Fysisk aktivitet på recept (FAR) och compliance Martin Gavgani Kyrktorgets vårdcentral, Partille Handledare : professor, distriktsläkare Robert Eggertsen
Innehåll Sammanfattning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 Metod 4-5 Resultat 6-7 Diskussion 8-10 Referenser 11
Sammanfattning 1 De som tror att de inte har tid för fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom. Citatet står tryckt på en folder om fysisk aktivitet och sades av en engelsk läkare redan på 1870-talet (1). Syfte Syftet med undersökningen var att kartlägga hur många av patienterna som remitterades till Partille rehab för fysisk träning (FAR), som har kommit i gång och börjat träna och röra på sig regelbundet och mår bra fysisk eller psykisk på grund av fysiskträning. Studien avsåg att få patientens bedömning av verksamheten. Metod: 17 patientjournaler där patienterna remitterats till Partille rehab enligt FAR (fysisk aktivitet på recept) valdes ut. Alla patienterna kontaktades per telefon och fick svar på ett antal frågor om deras aktivitet och hur de uppfattat verksamheten. Resultat: Det framkom en relativt låg medelålder (43 år) hos de aktuella patienterna. Många led av ledbesvär, övervikt och nedsatt allmän kondition. De flesta var positiva till kontakten med Partille rehab men ungefär hälften fullföljde ingen träning. Diskussion: Studien visar att FAR är ett användbart verktyg om tillräckligt många patienter kan motiveras och att vårdgivarna är väl informerade om FAR:s möjligheter. För att öka följsamheten måste kanske nuvarande modell modifieras.
2 Bakgrund Genom att röra på sig regelbundet kan man förebygga, behandla och lindra olika sjukdomar. Det är välbekant att fysisk aktivitet är bra och hälsosamt. Forskare idag är överens om att det är viktigt att röra på sig. En god fysisk hälsa är en resurs både för kropp och själ. Det finns både ny och gammal kunskap om hur olika sjukdomar kan förebyggas och/eller behandlas med hjälp av vardagsmotion och fysisk träning. Det finns flera sjukdomar som kan lindras och i vissa fall botas med regelbunden fysisk aktivitet, såsom till exempel depression, reumatoid artrit, ledbesvär, övervikt, utmattningsdepression, trötthet, sömnbesvär, astma, osteoporos, diabetes typ 2, måttligt högt blodtryck, stress, värkproblematik och hyperlipidemi. Aldrig har så många i Sverige varit beroende av sjukskrivning som nu. Nästan en miljon människor i produktiv ålder i Sverige befinner sig utanför arbetslivet, antingen på grund av långvarig sjukskrivning eller förtidspensionering. Denna utveckling är i sig ett hot mot folkhälsan, eftersom långvarig sjukskrivning leder till att människa kan avskärmas från sociala kontakter och kan hamna i en passiv sjukroll. Kostnaderna för ohälsa ökar och närmar sig parodoxalt nog kostnaderna för sjukvården. Framtill mitten av 1990-talet var det värkrelaterade diagnoser som utgjorde en stor del av sjukskrivningarna. Därefter har den psykosociala ohälsan med stressrelaterade besvär, utmattningsdepression och utbrändhet blivit diagnoser som ökar. Det sker en epidemisk ökning av sjukdomar som har koppling till livsstilen: t ex övervikt/ fetma, åldersdiabetes, trötthet, ryggbesvär och värkproblematik. Det man med säkerhet kan säga är att fysisk inaktivitet är en riskfaktor för flera sjukdomar. Det är viktigt att ha kännedom om : -Nyttan av att vara fysisk aktiv -Betydelsen av vardagsmotion och egenvård -Inse riskerna med tobak och alkohol -Betydelsen av sociala faktorerna samhörighet, trygghet, meningsfullhet och delaktighet
3 Regelbunden fysisk aktivitet ökar möjligheten att slippa sjukdom och för tidig död, samt att längre behålla förmågan att klara sig själv. Även om man accepterar att rörelseförmågan blir nedsatt med åren, vill man gärna kunna röra på sig så normalt som möjligt. Av dessa skäl är det viktigt att alla människor får möjlighet att vara så fysiskt aktiva som möjligt. Idag är endast ca 20 % av den vuxna befolkningen tillräckligt fysiskt aktiva ur hälsosynpunkt, trots att många personer deltar i olika motionsaktiviteter och att de som motionerar regelbundet blir fler och fler. 25 % av den vuxna befolkningen har ingen regelbunden motion. Fysisk aktivitet anses numera till och med vara en betydelsefull del av behandling även vid sjukdomstillstånd där rekommendation förr var att avstå. Stroke är ett viktigt exempel där hjälp med träning är väsentligt, eftersom möjligheten att bibehålla eller förbättra sin förmåga annars försämras. Svenska experter, främst läkare och sjukgymnaster delar gärna med sig av vetenskapligt beprövad kunskap och av sina erfarenheter från mångårigt arbete med olika patientgrupper (2) Vid fysisk ansträngning ökar pulsen och hjärtats minutvolym. Andningen blir snabbare, blodtrycket stiger, och det kan bildas mer mjölksyra och ökad frisättning av stresshormoner. Ju mer ansträngande en fysisk aktivitet är, desto mer påverkas olika kroppsfunktioner. Det avspeglas t ex i syrgaskonsumtion. I vila gör man av med ungefär en kvarts liter syre per minut. Under en lugn promenad ökar syrgaskonsumtion till mer än en liter per minut och vid maximalt fysiskt arbete, ökar syrgaskonsumtionen till mellan 2½ och sju liter per minut (alltså 10-25 gånger vilovärdet). Med maximal syreupptagningsförmåga menas den högsta syrgaskonsumtion en person kan uppnå. Från dessa siffror kan man räkna ut energiförbrukningen. För varje liter syrgas gör vi av med 5 kcal eller 50 kj energi Syfte Syftet med undersökningen var att kartlägga hur många av patienterna som remitterades till Partille rehab för fysisk träning (FAR) och som har kommit i gång och börjat träna och röra på sig regelbundet och må bra på grund av träning. Syftet var också att undersöka hur många som har avstått från att träna efter att de kommit i kontakt med Partille rehab. Undersökningen görs också för att bedöma om patienterna är nöjda med Partille rehabs insatser och om de tänker
Fortsätta att träna för att må bättre? Upplever de Partille Rehabs insatser positiva och hur betygsätter de Partille Rehabs insatser? 4 Metod Partille rehab har både pappers- och datajournal. Med hjälp av ansvarig sjukgymnast för FAR (Fysisk aktivitet på recept) på Partille rehab och valde slumpmässigt ut 17 patienters pappersjournaler för genomläsning. Patienterna hade remitterats under tiden 20/10-04 till 30/3-05 Varje rehab-journal består av två sidor. På första sidan längst upp kommer först patientuppgifter med namn, personnummer, telefonnummer och från vilken vårdcentral /läkare receptet kommer. Sedan läkarens ordination på recept till exempel konditionsträning 2-3 gånger i veckan, och vad patienten besväras av såsom periodvis bröst- eller ryggvärk, övervikt och så vidare. Därefter följer en kort anamnes (aktuell hälsa samt nuvarande fysisk aktivitet), som sjukgymnasten fyller i under första besöket på Partille rehab. Där beskriver sjukgymnasten kortfattat patientens tidigare sjukdomar, patientens fysiska aktivitet, hur ofta patienten tränar och typ av aktivitet/träning. Sjukgymnasten anger sedan när aktuella besvär började och sjukgymnasten sätter tillsammans med patienten upp ett mål/plan för egen aktivitet såsom joggning, dagliga promenader, simning, motionscykling och så vidare. Patienten hänvisas därefter till olika motionsanläggningar som har aktivitet som passar patienten bäst. Under besöket på Partille rehab kommer sjukgymnasten och patienten överens om en uppföljande telefonkontakt. Vid det tillfället frågar sjukgymnasten om patienten har följt upp målet/planen som man tidigare kom överens om. Fortsatt planering innefattar ytterligare en telefonuppföljning om 3-6 månader, då sjukgymnasten ringer upp patienten och frågar om patienten har kommit i gång med fysisk aktivitet. Svaret är bara ja eller nej. Vid ja, frågar sjukgymnasten om patienten kommit i gång med fysisk aktivitet på egen hand eller via en motionsanläggning som bedriver fysisk aktivitet. Sedan noteras om patienten upplever att om han har blivit mer fysiskt aktiv sedan han fått recept på fysisk aktivitet. Patienten får sedan uppge en siffra mellan 1-10 (VAS-skala) för att få ett mått på hur han upplever sig själv efter att tränat där 1 är sämst och 10 är bäst.
Efter genomläsning av de 17 patientjournalerna formulerades elva frågor på en sida som patienterna kunde svara på en telefonkontakt. Ytterligare tio frogor faxades till ansvarig sjukgymnast på Partille Rehab som är. När började man FAR i Sverige? När började man FAR i Partille? Vad är syftet med FAR? Från vilka vårdcentraler/andra vårdenheter kommer recept på FAR till Partille rehab? Hur många recept har ni fåttsedan ni började med FAR på Partille rehab? Söker / kommer patienterna utan recept också? Patienter med vilka sjukdomar remiteras till er? Ålders-och könsfördelning (procentoellt) som har varit hos er. Vad brukar ni göra första gången när pat. kommer till er med recept i handen? Till vilka motionsanläggningar / friskvårdsanläggningar skickas de vidare sedan? Hur följer ni upp pat. Sedan? Hur många patienter struntar i ordination som fått från er? Vilka planer har ni och hur ni kommer att utveckla FAR i Partille i framtiden? 5
Patienterna fick följande frågor vid telefonsamtalet: 6 1-Från vilken vårdcentral remitterades de till Partille rehab. 2-Patientens ålder, namn och personnummer. 3-Kön 4-Vilka besvär som patienten sökte för på vårdcentralen som remitterades till Partille rehab. 5-Hur ofta tränade/motionerade du innan du sökte vårdcentralen?. 6-Har du kommit i gång med träning och motion efter besöket på rehab? 7-Upplevde du Partille rehabs insatser positiva? 8-Har du slutat träna efter ett år? 9-Är du nöjd med Partille rehabs insatser? 10-Skall du fortsätta att träna/motionera? 11-Betygsättning på Partille rehabs insatser, 1-10 Resultat Fråga 1-11 Fråga 1. Tio av sjutton remisser eller 59 % kom från Partille (Kyrktorgets) vårdcentral. Sju av sjutton remisser eller 41 % kom från Sävedalens vårdcentral. Fråga 2-3. Kön samt åldersfördelning Tretton kvinnor och fyra män. Fyra personer var 20-30 år Två personer var 30-40 år Fyra personer var 40-50 år. Fem personer var 50-60 år Två personer var över 60 år. Medelåldern var 43 år, 22 62 år. Fråga 4. Remissorsaker Fyra patienter remitterades till Partille rehab för övervikt. En av dessa behandlades förutom vikten även för ångest. Två av dessa behandlades förutom för övervikt också för hypertoni. En patient remitterades för hypertoni. En patient remitterades för ångest.
7 En patient remitterades för hälseneinflammation. En patient remitterades till Partille rehab för whiplashskada. En patient remitterades till Partille rehab för dålig kondition. Åtta personer besvärades av värk i sina knän, handleder, rygg, höft och en hade förutom nackbesvär även dålig kondition. I genomsnitt hade patienter besvär i tre veckor till åtta år innan de remitterades till Partille rehab. Fråga 5. Hur många av patienterna brukade träna innan de remitterades till Partille rehab? Tio av sjutton eller 58 % svarade att det var dåligt med träning och motion innan de sökte vårdcentralen och remitterades till Partille rehab. Sju av sjutton svarade att de tränade mer eller mindre regelbundet innan de sökte vårdcentralen och remitterades till Partille rehab. Fråga 6. Nio av sjutton eller 53 % vill ej träna/motionera eller ha någon typ av fysisk aktivitet, som ordinerades via Partille rehab för sjukdom/besvär. Fråga 7-9. 13/17 eller 76 % var nöjda med Partille rehabs insatse och upplevde det var positiv komma í kontakt med Pratille. Fråga 8-10. Mer än 50% av patienterna slutade träna efter ett år och var tvecksama för träning i framtiden. Fråga 11. VAS-skala med betygsättning på Partille rehabs insatser på en skala 1-10 visade att: Fyra av 17 patienter satte betyget 3-5 eller insatserna. Två patienter satte betyget 10. En patient 9 Fem patienter 8 Fem patienter 7 En patient 5-6 En patient 5 Två patienter 3
5 4 3 Antal Serie1 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Betyg Alla patienter uppgav att de mår bra när de tränar. Femton av sjutton eller 29 % var icke rökare. Två av sjutton eller 12 % var ex-rökare. Diskussion Under 2001 genomfördes på regeringens uppdrag aktivitetsår Sätt Sverige i rörelse. FYSS och FAR har varit projekt i denna nationella satsning. FYSS/FAR- arbetet började i Sverige i samband med detta. FAR inleddes i Partille primärvårdsområde 2003. Syftet med FAR är att reducera livsrelaterade sjukdomar. Fysisk inaktivitet är en av vårt samhälles största riskfaktorer för ökad sjuklighet och kan leda till för tidig död för många. FAR är ett verktyg för att bryta trenden, och ge patienten en möjlighet att påverka sin situation. FAR kan användas som komplement eller som ersättning till annan medicinsk behandling. Totalt antal recept som kom till Partille Rehab t o m maj 05 var 132 st, manliga förskrivare var 47 personer och kvinnliga 85 personer, och 77 av dem skrevs
av läkare, 42 av sjukgymnaster, 8 av sjuksköterskor och 5 recept av psykologer Undersökningen visade att patienterna uppfattade kontakten med Partille rehab som positiv. Det verkade av remisserna att döma som om alla skulle ha nytta av någon form av fysisk aktivitet. Många mådde också bra när de tränade. Medelåldern var ganska låg, varför det på lite längre sikt kan ha god effekt om de fortsätter att träna regelbundet. Recepten till Partille rehab kom från många olika enheter såsom Partille/Kyrktorgets vårdcentral, Sävedalens vårdcentral, Partille privatvård, Partille vuxenpsykiatrisk mottagning, gynmottagningen Partille och Partille sjukgymnastik. Det visar att många olika enheter har tagit till sig budskapet om FAR och försökt tillämpa det aktivt. Diagnoser som uppkommit på recepten va RA, artros,ledbesvär, depression,utmattningsdepression/trötthet, astma, osteoporos, diabetes, högt blodtryck, obesitas, smärta /stelhet, nedsatt kondition och styrka, värkproblematik, stress mm. När receptet skickas till Partille rehab, blir patienten inbokad på ett besök. De utrustas med en träningsbok som patienten får med sig vilken blir ett värdefullt hjälpmedel. Kontaktpersonens uppföljning efter några veckor med telefonsamtal är väsentlig för patienternas compliance. De kan då få ytterligare råd om viktiga egna vardagsaktiviteter såsom promenad, trappgång eller cykling. Den samtidiga ordinationen av träning inom föreningsliv/motionsanläggningar med främst motionsgymnastik i grupp, bassängträning och individuella träningsprogram på gym kombineras med vardagsaktiviteter.. Det är positivt att ca 75 % av dem som fått FAR har ökat sin fysiska aktivitet (enligt telefonuppföljning) och att endast 25 % inte har ändrat sin fysiska aktivitet men fått en viss ökad medvetenhet om nyttan av motion. 9 FAR i framtiden Inom kort kommer att ske kontinuerlig kontakt med receptförskrivare, där FARsamordnare informerar hur arbete med FAR fortgår, ger vidare information samt diskussion om förfarandet. En utbildning för ledare inom friskvården är planerad. Detta sker för att
säkerställa god kvalitet och säkerhet för patienterna. Föreningarna kommer då ha möjlighet arr få FAR-diplomering, om de varje vecka kan erbjuda en allsidig fysisk aktivitet i grupp eller individuellt. Minst en ledare i föreningen skall ha genomfört FAR-utbildning. Utbildningen kommer att ske på regionnivå. Viktiga framgångsfaktorer som kan betonas är: Personlig kontakt mellan förskrivare och samordnare Personlig kontakt mellan samordnare och kontaktperson inom föreningar Engagerade och välinformerade kontaktpersoner inom föreningar. Återkoppling till läkare och uppföljning för patient. Fysiskt aktiva receptföreskrivare, vilket innebär egna positiva erfarenheter av aktiv livsstil. Kunskap hos föreskrivarna om beteendeförändring och förmåga att motivera patienter till fysisk aktivitet. Utbildning ledande till ökad kunskap hos läkare gällande fysisk aktivitet och beteende. Vissa hinder framkom Andelen av förskrivna recept expedieras endast till 50 % vilket bedöms till stor del bero på förskrivarens förmåga att motivera patienten. Det kunde också vara svårt att träffa läkare och informera om FAR:s betydelse. Det är en lägre prioritet hos läkare att förskriva recept och det om så sker behövs i många fall motiverande samtal med patienten, vilket tar extra tid. Andra negativa faktorer var att alla läkare ej är utbildade i FYSS/FAR, och att det innebär ett administrativt extraarbete för läkarna. Ett annat problem var att det saknades enkla rutiner för att registrera förskrivna recept. Det ger också svårigheter att se hur många recept som skrivs ut. En hög omsättning av olika läkare och sjuksköterskor minskar även antalet recept. Man kan konkludera att FAR är en viktig resurs för att förbättra befolkningens hälsa och att det gäller att motivera både vårdgivare och patienter för att uppnå framgång. Det är en fördel att administrera och motivera patienterna genom den sjukgymnastiska verksamheten.
REFERENSER 11 1-Edward Stanley ( 1826-1893) 2-Hälsoteket i Skaraborg / en unik möjlighet att förbättra hälsa 2004 3-FYSS för alla 2004 4-Partille rehab