3 Samrådsredogörelse 3.1 Inledning 53 3.2 Samråd med Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och kommunen 53 3.3 Samråd med övriga myndigheter 53 3.

3 Samrådsredogörelse 3.1 Inledning 53 3.2 Samråd med Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och kommunen 53 3.3 Samråd med övriga myndigheter 53 3.4 Samråd med allmänheten 55 3.5 Samråd med intresseorganisationer 57 51

3 Samrådsredogörelse 3.1 Inledning Vattenfall ser det som mycket angeläget att få in så mycket synpunkter som möjligt under samrådsskedet. Alla samrådsparter har såväl i samrådsunderlag som muntligt på möten uppmanats att inkomma med synpunkter. En särskild webbsida finns för projektet, www.vattenfall.se/hjulebergvind. Där finns bl a projektets samrådsunderlag. De svar som inkommit per e-post och som innehållit frågor har i möjligaste mån besvarats. Alla inkomna synpunkter finns bilagda detta dokument. Handlingar som refereras till i detta kapitel återfinns i bilaga 2. 3.2 Samråd med Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och kommunen Ett samrådsmöte med länsstyrelsen i Hallands län, Skogstyrelsen samt Falkenbergs kommun hölls den 2 oktober 2008. Dessförinnan skickades ett samrådsunderlag ut till samtliga inbjudna. Vid mötet togs samrådsanteckningar. 3.3 Samråd med övriga myndigheter Samrådsunderlag har skickats till berörda sektorsmyndigheter samt radiooch teleoperatörer. Berörda sektorsmyndigheter och operatörer, se tabell nedan, stämdes av vid samrådsmötet med länsstyrelsen, skogsstyrelsen och kommunen. Utskicket gjordes i slutet av september med möjlighet att inkomma med synpunkter till den 31 oktober 2008. Tabell 3-1. Synpunkter som inkommit i samråd med sektorsmyndigheter samt radio- och teleoperatörer. Myndighet Synpunkter Vattenfalls bemötande Banverket Boverket Energimyndigheten Aktuell placering av vindkraftpark påverkar inte järnvägens radiotrafik. Om det är så att en korsning med järnväg behöver användas som transportväg vid byggnation och underhåll av vindkraftpark ska följande beaktas. Vid en etablering krävs beskrivning av hur tillfartsvägar till master och vindkraftverk ska hanteras. Alla typer av lokalisering av master och vindkraftverk som ändrar trafikmängden i någon järnvägskorsning permanent eller i samband med uppförandet av vindkraftverken måste behandlas restriktivt. Det kan inte uteslutas att trafiksäkerheten i järnvägskorsningar påverkas negativt i dessa fall. Beträffande transporter i byggskedet behöver det undersökas att långa långsamtgående transporter kan ta sig fram genom aktuella plankorsningar på ett trafiksäkert sätt. Samråd behöver ske med Banverket. Boverket ser som sin uppgift att lämna synpunkter av principiell art och att utöva tillsyn över lagtillämpningen. Sådana principiella synpunkter som även kan gälla här är att i miljökonsekvens-beskrivningen särskilt beakta frågor som påverkan på landskapet och dess värden, visuell upplevelse samt buller samt säkerhet och riskavstånd. Det är också viktigt med det mellanregionala och mellankommunala samspelet och att under planeringsprocessen föra en öppen dialog med medborgarna för att skapa delaktighet och förankring i de omkringliggande bygderna. Generellt vill myndigheten betona vikten av regeringens mycket tydliga uttalanden om att utbyggnaden av vindkraft ska främjas. Energimyndighetens övergripande bedömning är att Synpunkterna har beaktas Synpunkterna har beaktats Synpunkterna har beaktas 53

Försvarsmakten Hylte kommun LRF Luftfartsstyrelsen Luftfartsverket Naturvårdsverket Planerat område ligger innanför det skyddsområde med radien 55 km som utgår från inflygningshjälpmedel till Halmstads flygplats. Området kommer att hamna i både NV och NO MSA sektor till Halmstads flygplats där en totalhöjd (vindkraftverkens totalhöjd inkl marken) kan tillåtas upp till 487 m ö h utan påverkan. Inne i MSA sektorn finns en Racetrack yta med intermediate segment. Delar av planerat område hamnar i Racetrack ytan som tillåter samma höjd som MSA sektor medan den del av området som hamnar intermediate sekundär yta får max ha höjden från 450 m upp till 487 m ö h. I detta område påverkas inget navigationshjälpmedel. Vindkraftverken ska hindermarkeras i enlighet med Luftfartstyrelsens föreskrifter. Riksantikvarieämbetet Räddningsverket SGU Telenor AB Telia Sonera AB Tele 2 Sverige AB Hjulebergs vindkraftpark projekteras på en ur energisynpunkt väl lämpad plats. Enligt myndighetens vindkartering är medelvinden god. Vid en preliminär placering av vindkraftverken har viktiga grundläggande aspekter beaktats som t ex tekniska förutsättningar och andra intressen i området. Utformning och etablering av parken bör kunna ske i balans med de andra intressen som finns i närheten. Ett annat viktigt hänsynstagande är det som nämns i avsnitt 10 "Vindkraft på närliggande fastigheter". I sådana lägen är det viktigt att som ni också nämner de olika projektörerna samarbetar med den totala bilden framför sig för att minimera eventuella negativa effekter. Energimyndigheten ser positivt på projektet som, i drift kommer att ge ett betydande tillskott av miljöanpassad elproduktion. Inget att erinra. Inga synpunkter har inkommit. Inga synpunkter har inkommit. Inga synpunkter har inkommit. Inga synpunkter har inkommit. RAÄ avstår från i detta skede lämna synpunkter avseende vindkraftparkens lokalisering och utformning. Länsstyrelsen företräder de statliga kulturmiljöintressena i detta skede. RAÄ bedömer dock att den etablering av vindkraftverk av den omfattning och med den placering som planeras kan komma att inverka på upplevelsen av kulturmiljön och landskapet. Det är därför väsentligt att MKBn på ett utförligt sätt behandlar frågor som rör påverkan på upplevelsen av landskapet och landskapets kulturhistoriska värden inom anläggningens influensområde. Ett sätt kan vara att komplettera de fotomontage som ingår i MKBn. Valet av fotopunkter bör då ske i samråd med företrädare för kulturmiljövården vid länsstyrelsen. RAÄ vill även erinra om att beslutsunderlag i form av en arkeologisk utredning enligt 2 kap. 11 KML om eventuell fornlämningsförekomst inom exploateringsområdet kan komma att krävas. Beslut om särskild utredning fattas av länsstyrelsen. Räddningsverket avstår från att yttra sig i ärendet. Ur geologisk synpunkt finns det inga hinder för att anlägga en vindkraftpark i området. SGU har tagit fram en jordartsgeologisk karta på lokal nivå över området, 5C Ullared, SGU serie Ae nr 86. SGU tillstyrker etablering av Hjulebergs vindkraftpark, Falkenbergs kommun Inga synpunkter har inkommit. Inget att erinra Inga synpunkter har inkommit. Vindkraftverkens höjd kommer inte att överstiga 170 m. Tillsammans med markytans höjd över havet inom området kommer den totala höjden inte att överskrida 450 m. Synpunkterna har beaktats. Synpunkterna har beaktats. En preliminär kulturmiljökonsekvensbeskrivning samt en bedömning av påverkan på landskapet har genomförts för projektet och resultaten från dessa studier presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen. En arkeologisk utredning kommer att genomföras inom kort och frågan kommer att prövas enligt KML. 54

Teracom AB 3G Infrastructure Services AB Vägverket Inga synpunkter har inkommit. Vindkraftsetableringen innebär inget hinder för länkförbindelser eller stör basstationerna. Närmaste aktuella länkstråk vid Abild, söder om planerad vindkraftpark. Vägverket har inget att erinra mot vindkraftparken som sådan. Vägverket ansvarar för väg 710 Abild- Sjönevad, väg 150 Abild-Mosilt, samt väg 700 Sjönevad-Kila. Längs väg 150 gäller 30 m byggnadsfritt avstånd enl 47 väglagen. Motsvarande avstånd för väg 710 och väg 700 är 12 m. Vägverket hänvisar till Boverkets rekommendation att verken inte bör stå närmare vägen än verkets totalhöjd. Vägverket menat att vindkraftverk av aktuell storlek påverkar starkt landskapsbilden. Även om verken står på det utifrån vägen rekommenderade avståndet kan det kännas som om verken "tränger sig på" vägen. I samband med prövningen av verkets placering, bör för de verk som står i närheten av allmänna vägar, en landskapsstudie göras som belyser verkens placering i förhållande till vägen från estetisk synpunkt. Om nya väganslutningar till allmän väg behövs eller befintlig anslutning ändras fordras tillstånd för detta enligt 39 väglagen. Vindkraftverken kommer att placeras på erforderligt avstånd från vägar. En landskapsstudie har tagits fram för projektet och presenteras i denna miljökonsekvensbeskrivning. 3.4 Samråd med allmänheten Den 13 augusti hölls ett informationsmöten om projektet för närboende, allmänheten och organisationer. Samtliga fastighetsägare inom en radie av 1 km från vindkraftparken inbjöds till ett samrådsmöte den 7 oktober 2008 genom ett inbjudningsbrev, utskickat den 25 september. Adresser togs fram med hjälp av lantmäteriets fastighetsregister. Annonsering med inbjudan har också skett i Hallands Nyheter den 29 september. Underlag till samråd har skickats ut vid förfrågan, lämnades vid samrådsmötet samt fanns att hämta på Vattenfalls hemsida www.vattenfall.se/hjulebergvind. Synpunkter i samrådet har kunnat lämnas t o m den 27 oktober 2008. Samrådsmötet har hållit enligt modellen öppet hus innebärande att besökare kunnat komma mellan kl. 16.30 till kl. 20.00 den 7 oktober 2008 till Abilds bygdegård. På mötet fanns sex stationer med en ansvarig person för varje. Dessa var: 1. Allmän information och orientering 2. Presentation av exempel på parklayout med ljudnivåkurvor, skuggberäkningar samt fotomontage 3. Miljö och tillstånd 4. Elnät 5. Infrastruktur 6. Ljud (ÅF-Ingemansson förevisade ljud från vindkraftverk) Vid varje station skedde en presentation samt gavs möjlighet att ställa frågor, ge synpunkter och diskutera. Sammanlagt 33 personer besökte mötet, se bilagd närvarolista. Vid mötet framkom det att endast en av fyra fastighetsägare till fastigheten Örsedala 1:1 fått inbjudan till samrådsmötet. Ett specialutskick med 55

samrådsunderlaget genomfördes därför till till de övriga de övriga fastighetsägarna den den 15 oktober 2008. Såväl muntliga som som skriftliga skriftliga synpunkter synpunkter från från allmänheten allmänheten har inkommit. har inkommit. Vattenfall beaktar alla alla synpunkter och och genomför genomför objektiv en objektiv bedömning. bedömning. Arbetet med att att kontakta dem dem som som lämnat lämnat synpunkter synpunkter har redan har redan startat. startat. Under vinter/vår 2009 kommer någon någon form form av möte av möte med med berörda berörda att ordnas, att ordnas, antingen antingen i fristående i fristående lokal eller lokal genom eller genom hembesök. hembesök. Planer finns Planer också finns också att under första kvaratlet 2009 sätta sätta upp upp en en utställning i kommunhuset. i För information uppdateras hemsidan löpande, här här ligger ligger bl a bl fotomontage, a fotomontage, samrådsunderlag och MKBn. och MKBn. Nedan följer en kortfattad sammanställning av inkomna yttranden. Yttrandena i sin helhet finns sammanställda i bilaga 2. Tabell 3-2 Sammanfattning av synpunkter i samråd med fastighetsägare och allmänheten Fastighet/person Synpunkter Vattenfalls bemötande Sjönevad 1:16 Sjösgärde 1:2 och Sjösgärde 1:4 Sjösgärde 1:7 Frogård 3:2 Lia 1:8 Vi kan inte se att det varken är realistiskt eller motiverat att uppföra denna mängd och storlek på vindkraftverk som kommer att förändra landskapsbilden helt och hållet. Miljöpåverkan blir stor för de boende såväl inom området liksom utanför detta, att projektet bör bantas betydligt. För att fastigheterna Sjösgärde 1:2 och 1:4 samt systerns fastighet Sjösgärde 1:9 ska få en säkerställd fysisk luftmiljö (frihet från turbulens och hinderfrihet), en låg fysisk bullernivå och en låg optisk bullernivå, motsätter sig fastighetsägaren helt att vindkraftverk med nummer 15, 16, 20, 21 22 och 23 byggs. Vill att det i MKBn tas fram ett förslag där det visar vad det skulle innebära om parken inte ska göra intrång på omkringliggande fastigheter vad gäller begränsningar i framtida byggnation av hus och eller vindkraftverk. Om det ska byggas närmare än 40 db gränsen från grannfastighetsgränsen vill jag se hur detta kommer att ersättas. Det känns som om vindkraftverk nr 1 ligger väldigt nära bostaden. Eftersom vindkraftverket är placerad på en hög höjd och dessutom är ca 150 m högt blir det totala intrycket av verket från bostaden mycket stort. Placeringen av verket anses därför inte vara bra. Området (öster om Sjönevadssjön, söder om Björkekullen) där bl a Spräckartorpet, Spräckarbäcken och vid granatgruvan finns används för rekreation. Viktigt att bevara miljön kring Sjönevadssjön så intakt som möjligt utan störande synupplevelse av vindkraftverk och buller. Vill stoppa placeringen av verk 17,18 och 19 eftersom de kommer för nära bostaden. Martin Johansson Vill se fotomontage från Abilds by och väg 150 mellan Perstorpsbacken och Abild. Örsedala 1:1 Delägare av grannfastigheten Örsedala 1:1 vill sammanfattningsvis yrka: Att inget vindkraftverk placeras på sådant sätt att det ger skada eller gör intrång på någon annans fastighet så att framtida användning av grannfastigheten kan komma att inskränkas vad gäller eventuellt bostadsbyggande eller friluftsliv. Att vindkraftverk därför placeras på ett avstånd på minst 750 m från grannfastighet. Att vindkraftverken placeras på sådant sätt att Se nedan Se nedan Se nedan Se nedan Se nedan Finns med i bilaga 5e till MKBn Se nedan 56

denna försiktighetsprincip. Att miljökonsekvensbeskrivningen innehåller en sammanfattning så att en lekman kan förstå den. Vattenfalls samrådsunderlaget bemötande genomfördes därför till till de övriga de övriga fastighetsägarna den den Vattenfall 15 oktober 2008. redovisar i denna miljökonsekvensbeskrivning förutsättningarna för planerad vindkraftpark samt den miljöpåverkan som den inne- som skriftliga synpunkter från allmänheten har inkommit. bär. Såväl muntliga som skriftliga synpunkter från allmänheten har inkommit. Vattenfall beaktar alla alla synpunkter och och genomför genomför objektiv en objektiv bedömning. bedömning. Arbetet med att att kontakta dem dem som som lämnat lämnat synpunkter synpunkter har redan har redan startat. startat. Vattenfall beaktar de riktvärden avseende ljud (40 db(a) vid närmsta Under vinter/vår 2009 kommer någon någon form form av möte av möte med med berörda berörda att ordnas, att ordnas, antingen bostadshus) och i fristående skuggor lokal (maximal eller genom faktisk hembesök. skuggtid 8 Planer timmar/år finns vid också bostad) att under som antingen i fristående lokal eller genom hembesök. Planer finns också första är rättspraxis. kvaratlet 2009 sätta sätta upp upp en en utställning i kommunhuset. i För information uppdateras hemsidan löpande, här här ligger ligger bl a bl fotomontage, a fotomontage, samrådsunderlag noterar de invändningar och MKBn. och MKBn. som framförs och hoppas att den information Vi som presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen bidrar till att minska farhågorna. Nedan följer en kortfattad sammanställning av inkomna yttranden. Yttrandena i sin helhet finns sammanställda i bilaga 2. 3.5 Samråd Tabell 3-2 med Sammanfattning intresseorganisationer av synpunkter i samråd med fastighetsägare Vattenfall och allmänheten har skickat inbjudan till samrådsmötet den 7 oktober till de berörda organisationer och föreningar som identifierats. I samband med mötet med länsstyrelse, Skogsstyrelsen och Falkenbergs kommun Vattenfalls den 2 bemötande ok- Fastighet/person Synpunkter tober Sjönevad identifierades 1:16 Vi även kan inte Samhällsföreningen se att det varken är realistiskt i Vessigebro eller Se samt nedan OK motiverat att uppföra denna mängd och storlek Gläntan, vilka fick utskick med underlag till samråd. på vindkraftverk som kommer att förändra landskapsbilden helt och hållet. Miljöpåverkan Tabell 3-3 Synpunkter blir stor i samråd för de boende med såväl organisationer inom området och föreningar. liksom utanför detta, att projektet bör bantas Organisation betydligt. Synpunkter Vattenfalls bemötande Abilds Sjösgärde Ideella 1:2 bygdegårdsförening Sjösgärde 1:4 samt systerns kommit. fastighet Sjösgärde 1:9 ska få en och För att fastigheterna Inga synpunkter Sjösgärde har 1:2 in- och 1:4 Se nedan säkerställd fysisk luftmiljö (frihet från turbulens Falkenbergs Naturskyddsförening låg optisk bullernivå, kommit. motsätter sig fastighets- och hinderfrihet), Inga synpunkter en låg fysisk har bullernivå in- och en ägaren helt att vindkraftverk med nummer 15, Falkenbergs ornitologiska Vid möte 081117 framkom 16, 20, 21 22 och 23 byggs. Vattenfall har tagit hjälp av förening följande synpunkter. fågelexpertis för bedömning av området Se nedan ur rovfå- Sjösgärde 1:7 Vill att det i Då MKBn kungsörn tas fram och ett havsörn förslag där det visar vad det utnyttjar skulle vindarna innebära i om västra parken inte gelssynpunkt. En inventering kommer att genomfö- ska göra intrång delen på av omkringliggande området anser fastigheter vad gäller begränsningar ornitologiska föreningen i framtida byggnation att ras under kommande av hus och de eller västra vindkraftverk. verken, främst Om det ska vinter/vår. byggas närmare verk 5-6 än bedöms 40 db gränsen vara från grannfastighetsgränsen olämpligt vill placerade. jag se hur detta kommer att ersättas. Hänsyn behöver tas till att Frogård 3:2 Det känns som om vindkraftverk nr 1 ligger Se nedan fiskgjusen rör sig vid branter norr om Mossjön. Even- väldigt nära bostaden. Eftersom vindkraftverket är placerad på en hög höjd och dessutom är ca tuellt kan detta beröra verk 150 m högt blir det totala intrycket av verket 10. från bostaden mycket stort. Placeringen av verket anses därför inte vara bra. Placering av verk i norra Lia 1:8 Området (öster delen om av Sjönevadssjön, området är troligen där lämplig bl a Spräckartorpet, ur fågelsyn- Spräck- söder om Se nedan Björkekullen) arbäcken och punkt. vid granatgruvan finns används för rekreation. Viktigt att bevara miljön kring Sjönevadssjön så intakt som möjligt utan störande synupplevelse av vindkraftverk och bul- OK Gläntan Inga synpunkter har inkommitler. Vill stoppa placeringen av verk 17,18 och 19 Samhällsföreningen Vessigebrkommit. eftersom de Inga kommer synpunkter för nära har bostaden. in- Martin Johansson Vill se fotomontage från Abilds by och väg 150 Finns med i bilaga 5e till MKBn Ekelunds jaktklubb mellan Perstorpsbacken Inga synpunkter och har Abild. inkommit. grannfastigheten Örsedala 1:1 vill Se nedan Örsedala 1:1 Delägare av sammanfattningsvis yrka: Att inget vindkraftverk placeras på sådant sätt att det ger skada eller gör intrång på någon annans fastighet så att framtida användning av grannfastigheten kan komma att inskränkas vad gäller eventuellt bostadsbyggande eller friluftsliv. Att vindkraftverk därför placeras på ett avstånd på minst 750 m från grannfastighet. Att vindkraftverken placeras på sådant sätt att 57 56 57

60

4 Lokaliseringsutredning 62 61

4 Lokaliseringsutredning Förutsättningarna för lokaliseringsstudien blir naturligtvis av speciell karaktär när utgångspunkten är att bygga ut vindkraftproduktionen i landet utan styrning mot etablering i någon särskild region eller på någon särskild plats. Vattenfalls lokaliseringsstudie syftade till att identifiera lämpliga områden för vindkraftproduktion var som helst i landet, med målet att hitta 50 stycken markområden, inom vilka minst 10 MW vindkraft kan etableras. Vattenfall inledde sitt arbete med en nationell GIS studie. Med en bakgrundskarta i botten lades flera kartskikt med olika information på; om det allmänna vägnätet, det regionala elnätet, topografi och vindhastighet enligt MIUU 18. Med hjälp av de kriterier som bestämts för dessa parametrar kunde områden gallras bort. Ytterligare sållning gjordes sedan med avseende på avstånd till bostäder, områden skyddade ur natur- och kultursynpunkt, områdesstorlek, tillräckligt avstånd till militära områden, markbeskaffenhet samt avstånd till flygplatser. Detta arbete i två steg resulterade i att 7 000 områden med potential för vindkraftsproduktion kunde avgränsas. Därefter genomfördes en manuell sållning av områden, utifrån bl a vindförhållanden och bebyggelse och för att få fram lämpliga avgränsningar. I Hallands län utkristalliserades 58 områden att arbeta vidare med. Därefter studerades kommunala planer såsom översiktsplaner och vindkraftpolicys med avseende på vindkraftutbyggnad, exempelvis hördes Länsstyrelsen i Hallands län om sin syn på var vindkraft lämpligen byggs i länet. Vattenfall arbetade sedan vidare i kommuner som utifrån flera aspekter har positiva förutsättningar för vindkraftetablering. De fortsatta lokaliseringsstudierna genomfördes samtidigt i flera län, däribland i Hallands län. Kontakter med markägare togs för att efterfråga intresse för etablering av vindkraft. I Falkenbergs kommun har Vattenfall arbetat vidare med ett antal områden. Dessa områden besöktes för en enklare teknisk bedömning samt undersöktes närmare med avseende på ett antal avgörande kriterier. Vattenfall träffade också Falkenbergs kommun för deras bedömning av de olika områdenas förutsättningar utifrån miljö- samt plan- och byggkrav. Bedömningen resulterade i att området vid Hjuleberg var fortsatt intressant. 18 Bergström, H, 2007. Wind Resource Mapping of Sweden using the MIUUmodell. Wind Energy Report WE 2007:1. Uppsala Universitet. 62

Figur 4-1 Alternativa områden i Falkenbergs kommun (ett antal områden som undersökts finns inte med på kartan). I Figur 4-1 visas ett antal av de områden som studerats i Falkenbergs kommun. En faktor som har varit avgörande för urvalet är att området ska ha en tillräckligt stor areal, samt att risken för betydande konflikter med bostadsbebyggelse och insprängda fastigheter i området ska vara liten. Hänsyn har också tagits till känsliga natur- och kulturmiljöområden. Vid närmare studier bedömdes områdena 35 och 37 vara för små för att en vindkraftpark på minst 10 MW skulle kunna etableras. Dessutom omfattades område 35 av riksintresse för kulturmiljö. I område 43 visade det sig att annan exploatör hade avtal med markägaren. För området vid Hjuleberg genomfördes en förstudie. Förstudien omfattade parkkonfiguration, produktionsberäkning, infrastruktur, elsystem samt miljö- och tillståndsfrågor. Vid den närmare analysen av området föll den del av området som ligger väster om väg 710 bort. Det beror på att vindförhållandena i detta område är sämre än i det kuperade landskapet öster om vägen. Medelvindhastigheten i området väster om vägen är ca 6,5 m/s 19 jämfört med ca 7,0 m/s i det planerade vindkraftsområdet. Dessutom omfattas den västra delen av området av riksintresse för kulturmiljövård. 19 MIUU, 71 m höjd 63

64

5 Nollalternativ 5.1 Förutsättningar 67 5.2 Jämförelse av miljöpåverkan 67 5.3 Samlad värdering av jämförelsen 70 65

5 Nollalternativ 5.1 Förutsättningar Nollalternativet innebär att vindkraftparken inte kommer till stånd och således uppkommer inte heller konsekvenserna av vindkraftparken. Nollalternativet har olika konsekvenser beroende på bland annat avgränsning och utgångspunkt. Motivet för att bygga vindkraft inom detta område är inte lokalt drivet utan sker utifrån såväl globala som nationella intressen av att öka användningen av förnybar energi. Det finns en tydlig och stark styrning mot detta inte minst nationellt. De medel som står till buds i Sverige för att klara dessa mål är antingen biobränslebaserad eller vindenergibaserad produktion. Hallands län och även Falkenbergs kommun har i sin tur målformuleringar och åtaganden för att bidra till en sådan utveckling. Förenklat kan man säga att om det inte blir möjligt att genomföra den nationella vindkraftsatsningen måste produktion med biobränsle öka ytterligare samt att fler tekniker för förnybar energiproduktion snabbt måste utvecklas. En förutsättning för tillkomsten av vindkraftproduktion är tillräckligt goda vindförhållanden. Den nationella vindkarteringen, MIUU, visar att denna förutsättning uppfylls i området. För att få ett mätbart och jämförbart nollalternativ till vindkraft görs antagandet att om inte vindkraft byggs kommer istället elproduktion med biobränsle att ske. Ytterligare en tolkning av ett nollalternativ är att om inte utbyggnad med vindkraft sker uppkommer en effektbrist som innebär att oljebaserad reservkraft måste användas. Som nollalternativ vid föreliggande studie antas därför en elproduktion i ett biobränslebaserat kraftvärmeverk alternativt att el produceras i ett oljekondensverk. I ett kraftvärmeverk produceras både el och värme. Beskrivningen nedan omfattar endast konsekvenser av den del av energiproduktionen som genererar elkraft. Det beskrivna nollalternativet avser inte något speciellt kraftvärmeverk, utan ger endast underlag för en allmän beskrivning av miljökonsekvenserna av ett dylikt verk. 5.2 Jämförelse av miljöpåverkan Nedan jämförs och värderas den miljöpåverkan nollalternativets dominerande miljöaspekter ger med motsvarande miljöaspekter för planerad verksamhet (huvudalternativet). Miljöpåverkan från ett kraftvärmeverk är av flera slag: Nyttjande av naturresurser Fysiskt och visuellt intrång Emissioner Uppkomst av avfall och aska Beräkningarna nedan utgår ifrån en vindkraftsproduktion av 120 GWh el. Naturresurser För att producera motsvarande el med ett biobränslebaserat kraftvärmeverk helt och hållet baseras på odlad biomassa, tar dessa odlingar 67

cirka 4 500 ha 20 mark i anspråk. Av detta hänförs cirka 1 800 ha till elproduktionen. För att producera denna mängd el i ett oljekondensverk krävs cirka 30 000 kubikmeter olja som är en ändlig naturresurs. Vindkraftens bränsle, vinden, är en förnybar icke ändlig resurs som inte kräver någon odlingsareal. Produktion av el med vindkraft är mycket energieffektivt. På sex till tolv månader har ett vindkraftverk producerat lika mycket el som motsvarar energibehovet vid tillverkningen. Energibehovet för tillverkning, uppförande, drift och avveckling av en vindkraftgrupp, motsvarar ungefär 2 % av verkens sammanlagda elproduktion. Detta är en mycket bra avkastning. För ett oljekraftverk motsvarar energibehovet för tillverkning, uppförande, drift och avveckling, 12 % av den el som sedan produceras av verket. 21 Fysiskt och visuellt intrång Ett kraftvärmeverk är avhängigt närhet till ett fjärrvärmenät vilket innebär att de lokaliseras nära tätorter. Ofta är det svårt att hitta en lämplig fastighet eftersom en ganska stor yta fordras samt att skyddsavstånd till bostäder m.m. krävs. Inte minst de frekventa tunga transporterna måste därvid beaktas. Anläggningen påverkar stadsmiljön och stadsbilden och som en konsekvens av det, boendemiljön. Vid biobränslebaserade kraftvärmeverk tillkommer även den inverkan på landskapsbilden som kommer av eventuella odlingar av biobränslet. Vindkraftverk syns i landskapet och påverkar därmed landskapsbilden. Oavsett kraftvärmeverk eller vindkraftverk beaktas denna aspekt och försiktighet och hänsyn tas så att påverkan blir acceptabel. En vindkraftpark tar ett relativt sett stort område i anspråk, även om verken i sig bara upptar en liten del. Den föreslagna parken omfattar cirka 1 150 ha, varav endast omkring 21 ha bebyggs med verk och vägar. Om man jämför den arealen med den totala yta som en kraftvärmeanläggning tar i anspråk för bränsleproduktion (1 800 ha enligt ovan), anläggning och omhändertagande av avfall är skillnaden inte så stor 22, eller till och med så att en vindkraftpark omfattar en mindre areal. I stort sett all den mark som används för en vindkraftpark kommer under drift att kunna användas på samma sätt som tidigare. I detta fall för skogsbruk, rekreation och för jakt. Ett kraftvärmeverks område kommer inte på detta sätt att vara tillgängligt för annan verksamhet. Emissioner till luft, vatten och mark Utsläpp av luftföroreningar från ett kraftvärmeverk kan bidra till lokala, regionala och globala effekter. De lokala effekterna utgörs av förhöjda halter av bland annat stoft. De regionala effekterna omfattar utsläpp och nedfall av kväve och svavel som har en skadlig påverkan på hälsa och miljö, bland annat kan de leda till försurning och gödning av känsliga na- 20 Räknat på 15 000 ha energiskog i Sverige och produktionen 1 TWh, Faktablad Odlad energi, Svebio. 21 Vattenfall AB, 1996. Livscykelanalyser för energislag i det svenska elsystemet. 22 Wizelius, T, 2003. Vindkraft i teori och praktik. Studentlitteratur Sidan 192. 68

turmiljöer. Bland de globala effekterna kan nämnas utsläpp av fossil koldioxid och andra växthusgaser som påverkar jordens energibalans. I tabell 5-1 sammanfattas för en produktion av 120 GWh el, typiska utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid och fossil koldioxid vid olika produktionstekniker. Utsläppen avser totala mängden per år för levererad kraft och inkluderar utsläpp som hänför sig till bränsle, byggande och avveckling, drift, reinvestering, restprodukter från bränslet samt kompensationsproduktion för förluster. Tabell 5-1. Utsläpp av olika luftföroreningar, ton per år (avrundat), för en biobränslebaserad respektive oljebaserad elproduktion 23 om 120 GWh (exklusive utsläpp för värmeproduktion och för bränslehanteringen). Vindkraft Oljekondens Biokraft Kväveoxider 3 120 88 Svaveldioxid 3 160 3 Fossil koldioxid 1 200 110 000 1 900 Biobränslebaserade kraftvärmeverk ger upphov till ett stort antal transporter, både av bränsle och av aska. För att producera 120 GWh fordras cirka 34 000 ton bränsle per år vilket motsvarar ungefär 860 lastbilsleveranser med biobränsle eller cirka 3 4 per vardagsdygn. Därtill tillkommer transporter av aska. Lokalt kan dessa transporter ge upphov till buller och trafikstörningar. Transporterna medför även utsläpp av luftföroreningar och fossil koldioxid. Vid biobränslebaserade kraftvärmeverk kan den interna hanteringen av bränslet leda till bullerstörningar i omgivningarna. Vidare kan, om inte bränslet hanteras på ett korrekt sätt, damning och nedskräpning inträffa. Vindkraft ger upphov till transporter, och därmed luftföroreningar, främst under anläggningsskedet och avvecklingsskedet. I övrigt innebär elproduktion med vindkraft inga emissioner till luft. Ett kraftvärmeverk ger upphov till förorenat vatten, framförallt om rökgaskondensering tillämpas, som kräver rening innan det kan släppas ut i en vattenrecipient. Rökgaskondensat innehåller såväl metaller som kväve. Vindkraftverk ger i praktiken inte upphov till något förorenat vatten. På ett kraftvärmeverk hanteras kemikalier och oljor i större omfattning än på ett vindkraftverk. På båda typerna av anläggning finns skyddsanordningar för att förhindra utsläpp som kan förorena mark och vatten. För kraftvärmeanläggningar och vindkraftanläggningar som tillståndsprövas enligt miljöbalken gäller samma praxis för hur mycket det får låta vid näraliggande bostäder. Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller är vägledande i båda fallen. Avfall och aska I ett biobränsleeldat kraftvärmeverk uppkommer under drift aska som beroende på dess innehåll av föroreningar exempelvis metaller, kan nyttiggöras alternativt måste deponeras. Räknat på produktion av 120 GWh och skogsbiobränsle uppkommer cirka 580 ton aska. I ett oljekondensverk 23 Vattenfall, 2005. Livscykelanalys, Vattenfalls el i Sverige (2005). 69

uppkommer aska aska som som är klassat är klassat som som farligt farligt avfall avfall med med de krav de krav på om- på omhändertagande det det medför. medför. Vindkraften ger ger inte inte upphov upphov till till något något betydande driftavfall. Konsekvenser i i området Båda Båda studerade nollalternativen innebär innebär att det att det inte inte sker sker någon någon utbyggnad i i området. Lokalt Lokalt kommer sannolikt ingenting att hända att hända på kort på kort sikt sikt utan utan de förhållanden som som råder råder idag idag kommer att fortgå att fortgå oförändrat i i området. 5.3 5.3 Samlad värdering av av jämförelsen Vindkraft har har fördelar fördelar avseende miljöpåverkan relativt relativt oljekondens och och biobränslebaserad kraftvärme, framförallt globalt globalt och och regionalt. Nollalternativet innebär innebär dels dels att det att det ej sker ej sker någon någon exploatering för för vindkrafkraft i i området vid vid Hjuleberg, dels dels att att motsvarande elektricitet skall skall pro- pro- vindduceraduceras med med någon någon annan annan teknik. teknik. För För nollalternativet har har antagits antagits att detta att detta sker sker genom genom förbränning av av biobränsle eller eller med med olja olja i en i en reservkraftanläggning. Liksom Liksom vid vid vindkraft, uppkommer dock dock lokala lokala venser venser även även vid vid elproduktion enligt enligt nollalternativet. miljökonsek- I I förhållande till till nollalternativet innebär innebär den den föreslagna utbyggnaden flerra fördelar: fle- Reduktion av utsläpp av utsläpp av av luftföroreningar Minskat transportarbete Inget Inget nyttjande av ändliga av ändliga naturresurser (kan (kan även även gälla gälla vid vid biobränslbränsle baserad baserad elproduktion) Sammanfattningsvis konstaterar sökanden att nyttan att nyttan av den av den planerade vindkraftparken, i i jämförelse med med nollalternativet, väl väl motiverar en ut- en ut- biobyggnad. 70

72

6 Alternativ utformning 6.1 Typ av verk och storlek 75 6.2 Placering 76 6.3 Elanslutning 80 6.4 Samordning med närliggande park 81 73

6 Alternativ utformning 6.1 Typ av verk och storlek Alternativa tekniska lösningar är framförallt kopplat till typ av verk, antal verk, verkens höjd, samt gruppering av verk. Val av leverantör kommer att göras i samband med upphandlingen, vilken kommer att ske efter det att tillstånd för en etablering har erhållits (se avsnitt 2.3.2 Vindkraftverk). Verken kommer dock inte att överskrida en totalhöjd av 170 meter. Den installerade effekten kommer att vara så hög som möjligt, för ett effektivt nyttjande av vinden som resurs. Vilken typ av fundament som kommer att användas kan inte avgöras förrän efter att en grundligare geoteknisk utredning genomförts. Ett av projektets syften är att på marknadsmässiga grunder producera så mycket vindkraftel som möjligt, naturligtvis med beaktande av andra aspekter såsom miljöfrågor. Detta innebär att det är önskvärt med stora verk, med en hög installerad effekt. Det finns idag ett fåtal sådana verk med en storleksordning av ca 2 3 MW; det är dock inte möjligt att idag avgöra vilket som är det mest lämpade; detta kan ske först i samband med upphandling. De krav som föreligger vad gäller exempelvis ljudutbredning, måste naturligtvis klaras oavsett vilken typ av verk som väljs. Verkens höjd kan avgöras först när erforderliga vinddata för området finns (se avsnitt 2.2 Vindresursen i området). Det är tillgången på vindenergi (rörelseenergi) som avgör verkens höjd varför möjligheten att påverka detta är begränsad. När det gäller storleken på verken är det dock mycket svårt att uppfatta skillnaden mellan verk av olika höjd och storlek, se fotomontage Figur 6-1 och 6.2. Figur 6-1 Fotomontage som visar vindkraftparkens gestaltning med 150 meter höga verk från rastplats vid Mossjön, avstånd ca 1 500 meter till närmsta verk. 75

76 Figur 6-2 Fotomontage som visar vindkraftparkens gestaltning med 170 meter höga verk från rastplats vid Mossjön, avstånd ca 1 500 meter till närmsta verk. 6.2 Placering I det tidiga arbetet med projektet och miljökonsekvensbeskrivningen har olika tekniska alternativ studerats avseende antal verk, deras inbördes placering och effekt. Styrande vid placeringen av vindkraftverk inom området har varit de närboendes boendemiljö utifrån de riktvärden som finns enligt rättspraxis för ljud och skuggor vid bostäder. Detta har inneburit att ingen bostad skall erhålla en ljudnivå från vindkraftparken som överstiger 40 db(a) eller få skuggbildning vid sin bostad mer än åtta timmar per år (utan åtgärd kan vid bostäder förekomma skuggkastning under mer än åtta timmar per år, men genom att stänga av verken vid kritiska tillfällen, kan en maximal förekomst om åtta timmar innehållas). För att vindens energiinnehåll skall utvinnas optimalt, krävs också att verken uppförs på ett inbördes avstånd av cirka fem rotordiametrar i den förhärskande vindriktningen. Avståndet kommer därmed att variera beroende på typ av verk. Området vid Hjuleberg är p.g.a. sin topografi komplex att bygga vindkraft på. Därför har det varit viktigt att även ta hänsyn till andra faktorer så som placering av höjder, lutningar på höjder samt vägar, förekommande extremvindar samt turbulens för att kunna optimera produktionen. En annan utgångspunkt i arbetet med lokalisering av verken har varit att förhålla sig till Falkenbergs kommuns riktlinjer. Det innebär bl a att vindkraftverken i möjlig omfattning har placerats som en sammanhållen grupp och i linjer på höjder i området, med de begränsningar som landskapets naturliga variationer samt variationer i vindförhållandet inom området innebär. Att verken skulle placeras så att navhöjder (höjden över havet) anpassas och blir den samma för hela gruppen har inte bedömts vara möjligt att åstadkomma i den kuperade skogsterrängen som finns i Hjulebergsområdet. Parken skulle inte bli sammanhållen och produktionen skulle reduceras om verk enbart kunde ställas upp på höjder med liknande höjd över havet. När det gäller avstånd till bostäder har vi enligt

ovan utgått ifrån de riktvärden för ljud och skuggor som är rättspraxis. I praktiken uppfylls dock avstånd enligt Falkenbergs vindkraftpolicy med några mindre undantag för huvudalternativet, se tabell 8-5. Utöver vad som nämns ovan har hänsyn tagits till naturvårdsintressen, vattenområden, fåglar som flyger till eller mellan sjöarna inom området, kända arkeologiska lämningar, att vindkraftverken placeras på ett avstånd från allmän väg motsvarande verkets totala höjd samt de intressen i övrigt som redovisas i denna MKB. Genom detta arbete har ett huvudalternativ utkristalliserats. 6.2.1 Huvudalternativ (22 verk) Med beaktande av tekniska förutsättningar, ekonomisk rimlighet och redovisad hänsyn, bedöms området kunna rymma 22 vindkraftverk. Genom att anpassa effekten på vissa verk har ljudnivåkraven kunnat tillgodoses. Detta huvudalternativ redovisas i Figur 6-3. Detta alternativ utgår från alternativet med 23 verk som hölls samråd om. Vid närmare studier har det visat sig olämpligt ur natursynpunkt att bredda den väg som går genom en nyckelbiotop i norra delen av området och därför har verk nr 19 i samrådsalternativet med 23 verk tagits bort. Detta verk låg nära Häståssbjär, strax söder om väg 700. Figur 6-3 Förslag till placering av verk enligt huvudalternativet (22 verk). 6.2.2 Utformningsalternativ 1 (11 verk) Under projekteringen har ett utformningsalternativ med 11 vindkraftverk studerats. Detta utformningsalternativ har ungefär hälften av antalet verk på i stort sett samma yta som huvudalternativet. Vindkraftverken i detta alternativ kan idag byggas utan att verken behöver nedregleras (effektsänkas) för att klara de riktvärde som finns för ljud vid närliggande bostäder. 77

Figur 6-4 Placering av verk enligt utformningsalternativ 1 (11 verk). 6.2.3 Utformningsalternativ 2 (30 verk) I samband med samrådet utarbetades ett alternativ bestående av 30 vindkraftverk inom vindkraftområdets avgränsning. Detta alternativ utarbetades för att se det maximala antalet verk som skulle kunna placeras inom ytan. I detta fall skulle dock inte ljudnivåer på 40 db(a) kunna innehållas i dagsläget, men med tanke på den snabba teknikutveckling som sker inom vindkraftsområdet skulle verk som orsakar lägre ljud kunna vara aktuella när parken byggs, vilket skulle innebära att riktvärden för ljud uppfylls. 78

Figur 6-5 Placering av verk utformningsalternativ 2 (30 verksalternativet). 6.2.4 Diskussion Det markområdet som tas i anspråk för vindkraftproduktion bör såväl av resurshushållningsskäl som av lönsamhetsskäl nyttiggöras på ett optimalt sätt med skälig hänsyn. Det första utformningsalternativet (11 verk) har i stort sett samma fysiska utbredning som huvudalternativet trots endast hälften av antalet verk. Färre verk innebär i ungefär motsvarande grad minskad produktion. Därmed minskar även de positiva miljöeffekterna i motsvarande grad, utan att eventuella negativa miljöeffekter reduceras i någon betydande utsträckning. I det andra utredningsalternativet (30 verk) utnyttjas det tillgängliga området i högre utsträckning. Genom den ökade nyttjandegraden av området placeras verk i högre utsträckning inom skyddsvärda områden så som riksintresseområde för kulturmiljö och strandskyddade områden vid Mossjön. I samband med samrådet inkom synpunkter från bl a kommun och länsstyrelse på placeringen av ett antal verk i detta alternativ, vilket innebär att detta alternativ avfärdats. Inget har framkommit som i dagsläget påkallar en ändring av huvudalternativets utformning med den nackdel för miljön det skulle innebära att avstå från motsvarande elproduktion med vindkraft. Därför utreds inte något av dessa utredningsalternativ ytterligare. Eftersom den planerade anläggningen enligt huvudalternativet är väl samlad sker ingen betydande förändring av den visuella påverkan om en reduktion av vindkraftverk sker. Platsen blir fortfarande påverkad av en större vindkraftsanläggning. 79

6.3 Elanslutning Utformningen av elnätet inom parken är beroende på placeringen av vindkraftverken, vilket innebär att det inte har utretts någon alternativ sträckning inom parken. En alternativ utformning till det planerade elnätet är att bygga en luftledning mellan transformatorstationen inom vindkraftparken och ställverket vid anslutning till regionnätet. Detta skulle dock få en större påverkan på landskapsbilden än alternativ med kabel och luftledningsalternativet har därför avfärdats. Två olika alternativa placeringar för anslutning till regionnätet har utretts, se figur 6-6. Det västliga alternativet har valts då ställverket kommer att placeras på ett längre avstånd från bostäder och då kabeln inte kommer att korsa väg 150 i detta alternativ. Det finns också två alternativ för placering av transformatorstationen inom området, se figur 6-6. Det södra alternativet förordas då sträckningen med 145 kv kabel mellan transformatorstationen och anslutningspunkten är något kortare. Figur 6-6 Utredda alternativ transformatorstation samt elanslutning till regionnätet 80

6.4 Samordning med närliggande park På fastigheterna Väby 3:4, 3:6, 4:3, 4:4, 5:2 och 5:8 i området mellan Vattenfalls planerade vindkraftpark och Sjönevadssjön planerar Triventus uppföra en vindkraftpark. Samråd för parken har genomförts under hösten 2008. Vindkraftparken planeras bestå av 7 verk, med en maximal totalhöjd av 150 m. Figur 6-7 Lokalisering av Triventus vindkraftpark (blå verk) och Vattenfalls vindkraftpark (röda verk). Då parkerna är så nära placerade att de för allmänheten kommer att upplevas som en park har Vattenfall och Triventus samarbetat för att de båda parkerna ska medföra så god hushållning med marken som möjligt samtidigt som de sammantagna konsekvenserna för framför allt närboende blir acceptabla. I avsnitt 8.13 redovisas de sammantagna miljökonsekvenserna av de båda parkerna. Vattenfall och Triventus samverkar under projekteringsfasen av respektive vindkraftpark. Detta medför en dialog om utformning och drift av vindkraftparkerna. Vattenfall och Triventus är överens om att ljudet från den sammanlagda vindkraftparken ska begränsas så att en högsta ekvivalent ljudnivå utomhus om 40 db(a), vid närmast belägna bostäder, inte överskrids. Vidare ska de båda parkerna utformas och drivas på ett sådant sätt att den rörliga skuggbildningen vid de närmast belägna bostäderna inte överskrider 8 timmar per år. Funktion för skuggminimering får användas. Förhandlingar av hur detta ska säkerställas pågår och parterna har för avsikt att teckna avtal inom kort. 81

82

7 Området 7.1 Miljösituationen 85 7.2 Kommunla planer 88 7.3 Riksintresseområden enligt 3 kap Miljöbalken 89 7.4 Skydd av naturen enligt 7 kap Miljöbalken 90 7.5 Naturvärden i området 91 7.6 Kulturhistoriska lämningar och byggnadsminnen 100 83

7 Området 7.1 Miljösituationen 7.1.1 Orientering Den planerade vindkraftparken ligger i sydöstra delen av Falkenbergs kommun i Hallands län. Kommunen är 1 115 km 2 till ytan och hade 2007 cirka 40 100 invånare 24. Området för vindkraftparken ligger öster om Vessigebro och Abild. Söder om området går väg 150, delen Abild-Mosilt, väster om området går väg 710, delen Abild-Sjönevad och norr om området går väg 700, delen Sjönevad-Kila. Området tillhör Hjulebergs herrgård, som ligger ungefär 2 km väster om den planerade vindkraftparken. Vindkraftparken kommer att byggas inom ett område med en sammanlagd areal av ungefär 11 km 2 (1 150 ha). Avståndet från Falkenberg till området är cirka 14 kilometer i östlig riktning, från Vessigebro samhälle, cirka sex kilometer i östlig riktning och från Årstad ca 4,5 km i nordostlig riktning samt från Abilds samhälle ungefär en kilometer i östlig riktning, Strax söder om Abild passerar en 145 kv-ledning mellan Falkenberg och Torup. Söder om området finns ett antal bostäder: Grinnared, Lyngen, Sjöred, Kranstorp med flera. Öster om området finns bostadshus vid Humselynga, Årnared, Nordhagen samt Örsedala. Norr om parken finns bostadsbebyggelse vid Sjösgärde, Björkekullen och Sjönevad m.fl. Väster om området finns bostadsbebyggelse vid Abild, Pilagård, Väby, Glimmerbergen, Sjötorp, Hallagård och Holmia m.fl. Infarterna till skogsområdet som planeras för vindkraft är stängda med vägbommar. Inom området finns ett torp vid Stålered. Detta hus används inte längre för bostadsändamål. 7.1.2 Energi- och luftsituation Totalt tillfördes Hallands län 14,6 TWh energi under år 2006 25. Av denna energi producerades 35 % av fossila bränslen, 29 % av biobränslen samt 36 % av elenergi. Största energianvändaren är industrin med 6,3 TWh, därefter kommer transportsektorn som använde 3,2 TWh och hushållen med 2,5 TWh. Länets elenergibehov producerades år 2006 till cirka 30 % lokalt i vindoch vattenkraftverk samt i kraftvärme och industriell mottryckskraft. Totalt producerades 99 GWh vindkraft år 2007. El- och fjärrvärmeproduktionen var under 2006 sammanlagt cirka 259 GWh i Falkenbergs kommun 26. Av dessa producerades 196 GWh i vattenkraftverk, 0,6 GWh i vindkraftverk och 62 GWh i fjärrvärmeverk 24 Falkenberg Kommunfakta www.scb.se/kommunfakta 25 Falk A-L. Energi i Halland 2006 Energirådet, sept 2008 26 www.regionfakta.com 85

som i huvudsak eldas med biobränslen. Den totala energianvändningen 2006 var i kommunen 1,4 TWh. I Hallands län uppgick år 2006 utsläppet av fossil koldioxid till cirka 1 900 kiloton varav cirka 850 kiloton härrörde från transporter. Under 2004 släpptes det ut ungefär 240 kiloton koldioxid i Falkenbergs kommun varav ca 125 kiloton från transporter 27. I Timrilt mellan Simlångsdalen och Oskarström i Halmstads kommun, ca 3 mil söder om den planerade vindkraftparken mäts halten av kvävedioxid i luft 28. Kvävedioxidhalten i Timrilt (vinterhalvårsmedelvärdet 2006/2007) är cirka 5 g/m 3, en nivå som är en åttondedel av värdet av vad miljökvalitetsnormen föreskriver (40 g/m 3 ). Halten är något lägre än medelvärdet för Götaland. 7.1.3 Geografi Naturgeografi Naturgeografiskt hör kusten i Falkenbergs kommun till Södra Hallands kustland och inlandet till sydsvenska höglandets myrrika västsida. Hjuleberg ligger i mellanbygden mellan dessa båda zoner, där marken på några kilometer går från slättland, med höjder på 20-25 m ö h till kuperad skogsbygd, med höjder på 60-150 m ö h. Södra Hallands kustlandskap är i stora delar uppodlad, men i mellanbygden finns stora skogsarealer, främst i form av planterad gran- och tallskog, men även ädellövskog. Markvegetationen är i allmänhet ganska fattig och ädellövskogen består främst av hedartad bok- och ekskog. Sydsvenska höglandets myrrika västsida hade förr främst en naturlig vegetation av hedartade ek- och bokskogar. Dessa har under tiden minskat och ersatts med barrplanteringar under 1900-talet. Ädellövskogen finns idag kvar framför allt i de större dalgångarnas sluttningar, kring sjöar samt vid byar. Andra för regionen representativa skogstyper är naturlig tall- och granskog, närmast länsgränsen, sumpskogar av tall och björk, samt på vissa platser alsumpskog. Berggrunden i kommunen består av urberg som domineras av den sydvästsvenska gnejsregionens bergarter. Vanligast är de röda och gråa gnejserna. Högsta kustlinjen ligger i Falkenbergs kommun mellan 60 m ö h i söder och 70 m ö h i norr. Morän är dominerande jordart på höglandet och är vanlig i brytningszonen över högsta kustlinjen. Den vanligaste jordarten under högsta kustlinjen är lera. Området kan karaktäriseras som ett kuperat barrskogsområde, med riklig förekomst av myrar. Det gränsar till ett flertal sjöar, Mossjön i söder, Sjösgärdesjön i nordost, samt Sjönevadssjön och Härbillingen i nordväst. Mossjön är störst och ligger på 91 m ö h. Inom området finns också mindre sjöar så som Ålasjön och Lillesjö. Genom området rinner bäcken Spräckabäcken som i norra delen av området rinner ihop med Musån. Det finns också ett antal mossar inom området t ex Ståleredsmossen, Kolakärren samt Högemosse. Jordarterna varierar mellan hällmark i krönlägena i 27 Falkenbergs kommun Plan för hållbar Energiomvandling 2007-2010 Antagen av kommunfullmäktige oktober 2007. 28 IVL 2008 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län mätningar och modellering Resultat t o m september 2007 B1779. 86

den mer kuperade västra delen av området till moränmark i den östra och sedimentmark kring sjöar och i dalgångar. I området bedrivs rationellt skogsbruk och vegetationen består till stor del av planteringar i olika åldrar. Vegetationen utgörs till största delen av barrskog; gran och tall, ibland med inslag av lövträd. I sumpskogarna förekommer även al och glasbjörk. Ädellövskog finns främst i den norra delen vid Musån och i den södra delen vid Hallagård. Det finns också inslag av lärkträdsplanteringar. Skogsområdet har kraftigt påverkats av stormarna Gudrun och Per. Landskapsbilden i området domineras av stora hyggen, framförallt i höjdpartierna. Figur 7-1 Foto från höjd väster om Mossjön, i södra delen av området. 87

Figur 7-2 Foto från höjd väster om Ålasjön, i norra delen av området. Kulturgeografi Kulturlandskapet i Ätradalen har formats av människan sedan den tidiga stenåldern. Ett stort antal lämningar från forntidens alla epoker och medeltida marknadsplatser, försvarsanläggningar och kyrkor vittnar om mänsklig verksamhet och levande agrart landskap med lång kontinuitet i bosättningen inom området. Ätran har alltid varit en viktig kommunikationsled in i inlandet och korsningen med den andra viktiga sjövägen, d v s den parallell med kusten, har skapat förutsättningar för en viktig handelsplats. Under medeltiden förstärktes regionens karaktär som gränslandskap och Ätran kom att utgöra en viktig gränsmarkering, inte bara som en socken- utan också som riksgräns på 1300-talet. En stor del av Ätradalen i Falkenbergs kommun omfattas idag av riksintresseområdet för kulturminnesvård. Dagens bebyggelse följer i stort historiska mönster och ligger huvudsakligen i Falkenbergs centrum vid kusten och i Ätradalen samt inom inlandets större tätorter. 7.2 Kommunala planer Falkenbergs kommun har en översiktsplan från 1990 29. Arbetet med att uppdatera denna plan ska påbörjas. Under tiden har kommunen tagit fram ett antal fördjupade översiktsplaner för olika områden. Ingen av dessa fördjupade översiktsplaner berör dock Hjuleberg. I översiktsplanen nämns att Hjuleberg-Abild, Väby-Bräcke samt Sjönevad, samtliga inom riksintresseområdet Ätradalen för kulturmiljövården, bedöms som kulturhistoriskt värdefulla kulturlandskap och kulturmiljöer. Området söder och väster om Mossjön Pjugabjäret och Mossjön anges som ett värdefullt landskapsparti med rullstensåsar och drumliner. 29 Falkenbergs kommun Översiktsplan 90 Antagen av kommunfullmäktige 1990-06-28. 88