 1) Komplettera dina texter med bra bilder. Var noga med att de är meningsbärande och märk upp dem på rätt sätt. Prova också att ta bort text. Less is more! 2) Be en elev i årskurs fyra förklara innehållet på en godtycklig sida på din webbplats (är språket begripligt?). 3) Välj och följ aktuella standarder uppsatta av W3C med omsorg. 4) Be din inte alls datavana pappa/mamma/granne utföra en uppgift på din webbplats utan hjälp utifrån (är strukturen begriplig?). 5) Följ etablerade konventioner på webben (alltså sätt att förstå) hellre än att försöka lära användaren något nytt och unikt för just din webbplats. 6) Använd relativa mått för att definiera textstorlekar. 7) Läs länkarna på webbplatsen bara själva länktexten (kommer användaren att förstå vart länken leder?). 8) Skriv ut webbplatsen i svart-vitt och be någon som inte sett den förut peka ut alla länkar. 9) Navigera enbart med hjälp av tangentbordet. 10) Surfa med mobiltelefonen på din webbplats! Och det kanske viktigaste: Avtala med leverantören att den detaljerade kravspecifikationen ska följas och se till att detta kontrolleras av en oberoende part före acceptans och betalning.

Länkar Funka Nu AB WAI EU FN NITA Tillgängliga pdf-filer Microsoft Apple Macromedia y Sun (Java bl.a.) IBM Hjälpmedelsinstitutet www.funkanu.se www.w3.org/wai http://ec.europa.eu/information_society/activities/ einclusion/policy/accessibility/index_en.htm www.un.org/esa/socdev/enable/disacc.htm www.nita.uu.se http://access.adobe.com www.microsoft.com/enable www.apple.com/disability www.macromedia.com/macromedia/accessibilit www.sun.com/access www-306.ibm.com/able www.hi.se

Funkas tjänster och produkter Funka analyserar, reviderar, bygger och driftar webbplatser. Vi skriver kravspecifikationer och bygger prototyper, ger stöd under produktion, genomför användartester, utbildar, erbjuder redaktionella tjänster och tekniksupport. Dessutom certifierar vi de webbplatser som tål marknadens tuffaste användartest vår kvalitetsgaranti för tillgänglighet. Funka erbjuder helhetslösningar eller punktvisa konsultinsatser där vi stöttar och kompetensöverför under hela tillgänglighetsprocessen. Vare sig man ska bygga nytt eller åtgärda en befintlig webbplats har vi ett helt program av tjänster som hjälper kunden från start till mål. Våra analyser går igenom de relevanta delarna av WAI punkt för punkt och utmynnar i en statusrapport med utförliga beskrivningar, tips och kommentarer. Kunden får veta vilka problem webbplatsen har idag och hur dessa kan åtgärdas. Genom användartester med verkligt breda testgrupper, detaljerade kravspecifikationer och garanterat tillgängliga prototyper säkerställer vi att kundens önskemål harmonierar med aktuella regler och riktlinjer. Vid helt nya webbprojekt går vi in redan på planeringsstadiet och ser till att tillgänglighetsaspekten finns med i design, navigering, struktur och logik. Det är betydligt billigare att bygga rätt från början än att korrigera i efterhand. Funkas utbildningsserie Publicera tillgängligt (halvdag) Tillgängliga Pdf-filer (halvdag) Skriv begripligt (hel- eller halvdag) Begriplig samhällsinformation (hel- eller halvdag) Genomgång och tolkning av WAI (heldag) Hur funkar hjälpmedlen? (hel- eller halvdag) Introduktion till tillgänglig multimedia (halvdag) Navigeringsstruktur, logik och placering av objekt (halvdag) Statistik, diagram och datatabeller (halvdag) CSS-mallar (skräddarsys till respektive kund) Standard och validering (halvdag) Att skriva för morgondagens läsare (halvdag) Varje del i utbildningsserien kan beställas och genomföras separat. De kan också läggas upp som en serie kompetensutvecklande insatser som successivt ökar kundens förmåga att hantera tillgänglighetsfrågan.

Utöver det generella utbildningsutbudet erbjuder vi skräddarsydda utbildningar som utgår ifrån kundens önskemål, exempelvis tekniska fördjupningsutbildningar. Funka Nu AB Funka startade som ett projekt inom handikapprörelsen. I dag är Funka marknadsledande inom området tillgänglighet med 80 procent av Sveriges myndigheter som kunder. Sedan år 2000 är vi ett privatägt bolag och vår nära relation till handikapprörelsen innebär en unik kvalitetskontroll. Funkas arbete sätter normer för utveckling och analys samt utformar krav vad gäller tillgänglighet. Vi finns med i de flesta internationella arbetsgrupper av betydelse och genomför regelbundet egna undersökningar. Funka driver därmed tillgänglighetsfrågan aktivt både i Sverige och EU. Funkas konsulter har varit med och tagit fram Handikappombudsmannens riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning och Vervas Vägledning för 24-timmarswebben. I Vägledningen har vi inarbetat Funkas metodik i avsnittet om tillgänglighet. Funka har dessutom drivit fram rekommendationer kring snabbkommandon och ikoner. Funka är EPiServer Solution Partner, Microsoft Partner och Adobe Certified Training Provider. Vi står bakom Funkaportalen, en mötesplats för funktionshinderfrågor. Bolagsfakta Styrelsens säte: Stockholm Styrelsen består av: Jan Friedman (ordförande), Mats Wennberg, Lennart Engelhardt och Johan Jakobsson. Antal anställda: 13 Omsättning 2008: 13 MSEK www.funkanu.se