Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT Skånes nätverk Kristian Nilsson Miljöavdelningen, Miljö- och vattenstrategiska enh
Vad innebär miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker? Våtmarkstypernas utbredning Våtmarker av alla typer finns representerade i hela landet inom sina naturliga utbredningsområden. Ekosystemtjänster Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster - som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden - är vidmakthållna. Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter Våtmarker är återskapade, i synnerhet där aktiviteter som exempelvis dränering och torvtäkter har medfört förlust och fragmentering av våtmarker och arter knutna till våtmarker har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sitt naturliga utbredningsområde. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till våtmarkerna har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade våtmarksarter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts. Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Våtmarkernas natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv är bevarade och förutsättningarna finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Friluftsliv och buller Våtmarkernas värde för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.
Myllrande våtmarker Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att till den 1 september 2015 göra en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmål Naturvårdsverket har med anledning av detta skickat ut särskilda frågeställningar till länsstyrelserna kopplade till miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv för att få in ett regionalt kunskapsunderlag till den fördjupade utvärderingen.
Frågor till länsstyrelserna 1. Vilka tre styrmedelsförändringar anser Lst är viktigast för att nå målet Myllrande våtmarker. 2. Vilka existerande styrmedel fungerar bra i sin konstruktion/regelverk men kanske inte alltid till budget för genomförande och bemanning. 3. Om ni har bra exempel på något bra eller dåligt som har hänt med våtmarkerna i ert län de senaste 5 åren så ge en kort beskrivning av det. 4. Om ni har bra exempel på något bra eller dåligt som har hänt med våtmarkerna i ert län de senaste 5 åren och som skulle kunna tas upp i något av fokusområdena i FU15 (hållbar konsumtion, hållbara städer och näringslivets miljöarbete), så ge en kort beskrivning av det. 5. Gör en uppskatting av hur mycket tid länsstyrelsen under 2013 la ner för att nå Myllrande våtmarker
1. Vilka tre styrmedelsförändringar anser Länsstyrelsen är viktigast för att nå målet Myllrande våtmarker. Motivera förslagen utifrån aktuell situation i den mån det är möjligt (miljöövervakning, annan uppföljning, statistik om utfall i prövningsärenden och tillsynsrapporter). Ev. kan kortare fallbeskrivningar som beskriver problematiken lämnas. Tydligare prioritering i regleringsbrev för HaV, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna gällande arbetet med att bevara, skydda och restaurera våtmarker. Förändrad lagstiftning för att förenkla skyddet och bevarandet av våtmarker. Till exempel genom att överväga en översyn (förenkling) av regelverket som styr ersättningar till sakägare (expropriationslagen), och att enligt 11 kap miljöbalken inte bara ta särskild hänsyn till fisk vid rensning utan också de utpekat mest värdefulla våtmarkstyperna i landskapet. Även regelverket kring dikningsföretagen behöver förändras så att det blir mindre krångligt att anlägga och restaurera våtmarker. Eventuellt skulle länen kunna sköta denna prövning. Skillnaden i ersättningsnivåer mellan intrång och förvärv är i vissa fall orimliga vid områdesskydd. Våtmarker är dessutom många gånger orimligt lågt värderade vid intrång och förvärv vilket gör det svårt att skydda dem långsiktigt. Kontinuitet i medelstilldelningen för att anlägga och restaurera våtmarker är också viktig, oavsett om resurserna kommer genom landsbygdsprogram, LOVA eller på annat vis. Detta gäller även möjligheten till ersättningar för skötsel och intrång. Glapp mellan åren eller perioderna i utdelning av medel till länsstyrelserna innebär att styrfarten tappas hos de olika aktörerna.
2. Vilka existerande styrmedel fungerar bra i sin konstruktion/ regelverk men kanske inte alltid till budget för genomförande och bemanning. Förvaltning av skyddade områden och arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter fungerar bra men saknar medel för skötsel av våtmarker i södra Sverige. Ökade handläggarresurser för skydd- och tillsyn av våtmarker behövs om målen ska vara möjliga att nå inom rimlig tid. Det saknas medel för skydd (intrång och förvärv) och skötsel av Natura 2000-områden liksom för objekt medtagna i myrskyddsplanen. Det krävs en väsentligt höjd nivå på anslaget för markåtkomst. Utformningen av regelverket för ersättningarna till våtmarker i odlingslandskapet inom landsbygdsprogrammet har successivt förbättrats fram till 2014. Även medelstilldelningen har stadigt ökat.
3. Om ni har bra exempel på något bra eller dåligt som har hänt med våtmarkerna i ert län de senaste 5 åren så ge en kort beskrivning av det. Positivt: Länsstyrelsen har nyligen löst intrånget (ca 6 mkr) på huvuddelen av ett av myrskyddsplaneobjekten (Varshultamyren). Anläggning och restaurering av våtmarker har bedrivits med positiv effekt för både näringsretention och biologisk mångfald med stöd av i huvudsak landsbygdsprogrammet. Flera stora våtmarksprojekt har nyligen avslutats. I Bokholmens mosse i Svalövs kommun har 100 hektar våtmark återskapats. I Fyledalen och Klingavälsån återskapas våtmarker i form av fungerande svämplan inom Life-projektet UC4LIFE. Tillsyn av rensningsärenden har ökat under senare år (från nästan ingenting), så att bland annat rensningsmassornas placering får ökad uppmärksamhet från dikningsföretagens sida. Därmed minskar hastigheten i förstörelsen av de våtmarker som ligger längs dikningsföretag, som regelbundet rensas. Life-projektet life to ad(d)mire har de senaste åren arbetat med att restaurera högmossar och rikkärr genom dämning av diken, röjning av igenväxning av träd och buskar. Man har även arbetat med tillgängliggörande av våtmarker för allmänheten genom att anlägga spång och utsiktsplatser i en del områden. Projektet är ett av de första i Skåne som arbetat med att röja fram igenvuxna högmossar. Negativt: Eftersom arbetet med skydda våtmarker inom Natura 2000-nätverket och inom myrskyddsplaneobjekt går relativt långsamt så riskerar de utpekade värdena i områdena försvinna innan områden blir skyddade. Skogsbruk, dikningsföretag och utebliven hävd är orsaker till degenerering av befintliga Natura 2000-områden och myrskyddsplaneobjekt. Stora dikningssystem som behöver dämmas fortsätter att påverka områdena negativt. Glappet mellan landsbygdsprogrammen påverkar arbetet med att anlägga och restaurera våtmarker negativt. Avsaknaden av fungerande ersättningar till att återskapa och restaurera våtmarker i skogen gör att få våtmarksprojekt blir av här, trots att behovet är mycket stort.
4. Om ni har bra exempel på något bra eller dåligt som har hänt med våtmarkerna i ert län de senaste 5 åren och som skulle kunna tas upp i något av fokusområdena i den fördjupade utvärderingen 2015 (hållbar konsumtion, hållbara städer och näringslivets miljöarbete), så ge en kort beskrivning av det. Det som kan vara aktuellt fokusområde när det gäller Myllrande våtmarker är Hållbara städer. Det finns då två saker som är positiva: Det arbete som lagts ner på att ge en digital översikt och åtkomlighet till handlingarna med dikningsföretag. Detta har positiv betydelse för våtmarksarbetet, men ekonomiskt ännu större betydelse för kommunerna som fått kunskap på området i många fall. En del av de våtmarksprojekt som genomförts har i sig haft positiv betydelse för utvecklingen av hållbara tätorter. Det finns exempel på flera olika typer av intressanta lösningar; dagvattendammar med blandat tätorts- och jordbruksvatten som kunnat få finansiering genom att (reducerat) bidrag genom landsbygdsprogrammet givits, medan VA-kollektivet betalat resten, LOVA- projekt som stött tätortsnära vattendragsrestaurering med näringsretention, biologisk mångfald och rekreation i kombinerad effekt, samt den så kallade Svalövssjön, som (också delvis finansierad genom landsbygdsprogrammet) möjliggjort tätortsutveckling på ett intressant vis. Slutligen kan man inte försumma alla de projekt som genomförts i Kristianstads vattenrike (bland annat har en invallning givit upp pumpningen, så att den nu är våtmark).
5. Gör en uppskatting av hur mycket tid Länsstyrelsen under 2013 la ner för att nå Myllrande våtmarker ex. restaurering, ärenden/tillsyn, reservatsbildning, ÅGP, skötsel, planfrågor, (men inte klimatförändringar, miljögifter, kvävenedfall etc) och hur det står sig i förhållande till behovet av insatser. Totalt lägger länsstyrelsen i Skåne län ca 7 tjänster på våtmarksrelaterade verksamheter. Som även nämnts ovan så behövs ytterligare insatser inom tillsyn och skydd av våtmarker för att målen ska nås inom tid. Bakgrund: Inom denna siffra ingår arbete med tillsyn (inte minst av rensningsärenden), områdesskydd, åtgärdsprogram för rikkärr, regional miljöövervakning och uppföljning inom skyddade områden, handläggning av våtmarksstöd inom landsbygdsprogrammet, Greppanäringen-insatser med inriktning mot våtmarker, LOVA-administration och särskilda insatser för att stimulera kommuner, vattenråd och andra aktörer till aktivt våtmarksarbete (fokus på ovan nämnda insatser inom landsbygdsprogrammet).