Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap och samhälle



Relevanta dokument
Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

i N S P I R A T I O N e N

"SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU!

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

SVENSKA 3.17 SVENSKA

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

PROCESSER OCH METODER VID SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Gemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Ett undersökande arbetssätt

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

PRÖVNING I NATURKUNSKAP

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Observationer i granskning av undervisning

TBMT41-Projekt i medicinsk teknik

Sammansta llning av projekt fo r kursen Skriva fo r att la ra

hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (i biologi) energi, teknik, miljö och samhälle (i fysik) energi, miljö, hälsa och samhälle (i kemi).

Igelstavikens idrottsgymnasium

Kvalitetsredovisning för läsåret 2012

Utbildning för hållbar utveckling

Kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Helsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret Ansvarig: Stefan Krisping

Svenska som andraspråk

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Personal- och arbetsgivarutskottet

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK

UTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr: /06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

VÄLKOMNA TILL BÄCKÄNGSGYMNASIET

Barn- och fritidsprogrammet Guteskolan Södra

Tala, samtala och lyssna

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne.

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Styrdokumentkompendium

Statens skolverks författningssamling

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)

Kvalitetsredovisning fo r la sa ret 2013

Anvisningar för utformning av sammandrag som mognadsprov

Modell för arbetet med likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling

Studiehandledning för Gymnasiearbetet 100p GYARVO

Skolbiblioteksplan för Tingbergsskolan 2015/2016

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

Projektarbete i gymnasieskolan. Elevens frågor och svar

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13

3. Läs på om språklig variation i BRUS och gör frågorna som hör till. Skicka in på its.

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen

Introduktionsutbildning för cirkelledare

Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8

Naturkunskap med ett didaktiskt perspektiv 2

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Vad händer sen? en lärarhandledning

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Ross Tensta gymnasium. Gymnasiet med det lokala och globala i fokus

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Claudia Mallea Lira och Isabell Darkman

Att välja sin framtid entreprenörskap

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

D I G I TA LT S K A PA N D E

Vanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Utvärderingar VFU läsåret 2014/ Katja Cederholm

Svenska som andraspråk

PsUUA Helsingborg. För studenter: Höja kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

Transkript:

Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap och samhälle Att testa dna med självtester Elevens idé Samir har följt samhällsdebatten om dna-självtester som säljs via internet. Tillsammans med två andra elever vill han i sitt gymnasiearbete fördjupa sig i vilken nytta och vilka etiska problem som testerna för med sig. Genom skolan har eleverna tillgång till en PCR-apparat så att de själva kan pröva de gentekniska metoder som används av företagen. På så sätt vill de bedöma vilka praktiska problem som kan finnas i företagens tjänster med tanke på resultatens tillförlitlighet, säkerheten och kundernas integritet. Eleverna skulle var för sig inte hinna studera såväl gentekniska som etiska och juridiska aspekter kring dnasjälvtest. Att Samir arbetar i grupp underlättar för de praktiska momenten och är en stor tillgång när de ska diskutera etiska frågor. Frågeställning Syftet med Samirs gymnasiearbete är att belysa hur de hälsorelaterade dnasjälvtester som säljs av svenska företag genomförs, tolkas, används och regleras. Det finns företag över hela världen som säljer dna-självtester till svenska kunder via internet. Samir och de andra i gruppen avgränsar arbetet till att handla om svenska företag eftersom de lyder under svensk lagstiftning. De tänker efter hand välja ut ett eller ett par exempel på hälsorelaterade tester, till exempel en bröst- eller prostatacancergen och något anlag med koppling till hjärt-kärlsjukdomar. De formulerar ett antal delfrågor: - Vilka hälsorelaterade gentester kan man köpa från svenska företag via internet?

- Hur genomförs gentesterna? Vad kan gå fel kring resultat, säkerhet och personlig integritet? - Hur tillförlitliga är företagens testresultat? Vilken nytta kan kunden ha av dem? - Vilka etiska problem för kommersiella gentester med sig? - Vilken reglering finns och vilken roll har svenska myndigheter? Koppling till examensmålen Samirs gymnasiearbete harmonierar med naturvetenskapsprogrammets examensmål och berör centrala kunskapsområden inom programmet, framför allt inom biologi och kemi. Det prövar elevernas förmåga att tänka kritiskt, föra logiska resonemang, lösa problem, värdera, argumentera och använda modern utrustning. Arbetet kommer dessutom att omfatta arbetssätt och perspektiv som är centrala för programmet praktiska moment, aktuella forskningsrön, etiska diskussioner, ansvarstagande, samarbete, initiativtagande och att omsätta idéer i praktisk handling. Planering På Samirs skola har man schemalagd tid för grupphandledning och ett par gånger även för enskild handledning med den ansvariga läraren. I schemat har de också lagt in två schemabrytande tillfällen då alla elever arbetar heltid med sitt arbete; en gymnasiearbetsvecka och tre dagar för koncentrerad rapportskrivning. Under tiden för gymnasiearbetet planerar eleverna i gruppen att arbeta tillsammans en eftermiddag i veckan. De gör en planering för sitt arbete med utgångspunkt i delfrågorna. Planeringen innehåller följande hållpunkter: Inlämning av delrapport I som beskriver gruppens arbete så långt och planer för fortsatt arbete. Delrapporten ska innehålla en arbetsplan och i detalj beskriva vad eleverna ska arbeta med under gymnasiearbetsveckan. Handledning utifrån delrapport I. Gymnasiearbetsvecka då eleverna bland annat ska genomföra intervjuer och laborationer samt ha en bokad tid i skolbiblioteket för hjälp med research. Inlämning av delrapport II. Eleverna ska också byta delrapport med en annan grupp som blir deras gensvarsgrupp. Seminarium utifrån delrapport II. Eleverna ska utbyta respons med sin gensvarsgrupp. Tre heldagar för skrivande av rapporten. Nu ska frågeställningarna vara besvarade. Inlämning av en färdig skriftlig rapport till lärarna. Samtidigt ska eleverna återigen byta rapport med gensvarsgruppen för att förbereda för respons. 2

Presentation av arbetet inför andra elever. Slutversion av rapporten lämnas in för bedömning. Läraren och gruppen planerar in att de vid handledningstillfällen, såväl gemensamma som individuella, har som stående punkt att de ska diskutera individens roll i gruppen och bidrag till arbetet. Läraren ska betygsätta detta grupparbete som tre individers gymnasiearbeten varför det är av stor betydelse att det blir tydligt på vilket sätt de olika individerna har bidragit till arbetet. Genomförande Eleverna utgår från delfrågorna när de genomför sitt gymnasiearbete. Eftersom frågorna är av olika karaktär, kräver de olika typer av metoder, teorier, källor och resonemang: Vilka hälsorelaterade gentester kan man köpa från svenska företag via internet? Eleverna gör en enkel marknadsundersökning kring vilka svenska företag som säljer dna-självtester via internet för att se vilket utbud de har. Som källa används företagens egna webbsidor och beskrivningar. Det slutar dock med att eleverna får kontakt med ett av företagen och helt fokuserar på det företaget. Delfrågan besvaras därför egentligen inte. Hur genomförs gentesterna? Vad kan gå fel kring resultat, säkerhet och personlig integritet? Eleverna väljer tillsammans med ansvarig lärare ut en laboration som liknar företagens arbetsmetoder. Det handlar om att rena fram ett antal testpersoners dna ur salivprov och sedan kopiera upp och analysera en lämplig dna-bit. Eleverna tillåts inte testa sjukdomsgener, så undersökningen kan inte avslöja något hälsorelaterat arvsanlag. De genomför istället ett i sammanhanget irrelevant test av släktskap för att undersöka vad som kan gå fel med tanke på resultatens tillförlitlighet, säkerheten och den personliga integriteten. Sedan tar Samir kontakt med gentestföretagen för att höra hur de hanterar den typ av problem som eleverna själva stöter på. Under skolans schemabrytande gymnasiearbetsvecka står laborationssalar och lärare till förfogande vid vissa tider. Eleverna har lyckats boka ett par tider i laborationsal. Den begränsade tiden gör att de bara hinner testa dna från sig själva och fyra elever som är i laborationssalen samtidigt. Därför blir det svårt att bedöma riskerna med att hantera ett stort antal prover samtidigt. Hur tillförlitliga är företagens testresultat? Vilken nytta kan kunden ha av dem? Som källa använder eleverna bland annat en rapport från den amerikanska granskningsmyndigheten GAO som visar att om man skickar sitt salivprov till tre olika företag för att testa sin risk att insjukna i prostatacancer eller drabbas av högt 3

blodtryck kan man få tre olika resultat. Eleverna vill jämföra sådana granskningar med de svenska företagens beskrivning av nyttan med testerna. För sin utvärdering behöver de söka medicinsk och molekylärbiologisk information och använda sina kunskaper om genetik, genteknik, hälsa och människokroppen. Vilka etiska problem för kommersiella gentester med sig? Via Gentekniknämnden har eleverna hittat flera namn på etiker som är insatta i frågan och de hoppas kunna få en intervju med någon av dem. Eleverna diskuterar etiska problemställningar med varandra och formulerar frågor kring integritet, oro, omhändertagande och samhällsansvar. De lyckas inte få kontakt med någon etiker. Eleverna låter istället företaget de har kontakt med besvara de etiska frågorna. Det etiska perspektivet i deras gymnasiearbete blir därmed begränsat. Vilken reglering finns och vilken roll har svenska myndigheter? Eleverna tar reda på vad lagen om genetisk integritet och personuppgiftslagen säger om gentesterna. Dessutom kontaktar de Datainspektionen och Socialstyrelsen för att få reda på hur gentestföretagen kontrolleras. De kan sedan jämföra myndigheternas kontroller av företagen med företagens egen beskrivning av hur de till exempel skyddar kundernas integritet. Under arbetsprocessen har de ett par avstämningar med den ansvariga läraren. Utöver grupphandledning träffar Samir läraren på egen hand för individuell handledning. Gruppen presenterar också arbetet och får respons från en annan grupp elever vid två tillfällen före slutpresentationen. De får kritik för det begränsade etiska perspektivet och i samråd med läraren formulerar de om frågan om etiska problem med kommersiella gentester så att de i arbetet fokuserar på ett företag. När alla frågor besvarats sammanställer eleverna sitt arbete i en rapport som kompletteras med bilagor i form av en laborationsrapport och sammanställningar från några intervjuer. De följer en mall för vetenskapliga rapporter. I rapporten ingår en sammanfattning av arbetet på engelska. Sammanfattningen består av en kortfattad och övergripande beskrivning av hela rapporten och innehåller naturvetenskapliga begrepp på engelska. De planerar och skriver rapporten tillsammans men har huvudansvar för att de olika delarna ska färdigställas. Samir ansvarar för sammanställningen av intervjuerna och för den etiska diskussionen. Eleverna presenterar sitt arbete vid ett seminarium där de försvarar sitt arbete. Alla tre är delaktiga i presentationen. Samir har vid detta tillfälle också i uppgift att särskilt kommentera ett annat gymnasiearbete. De justerar eventuella felaktigheter och otydligheter utifrån respons från de andra eleverna och lärare. Sedan lämnas en slutversion av rapporten in till lärare och medbedömare. 4

Utvärdering Elevernas värdering av resultatet utifrån metod och källor ingår i rapporten. Vid de individuella och gemensamma handledningstillfällena värderar Samir och de andra i gruppen kontinuerligt arbetsmetoder, gruppens samarbete, sitt eget bidrag till gruppens samarbete samt gruppens och sina egna arbetsinsatser. På så sätt får läraren och gruppen en tydligare bild av arbetet, individernas insatser och arbetsfördelningen. I en avslutande individuell skriftlig utvärdering värderar Samir slutligen hela arbetsprocessen från idé till färdig slutversion av rapporten. Läraren och Samir diskuterar i samband med detta Samirs insats och läraren förmedlar sin och medbedömarens synpunkter på och bedömning av arbetet. Arbetet har vissa brister men eleverna har bearbetat sitt arbete och redogjort för bristerna på ett tydligt sätt. Samir har också visat att han kan genomföra såväl praktiska som teoretiska delar av undersökningen från formulering av frågeställning till presentation av resultatet. 5