HÅLLBAR UTVECKLING RAPPORT OM ARBETET MED INTEGRERING AV HÅLLBAR UTVECKLING I SAHLGRENSKA AKADEMINS GRUNDUTBILDNINGSPROGRAM

HÅLLBAR UTVECKLING RAPPORT OM ARBETET MED INTEGRERING AV HÅLLBAR UTVECKLING I SAHLGRENSKA AKADEMINS GRUNDUTBILDNINGSPROGRAM BARBRO ROBERTSSON TILL GRUNDUTBILDNINGSRÅDET 081222 FÖRKORTAD OCH AVIDENTIFIERAD VERSION MED INSLAG AV FÖRKLARANDE TEXT 090615

BAKGRUND Begreppet hållbar utveckling (HU) kan sägas ha sitt ursprung bl.a. i insikten om att naturen är sårbar och att jordens naturresurser är begränsade och ojämnt fördelade (Nordlund 2003). Det internationella arbetet för att minska fattigdomen i världen och hindra ytterligare miljöförstöring har pågått under många år men först 1987 i Brundtlandkommissionens arbete insåg man hur fattigdom och miljöförstörelse var intimt förknippade med varandra och att hållbar utveckling måste handla om social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Hållbar utveckling innebär att hushålla med och fördela jordens resurser så att nuvarande och kommande generationer kan få sina grundläggande behov tillfredsställda (Jagers 2005) Idag arbetar man inom överstatliga organ såsom FN och EU, inom regeringar och myndigheter och i en rad offentliga och frivilliga organisationer för att uppnå de mål som man i internationella överenskommelser ställt för arbetet för HU. Det krävs kunskaper, färdigheter, förmågor och genomtänkta etiska ställningstaganden för att kunna handla/agera i framtiden på ett sätt som gagnar en global hållbar utveckling inom alla yrkesområden i samhället. Som en av flera gemensamma internationella strategier har man valt att satsa på utbildning för HU. FN har proklamerat de 10 åren 2005-2014 som dekad för utbildning för hållbar utveckling, decade of education for sustainable development, ett arbete som leds av Unesco. All utbildning från förskola till högskola innefattas. Sverige har genom internationella överenskommelser förbundit sig att delta i arbetet med utbildning för HU. Olika organ i Sverige och internationellt arbetar med att utveckla styrdokument och konkreta förslag för lärandemål och innehåll i sådan utbildning samt skapa arenor för samarbete. Svenska högskolelagen har också en lagtext som ålägger högskolor i Sverige att implementera HU i all högskoleutbildning. Hållbar utveckling är ett globalt begrepp. Det innehåller dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling. Det innehåller också ett framåtperspektiv, dvs. ett ansvar för att kommande generationers människors behov också skall bli tillgodosedda. Globaliseringen av handel, resande och utbyten av information och tjänster kräver också en ny etik för relationer mellan människor och grupper av människor (Singer 2003) Hållbar utveckling handlar således både om miljöförstöring och naturens ändliga resurser och om fattigdom och fördelningen av resurser för att tillfredsställa alla människors behov såväl i nuvarande som i kommande generationer (Jagers 2005). Och det är den här helhetssynen på miljö och fördelning av resurser som utgör själva kärnan i begreppet hållbar utveckling. För genomslagskraft i utbildning för hållbar utveckling behöver man använda delaktighetsbaserade, processinriktade och problemlösningsorienterade undervisningsmetoder (UNECE 2005)pkt 29). Lärandet sker sannolikt i mindre utsträckning vid traditionella föreläsningar utan är något studenter behöver arbeta själva med i projektform och i samarbete med varandra. Detta är ett ämne som lämpar sig väl för självstudier, grupparbeten och muntliga och skriftliga presentationer i grupp. Det poängteras att HU innebär en helhetssyn (UNECE 2005) (pkt 15). Även om mänskliga rättigheter eller källsortering eller energisparåtgärder ingår i en utbildning, så måste de sättas in i ett sammanhang med övriga dimensioner och i ett framtidsperspektiv för att bli hållbar utveckling i utbildningen. Att arbeta med hälsoprevention kan t.ex. också sägas ingå i hållbar 2

utveckling, men det blir till lärande för hållbar utveckling när man också ser hälsoprevention i relation till hälsa i ett globalt perspektiv och dess bestämningsfaktorer, i relation till ekonomisk och ekologisk hållbarhet och också till vilka beslut inom den egna verksamheten som inte främjar en global hållbar utveckling (UNECE 2005) (pkt 29). Detta innebär bl.a. att man måste anlägga ett makroperspektiv på den egna verksamheten. Även Göteborgs universitet (GU) och Sahlgrenska akademin (SA) har alltså ställts inför uppgiften att bidra till lärandet för hållbar utveckling för att skapa förutsättningar för att studenter under sin studietid skaffar sig kunskaper, förmågor och värderingar som kan användas inom deras framtida verksamhet för att främja en global hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Under 2006 togs en översiktlig plan för integrering av hållbar utveckling i Sahlgrenska akademins program fram. Sedan december 2007 har vi nu på uppdrag av Grundutbildningsrådet (GUR) fortsatt detta arbete med integrering av hållbar utveckling i akademins 18 utbildningsprogram i en grupp med undertecknad som sammankallande. Målsättningen har under året varit att fram till november skulle samtliga program ha nedskrivna planer med konkreta förslag till inslag av hållbar utveckling i kurser och åtminstone några lärandemål och innehåll skulle då redan finnas i kursplaner. METOD Varje programansvarig fick av GUR i uppdrag att utse en person för detta arbete. Dessa personer har under året inbjudits till fyra möten. En hel del skriftligt material såsom styrdokument, nationella förslag till lärandemål, sjuksköterskeprogrammets förslag till integrering, WWF s broschyr om HU och lärande inom högskolan, m.fl. dokument tänkta att underlätta arbetet, har skickats ut via e-post tillsammans med minnesanteckningar från tidigare möten och förslag på mötestider. Vid de två första mötena hade sammankallande en inledande presentation av bakgrunden till arbetet med hållbar utveckling och något om vilka krav som kan ställas på innehåll. Två sätt att arbeta har presenterats: (1) Man kan börja med att identifiera de viktigaste aspekterna av hållbar utveckling som kan vara relevanta för den aktuella utbildningen tillsammans med generella lärandemål. Därefter går man igenom utbildningens olika kurser för att se i vilka kurser dessa moment skulle kunna ingå. Till sist skriver man förslag till respektive kurs med lärandemål och innehåll i samråd med kursansvariga. För övriga kurser kan man sedan undersöka möjligheterna för ytterligare moment. (2) Man gör en inventering kurs för kurs av inslag som redan idag kan betraktas som inslag av HU och först därefter gör man en komplettering av ytterligare inslag. Fördelen med det första förslaget är att man på ett tidigt stadium skaffar sig en helhetssyn över den kunskap, de färdigheter och de värderingar för hållbar utveckling som man anser att studenter bör ha när de genomgått programmet och kan få de olika delarna att hänga ihop. Nackdelen är att det kan vara svårt att få med allt i ett sådant förslag om man själv är dåligt insatt i hållbar utveckling och dessutom kan för lite om programmet. Man kanske också riskerar att slå in öppna dörrar, dvs komma med förslag till kursansvariga som man i kursen sedan länge redan arbetar med. Fördelar med det andra förslaget är att man får en tidig överblick över vad som finns idag och vad som därmed skulle kunna utgöra en grund för det fortsatta arbetet. Beroende på vem som gör inventeringen kommer vi dock att få väldigt olika resultat eftersom det blir olika personers tolkningar av vad som är hållbar utveckling. Vi kan heller inte räkna med att den kunskap som krävs för att förstå begreppet finns ute bland kursansvariga lärare. Vi gjorde i alla fall en lista över möjliga inslag av hållbar utveckling som grund för sådana inventeringar. I några kurser och 3

program har listan använts som en enkät. Det är dock svårt att i efterhand tolka vad som egentligen ingår i respektive kurs och på vilket sätt enstaka inslag knyts till hållbar utveckling. Det behövs således en återkoppling till respektive program då man samtidigt kan ge förslag på hur enskilda aspekter skulle kunna ingå i en större helhet. RESULTAT För en sammanställning av lämnade rapporter se tabell 1 Folkhälsovetenskapliga programmet, 240 hp, Samtliga studenter deltar i introduktionskursen Söka, värdera och kommunicera kunskap, där en presentation av begreppet hållbar utveckling, med tyngdpunkten på ekologisk hållbarhet och det miljöledningssystem som GU arbetar efter, ingår 1. I det övriga programmet är det framförallt i kursen Miljö, hälsa, samhälle, som begreppet hållbar utveckling återfinns. Kursen är i stort sett en kurs i hållbar utveckling med alla dess tre dimensioner enligt kursplanen och dess lärandemål. Kursen är dock valbar och läses av ungefär hälften av alla studenter. Diskussioner pågår om att göra den obligatorisk i programmet. Från programmet rapporteras att övriga kurser inte innehåller så mycket. Läkarprogrammet, 330 hp, I introduktionskursen ges en entimmas introduktionsföreläsning till begreppet hållbar utveckling, framförallt med fokus på ekologisk hållbar utveckling, och till det miljöledningssystem som GU arbetar efter 2. I läkarprogrammet har det gjorts en inventering där kursledare i en lista kryssat för vilka aspekter av hållbar utveckling som de själva anser ingår i respektive kurs. Det framgår då inte vari inslagen består och om man har några lärandemål som speglar innehållet. Någon övergripande utomstående värdering och granskning av programmets kursplaner med lärandemål och studieuppgifter har alltså inte gjorts ännu. Någon plan för hur man går vidare med detta har inte presenterats. Kursen i samhällsmedicin i termin 9 innehåller HU-aspekter såsom hälsoeffekter av miljöexponeringar samt förväntade hälsoeffekter av klimatförändringar. Man visar också AlGore-filmen. Här presenteras också organisationen Läkare för miljön och deras web-sidor. Kursanordnare ser det som angeläget att folkhälsoperspektivet kommer in tidigare i läkarutbildning, helst redan första terminen, tillsammans med information om Läkare för miljön. Det är oklart hur det fortsatta arbetet planeras. Biomedicinska analytikerprogrammet (BMA), 180 hp, I takt med att nu nya kursplaner i Bolognaarbetet skrivs och utvecklas så sker också en bevakning av att hållbar utveckling kommer med i för ämnet relevanta kurser. Introduktion till hållbar utveckling och miljöledningssystemet ges i kursen Basal laboratorievetenskap. Här finns också moment såsom säkerhet i laboratorier samt etiska aspekter i relation till patienter och patientprov. I följande kurs finns inslag av reflektion över egna och andras värderingar. Det finns också kurser med plats för reflektioner över t.ex. hur etnisk bakgrund påverkar värderingar. Det framgår inte av sammanställningen om dessa inslag verkligen behandlas som aspekter av hållbar utveckling och om man har lärandemål och studieuppgifter. I två kurser om laboratoriemetodik finns lärandemål om hållbar utveckling i planering av materialåtgång och hantering av avfall. I kursen om generell omvårdnad diskuteras hur påverkan på miljön och fördelningen av resurser innebär förändringar i förekomst av 1 Kursen Söka och värdera kunskap är en 7,5 hp lång kurs i generiska kompetenser gemensam för ett antal av akademins program. Här presenteras under en lektionstimma HU och universitetets miljöledningssystem av akademins miljösamordnare. Kursen i övrigt innehåller inga inslag av HU. 2 I de program där studenterna ej deltar i den gemensamma introduktionskursen finns ändå schemalagt Miljösamordnarens introduktionsföreläsning om HU och miljöledningssystemet i den egna introduktionskursen. 4

sjukdomar samt läkemedelsanvändningens påverkan på miljön. Här framstår det som mera tydligt att HU finns med. Generellt beaktas också pappersåtgång och material som används vid laboratorieverksamhet. Dietistprogrammet 180/240 hp Införandet av lärandemål och kursinnehåll för hållbar utveckling med målsättningen att få in det i så många kurser som möjligt beräknas vara genomfört 2009. Studenterna får introduktionsföreläsningen om HU och miljöledningssystemet. I två kurser i nutrition under år 1 och år 2 finns hållbar utveckling med i lärandemål och kursinnehåll. I studiehandledningen finns t.ex. målet att studenten skall kunna Översätta näringsrekommendationer till mat med hänsyn på hållbar utveckling. Även i VFU-kurser kommer HU att finnas med. Man har också inslag av HU vid val av material, avfallshantering och vid val av kostrekommendationer. Vad som här möjligen skulle kunna tillföra något är mera övergripande aspekter på global social och ekonomisk hållbar utveckling. Det är dock möjligt att detta redan finns.. Arbetsterapiprogrammet (AT), 180 hp Studenterna deltar i kursen Söka och värdera kunskap och får alltså därigenom introduktionsföreläsningen om HU och miljöledningssystemet. ATprogrammet inför nu successivt omarbetade kurser och gör samtidigt en inventering av inslag av HU och ny integrering av sådana aspekter. Framförallt inriktar man sig på vad arbetsterapeuter kan bidra med i sin yrkesutövning samt eventuella belastning på ekosystem p.g.a. verksamheten. Man arbetar också med att förankra idén bland lärare. I kursen Arbetsterapi och folkhälsa i termin 2, diskuteras hälsofrämjande åtgärder ur såväl lokalt som globalt perspektiv och i kursen Delaktighet, tillgänglighet och teknologi i termin 5, kan ekologisk hållbarhet göras tydligt genom att material och produkters miljöbelastning diskuteras. Några direkta lärandemål i relation till hållbar utveckling som ett globalt begrepp finns inte idag men är under utveckling. Man har dock redan idag litteratur från olika kulturer. Man planerar också att i samband med lärande om etik tillföra begreppen global etik, globalt ansvar och miljöetik. Sjukgymnastprogrammet (SG), 180 hp. I termin 1 får studenterna introduktionsföreläsningen om HU och miljöledningssystemet. Inom programmet har man specifikt satsat på att utbilda programmets lärare, dels genom en nyligen genomförd introduktion av begreppet hållbar utveckling och dels genom en planerad halvdag med inbjuden föreläsare. En inventering av kurserna i programmet har visat att kursen Hälsopromotion i termin 2 skulle kunna breddas till att också innefatta aspekter av global social och ekonomisk hållbarhet. Lärandemål och konkret innehåll finns ännu inte men planeras. Logopedprogrammet, 240 hp. Studenterna får introduktionen till HU och miljöledningssystemet i sin introduktionskurs. Enheten arbetar medvetet för att vara en förebild för studenterna när det gäller resurshantering av framförallt papper samt när det gäller källsortering. Dock finns här ingen uttalad koppling till hållbar utveckling. I programmet ser man att det främst är de sociala och ekonomiska globala aspekterna av hållbar utveckling som kan utvecklas. Det man redan idag har är interkulturellt perspektiv, rättvisefrågor, mänskliga rättigheter och Barnkonventionen. Dessa inslag behöver sannolikt knytas hårdare till hela begreppet global hållbar utveckling. Vi diskuterar också möjligheter att föra in globaliseringsetik och miljöetik samt studieuppgifter där studenterna reflekterar över val av material i relation till hållbar utveckling. Tandläkarprogrammet, 300hp Studenterna får i sin introduktionskurs föreläsningen om HU och GU s miljöledningssystem. I kursen Vuxenklinik ingår momentet Läkemedels miljöeffekter med Joakim Larsson. Global oral hälsa och dess relation till livsvillkor och levnadsvanor finns delvis idag i kurser om sjukdomslära men kan förstärkas med mer tydlig koppling till hållbar utveckling och social och ekonomisk rättvisa. I kurser där studenterna lär sig val av material och metoder finns idag inslag av miljöhänsyn som man ser kan utvecklas med att studenterna också arbetar med att t.ex. ta fram kunskaper om resursanvändning vid tillverkning av material. 5

Begrepp som ekologiska fotavtryck kan bli relevanta. Vi diskuterar också möjligheter att föra in begreppen globaliseringsetik och miljöetik. I utbildningsplanens lärandemål finns också begreppet mänskliga rättigheter. I den kurs där detta diskuteras bör också andra internationella överenskommelser såsom milleniemålen, fattigdomsbekämpning, miljömål etc kunna tas med och en diskussion om hinder och möjligheter diskuteras. Man är angelägen om att snarast komma igång med att skapa ett forum inom institutionen för integrering av hållbar utveckling i samtliga tre program för att gemensamt arbeta fram innehåll, lärandemål och studieuppgifter, som sannolikt i flera fall kan vara gemensamma. Tandhygienistprogrammet, 180 hp Studenterna deltar i kursen Söka och värdera kunskap och får därigenom introduktionen till HU och miljöledningssystemet. Inom programmet har man hittills mest resonerat om ekologiska aspekter av HU och planerar att integrera miljöaspekter i sina kliniska kurser. Vid diskussion ser man dock också att man redan nu har inslag med livsvillkor och levnadsvanor som bestämningsfaktorer för munhälsa också ur ett globalt perspektiv och i samband med det bör man också kunna diskutera social och ekonomisk hållbar utveckling. Kurser med inslag av etik och bemötande innehåller redan idag inslag av interkulturella möten och kan mycket väl också innefatta globaliseringsaspekter och globala hållbarhetsaspekter såsom global etik t.ex. Man är angelägen om att få hjälp med att formulera lärandemål och ser sedan inte några stora problem med att också integrera innehåll i kurser. Tandteknikerprogammet, 180 hp Studenterna får föreläsningen om HU och miljöledningssystemet i Introduktionskursen. Programansvariga har sett detta som det enda inslaget av HU i programmet. Vid närmare granskning och diskussion finner man dock ett antal kurser där det direkt finns möjligheter till integrering av HU: dels kurser eller moment som handlar om materialhantering, t.ex. kursen Dental materiallära, där ekologiska aspekter vid tillverkning och nedbrytning kan tas med, men också kurser med sjukdomslära, t.ex. Tandsjukdomslära där global hälsa och sociala hållbarhetsaspekter kan finnas med, VFU-kurser där val av material delvis behöver påverkas av en hållbar utveckling samt i kursen Samhällsodontologi där begrepp som globaliseringsetik och miljöetik skulle kunna få plats. Det finns också redan idag ett miljötänk när det gäller maskinell utrustning och energianvändning Sjukhusfysikerprogrammet, 330 hp, finns delvis på naturvetenskaplig fakultet, institutionen för fysik. Man urskiljer framförallt tre stora kurser där HU bör komma in: Radiofysik, som behandlar spridning av olika ämnen i luft, mark och vatten. Här och i avsnitt som berör avfallshanteringen inom området kan begreppet hållbar utveckling komma med, framförallt dess miljömässiga aspekter. Det finns också avsnitt som berör de skilda regler för avfallshantering som finns runt om i världen och här ser man möjligheter att också föra in sociala och ekonomiska aspekter av hållbar utveckling. I kursen tillämpad radiofysik planerar man att integrera hållbar utveckling genom att diskutera hur avancerade apparaters livscykel ser ut från tillverkning till demontering och destruktion. Kursen klinisk radiofysik innehåller teori och praktik med patientkontakt. Här finns inslag av etik och ledarskap som kan kompletteras med fördjupning av t.ex. andra etikbegrepp såsom globaliseringsetik och miljöetik, framkommer det vid vår diskussion. Detta är moment som planerar att införas nästa gång dessa kurser går och även lärandemål kommer att utvecklas efter hand. Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp. Studenterna deltar i kursen Söka och värdera kunskap och får därigenom introduktion till begreppet HU och till GU s miljöledningssystem. Programansvarig har tillsammans med mig inventerat samtliga kurser i programmet samt utarbetat förslag till innehåll och lärandemål för integrering av HU. I introduktionskursen planerar vi att i samband med genomgång av yrkesetiska koder också ta upp globaliseringsetik och miljöetik. I kursen i Humanbiologi I diskuteras global spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer i relation till globalisering samt ekonomisk och social hållbar utveckling. I Humanbiologi II ingår Läkemedel i miljö med Joakim Larsson. Metodkurser och VFU-kurserna planeras samtliga innehålla mål relaterade till resurshantering med fördjupade lärandemål från att 6

reflektera över vilka material som används, till att ta fram kunskap om tillverkningsprocesser för visst material och till att visa förmåga att välja material i omvårdnadsarbete med hänsyn till hållbar utveckling. Kursen Symtom och tecken på ohälsa innefattar sjukdomslära och här bör sjukdomars orsaker (inklusive orsaker såsom miljö- och klimatförändringar) och utbredning globalt också relateras ett globalt utvecklingsperspektiv. I kursen Omgivning, hälsa och ohälsa planeras en vecka med folkhälsa inklusive hälsans bestämningsfaktorer i ett globalt utvecklingsperspektiv. I examensarbete I (kandidatuppsats) föreslår vi att detta knyts till hållbar utveckling när detta är relevant. Vår förhoppning är att dessa förändringar är implementerade till fullo f.o.m. 2009, se tabell 2. Specialistsjuksköterskeprogrammet, 60hp/75hp, har 10 olika inriktningar där samläsning förekommer i begränsad omfattning. Hälften av inriktningarna studerar på halvfart, övriga på helfart. Samtliga inriktningar har haft introduktion av hållbar utveckling och miljöledningssystemet vid föreläsning. Programmen är korta och vi har sedan föregående år lagt in examensarbete II, magisteruppsats, i samtliga program. Detta tillsammans med att arbetet med HU i sjuksköterskeprogrammet har prioriterats har lett till att integreringen inte har nått så långt här. Vi planerar i första hand för en heldag Hållbar utveckling under 2009. Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp, har deltagit i diskussioner inom institutionen, men har delvis fått stå tillbaka för arbetet med integreringen i sjuksköterskeprogrammet. Studenterna deltar i kursen Söka och värdera kunskap och får där Mats Sandbergs introduktion till hållbar utveckling och miljöledningssystemet. I kursen Hälsa och Ohälsa, (kurs 2 i programmet) finns en veckas global folkhälsa relaterat till social och ekonomisk hållbar utveckling. I kurser med Strålning och teknik kommer ekologiska aspekter av hållbar utveckling att diskuteras. Vi kommer också att utifrån erfarenheter från sjusköterskeprogrammet och sjukhusfysikerprogrammet att vidareutveckla innehåll och lärandemål i programmet framöver. Reproduktiv och perinatal hälsa, 90hp, ges som en påbyggnadsutbildning efter sjuksköterskeutbildning. Arbetet med integrering av hållbar utveckling har också här fått stå tillbaka för institutionens arbete med sjuksköterskeprogrammet. I kursen Reproduktiv hälsa och barnafödande tas kvinnors reproduktiva hälsa/ohälsa såväl lokalt, nationellt och internationellt upp i en introduktionsföreläsning varefter studenterna arbetar med teman såsom fattigdom/ekonomiska orättvisor relaterade till global hållbar utveckling. Även levnadsvillkor och livsstilsfaktorer i ett internationellt perspektiv finns med. Man lyfter också upp ekologisk hållbarhet i materialanvändning. Utifrån erfarenheter från sjuksköterskeprogrammet bör såväl innehåll som lärandemål för hållbar utveckling kunna utvecklas under nästkommande år. DISKUSSION Problem och hinder i det fortsatta arbetet Hinder kan utgöras av att de personer som fram till idag arbetat med planerna inte får tillräckligt med tid för att fortsätta och genomföra dessa. Det kan vara så att arbetet med integreringen inte alls prioriteras eller inte ens finns med på agendan hos utbildningsansvariga. I några program har inte personer utsetts överhuvudtaget för att arbeta med integreringen av hållbar utveckling i programmet. 7

Det är ett stort problem om de personer, som utses och är intresserade och kunniga eller villiga att själva fortbilda sig inom området för att kunna arbeta effektivt med integreringen, inte får tid och resurser till sitt förfogande. Om personer, som utses att ansvara för integreringen i programmet själva inte intresserade eller villiga att själva fortbilda sig inom området utgör de därigenom dels ett hinder för integreringen i det egna programmet, men också ett hinder för det gemensamma arbetet i gruppen. Om övriga kursansvariga/lärare i programmet inte är intresserade eller t.o.m.motsätter sig och inte samarbetar om förslag till innehåll och lärandemål, eller om man anser att man redan har det som erfordras utan att man kan visa hur detta går till, blir integreringen inte möjlig. Det finns vissa svårigheter att i en del ensidigt naturvetenskaplig miljöer tillföra samhällsvetenskapliga synsätt eller makroperspektiv på den egna verksamheten. Det finns en ovana att hantera frågeställningar som inte har rätta lösningar utan snarare innebär ett reflekterande över olika lösningar och dilemman. Ytterligare hinder är utbildningsmiljöer med synsätt på lärandet som ett tillförande av kunskap bit för bit framförallt genom föreläsningar och inläsning av litteratur och en ovana vid lärande genom diskussioner, värderingsövningar, elevledda projekt etc (UNECE 2005) (pkt 33) särskilt om man samtidigt upplever att studenterna inte hinner lära sig allt det de behöver för att kunna utöva sitt yrke. Möjligheter Trots den tidvis dåliga uppslutningen under året har nu en eller flera personer sett över kurser i vart och ett av 15 av akademins 18 utbildningsprogram och funderat över möjligheterna att inslag av HU redan finns och/eller vilka aspekter som skulle kunna integreras i någon/några kurser. I flera program har integreringen också påbörjats med eller utan förändringar i kursplaner och nya kursinslag har tillkommit. Det finns härmed möjligheter att de idéer och planer som därmed utvecklats också kommer att kunna genomföras under nästkommande år. Med ett synsätt på lärandet som innebär att lärarna inte behöver ha färdiga svar utan att studenterna själva arbetar med uppgifter och söker kunskaper tror jag att vi gemensamt kan arbeta fram likartade studieuppgifter som kan fungera inom flera program Personer med intresse och kunnande inom området hållbar utveckling och/eller med en vilja att kompetensutveckla sig inom området bör sökas och utses inom samtliga program. Utsedda personer bör ges tid och resurser och mandat i det fortsatta arbetet för att o tillsammans med representanter från övriga program ingå i en grupp som träffas 2 ggr per termin för att utbyta erfarenheter av innehåll och lärandemål och eventuellt också lyssna till inbjudna föreläsare för kompetensutveckling o få möjlighet till egen kompetensutveckling genom inläsning, nätverksmöten och eller delta i utbildning på olika nivåer o i samarbete med kursansvariga på den egna institutionen utforma innehåll och lärandemål i kursplaner och studieuppgifter Arbetet med integrering av hållbar utveckling i utbildningsprogrammen bör uppmärksammas och ges uppskattning t.ex. form av pedagogiska meriter, inräkning i tjänst och lönetillägg. 8

Hela frågan om Hållbar utveckling i våra program bör ges uppmärksamhet på central nivå inom akademin och GU Det vore önskvärt med en utökning av kursen Söka och värdera kunskap, som är gemensam för flera program, med något eller några högskolepoäng, så att man där kan ge en gemensam grund med en mera noggrann genomgång av begreppet hållbar utveckling samt t.ex globaliseringsetik och miljöetik. REFERENSER Jagers, S. (2005). Hållbar utveckling som politik. I Hållbar utveckling som politik. Om miljöpolitikens grundproblem. S. Jagers. Malmö, Liber AB. Nordlund, C. (2003). Världens värden - etik och miljö. I Hela världen. Samhälleliga och kulturella perspektiv på miljökrisen. A. Öckerman and E. Friman. Lund, Studentlitteratur. Singer, P. (2003). En värld - globaliseringens etik. Stockholm, Thales. UNECE (2005). Strategi för utbildning för hållbar utveckling. U.-o. kulturdepartementet, Regeringskansliet. 9

Tabell 1. Sammanfattning av rapporterade och planerade inslag av HU i samtliga program som lämnat uppgifter. Program Sammanfattning av rapporterade och diskuterade planerade insatser Folkhälsov MS intro *) Kursen Miljö, hälsa, samhälle innehåller alla HUdimensioner (valbar kurs) I övriga kurser dåligt (men utvecklingsbart) Läkare BMA Dietist Läkemedels miljöeffekter Inventering gjord av kursledare själva enligt utskickad enkät med givna svarsalternativ identifierar alla aspekter Genomgång av samtliga kursplaner med innehåll och mål i nya utbildningen m.a.p. HU görs av ansvarig person. Angivet HU-innehåll: Etiska aspekter Reflektion över egna och andras värderingar Kulturell och etnisk bakgrund och värderingar Smittspridning Materialhantering Miljö och fördelning av resurser i relation till sjukdomar Läkemedel Radioaktiv strålning Två kurser i nutrition har HU lärandemål VFU med val av material, avfallshantering, val av kostrekommendationer Pågående arbete dec -08 Behov Kommentarer Valbara kursen görs obligatorisk Det finns troligen stora möjligheter att i folkhälsokurser ha globalt (socialt och ekonomiskt) utvecklingsperpektiv på hälsa Inga uppgifter om hur HUaspekter återfinns i kurser eller om innehåll och lärandemål. Resterande kursplaner granskas och HU-innehåll och lärandemål formuleras Fortsatt arbete med resterande kurser Vill ha utbyte med andra inom akademin Flera av de rapporterade innehållsaspekterna behöver preciseras vad gäller anknytningen till HU. Hur ser lärandemålen ut? Har kommit långt. Mer övergripande inslag om social och ekonomisk hållbar utveckling kan eventuellt behöva tillföras. HU syns i flera kursplaner

Program Arbetsterapi Sjukgymnast Sammanfattning av rapporterade och diskuterade planerade insatser Hälsofrämjande arbete lokalt och globalt Material och produkters miljöbelastning diskuteras Planerar införa globaliseringsetik, miljöetik Kursen Hälsopromotion kan breddas för global social och ekonomisk HU Pågående arbete dec -08 Behov Kommentarer Utbildning av lärare. Successivt arbete med kursplaner för införande av HU Utbildning av lärare. Fortsatt arbete med kursinnehåll och lärandemål Fortsatt gemensamt arbete Fortsatt gemensamt arbete Inga direkta inslag i kursplaner idag. Arbetar mycket med hälsofrämjande arbete lokalt och behöver mera makroperspektiv för globala aspekter. Ännu inga lärandemål och innehåll i kursplaner Logoped Förebild för studenterna i resurshantering och källsortering Arbetar med interkulturella perspektiv, mänskliga rättigheter och Barnkonventionen Framförallt sociala och ekonomiska dimensionerna av HU Att göra HU tydligare i kursplaner och kursinnehåll Fortsatt samarbete Behöver knyta sociala rättvisefrågor till global HU och är på god väg Tandläkare Läkemedels miljöeffekter Material, strålskydd, rsurshantering Global oral hälsa och dess bestämningsfaktorer Skall skapa forum inom institutionen för gemensamma aktiviteter Gå igenom samtliga kurser Samarbete mellan de tre odontologprogrammen samt med övriga SA Har inslag idag som behöver förtydligas m..a.p. HU, behöver också nytt innehåll samt formulera lärandemål. Tandhygienist VFU med miljöaspekter på materialhantering Kan utveckla levnadsvanor och livsvillkor som globala bestämningsfaktorer för munhälsa med sociala och ekonomiska aspekter av HU Utifrån förslag på lärandemål utveckla innehåll Hjälp med att formulera lärandemål Ser optimistiskt på möjligheterna att utveckla innehåll om man får hjälp med målen Tandtekniker Planer för integrering av miljöaspekter för val av och Skall nu närmare gå igenom kurser för att få med HU. Fortsatt samarbete Innehåll och lärandemål behöver utvecklas 11

Program Sjukhusfysiker Sammanfattning av rapporterade och diskuterade planerade insatser hantering av material i t.ex. kursen Dental materiallära I kursen Tandsjukdomslära skulle global hälsa och social hållbar utveckling kunna finnas med I Samhällsodontologi kan globaliseringsetik och miljöetik ingå I Radiofysik kan miljöpåverkan kopplas till miljöaspekter av HU. Olika regler för avfall i olika länder kan diskuteras som hot mot ekologisk och social och ekonomisk HU. I Tillämpad radiofysik kan avancerade apparaters livscykel diskuteras I klinisk radiofysik kan globaliseringsetik och miljöetik finnas med Pågående arbete dec -08 Behov Kommentarer Genomgång av kurser pågår Fortsatt samarbete Innehåll och lärandemål på planeringsstadiet men många idéer finns. Sjuksköterska I Introkurs globaliseringsetik och miljöetik I kursen Humanbiologi I global spridning av sjukdomsframkallande mikrooraniser i relation globalisering samt ekonomisk och social HU I Humanbiologi II: Läkemedel och miljö VFU-kurser finns lärandemål om val av material relaterat till HU I kursen Symtom och tecken på ohälsa med sjukdomslära kan sjukdomars förekomst och orsaker diskuteras i globalt perspektiv relaterat till social, ekonomisk och miljömässig HU I kursen Omgivning, hälsa och ohälsa planeras en folkhälsovecka med hälsans bestämningsfaktorer i ett Samtliga inslag bör vara implementerade 2009 eller i den takt de nya kurserna ges. Fortsatt samarbete med andra Lärandemål och kursinnehåll formulerade och delvis införda i kursplaner. Några kurser ännu ej klara. 12

Program Sammanfattning av rapporterade och diskuterade planerade insatser globalt utvecklingsperspektiv Pågående arbete dec -08 Behov Kommentarer Specialissjuksk. Röntgenssk För de 10 olika inriktningarna planeras en heldag HU En veckas global folkhälsa i relation till social och ekonomisk HU i introkursen I kursen Strålning och teknik planeras inslag med framförallt ekologiska aspekter på HU Utveckla innehåll och lärandemål för minst en heldag HU Utveckla innehåll och lärandemål för ytterligare kurser Samarbete inom institutionen Samarbete inom institutionen Programmet har fått stå tillbaka för integreringen i ssk-programmet Programmet har fått stå tillbaka för integreringen i ssk-programmet RPH Kursen Reproduktiv hälsa och barnafödande har ett globalt perspektiv på hälsa och ohälsa teman om fattigdom/ekonomiska orättvisor relaterat till HU Utveckla innehåll och lärandemål för ytterligare kurser Samarbete inom institutionen Programmet har fått stå tillbaka för integreringen i ssk-programmet *) En entimmas introduktion till begreppet hållbar utveckling och till GU's miljöledningssystem av akademins miljösamordnare 13

Tabell 2. EXEMPEL från HÅLLBAR UTVECKLING I NYA SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 180hp version 090426 V1SSK Termin 1 OM3200 Introduktion till omvårdnad 7,5 hp, ½ fart OM3201 Söka, värdera och kommunicera kunskap 7,5 hp, ½ fart Innehåll av hållbar utveckling (HU) Förslag till lärandemål Undervisningsformer och Studieuppgifter Utgående från ICN s etiska kod vidgas etikdiskussionen till att också gälla globaliseringsetik och miljöetik. Examineras i workshop och presentation med en inlämningsuppgift med vilka konsekvenser olika etiska ställningstaganden inom globaliseringsetik och miljöetik kan få för det egna området Introduktionsföreläsning till Miljöledningssystemet och HU Grundläggande litteratur samt former för bearbetning behövs Kunskap och förståelse: Beskriva olika värdegrunder och etiska perspektiv på hållbar utveckling samt reflektera över deras betydelse för sjuksköterskans ansvar. Kunskap och förståelse Beskriva hållbar utveckling på en grundläggande nivå (vision, begrepp, definitioner och tillståndet i världen) samt reflektera över dess betydelse för människors hälsa WORKSHOP OCH MUNTLIG PRESENTATION Vilka positiva respektive negativa konsekvenser kan globaliseringen tänkas ha för hälso och sjukvården i Sverige och världen? Ge några exempel på vilka konsekvenser da Silvas respektive Singers etiska ställningstaganden skulle kunna få för ditt ansvar som sjuksköterska (och/eller som privatperson) Hur kan man argumentera för biologisk mångfald utifrån de fyra miljöetiska grundprinciperna (sid 227) Ge exempel på vilka olika konsekvenser för utveckling och användning av sjukvårdsmaterial det kan få om man antar olika miljöetiska utgångspunkter: (antropocentrism, biocentrism, zoocentrism, ekocentrism) Ge exempel på vilka ytterligare kunskaper, färdigheter och förhållningssätt du behöver lära dig under din utbildning för att du som student och i ditt framtida yrke som sjuksköterska skall kunna arbeta för en hållbar utveckling. Man kan möjligen ta lärandemålet och direkt göra en studieuppgift av det Se också t.ex. Folkuniversitetets skrift

Innehåll av hållbar utveckling (HU) Förslag till lärandemål Undervisningsformer och Studieuppgifter OM3210 Humanbiologi I, 15hp V1SSK Termin 2 OM3220 Humanbiologi II 7,5 hp (i delen anatomi o fysiologi 0) Mikrobiologikurs I Speciell bakteriologi kommer detta inslag in via föreläsningar och t.ex. mikroorganismer som trivs bättre i det nuvarande klimatet. I Virologi kommer det in via de hot som finns av virus som sprids via tex människors nya sätt att resa. Hot om skabb, kackerlackor som ökar diskuteras i infektionspreventionsföreläsningarna. Detta tenteras. Här kan man t.ex. identifiera och reflektera över samband mellan spridning av mikroorganismer och Globalisering Fattigdom i världen Klimatförändringar Västerländska vanor/resor/turism etc Eventuellt också vilka dilemma som finns mellan turism/klimat/sjukdomar/ekonomi/ fattigdom globalt Joakim Larsson Läkemedel och miljö tenteras Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över sambandet mellan smittspridning och globalisering, fattigdom, livsvillkor, miljöförstöring och levnadsvanor i olika delar av världen samt hinder och möjligheter för en hållbar utveckling inom området. Kunskap och förståelse Ha kunskap om hur läkemedel påverkar Ingår i skriftlig tentamen idag Föreläsning och tenteras av Joakim Larsson 15

Innehåll av hållbar utveckling (HU) Förslag till lärandemål Undervisningsformer och Studieuppgifter Läkemedel som miljöhot miljön samt hur läkemedel ska hanteras för att undvika hot mot miljön OM3230 Metoder i omvårdnadsarbe te, 7,5 hp ½ fart Poängteras i undervisningen och bedöms vid praktisk examination på AFU. Beskrivs och värderas på den checklista som används under VFU. Ges information till handledare och huvudhandledare under VFU träffar, samt till lärarna på AFU. Värderingsförmåga och förhållningssätt: Reflektera över samband mellan förbrukning av material inom omvårdnadsarbete och möjlig inverkan på hållbar utveckling Reflektera över användningen av material i relation till hållbar utveckling. Hur ser det ut på den enhet där du gör din vfu? Hur kan du själv agera för att verka för en hållbar utveckling. Välj egen vald litteratur. Beräkna ditt eget ekologiska fotavtryck. Gå in på WWF:s hemsida http://www.minplanet.se välj kalkylator och gör testet. Skriv ner dina reflektioner över materialanvändningen på VFU, samt din uträkning av ditt ekologiska fotavtryck på 0,5 1 A 4 sidor (inkl. referenslista) OM3240 Symtom och tecknen på ohälsa, 15 hp Här bör respektive föreläsare uppmanas att presentera sjukdomars globala utbredning samt vilka faktorer globalt sett som orsakar dessa sjukdomar samt vilken utveckling man kan se framöver. Detta gäller särskilt de stora folksjukdomarna: astma, KOL, hjärt kärlsjukdomar, tumörsjukdomar, psykisk ohälsa m.fl Ett tillägg till sista lärandemålet i kursplanen: Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över hur illabefinnande och sjukdom är relaterat till människors livsvillkor och levnadsvanor i ett globalt utvecklingsperspektiv 16

Innehåll av hållbar utveckling (HU) Förslag till lärandemål Undervisningsformer och Studieuppgifter V1SSK Termin 3 OM3250 Omvårdnad vid symtom och tecken på ohälsa I, 30 hp V1SSK Termin 4 Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studenten kunna beskriva omvårdnadens planering och genomförande i relation till hållbar utveckling. Studenten reflekterar över lärandemålen för VFU och hur de skall uppnås. Lärandemålen för VFU och hur de skall uppnås och har uppnåtts godkänns av handledande sjuksköterska och lärare från Institutionen OM3260 Omgivning, hälsa och ohälsa 30 hp V1SSK Termin 5 OM Vet met, 7,5 hp Ledarskap och pedagogik. 15 hp Valb. Kurs, 7,5 hp En knapp veckas folkhälsa Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över hur livsstil, miljöfaktorer, vårdens organisation och struktur samt övriga bestämningsfaktorer påverkar folkhälsan i ett globalt utvecklingsperspektiv Föreläsningar, avslutande workshop där bl.a. statistik från olika länder och olika stadsdelar bearbetas 17

Innehåll av hållbar utveckling (HU) Förslag till lärandemål Undervisningsformer och Studieuppgifter V1SSK Termin 6 OM Omvårdnad exam.arbete I 15 hp OM Omvårdnad III, 15 hp Koppling till hållbar utveckling där detta är relevant. Fördjupning av val av material och metoder med hänsyn till hållbar utveckling Färdighetsmål: att kunna väga in hänsyn till Färdighetsmål: att kunna väga in hänsyn till miljö och hållbar utveckling vid val och genomförande av metoder i omvårdnadsarbetet och att kunna argumentera för detta inför kollegor och patienter 18