MATEMATIKSVÅRIGHETER DYSKALKYLI Agneta Marsell Specialpedagog, Komvux Sundsvall agneta.marsell@skola.sundsvall.se Susanna Vuorela, Studerande, Komvux Sundsvall SannaV@horse-mail.com 2011-06-23 Agneta Marsell 1
Vem älskar matematik? Få människor håller sig neutrala till matematikämnet: en del älskar det andra inser i alla fall dess nytta många har blockeringar och ångest inför ämnet
Matematik är livet Den finns runt omkring oss på olika sätt och genomsyrar hela vår vardag, idag, likväl som alla andra dagar och vi måste hela tiden förhålla oss till den. Den är tal och siffror, men den är också jämförelser och beskrivningar av olika ordningar i vårt dagliga liv. Björn Adler neuropsykolog
Är miniräknarens svar rimligt? Verkar kassörskans växel stämma med det jag betalade? Hinner jag in och handla innan jag ska hämta barnen på träningen 18:45? Vad kostar egentlighen skorna på rean när priset är sänkt med 30% och har jag råd att köpa dem? Hur mycket mjöl och mjölk ska jag vispa i pannkakssmeten om jag gör 1 ½ sats, eftersom det ska räcka till barnens kompisar också?
Det är svårt att klara sig i det moderna samhället om man inte kan räkna Möjligheterna till att få ett arbete och behålla det försämras En rad utbildningsvägar stängs
Matematiksvårigheter Psykosociala förklaringsgrunder Bristfällig undervisning Beteendeproblem Känslomässiga låsningar Lite träning Stor frånvaro Annat modersmål Osv 2011-06-23 Agneta Marsell 6
Matematiksvårigheter Kognitiva och neurologiska förklaringsgrunder till svårigheter i matematik Brister i: korttidsminne eller andra minnesfunktioner sekvenseringsförmåga tidsuppfattning språklig förmåga spatial förmåga Perceptionssvårigheter Låg begåvning svårigheter för abstrakt och konstruktivt tänkande Dyslexi avkodningssvårigheter Neurologiska funktionsnedsättningar ex. autism, Asperger, Tourette, ADHD Osv. 2011-06-23 Agneta Marsell 7
Matematiksvårigheter Dyskalkyli, specifika matematiksvårigheter Ett specifikt tillstånd som påtagligt påverkar förmågan att förvärva aritmetisk kunskap. Det kan förklaras neurologiskt. 2011-06-23 Agneta Marsell 8
Dyskalkyli Department for Education and Skills. 2001 Storbritannien Ett tillstånd som påverkar förmågan att förvärva aritmetisk kunskap. Elever med dyskalkyli har svårigheter med förståelse av enkel talfakta, saknar intuitiv förmåga att förstå antal och har problem med att lära sig talfakta och räknemetoder. Även om de får ett rätt svar eller använder en riktig metod arbetar de mekaniskt och utan förståelse. 2011-06-23 Agneta Marsell 9
Kognitiva byggstenar av betydelse matematikinlärningen Tal och siffror Talbegrepp Antalsuppfattning Schema för tal Arbetsminne och uppmärksamhet Perception Spatial förmåga Planeringsförmåga Tidsuppfattning Logik och problemlösning 2011-06-23
Dyskalkyli 3,6 6,5% av våra elever har dyskalkyli Lika många pojkar som flickor Svag matematisk utveckling är ett större handikapp i arbetslivet än en svag läs- och skrivutveckling Bynner and Parsons -97 2011-06-23 Agneta Marsell 11
Varför har dyskalkyli inte uppmärksammats tidigare? 1. Bristfällig undervisning beteendeproblem, känslomässiga låsningar, lite träning eller stor frånvaro 2. Låg begåvning eller lathet 3. Dyslexi 2011-06-23 Agneta Marsell 12
Vad är då dyskalkyli? Utvecklingsdyskalkyli, Kosc, tjeckisk psykolog, 1974 Eleven har svårigheter med inlärning och minnet av aritmetiska fakta och att kunna utföra räkneoperationer. 2011-06-23 Agneta Marsell 13
Dyskalkyliker Senare forskning visar att dyskalkylier: är mindre noggranna i ensiffriga subtraktioner och multiplikationer. fastnar oftare i omogna strategier t.ex. fingerräkning. ramsräknar i.st.f. automatiserar talfakta. har problem med förståelse av tal och antal. har bristfällig subitiseringsförmåga (förmåga att känna igen små antal 3, 4 utan att räkna). behöver längre tid för att avgöra största talet. 2011-06-23 Agneta Marsell 14
Subitiseringsförmåga 2011-06-23 Agneta Marsell 15
Busstidtabell 2011-06-23 Agneta Marsell 16
Körkortsfråga Vilken av nedanstående fordon/fordonskombinationer får du framföra med körkort? A. Personbil med tjänstevikt 2000 kg och totalvikt 3000 kg med tillkopplad släpvagn som har totalvikt 800 kg. B. Personbil med tjänstevikt 1200 kg och totalvikt 1800 kg med tillkopplad släpvagn som har totalvikt 1100 kg. C. Personbil med tjänstevikt 1000 kg och totalvikt 1800 kg med tillkopplad släpvagn som har totalvikt 1100 kg. 2011-06-23 Agneta Marsell 17
Dyskalkyli och ångest? Det finns inga bevis för att ångest orsakar dyskalkyli, men helt klart leder ångest till försämrade prestationer. Klart är dock att dyskalkyli orsakar svår ångest inför matematikämnet. 2011-06-23 Agneta Marsell 18
Var i hjärnan? Vänstra hjässloben räkning Högra hjässloben uppskattning av antal i mängd. 2011-06-23 Agneta Marsell 19
Ärftlighet? Ja, genetiska faktorer. Nej, omgivningsfaktorer som påverkar nervsystemets mognad före och efter födseln. 2011-06-23 Agneta Marsell 20
Miljön formar arvet i hjärnan Martin Ingvar, professor i kognitiv neurovetenskap, Karolinska institutet Alla barn har lika värde men alla barn är inte lika. Därför måste skolan, för att sköta sin uppgift, behandla dem olika. Skolan måste kompensera för biologiska olikheter för att alla barn ska ha samma chans. 2011-06-23 Agneta Marsell 21
Problemet? Brister i startverktyget för att utveckla förståelse för tal och räkneoperationer. Ingen naturlig känsla för kvantiteter och tal Entalsbaserat talbegrepp Taluppfattningen förblir svagt och dåligt utvecklad Lär sig inte att se talen som enheter av många mönster. 10-kompisar, dubblor etc. Svårt att se strukturen hos tal. Ental, tiotal etc. Svårt att visualisera 10-bassystemet 2011-06-23 Agneta Marsell 22
Hur arbetar dyskalkylikern med matematiken? Räknar vanligtvis i ental (ramsräknar, fingerräknar) Svårt att lära sig enkla räknemetoder. Har ett dåligt arbetsminne när det gäller tal. Kan inte återhämta matematiska fakta ur huvudet utan räknar för att ta fram enkla talfakta. Kommer inte ihåg svårare räkneoperationer. Kan inte generalisera kunskap från ett område till ett annat. Gör ofta små framsteg för ett tag, men kan inte hålla kvar vad de har lärt sig. 2011-06-23 Agneta Marsell 23
Känslomässiga följder? Tycker inte alls om att räkna Känner skräck och avsky inför ma-lektioner Strategier för att undvika Brist på förståelse från omgivningen: Matematikångest Ångest inför inlärningsförmågan i allmänhet Känner sig dumma 2011-06-23 Agneta Marsell 24
Hjälp och stöd Förståelse bemötande samarbete vilja förmåga Lindra Kompensera/alternativa verktyg Träna
Går det att bota dyskalkyli? Kan göra framsteg med rätt hjälp och stöd Behöver kompensera Finns troligtvis gränser för förmågan till flexibelt tänkande på tal Behöver mer tid Fortsatt forskning behövs 2011-06-23 Agneta Marsell 26
Till eftertanke Om jag lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv, när han tror att han kan hjälpa andra. För att undervisa någon, måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det, så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Sören Kierkegaard 1813-1855 2011-06-23 Agneta Marsell 27