Verksamhetsberättelse Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling

Verksamhetsberättelse Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling HST 2009

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Utbildning på grund- och avancerad nivå... 3 3 Utbildning på forskarnivå... 11 4 Forskning... 13 5 Genomförda och pågående utvecklingsåtgärder... 17 6 Kommentar till ekonomiskt utfall... 20

1 Sammanfattning HST:s andra år har liksom det första varit energikrävande, innehållsrikt och spännande. Målsättningen att från fyra institutioner med helt vitt skilda förutsättningar skapa en akademi för tvärvetenskapligt samarbete inom områdena teknik och samhällsvetenskap har varit och är fortfarande en utmaning. Vägen har varit snårig och kantad med många törnen men aldrig oframkomlig. Arbetet med att utveckla grundutbildningsprogrammen, forskningsmiljöerna, hitta gemensamma förhållningssätt och rutiner har format organisationen i positiv riktning, vilket ger ännu bättre förutsättningar till samverkan mellan discipliner inom akademin. I varje litet hörn på HST händer något och verksamheten går framåt. Det stora budgetunderskottet har hängt över oss och avvecklingen av verksamheter har varit ansträngande men nödvändig. Det finns fortfarande områden som kräver en grundligare översyn för att utvecklas positivt och för att få en budget i balans. Omorganisationen har medfört att gamla strukturer och kulturer har tvingats att brytas och nya har skapas. Detta är ett arbete som fortfarande pågår och kommer att ta ytterligare några år. Arbetsinsatsen har varit stor från alla medarbetare, men har också inneburit motkrafter vilket kan förväntas vid stora förändringsarbeten. Den stora omorganisationen till trots har akademin förutsatts hantera alla frågor som ankommer på en akademi i full drift. Till detta lades också ett underskott på ca 38 miljoner när akademin bildades. Efter att under första året i huvudsak fokuserat på avveckling och fastare organisationsstrukturer så har andra året haft fokus på utveckling och en budget i balans. Arbetet med avvecklingen av ämnena biologi, kemi och kemiteknik pågick under större delen av året och där verksamheten till största delar avvecklats till och med 1 augusti 2009 då lokalerna lämnades. Kvarvarande verksamhet flyttades till Västerås. Ett stort antal studenter hade inför hösten lämnat MDH för fortsatt utbildning på annat lärosäte. Framför allt har utvecklingen av forskningsprofilerna tagit ett steg framåt i samverkan. Inom teknikområdet har nya program utvecklas vilka kommer att sjösättas hösten 2010. Inom samhällsvetenskapliga området har arbetsgrupper skapats med uppdrag att göra en översyn av program, kurser och ämnen med mål att vara färdigt för start hösten 2011. Den ekonomiska situationen var fortfarande besvärande vid ingången av år 2009. Det var därför nödvändigt att fortsätta arbeta med strama ekonomiska tyglar bl.a. genom väl avvägda tjänsteplaneringar. Arbetet har tagit mycket kraft och energi. Bokslutet för 2009 visar på ett underskott netto på ca 680 000kr, vilket är en avsevärd förbättring. Under våren 2009 genomfördes en arbetsmiljöenkät på hela MDH, olägligt för akademin (HST) eftersom vi under våren arbetade som hårdast med omstruktureringar och besparingar. Självklart blev utfallet mycket dåligt. Det gjorde att parallellt med övrigt arbete blev vi tvungna att hantera utfallet av arbetsmiljöenkäten. Något som har tagit än mer kraft och energi. Arbetet med arbetsmiljöenkäten pågick under senvåren och hela hösten bl.a. vid årets upptaktsdag med fokusgrupper, flertal diskussioner och olika möten. Arbetsmiljöenkäten försämrade också rykten för akademin vilket var olyckligt för de anställda, dvs att arbeta där det är så förfärligt. Resultatet blev en handlingsplan med förslag till åtgärder. Handlingsplanen sjösätts januari 2010. 1

Organisationen har trots många kringhändelser dock funnit sin form och gränsdragningar mellan olika funktioner har blivit tydligare, organisationen fungerar smidigare idag. Olika råd med kontinuerliga möten har inrättas. Ledningsrådet hanterar i huvudsak driftsfrågor tillsammans med avdelningscheferna. Akademirådet hanterar i huvudsak utbildningsfrågor tillsammans med utbildnings- och forskningsledare. Till akademirådet har också knutits en kursplanegrupp för kvalitetssäkring av kursplaner. Forskningsrådet hanterar forskningsfrågor tillsammans med professorer och docenter. I samtliga råd finns studenter representerade. Efter varje rådsmöte skrivs minnesanteckningar som sedan skickas till varje medarbetare för att finnas tillgänglig på en gemensam katalogplats. I slutet av året har vi också börjat arbeta med vår webbplats och intranät med ambitionen att få informationen inom akademin mer tillgänglig. Samverkan med det omgivande samhället är integrerat i flera av akademins verksamheter. Akademin har under den andra halvan av året utsett en samverkansansvarig för externa relationer. Samverkansansvariges första uppgift har varit att ta fram en handlingsplan utifrån de tre verksamhetsområden; grundutbildning, forskning och uppdragsutbildning. Under året har också en internationaliseringssamordnare utsetts med ansvar främst för internationaliseringspolicyn, utbytesavtal och lärarutbyten Antal anställda 31 december Ak.chef Profess Adj.prof Lektor Forskare** Adjunkter Doktor.* Admin Totalt 2008 1 16 6 61 6 68 40 18 210 2009 1 14 6 58 10 58 29 17 193 *exkl. industridoktorander **tillkommit forskare inom projekten Stamp och Drivkraft Akademin byggdes upp med nio avdelningar varav en är administrativ. Målsättningen var att varje avdelning skulle ha ca 20 anställda. Med anledning av verksamhetens art har två avdelningar blivit större med knappt 3 anställda. Pga avvecklingen har antalet avdelningar minskats till åtta från 2010 och dessutom har två avdelningschefer på egen begäran ersatts. 2

2 Utbildning på grund- och avancerad nivå För att ge en uppfattning om akademin HST:s storlek refereras till högskolans hela verksamhet. Akademins ansvarar för 33% av högskolans hela grundutbildningsutbud för 2009. Grundutbildningsområdena är både NT och HS, där samhällsvetenskapliga delen är den största med ca 70% av verksamheten. Akademins mål är att det för alla utbildningsprogram skall finnas en plan för hur samverkan med det omgivande samhället ska realiseras. Syftet är att förverkliga intentionerna i varumärkesstrategin genom att etablera långsiktiga samverkansformer med externa parter för att på så sätt skapa framtida kontaktytor för våra studenter. Den största utmaningen under året har varit och kommer att vara att förhålla sig till minskande ungdomskullar (ca 20% för landet inom fem år), avgifter för internationella studenter utanför EES-området, konkurrens från yrkeshögskolan samt en eventuell högkonjunktur. Därav akademins satsning på nyrekrytering av personal för att matcha kompetensbehov samt översyn och nyutveckling av våra utbildningsprogram. Den viktigaste uppgiften för den internationaliseringsansvarige blir därför att analysera konsekvenser av att avgifter införs för utländska studenter. Akademin har flest antal utländska studenter inom MDH (ca 480) Grundutbildningsuppdraget fördelning i hås(helårsstudenter) 2008-2009 LU NT SA Summa 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 16 10 663 762 1970 1734 2649 2506 2.1 Samhällsvetenskap och ekonomi Inom samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar vid HST har de förändringar vi genomfört fått en rad positiva effekter. Ansökningstalen på program och kurser har ökat och en rad projekt har startats med målsättning att vidareutveckla vår utbildning och studentarbetet. Vi har under året även renodlat utbildningsutbudet, för att kunna möta framtida utmaningar. Dessvärre har det även inneburit att vi ställt in program och kurser. Årets rekryteringsinsatser har varit framgångsrika och det märks på ökande sökandetal på både program och kurser. Samarbetet med informationsavdelningen har resulterat i en rekryteringsplan som gjort att vi har fått ut mer av våra satsade resurser. Speciellt kan nämnas Internationella Marknadsföringsprogrammet (+168 %) och Samhällsvetenskapliga programmet (+120 %). Det omarbetade Beteendevetenskapliga programmet har ett fortsatt högt söktryck med stort antal reserver och fyllda program på båda orterna. Under året har ett nytt program startats Magisterprogrammet i arbetsliv ett program som innehåller kurser inom psykologi, sociologi och företagsekonomi. HST erbjuder ett antal masterprogram på engelska samt ett bachelorprogram (International Business Management) helt på engelska. I samarbete med UKK ger vi även bachelorprogrammet Analytical Finance. Samtliga nämnda program är mycket framgångsrika och har höga sökandetal varje år. Inför införande av studieavgifter för internationella 3

studenter 2011 - och den befarade färre studenttillströmningen - har vi påbörjat anpassningen av vårt utbud av engelskspråkiga program och kurser När det gäller kurserna är det ett fortsatt stort och stabilt intresse för kurser inom psykologi och företagsekonomi. Trots det har vi tvingats ställa in kurser under året beroende på lågt sökandetal. Distanskurserna vi erbjudit har genomgående fungerat bra med god studenttillströmning. Arbetet med att erbjuda distanskurser i fler ämnesområden, har startats och bland annat psykologi kommer att erbjuda distanskurser 2010. Tyvärr saknar vi stöd för lärarna vid utveckling av webbaserade kurser. För att vi skall kunna utveckla i den grad som är önskvärt så kräver detta ett bättre stöd till lärarna vad gäller informations- och kommunikationsteknik. Ekonomprogrammet är det i särklass största och mest spridda programmet bland landets högskolor och därmed är konkurrensen om studenterna stor. Diskussioner har pågått huruvida vi skall ansöka examensrättigheter för civilekonomexamen. Dessvärre kan vi konstatera att utsikterna att finna nödvändig kompetens för detta inom t.ex. redovisning synes hopplöst. Läget är lika hopplöst i hela landet. Därför bör vi hitta nya vägar att attrahera studenter. En arbetsgrupp har tillsattsmed uppdrag att utveckla ett nytt ekonomprogram. Ambitionen är att kunna utveckla ett ekonomprogram som lyfter fram de styrkor som karaktäriserar MDH som t.ex. samverkan och utbildningar som leder till jobb. Ett växande problem som uppmärksammats är studenter som inte klarar sina studier och därmed avslutar sina studier. HST har utarbetat ett program för studentuppföljning som genomförs en gång/årskurs. Syfte är att tidigt kunna identifiera och stödja studenter som hamnat efter i sina studier. Även här saknar vi idag stöd för lärares professionella utveckling eftersom det tidigare högskolepedagogiska stödet försvunnit. Vi behöver kunna erbjuda våra lärare högskolepedagogiska kurser. Inom utbildning på grund- och avancerad nivå sker idag samverkan med det omgivande samhället i olika former. Beteendevetenskapsliga programmet har ett referenspersonssystem för studenter, vilket skall vidareutvecklas till att omfatta även andra program. I ett referenspersonssystem erbjuds studenterna en referensperson som mentor inom den arbetsmarknad de utbildas för. Referenspersonerna kan även delta under olika moment av programmets kurser, exempelvis som gästföreläsare. Med referenspersonsystemet blidas också en naturlig kontakt mellan MDH och olika organisationer som ger möjligheter till utökat samarbete. Verksamhetsförlagd utbildning ingår som en obligatorisk del i det samhällsvetenskapliga programmet. Den verksamhetsförlagda undervisningen pågår under fem veckor och omfattar 7,5 högskolepoäng. Syftet med den verksamhetsförlagda utbildningen är att på ett konkret sätt omsätta högskolans strategi om att vara en högskola som fokuserar på utbildningar som leder till jobb. Svenska kandidatprogram, Internationell Marknadsföring, har också internationella dimensioner. Studenterna läser marknadsföring med internationell inriktning tidigt i programmet och det ingår även utlandsstudier i programmet. Här ges också några kurser på engelska i programmet för att sammanföra internationella och svenska studenter. Inom NordPlus-nätverket NordBiz erbjuds varje år en intensivkurs Nordic Baltic Perspectives on Marketing. Här börjar studenterna läsa kursen på sitt hemuniversitet under ca 1 månad. Därefter träffas 30 studenter från sex olika lärosäten (Sverige, Norge, Danmark, 4

Island, Finland, Estland) under en intensivvecka. Hösten 2009 arrangerades intensivveckan i Norge(Århus Universitet, Handels- och Ingenjörshögskolan i Herning). Samverkan sker också genom att ett flertal examensarbeten utförs i samarbete med företag och organisationer. Vidare har akademin under året ingått i det s.k. Partnerskapsprojektet som finansieras av MDH, Regionförbundet Sörmland och Länsstyrelsen Västmanland med syfte att skapa interna förutsättningar och arbetssätt för att långsiktigt förbättra näringslivskontakterna för samverkan och samproduktion i grundutbildningen vid MDH. Två utbildningar har ingått som piloter i projektet varav det ena är det Samhällsvetenskapliga programmet som ligger under akademin och i vilket praktik ingår. Ett arbete har också påbörjats med att införa ett mentorsprogram för våra ingenjörsprogram. Samverkan med näringsliv och andra aktörer kommer att vara ett centralt inslag i planeringen av ett nytt ekonomiprogram. 2.2 Naturvetenskap och teknik Inom naturvetenskap och teknik erbjöds endast tre utbildningsprogram till hösten 2009, byggnadsingenjör, energi- och miljöingenjör samt civilingenjör i Samhällsteknik. De strategiska pengarna HST fick av NT-fakulteten för att utveckla nya program ledde till att HST ansökte om att inrätta fyra nya utbildningsprogram, Civilingenjör i Energisystem, Civilingenjör i Industriell ekonomi, Energiingenjörsprogrammet och Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete. Fokus för arbete har varit att uppnå progression, tydliga lärandemål och att utveckla utbildningar som leder till jobb. Alla förslag till program godkändes av fakultetsnämnden i naturvetenskap och teknik till att inrättas och startar höstterminen 2010. Antalet sökande till vår energi- och miljöutbildning till Högskoleingenjör 180p samt Civilingenjörsutbildningen i Samhällsteknik 300p ökade kraftigt från 85 till 136 under året vilket var glädjande. Nämnden gav även klartecken att börja utveckla två nya program dels Högskoleingenjör i Energiteknik 180p samt Civilingenjör i Energisystem 300 p. I samarbete med INDEK utvecklades även ett helt ny unikt program Industriell Ekonomi med inriktning mot elmarknader och elhandel som vi i dagsläget är ensamma om i Sverige och där arbetsmarknaden bedöms som god. För att klara kompetensbehovet kommer vi att erbjuda en kompetensutveckling till lic inom energimarknader för en adjunkt. Mycket möda har under året lagts ner på att utveckla programmen och de kurser som ska ingå med framtagande av kursplaner programbeskrivningar, examenskrav, programmatriser, progression, etc. Energiavdelningen har format tre arbetslag inom huvudområdena: Grundutbildning, Kraft- och värmeteknik samt VVS- teknik. Arbetslagen har till uppgift att diskutera kurser, kursinnehåll, progression samt även föra diskussioner runt frågor som pedagogik och metodik i sin lärarroll i olika kurser. I samband med framtagning av de nya programmen har ett projekt initieras och drivs via avdelningen att modernisera våra datasalar beträffande hård- och mjukvara samt övrig utrustning. Projektet kommer att avslutas i samband med att de nya programmen startar hösten 2010. 5

Civilingenjörsprogrammet i Samhällsteknik byter namn till Civilingenjör i Samhällsbyggnad för att bättre spegla programmets innehåll. Alla programmen har fått en större koppling till den forskning som bedrivs på HST och är väl anpassade för behovet av arbetskraft i samhället. Av magisterprogrammen startade fyra program, Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, magisterprogram i uthålliga energisystem, magisterprogram i energioptimering för byggnader och Magisterprogram i kvalitet inom läkemedel och bioteknik. Antalet sökande var lågt men samläsning sker med befintliga program för de alla magistrarna. Inom miljövetenskap ges också ett s.k. Joint Master Program: Inland Water Quality Assessment, som har utvecklats av 14 lärosäten runt om i Europa. Studenterna läser en termin i Spanien, en termin vid MDH och under år 2 kan de välja vid vilket av de 14 lärosätena de vill läsa. Programmet ges för tredje året i rad. Lärarprogrammet med inriktningen Naturvetenskap och teknik, lägre åldrar hade fortsatt lågt söktryck. En fortsatt diskussion om distanskurser har ägt rum. Detta år har mycket tid lagts ned på att utveckla de nya programmen och därför har utvecklingen av fler distanskurser inom NT lagts på is. Utveckling kräver också att vi kan stödja våra lärare i utvecklingen av webbaserade kurser. Inom energi och miljö finns ett antal kurser på engelska, där utbytesstudenter och svenska studenter samläser. Ämnena har också internationell forskningsbas vilket kommer studenterna tillgodo. Biologi, kemi och kemiteknik har under året successivt avvecklats. Från 1 augusti frånträddes lokalerna i Eskilstuna och kvarvarande verksamhet flyttades till Västerås. Inom ämnena fanns under hösten enbart ett fåtal kurser kvar samt studenter som fullföljde sina examensarbeten. Flertalet studenter lämnade MDH för att slutföra sina studier vid annat lärosäte. HST har varit inblandad i två yrkeshögskoleutbildningar, en med Campus Strängnäs som huvudman inom miljöteknik, vilken inte kommer att startas. Den andra inom automationsutbildningar är Mälardalens Högskola huvudman för och där ska två utbildningar startas till hösten 2010. HST deltar på kursnivå i specifika moment. 2.3 Kortare lärarutbyten Psykolog Jakob Eklund har haft externa uppdrag som gästföreläsare i empati (Social- och arbetsmarknadsförvaltningen Stockholms Stad, Eskilstuna kommun, proaros Västerås stad) samt har ett kontinuerligt uppdrag som radiopratare i Tänkvärt (SR/P4). Statsvetaren Joakim Johansson har vid ett flertal tillfällen intervjuats för radio och press. En Beteendevetardag arrangerades i samarbete med Sveriges Socionomer Riksförbund för beteendevetare, socialarbetare och kuratorer. Rapporteringskrav till EU. Redovisningen avser både lärares besök vid utländskt lärosäte och besök av lärare från utländskt lärosäte. Ett krav för att en lärare ska medräknas är att läraren undervisat minst 8 timmar på kandidat- eller magisternivå under vistelsen. 6

Ingemar Haglund har för nionde året deltagit i ett lärarutbyte med Fachochchule Voralberg, Dornbirn, Österike. Peter Ekman har föreläst på University of Hertforshire s School of Business (UK) som en del av deras Europé week Michael. le Duc har under året varit till södra Indien, Amrita School of Business för ett utbildningssamarbete. Charlotta Edlund,har inom nätverket för NordPlus, varit i Reykjavik-Island, Herning,- Danmark, Tallin-Estland samt till Telemark University Collage i Bö-Norge. Tobias Eltebrandt åkte till Thailand på ett Linnaeus Palme stipendium under Juni-Juli 2009. Han höll en serie föreläsningar vid Rangsit university som är ett privat universitet straxt utanför Bangkok. Han hade även möjlighet att ta del av den ordinarie undervisningen på deras International College. Här rapporteras samtliga lärarutbyten oavsett land. HST lärare vid utländsk högskola Utländska lärare vid HST VT 2008 < 4 veckor VT 2008 4 veck. 3 mån HT 2009 < 4 veckor HT 2009 4 veck. 3 mån Kv M Kv M Kv M Kv M 6 11 0 0 4 6 0 2 1 4 0 0 4 2 0 0 7

Akademin är värdinstitution för 11 utbildningsprogram och ingår i två program med annan akademi som värd för programmen, 5 påbyggnadsprogram och 6 MIMA-program. Förstahandssökande till ett program kan ses som ett mått på intresset för programmet. Sökande till program 2008-2009 Antal sökande 2008 2009 Sökande Första- Antal Sökande Förstahansökandhanhands- sökande Första- per plats Förstahandssökande per plats Beteendevet. prog 2341 575 3,2 2870 669 3,7 Byggnadsingenjör - 156 42 0,8 203 48 0,8 samhällsteknik Civilingenjörsamhällsteknik 123 23 0,8 160 23 0,6 Ekonomprogrammetallmän 1081 85 0,9 654 106 1,2 inriktning Ekonomprogrammet 227 43 0,9 267 69 1,5 redovisning och revision Ekonomprogrammet 215 22 0,9 248 27 1,3 management Energi och miljöingenjör- 76 15 0,7 117 26 0,7 samhällsteknik Samhällsvetenskapliga 20 20 0,4 249 44 1,0 programmet Miljövetenskapliga programmet Inställt Innovationsprogrammet MTO- inriktning - psykologi 105 47 1,6 230 36 1,2 -företagsekonomi 123 50 2,5 177 50 1,7 Lärarprogrammet inriktning naturvetenskap och teknik Internationella marknadsförings programmet International Business Management -svensk ansökan -engelsk ansökan Inställt Åter 2010 80 34 0,8 116 27 0,7 135 50 1,1 480 134 2,2 484 104 2,3 419 5013 81 1050 Följande åtta program har avvecklats eller ställts in: Biologiprogrammet, Bioteknik och läkemedelsdesign, Civilingenjör bioteknik och läkemedelsdesign, Ekonomprogrammet - hållbar utveckling, Drifttekniker samhällsteknik, Innovation inom hälso- och naturprodukter, Kemiprogrammet, Mark- och vatteningenjör, Samhällsteknik: Bygg, miljö, energi. 1,4 8

Sökande till 1-åriga påbyggnadsutbildningar hösten 2009 2008 2009 Antal sökande/första hand Antal sökande/första hand Magisterprogrammet i ledarskap 53/39 93/38 Magister i företagsekonomi 13/5 21/7 Magisterprogram i miljö och hälsoskydd 22/13 18/8 Magisterprogram i kvalitet inom 13/6 16/8 läkemedel och bioteknik Magisterprogram i arbetslivsvetenskap 62/39 Sökande till 1-åriga MIMA-program hösten 2009 Med inkomna dokument Antal Förstahand Registrerade hösten2009 International Business and 864 192 65 Entrepreneurship International Marketing 623 115 60 IT Mangament 431 99 41 Magisterprogram i energioptimering för byggnader/energy optimization for Buildings 51 7 11 Magisterprogram i uthålliga energisystem/sustainable Energy System Ecological Economics - Studies in Sustainable Development 111 18 3 138 18 inställt Registrerade studenter på bachelorprogram- International Business Management- Registrerade våren 2008 Registrerade hösten2008 Registrerade våren 2009 Registrerade hösten 2009 årskull 2004, 2005, 2006 101 80 78 årskull 2007 51 40 32 29 årskull 2008 59 53 49 Årskull 2009 110 Totalt 152 179 163 188 Masterutbildningen i process- och resursoptimering/process and Resource Optimization ställdes då enbart tre sökande fanns i första hand med dokument. 9

Rekrytering av s.k. free movers till våra utbildningsprogram sköts av den centrala rekryteringsgruppen. In- och utresande utbytesstudenter Studenter 2008 Studenter 2009 kv m kv m Inresande 103 130 88 112 Utresande 47 32 35 28 Majoriteten av de utresandestudenterna inom EU läser inom Internationella Marknadsföringsprogrammet vid HST. Programmet utvecklas årligen till att gälla för flera språkgrupper och geografiska områden. Övriga utbildningsprogram vid akademin har också börjat locka studenter att resa utomlands, Ekonomiprogrammet, Beteendevetenskapliga programmet och även studenter på programmen inom Samhällsteknik (Bygg, Energi etc) här är det dock vanligare att studenterna väljer att läsa utanför EU. Inresande studenter på avtal inom EU följer inte ett specifikt utbildningsprogram utan läser kurser på engelska inom vid akademin inom t.ex. programmen International Business Management samt Analytical Finance. Antalet sökande till fristående kurser har ökat med 11% mellan 2008 och 2009. Ansökningar till fristående kurser 2008-2009 Fristående kurs Hösten 2008 Våren 2009 Hösten2009 Antal sökande 7 118 7 153 7 927 Förstahand 4 747 5 115 5 083 2.4 Uppdragsutbildning Uppdragsutbildningen som är en del i samverkan med det omgivande samhället har under 2009 haft en omslutning på ca 2,2 milj. kronor och omfattat 4 projekt. Uppdragsutbildning har under året genomförts i företagshälsovård för beteendevetare. Ett uppdrag rörande Installationsteknik har genomförts i samarbete med Avdelningen för Byggnadsteknik för Högskolan i Jönköping. Ett annat uppdrag riktat mot kraftindustrin är den specialdesignade kursen Vidareutbildning av drifttekniker med 23 st deltagare som startades upp under hösten 2009 och beräknas vara avslutad i maj månad 2010. Under året genomfördes och avslutades en uppdragsutbildning för idrottsledare i Västerås. Ett 25-tal ledare/anställda inom 20 idrottsföreningar deltog i en kurs på 7.5 p på kvartsfart. Huvudmoment i kursen var juridik, ekonomistyrning, marknadsföring och ledarskap Dessutom har akademin slutit avtal om kurs i Projektledning med Nacka kommun samt tillsammans med HVV slutit avtal om kurs i Arbetsrätt resp. Rättsäkerhet och kvalitet inom socialtjänsten med Södertälje kommun. 10

3 Utbildning på forskarnivå Vid akademin bedrivs forskarutbildning inom 4 ämnen, Arbetslivsvetenskap, Bioteknik/Kemiteknik, Energi- & Miljöteknik samt Industriell ekonomi och organisation. Under året har akademins arbetet kring forskarutbildningen varit fokuserat på att ta fram en strategi för ökad rekrytering av doktorander samt en förbättrad kvalitetssäkring. Det innebär att ett stort arbete har lagts ned på att få bra fungerande handledarkollegium samt att ISP för doktoranderna är uppdaterade och handteras som det juridiska dokument som de faktiskt är. Ämnet Energi- och miljöteknik är direkt knutet till forskningsprofilen PRO. Ämnena Industriell ekonomi och organisation samt Arbetslivsvetenskap är direkt knutna till forskningsprofilen HAS. Vad gäller ämnet Bioteknik/Kemiteknik så är det under avveckling och HST har under året aktivt arbetat för att doktorander ska ges förutsättningar att avsluta sina utbildningar på ett för alla parter tillfredställande vis. Totalt finns 2009-12-31 63 st doktorander antagna inom de forskarutbildningsämnen som HST står värd för. Dessa fördelar sig på följande sätt inom respektive ämnen: Totalt antagna doktorander vid HST inom respektive forskarutbildningsämne samt fördelning av antal kvinnor och män. Antal registrerade doktorander dec 2009 Män Kvinnor Total Arbetslivsvetenskap 0 2 2 Energi- & miljöteknik 27 13 40 Industriell ekonomi och organisation 11 4 15 Bioteknik/Kemiteknik 3 3 6 Totalt HST 41 22 63 Antagna under 2009 Arbetslivsvetenskap 0 2 2 Energi- & miljöteknik 1 1 2 Industriell ekonomi och organisation 0 0 0 Bioteknik/Kemiteknik 0 0 0 Totalt HST 1 3 4 Arbetslivsvetenskap Ämnet arbetslivsvetenskap är nyinrättad vid MDH och ingår i forskningsprofilen Hållbar utveckling arbetsliv och styrning (HAS). Under året har en doktorand rekryterats och 3 nya kommer att antas i början av 2010. Under året har handledarkollegiet fastställt rutinerna för sitt arbete med ämnets kvalitet och utveckling. Bioteknik/Kemiteknik Under 2008 påbörjades en avveckling av ämnet Bioteknik/Kemiteknik vid MDH. Under 2009 har arbetet med forskarutbildningen inom ämnet främst handlat om att skapa förutsättningar för de 6 kvarvarnade forskarstudenterna att slutföra sina studier genom samarbeten med andra lärosäten. Under 2010 planeras 2 lic-seminarier och 2 disputationer. 11

Energi-ochmiljöteknik Ämnet Energi- och miljöteknik är det största forskarutbildningsämnet på akademin och ingår i profilområdet Miljö, Energi och Resursoptimering (MER). Under året rekryterades 2 doktorander till en sammantagen volym om 40 aktiva forskarstuderanden under 2009. Ett prioriterat arbete under året har varit att ta fram och implementera en ny kvalitetssäkringsprocess inför disputationer och lic-seminarier. Under året har också fyra kinesiska doktorander genom utbytesavtal bedrivit sina studier vid HST. Industriellekonomi och organisation Industriell ekonomi och organisation utgör det andra forskarutbildningsämnet inom profilen HAS. Under 2009 fanns 15 aktiva forskarstuderande inom ämnet. Den högst prioriterade frågan under året har varit strategier för att öka framtida rekrytering av doktorander. Under 2010 planeras det för 4 disputationer Antalet doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser under 2009. Antal doktorsavhandlingar 2009 Män Kvinnor Totalt Arbetslivsvetenskap 0 0 0 Energi- & miljöteknik 3 1 4 Industriell ekonomi och organisation 0 0 0 Bioteknik/Kemiteknik 0 0 0 Totalt HST 3 1 4 Antal Lic-uppsatser 2009 Arbetslivsvetenskap 0 0 0 Energi- & miljöteknik 3 3 Industriell ekonomi och organisation 1 1 Bioteknik/Kemiteknik 0 Totalt HST 2 1 3 12

4 Forskning Akademin är högskolans näst största akademi när det gäller omslutningen inom forskningen med drygt 47 miljoner kronor. Forskningsfinansieringen utgörs till 36% av fakultetsanslag, 57% av sökta bidrag och 7% genom uppdrag. Akademin (HST) står värd för två av högskolans prioriterade forskningsprofiler. Forskningsprofilen Process- och resursoptimering (PRO) som redan var etablerad vid akademins tillkomst, medan forskningsprofilen Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning (HAS) har kommit att växa fram under 2008 och 2009. Från och med januari 2010 ersätts vetenskapsområden med forskarutbildningsområden. Under 2010 har därför MDH att anmäla vilka områden på forskarnivå vi fortfarande vill ha examensrätt inom. Naturligt är att i första hand ansöka för de sex profiler som MDH lyft fram i sin forskningsstrategi. Varje forskarutbildningsämne måste placeras inom ett eller flera forskarutbildningsområden. Områdena kommer sedan att granskas utifrån sina forskarutbildningsämnen i den reguljära kvalitetsgranskningen som HSV genomför. Den största utmaningen för forskarutbildningsämnena arbetslivsvetenskap och industriell ekonomi och organisation som ingår i profilen HAS är att klara en sådan HSV-granskning. För att göra det måste vi definiera forskarutbildningsområdet så att ämnena tar stöd i varandra. Därför är det angeläget att ämnena närmar sig varandra för att hitta samverkan och synergieffekter. Samarbete med tekniksidan är ytterligare ett sätt att stärka ämnena och bygga tvärvetenskap i samverkan, dvs bygga på MDH:s styrkor. För MDH/HST blir det ett sätt att konkurrera med andra universitet och högskolor Forskningsprofilernas gemensamma forum vid akademin är Forskningsrådet där alla professorer och docenter inklusive akademichef, forskningssamordnare samt ekonom med ansvar för forskningen ingår. Rådet har möten 3-4 gånger per termin. Akademichefen är ordförande i rådet. Forskarna inom forskningsprofilerna har förutom att hitta sin egen plats i den nya organisationen också kommit att finna gemsamma ytor för samarbeten mellan forskningsprofilerna. Detta har skett såväl vid planering för kommande kurser och program på grund- och avancerad nivå som vid etableringen av tvärvetenskapliga och forskningsprofilöverskridande samarbeten. Akademin har under året arbetat aktivt för att stödja sådana samarbeten. I framtiden är ambitionen att detta ska leda till fler konkurrenskraftiga utbildningar och intressanta forskningsprojekt som i sitt mångvetenskapliga sammanhang är unika och blir ett signum för såväl akademin som högskolan. Samverkan med externa aktörer är för forskningen naturlig och väl utvecklad. Forskningen bedrivs genom ett flertal nationella forskningsprojekt i samarbete med näringsliv och offentlig förvaltning och ett antal internationella projekt(eu) med främst europeiska parter, universitet, företag och organisationer. Samverkan sker också via ett antal industridoktorander (ca 30) Akademin har också två projekt vars syfte är att vara nätverksskapande CLEAN-projektet som samarbetar med en rad företag inom miljöteknikområdet, DRIVKRAFT som samarbetar med småföretag i regionen. Akademin deltar också som part i Automation region projektet. HST psykologi samarbetar med HVV och forskargrupp CHILD i projektet Att göra sin röst hörd barns empowerment i förskolan Projektet blev, tillsammans med två andra projekt, utvalt att presenteras vid Majblommans årliga ceremoni vid Kungliga slottet i Stockholm med 13

drottning Silvia som hedersgäst. Inom CHILD MDH, med representation från psykologi, pågår många forskningsprojekt huvudsakligen finansierade med externa medel. Under året genomfördes sju forskningsseminarier där olika delarbeten, artiklar, instrument etc. ventilerades. En intern forskningskonferens genomfördes under fyra dagar i Frankrike, med hela CHILD-gruppen i april 2009. 4.1 Process- och resursoptimering Forskningsprofilen Process- och resursoptimering (PRO) bedriver forskning inom områdena processeffektivisering, processutveckling, energi- och laststyrning, miljö och risk samt miljömanagement och kommunikation. Inom PRO finns en gedigen kompetens inom områdena processmodellering och simulering med fokus på hur modellerna skall användas för diagnostik, beslutsstöd och optimering. Dessutom är miljöteknik ett område på frammarsch. PRO består av följande forskargrupper: Processutveckling: Forskning inom bioenergi t.ex. biogas och biodiesel. Även vattenrening och avfallshantering. Processeffektivisering: Optimering av energiprocesser inom bl.a. pappersmassaindustri. Energi och effektstyrning: Kontroll och styrning av energiförbrukning. Miljömanagement och kommunikation: Analyser av aktörskap på olika nivåer gällande miljö. Safety Science Lab: Utveckling av tekniker för riskhantering inom brand och miljö. Tillämpad matematik: Resursgrupp vid exempelvis matematiska modeller för optimering med akademitillhörighet vid UKK. Under 2009 har ett namnbyte diskuteras att byta från PRO till MERO, för att tydligöra sambandet med de två forskarutbildningsämnena energi och miljöteknik och tillämpad matematik (med optimering i fokus). Integreringen av de två ämnena till en gemensam, stark profil har fortgått genom att vi genomför regelbundna vetenskapliga seminarier tillsammans ca en gång per månad. Här presenterar doktorander och forskare sina resultat, som sedan diskuteras. Dessutom har vi genomfört en mer strukturerad kvalitetssäkringsprocess för licentiater och disputationer, där handledarkollegiet får en central roll. När det gäller det vetenskapliga har vi haft tre disputationer och ett flertal lic-seminarier under 2009. En stor del av forskningen inom PRO är av s.k. samproduktionskaraktär och sker i nära samarbete med privata och offentliga aktörer. Ett mått på detta är bl.a. de årliga forskningsbidrag som profilen får av Mälarenergi, Eskilstuna energi och miljö samt VAFAB. På senare år har PRO rönt stor framgång hos forskningsfinansiären KK-Stiftelsen, vilka beviljar medel till forskning som sker i samproduktion med företag. PRO är en forskningsprofil som på ett mycket konkret sätt befinner sig i kärnan av de strategier gällande samproduktion som uttrycks i högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi. Under året blev REMOW-projektet godkänt som är ett EU-samarbete mellan Sverige, Finland, Polen och Tyskland inom avfallsrecirkulering och med ett extra fokus på att göra biogas från organiskt avfall. Eva Thorin är koordinator för projektet som omsluter 16 MSEK. Vi var dessutom nära att få ett stort integrerat projekt (300 MSEK) beviljat: Innovative 14

concepts and solutions to improve environmental performance of paper, cement, minerals and non-ferrous metal industries by Energy Stabilisation, Optimization and Product and Process Shifts. Fyra av 40 projekt gick vidare från första steget till ett komplett förslag, och två av dessa fyra fick medel beviljade. Vi föll tyvärr på mållinjen, men kommer att försöka igen. Det visar dock på vår styrka även i internationella sammanhang. Andra intressanta projekt är det vattenreningskluster som bildades under året med MDH,UU,SLU,KTH,IVL och LTH för att forska fram framtidens avloppsvattenreningssystem. Detta sker i samarbete med de flesta reningsverken i Mälardalen, och med stöd från Svenskt Vatten utveckling. Prof Kimmo Eriksson fick två stora forskningsprojekt godkända av Vetenskapsrådet, vilket vi också är mycket stolta över PRO har varit medarrangör i den första International Conference in Applied Energy i Hongkong 5-8 januari 2009 där professor Jinyue Yan var ordförande 4.2 Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning Den absolut största utmaningen för profilen/forskarutbildningområdet HAS är att tåla en granskning av forskarutbildningsämnena Arbetslivsvetenskap samt Industriell ekonomi och organisation. Det betyder att mycket kraft måste läggas på att finna samverkan mellan ämnena som ger synergieffekter och på så sätt stärker ämnena. Det innebär att forskningsprofilen måste tydligt visa på vilket sätt detta uppnås. Inom HAS har ett särskilt stort arbete har lagts ned på att under året skapa en gemensam identitet bland forskarna som ingår i HAS. Kärnan i verksamheten är dels arbetslivsforskning som belyses ur bland annat ett hållbarhetsoch styrningsperspektiv dels industriell ekonomi och organisation. Under året har mycket arbete lagts på att försöka integrera de olika ämnena i HAS. En stor del i detta har rört utarbetandet av det s.k. HAS-dokumentet som är en programförklaring vilken beskriver inriktningarna inom profilen. Det är viktigt att poängtera att arbetet med att formera HAS ännu ej är avslutat. Fortfarande återstår att integrera industriell ekonomi och organisation i HAS. Arbetet med detta blir en utmaning under nästkommande år. Forskningsaktiviteter under året har bl.a. bestått i pågående projekt; STAMP-projektet som handlar om kommunikation mellan företag och aktörer på kapitalmarknaden avseende icke materiella resurser, RASKprojektet (Relationer, Arbete, Serviceklimat), arbetslivsforskning inom projekten Gränslöst och Strategier för hälsa samt samverkansprojektet Drivkraft. Tre kvinnliga lektorer två inom psykologi, en inom företagsekonomi erhöll under året forskningsmånader från fakultetsnämnden HSV för meritering till docentkompetens Inom ramen för INDEK anordnade IMIT och forskarskolan Management och IT (MIT) tillsammans med Mälardalen Real-Time Research Centre (MRTC) ett heldagsseminarium kring Nya former för samverkan. Stamp har under året anordnat ett halvdagsseminarium kring samproduktion där såväl utländska gäster som representanter från näringsliv och kommun deltog. Akademin har vidare erhållit ett nätverksbidrag från STINT om 100 tkr för samarbete med Zhejiang University som möjliggör för akademin att under 2010 ta emot två doktorander som 15

skall analysera data insamlade i ett gemensamt forskningsprojekt som omfattar intervjuer med 500 företag i företagsparker och inkubatorer i Kina. Professor Kerstin Isaksson har varit granskare i en av FAS prioriteringskommittéer och för EUs 7:e ramprogram, och invald som svensk representant i ENOP (European Network of Work and Organizational Psychology), samt varit ledamot i betygsnämnder (ekonomi, folkhälsovetenskap på KI). Vidare har P. Ekman besökt University of Richmond (USA) i ett forskningsprojekt om multinationella företags användning av IT inom olika marknader. Flera av avdelningens personal har även deltagit i olika M. le Duc har haft ett projekt med KAK-regionen (Köping-Arboga-Kungsör) där han genomför en tillväxtanalys för regionen. Hur regionen kan öka tillväxten för att få fler jobb och fler medborgare i regionen 16

5 Genomförda och pågående utvecklingsåtgärder Ett av målen med att bilda HST var att skapa bättre förutsättningar för ett tvärvetenskapligt samarbete inom områdena teknik och samhällsvetenskap. En uppgift som kan tyckas ogörlig men samtidigt utmanande. Självklart är detta en process som kommer att fortgå under många år men HST har trots allt kommit en bra bit på väg tack vare de diskussioner som förts inom olika grupper inom akademin. Samtidigt som en ny organisationsstruktur byggts och verksamhet avvecklats så har en gemensam plattform för en spännande tvärvetenskaplig utveckling kunnat skapats. Utgångspunkten för utveckling av utbildning och forskning är att skapa en gemensam bild. Figuren ovan utgår ifrån de två forskningsprofiler, PRO och HAS, som har den huvudsakliga verksamheten inom HST. Utvecklingen av de två profilerna har tidigare omnämnts under rubrikerna forskning respektive forskarutbildning. Den viktigaste förändringen från tidigare är att hantera hållbarutveckling som ett perspektiv på arbetslivsvetenskap och industriell ekonomi och organisation samt energi och miljöteknik istället för som ett eget ämne. Det gör att det på ett tydligare sätt går att beskriva och tydliggöra de olika miljöerna. Av figuren framgår också hur utbildning på grund- och avacerad nivå på ett naturligt sätt binder samman de olika forskningsmiljöerna.. 17

5.1 Utveckling av nya grundutbildningsprogram I figur ovan visas de tre forskarutbildningsämnena kopplade till den nya utbildnings- och examensstrukturen enligt Bologna. HST arbetar efter två linjer när det gäller utbildning, nämligen att utveckla ett begränsat antal utbildningar med fokus på forskning och ett flertal utbildningar med fokus på anställningsbarhet. Det som kännetecknar utbildningar med fokus på forskning är: Starkt kopplade till våra forskningsmiljöer Höga teoretiska ambitioner Internationellt erkända magister och masterutbildningar Ambition att rekrytera internationella studenter Doktorandkurser på internationell nivå Flera webbaserade kurser Erkänt hög vetenskaplig nivå Internationella kontakter Det som kännetecknar utbildningar med fokus på anställningsbarhet är: Arbetsmarknadsanpassade utbildningar med tvärvetenskaplig orientering Erkänt hög vetenskaplig nivå Nära samarbete med det omgivande samhället Generella examina med yrkesrelevans Inte nödvändigtvis egen forskning Koppling till forskningsmiljöer utanför MDH Tvärvetenskapligt orienterade magister- och masterprogram med anställningsbarhet i fokus Erkända välfungerande pedagogiska lärmiljöer Uppbyggnad av reguljär Alumniverksamhet Verksamhetsförlagda studier praktisk arbetslivsorientering Internationellt utbyte 18

Den teknisk/naturvetenskapliga fakultetsnämnden har givit akademin ett antal utbildningsuppdrag. Uppdraget ligger väl i linje med den gemensamma bilden och har anpassats på ett tydligt sätt genom att visa kopplingen mellan de olika profilerna. I maj 2008 tilldelades HST strategiska medel för att se över och utveckla utbildningar inom energi och miljö. Detta arbete har lett fram till en ansökan till nämnderna om att inrätta följande program och examina: Energiingenjörsprogrammet Civilingenjörsprogrammet/Civilingenjörsexamen Energiteknik Civilingenjörsprogrammet /Civilingenjörsexamen/ Högskoleingenjörsexamen Industriell Ekonomi Civilingenjörsprogrammet /Civilingenjörsexamen Samhällsbyggnad Kandidatprogram i Miljövetenskap arbete, miljö, hälsa 5.2 Övriga utvecklingsinsatser Utveckling av ekonomutbildningar o Under året har en arbetsgrupp bildats för att göra en översyn av ekonomutbildningarna. Smart Grids o Ett samarbete med externa intressenter kring Smart Grids har etablerats för att hitta nya möjligheter till utveckling. Idag pågår ett antal projekt som på olika sätt tangerar varandra och som bör styras upp för att få större kraft och därmed bättre resultat. Utveckling/översyn av Samhällsvetenskapliga programmet. Historieämnet liksom statsvetenskapen brottas fortfarande med för få studenter, framför allt på 200- och 300-nivån. Av denna anledning har akademin begärt och fått ett uppdrag av nämnden för att utreda vad som kan göras för att öka rekryteringen till dessa båda ämnen. Utredningen påbörjades under hösten 2009 med en genomgång av bl.a. det Samhällsvetenskapliga programmets struktur i vilket historia och statsvetenskap ingår tillsammans med sociologin. Ett förslag som skulle kunna stötta upp ämnena inlämnades till nämnden i slutet av året men återremitterades till akademin för ytterligare utredning. Arbetet fortsätter under 2010 med planen att lämna ett förslag till nämnden i juni. Rekryteringar av ny kompetens pågår för att kompetensförstärka framför allt inom ekonomiområdet. Intervjuer pågår med 2 professorer och 2 lektorer i företagsekonomi samt 1 lektor i nationalekonomi. Dessutom är det klart med en professor i energi och miljöteknik. Konsekvenser av arbetsmiljöenkäten: o Nyhetsbrev var tredje-fjärde vecka o Frukostmöten två gånger per termin o Camtasiapresentation av akademin på HST:s hemsida o Förbättrad studentinformation på program och kurser med bl.a. Camtasiapresentationer och studentintervjuer o Förbättrade intern information kring utbildnings- och personalplanering på intranätet. 19

6 Kommentar till ekonomiskt utfall Akademin har nu funnits i två år. Den ekonomiska ingången var ett prognostiserat underskott i budget om ca 38 miljoner kronor. Orsaken fanns dels i de ingående institutionernas tidigare resultat dels i det nya resurstilldelningssystem som infördes från 2008 där tidigare omfördelning av medel mellan institutioner slopades. 2008 resulterade i ett underskott på ca 31 miljoner kronor. 2009-års resultat 1,9 miljoner kronor. En helt fantastisk resa. Underskottets storlek föranledde ett antal omedelbara åtgärder. Den i särklass största åtgärden blev beslutet om avveckling av ämnena biologi, kemi och kemiteknik. Redan under 2008 gav det beslutet positiva ekonomiska effekter. Preliminära budgeten för avvecklingen av verksamheten pekade på för 2009 ca 13 miljoner kronor netto. Med anledning av detta beslutades att all avvecklingskostnad skulle föras mot ett centralt avvecklingskonto och inte belasta akademin. Akademin fick därefter en omräknad budget för 2009 med ett tillskott på 8 miljoner kronor och tillåtelse att gå 10 miljoner i förlust. Akademin lämnade också en handlingsplan för hur resterande underskott skulle inarbetas. 2009 års resultat i grundutbildningen slutade på minus 1.9 miljoner kronor. Ett fantastiskt bra resultat. Orsakerna till detta är dels en ökning av studenter, plus 57 hås, huvudsakligen inom NT-sidan som resulterar i ökade intäkter dels ett allmänt restriktivt förhållningssätt när det gäller återbesättning av personal, tillsättning av vikarier och driftkostnader. En anpassning av akademins lokaler har också medfört minskade kostnader, Forskningen, anslag och externfinansierade projekt (totalt drygt 100 projekt), har genom god kontroll och uppföljning kunnat hållas inom budgetramen. De bidragsfinansierade forskningsprojekten har glädjande fortsatt under 2009 öka sin ekonomiska omslutning. Däremot har uppdragsforskningen minskat i omslutning. Ett överskott inom forskningsanslaget är förorsakat av att antal professorer och doktorander varit tjänstlediga. 2010 är de tillbaka igen. Den nya redovisningsmodellen för OH-kostnader som har tillämpats under 2008 och 2009 där OH-glappet för forskningsprojekt skall belasta fakultetsanslaget har utvecklats enligt nedanstående tabell. Akademins bidragsforskning ökar för närvarande vilket gör att en ökning också är att förvänta av OH-täckningen. 2008 2009 OH kostnad fakultetsanslag 1 031 MKR 2413 MKR % av fakultetsanslaget 6 14 Sammanfattningsvis ses årets positivare resultat som ett steg framåt för akademin. 20

BOKSLUT 20090101-20091231 BALANSRÄKNING RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING UB Eget kapital IB Oförbrukade medel Summa kostnader Intäkter (bokförda inkomster + periodisering av oförbr bidrag) Årets kapitalförändring (+:negativ/ -:positiv) Eget kapital UB Oförbrukade medel UB 1. GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTB ANSLAGSFINANSIERAD VERKSAMHET, 31x 0,00 0,00 145 142 405,49-143 267 646,06 1 874 759,43 1 874 759,43 0,00 AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET, 32x -322 071,06-732 097,88 2 249 707,28-2 249 707,28 0,00-322 071,06-732 097,88 BIDRAGSFINANSIERAD VERKSAMHET, 33x 0,00-458 697,84 143 823,64-143 823,64 0,00 0,00-458 697,84 SUMMA GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTB -322 071,06-1 190 795,72 147 535 936,41-145 661 176,98 1 874 759,43 1 552 688,37-1 190 795,72 2. FORSKNING/FORSKARUTBILDNING ANSLAGSFINANSIERAD VERKSAMHET, 41x -2 174 006,02 0,00 16 843 060,60-18 034 897,08-1 191 836,48-3 365 842,50 0,00 AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET, 42x 0,00-1 884 173,04 3 430 045,60-3 430 045,60 0,00 0,00-1 884 173,04 BIDRAGSFINANSIERAD VERKSAMHET, 43x 0,00-10 552 987,26 26 885 675,37-26 885 675,37 0,00 0,00-10 552 987,26 SUMMA FORSKNING/FORSKARUTB -2 174 006,02-12 437 160,30 47 158 781,57-48 350 618,05-1 191 836,48-3 365 842,50-12 437 160,30 3. AKADEMIGEM FUNKTIONER 4 701 251,83-4 701 251,83 0,00 TOTALT -2 496 077,08-13 627 956,02 199 395 969,81-198 713 046,86 682 922,95-1 813 154,13-13 627 956,02 Kontroll 194 731 174,32-198 713 046,86 1