Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:3 Pengarna och livet Oktober 2007 Charlotta Lindell Elin Eriksson Anita Jernberger Lars Walter Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc
Östgötens hälsa 2006 Pengarna och livet Rapport 2007:3 Linköping oktober 2007 Charlotta Lindell Elin Eriksson Anita Jernberger Lars Walter -I-
Förord Detta är den femte rapporten som utges från Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, med data från befolkningsenkäten Östgötens hälsa 2006. I rapporten kan man läsa om hur den ska och sociala tryggheten bland östgötar samvarierar med bland annat levnadsvanor, hälsa, tandhälsa och inställning till livet. Uppdraget med att göra en enkät som beskriver östgötens hälsa, kommer från hälsooch sjukvårdsnämnden vid Landstinget i Östergötland. I nämndens styrkort framgår vikten av att främja befolkningens hälsoutveckling, bland annat genom att förstå och synliggöra olika gruppers livsvillkor och behov. Landstingets roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet står också i fokus. Rapporten är i första hand tänkt som ett underlag för landstingspolitikernas arbete med behovsanalyser och styrdokument, men vår förhoppning är att den också väcker intresse bland personer verksamma inom vården, och bland dem som har ett allmänt intresse för frågorna. De tidigare rapporterna från Östgötens hälsa 2006, är en deskriptiv rapport som övergripande beskriver befolkningens hälsa, en metodrapport, en rapport om levnadsvanor och östgötarnas motivation till att förändra dessa, och en rapport om vårdbehov och önskemål och synpunkter på vården. Rapporterna kan läsas på vår hemsida: http://www.lio.se/templates/page.aspx?id=28914. Linköping oktober 2007 Helle Noorlind Brage Produktionsenhetschef, projektledare Elisabeth Wärnberg Gerdin Produktionsenhetschef -II-
Sammanfattning Östgötarna upplever en försämring av sin ska situation sedan 2002 Hälsan bland östgötar är ojämlik och ojämställd. Vilket inte minst illustreras av de hälsoskillnader som finns mellan män och kvinnor och bland hög- och låginkomsttagare. Detta understryker vikten av att fortsätta arbetet med att uppfylla de nationella och östgötska folkhälsopolitiska målområdena. Tidigare kända riskgrupper är fortfarande mycket sårbara. Detta medför ett behov av att uppmärksamma de mest utsatta befolkningsgrupperna, som ofta bor i de mest utsatta socioska områdena. Trots pågående högkonjunktur anser 15 procent av östgötarna att de har dålig. Trenden är att ju sämre man har desto sämre hälsa och tandhälsa fler ohälsosamma levnadsvanor mera vårdsökande oftare avstår man att söka vård trots behov sämre trivs man med sin sysselsättning, fritid och boende sämre socioskt rankade områden bor man i högre känsla av hopplöshet. En tredjedel av ensamstående med barn har vid flertalet tillfällen haft problem att betala sina räkningar under det senaste året. Andra utsatta grupper är lågutbildade och invandrare. Det som påverkar hälsan skiljer sig även mellan kvinnor och män. En god hälsa bland män samvarierar främst med god, men även med låg känsla av hopplöshet, goda levnadsvanor och högre utbildning, medan kvinnors hälsostatus främst samvarierar med goda levnadsvanor, låg känsla av hopplöshet, god, tillfredsställande fritidssysselsättningar och högre utbildning. Föreliggande rapport beskriver hur den ska och sociala tryggheten bland östgötar samvarierar med bland annat levnadsvanor, hälsa och inställning till livet. Pengarna och livet är en tvärsnittsstudie där information främst insamlats genom befolkningsenkät 2006. -III-
-IV-
Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SYFTE... 3 UTGÖR OLIKA EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRHÖJD RISK FÖR OHÄLSA?... 3 LEVNADSVANOR... 6 SOCIALT KAPITAL OCH EGEN MÖJLIGHET ATT PÅVERKA... 8 METOD... 9 ÖSTGÖTENS HÄLSA 2006... 9 SVARSFREKVENS OCH BORTFALL... 9 TOLKNING AV RESULTAT... 9 REDOVISNINGSGRUPPER... 10 SPINDELDIAGRAM... 12 LOGISTISK REGRESSION... 12 RESULTAT... 13 OLIKA SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 13 ÖSTGÖTARNAS SJÄLVSKATTADE EKONOMI... 18 LEVNADSVANOR... 20 HÄLSA... 26 ATT SÖKA ELLER AVSTÅ ATT SÖKA VÅRD... 30 TANDHÄLSA... 34 TRIVSEL OCH TRYGGHET... 39 FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL LIVET... 43 OLIKA FÖRKLARINGSFAKTORER FÖR OHÄLSA... 45 DISKUSSION... 47 DE MED SÄMST EKONOMI UTMÄRKER SIG... 47 DE VIKTIGASTE FAKTORERNA FÖR HÄLSA... 48 OKLARA ORSAKSSAMBAND... 51 REFERENSER... 52 BILAGA 1 OM UPPDRAGET BILAGA 2 SPINDELDIAGRAM: KOMMUNER I ÖSTERGÖTLAND BILAGA 3 TABELL FÖRKLARINGSFAKTORER FÖR HÄLSA (OR) BILAGA 4 SPINDELDIAGRAM: DÅLIG EKONOMI, LÅGINKOMSTTAGARE OCH DÅLIG HÄLSA -1-
-2-
Inledning Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan i Sverige. Därtill hör trygga och goda uppväxtvillkor, men även en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Dessa utgör särskilda målområden för folkhälsopolitiken och överensstämmer med Landstinget i Östergötlands mål och inriktning där alla östgötar ska erbjudas goda uppväxtvillkor, god hälsa och livskvalitet [1]. Syfte Huvudsakligen undersöks den ska och sociala tryggheten bland östgötarna genom att belysa hur självskattad samvarierar med levnadsvanor hälsa tandhälsa trivsel och trygghet inställning till livet och i vilken mån man söker hälso- och tandvård. Avslutningsvis diskuteras riskfaktorer för förhållandet mellan och ohälsa för män och kvinnor, samt förklaringsfaktorer för olika hälsotillstånd. Utgör olika ska förutsättningar förhöjd risk för ohälsa? Det finns idag ingen enhetlig definition av begreppet hälsa. Världshälsoorganisationen, WHO, beskriver hälsa som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaro av sjukdom och handikapp [2]. Det är ganska självklart att vissa hälsoskillnader finns utifrån biologisk variation men även eftersom vi väljer ohälsosamma vanor. Men faktum kvarstår att det finns en hälsogradient, eller en systematisk korrelation mellan hälsostatus och social klass [3]. Detta innebär att hälsoskillnader inte endast är ett resultat av individuella val, utan snarare omöjliga att undvika och orättvisa [4, 5]. Denna skillnad gör generellt sett att fattiga och mer missgynnade människor är sjukare och har i högre grad handikapp och kortare liv än de som är mera välsituerade. Kausaliteten 1 är svårbedömd när det gäller och hälsa och många faktorer måste tas i beaktande. Det handlar om flertalet individuella faktorer som gener, intelligens [6], ålder, kön, utbildning, sysselsättning, etnicitet, sexuell läggning etcetera [7]. Dessutom blir det allt viktigare att som individ uppleva att man spelar roll i ett större sammanhang i ett alltmer individualiserat samhälle [5]. Men även socialhistoriska aspekter är aktuella, likaväl som var man lever geografiskt [8, 9]. 1 Förhållandet mellan orsak och verkan -3-
Det finns en tydlig koppling mellan arbetslöshet och ohälsa Arbetslöshetens negativa effekter på individens hälsa är välbelagda men en ökad arbetslöshet påverkar även arbetsförhållandena för de redan sysselsatta genom övertidsarbete och stress [10]. Andra oroande faktorer på arbetsmarknaden är försämringar i den psykosociala arbetsmiljön och ökade långtidssjukskrivningar. Osäkra anställningsförhållanden medför också en ökad risk för ohälsa [11]. Det är även ett faktum att de med hälsoproblem har svårare att få arbete i jämförelse med friska samtidigt som arbetslöshet kan innebära tunga psykiska effekter. Ökat tobaksanvändande och ökad stress är några av arbetslöshetens risker [12]. Vi vet också att stress ofta leder till förhöjt blodtryck och ökning av stresshormoner, vilket kan leda till ohälsa [13]. Det finns även studier som visar en ökad dödlighet för arbetslösa, även då det justerats för personer som redan var sjuka då de blev arbetslösa [14, 15]. Lågutbildade, utrikes födda, ungdomar och ensamstående mödrar är befolkningsgrupper vars relationer till arbetsmarknaden blivit allt svagare [16]. Hälsa förbättras med ökad inkomst Människors fysiska och psykiska hälsa förbättras med ökande inkomst men förbättras i avtagande grad ju högre inkomsten blir [17]. Så länge som man kan uppfylla sina basala behov har det visat sig vara relativ deprivation (fattigdom) som är en mekanism i relationen mellan inkomst och hälsa i Sverige [18]. Den relativa deprivationen kan även skapa stress som kan påverka hälsan [11]. Det finns dock ett starkare samband mellan låg absolut inkomst och ohälsa, vilket är framträdande bland föräldrar [19]. Stress har visat sig tillta med ökat antal barn och ju yngre mödrarna är [20] men avta med barnens ökade ålder. Fattiga förhållanden i barndomen riskerar att leda till ohälsa i vuxenlivet oavsett senare sociala förhållanden [21]. Boende påverkar hälsa Hur och var vi bor påverkar även hur vi mår. Även i relativt jämlika länder som exempelvis Sverige och Norge har det visat sig att det finns stora skillnader i åldersdistribution i olika regioner [22], och med det följer socioska skillnader, vilket ger effekt på mortaliteten 2 [23]. Storstäder innehåller flest hög-, men även flest låginkomsttagare, vilket ger de största klyftorna skt sett [24]. Storstäderna är dock mest jämlika mellan könen. I mindre kommuner har det visat sig att man är mera belastad av sämre levnadsvanor än i större kommuner [24]. De bostadsområden i kommunerna som har en blandad sociosk befolkning har de största chanserna att upprätthålla en god servicenivå. Om utflyttning startar i ett område uppstår ofta segregering [25]. Mest utsatta grupper är låginkomsttagare [26] som har en högre mortalitet. Låginkomstområden har visat sig innehålla flera kroniskt sjuka [27]. Att ha en låg inkomst, men att tillhöra ett högstatusområde kan dock inverka positivt på hälsan [28] i jämförelse med att ha låg inkomst i ett låginkomstområde. Man brukar tala om att området smittar av sig [25]. Även om en 2 Förekomst av dödsfall -4-
person får en högre inkomst och bor kvar i sitt gamla område kan bostadsområdet ge effekter på hälsan [25]. En amerikansk studie [29] visar dock att vi hellre relaterar inkomst till vänner (28 procent), kollegor och släktingar, än till exempelvis grannar (2 procent). Flyktinginvandringen skapar de största klyftorna i samhället Utrikes födda är en mycket heterogen grupp med skilda tidigare levnadsförhållanden. Men även livet i Sverige med exempelvis resursbrist och social isolering, skiljer sig åt mellan grupper [30]. Till detta kommer även tidigare sjukdom, behov av vård och om invandringen har medfört en sociosk förändring av klasstillhörighet. Den ojämlika spiralen är svår att bryta. Detta exemplifieras av Gruber [31] som visar i sin studie hur lärare klassificerar barn utifrån kön och klassbakgrund, men även prestation. När problem sedan uppstår visar det sig att lösningen skiljer sig åt utifrån etnicitet, vilket kan leda till att barn ges olika chanser och förutsättningar. Flyktinginvandringen skapar de största klyftorna i samhället [32]. Utrikes födda har betydligt sämre inkomster än svenskfödda [33]. Efter 20 år i Sverige har invandrade kvinnor kommit ikapp svenskfödda kvinnor inkomstmässigt, vilket dock ej gäller för män [34]. 33 procent av invandrare rapporterar sämre än god hälsa. Jämförelsesiffra för infödda svenskar är 19 procent. Efter 10 år i Sverige rapporteras dock en bättre självskattad hälsa [33]. Låg utbildning medför mindre vårdsökande, trots behov Vissa hävdar att utbildning är den bästa investeringen för en god hälsa [35], medan andra menar att intelligenstest helt eliminerar betydelsen av utbildningsvariabeln [4]. Högre grad av utbildning och anställning ger en bättre självskattad hälsa [36]. Vissa sjukdomsgrupper återfinns främst bland lågutbildade och har ofta en koppling till ålder men även till arbetsförhållanden, exempelvis svårigheter att kontrollera sin arbetssituation. Dessutom har lågutbildade oftare sämre levnadsvanor [37] vilket i sin tur leder till ohälsa. I Sverige återfinns flest högutbildade i storstäder och de större kommunerna och lågutbildade i de mindre kommunerna. Ohälsotalen följer samma struktur som utbildning [8]. Det finns stora skillnader mellan utbildningsnivå och möjlighet att erhålla eller kräva vård. Högutbildade söker sig till olika delar av specialistvården och väntar inte lika länge som lågutbildade med att söka vård [38]. Lägre inkomst och utbildning medför att man inte lika ofta använder ordinär vård, men oftare akut vård [39] oberoende av självrapporterad hälsostatus. En grupp som också utmärker sig genom att inte söka vård är ensamstående mödrar. En studie visar att 20 procent av ensamstående mödrar i Sverige rapporterar att de undvikit att söka vård, trots att de behövt göra det [40]. Personer som är födda utomlands tillhör även gruppen som avstått från att söka vård trots att de upplevt ett behov [41] -5-
Vissa hälsotillstånd känsligare Hälsoutvecklingen har varit positiv i Sverige, men det finns fortfarande stora hälsoskillnader mellan olika socioska och etniska grupper samt mellan män och kvinnor [42]. Larmrapporter har under de senaste åren handlat om befolkningens försämrade psykiska hälsa som drabbar ojämlikt [30]. Vissa hälsotillstånd har visat sig vara mera känsliga för socioska skillnader än andra, dock är sambanden inte klarlagda [3]. I en norsk studie av dödsorsaker där utbildningsnivå undersöktes var flera former av cancer, men även stroke och hjärtinfarkt, betydligt vanligare bland lågutbildade. Detta kvarstod även vid hänsyn till yrkesklass och boende. Då hänsyn togs till inkomst gällde sambanden endast för kvinnor [43]. Andra exempel på tillstånd av ohälsa som tidigare visat sig öka med minskade inkomster är hjärtsjukdom [44], högt blodtryck och diabetes [45], samt kronisk muskelvärk [46]. Antalet fall med muskelvärk har ökat under de senaste åren. Studier visar att psykisk stress som exempelvis sämre ska förhållanden, påverkar fibrerna i musklerna på samma sätt som fysiskt arbete, vilket kan leda till obalans mellan katabola och anabola processer 3 [13, 46]. Ett sjukdomstillstånd som kopplat till utbildning visar en ökad mortalitet bland höginkomsttagare, är bröstcancer [47] [48]. Detta anses till viss del vara ett resultat av att höginkomsttagare är äldre när de blir gravida. Några exempel bland den yngre befolkningen är att ungdomar med låg socio uppvisar ett ökat antal psykoser, samt en mera utbredd alkohol- och missbruksproblematik, medan anorexi, som främst drabbar unga (flickor) oftast återfinns i mera välsituerade familjer. Dessa exempel på skillnader finns rapporterade från de flesta kulturer [49]. Det finns även stora socioska skillnader vad gäller tandhälsa. I Statens folkhälsoinstituts nationella folkhälsoenkät efterfrågas självskattad tandhälsa. I 2006 års undersökning uppgav 11 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i åldrarna 16 84 år att de har dålig eller mycket dålig tandhälsa. Det var vanligare att långtidssjukskrivna, arbetslösa och förtidspensionärer rapporterade sämre självskattad tandhälsa än yrkesarbetande [50]. Levnadsvanor I propositionen Mål för folkhälsan konstateras att människors livsvillkor, men även levnadsvanor är bidragande orsaker till sjukdom, skador och annan ohälsa. Den ökade livslängden för både män och kvinnor, talar för att förbättrad livsstil är en positivt bidragande faktor [42]. En ogynnsam utveckling har dock skett när det gäller den yngre generationen som självskattar sin hälsa allt sämre i förhållande till tidigare undersökningar [42]. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet har stor betydelse för hälsan. Att röra på sig 30 minuter om dagen minskar risken för många sjukdomar [42] och fysisk inaktivitet uppskattas stå för sex 3 Ämnesomsättningen delas in i katabola (nedbrytande) och anabola (uppbyggande) processer. -6-
procent av männens och tre procent av kvinnornas totala sjukdomsbörda i Sverige [38, 42]. Störst andel motionärer återfinns bland dem som vuxit upp bland och fortfarande tillhör de högsta socialgrupperna, medan lägst andel återfinns bland dem som vuxit upp i och fortfarande tillhör den lägsta socialgruppen [51]. Barn från arbetarhem som gör en klassresa och hamnar i ett socialt sammanhang där motionsvanorna är vanligare än i den tidigare socialgruppen, visar sig motionera mera, dock inte i samma utsträckning som de personer som vuxit upp och fortfarande tillhör den högre socialgruppen [51]. Tobak Enligt WHO:s världshälsorapport 2002 [38] bidrar tobaksrökning till 12 procent av sjukdomsbördan i Europa mätt i DALYs 4. Tobaksbruk ökar fattigdom både på individ och hushålls- som på nationell nivå. Trots att det totalt sett minskade bruket av cigaretter består, ökar ojämlikheten mellan sociala grupper och är oförändrad mellan könen [38]. Fattiga personer använder upp till 20 procent av sin inkomst till tobak [52]. Arbetslösa personer röker mer än de som har arbete och de som röker har större risk att bli arbetslösa [46, 53]. Snusning har inte en lika stark koppling till som rökning har. Snusandet minskade i Sverige fram till i slutet av 1960- talet men ökade i början av 1970-talet samt under 1990-talet [38]. 22 procent av den manliga befolkningen och 3 procent av kvinnorna mellan 18 och 24 år snusade dagligen år 2004 [54]. Alkohol Skadlig alkoholkonsumtion är vanlig och kan leda till sjukdom, men även till skador från våld och olycksfall [38, 54]. Andelen riskkonsumenter i Sverige var år 2004, 17 procent bland män och 9 procent bland kvinnor [38]. Riskkonsumenterna, det vill säga de som dricker mer än 14 (män) eller 9 standardglas 5 (kvinnor) per vecka återfinns främst i grupper med låg socio [55]. 25 procent av män med låg inkomst är riskkonsumenter i jämförelse med 15 procent av män med högre inkomst. Detta mönster skiljer sig hos kvinnor, där 15 procent av kvinnor i gruppen arbetare med hög inkomst i större utsträckning är riskkonsumenter än såväl kvinnor i gruppen arbetare med låg inkomst som gruppen tjänstemän med hög och låg inkomst [38]. Kost och vikt Mat En riktigt sammansatt kost har betydelse för hälsan och förebygger sjukdom. Enligt den svenska näringsrekommendationen bör vi äta 500 gram frukt och grönsaker per dag och person eftersom frukt, rotfrukter och grönsaker innehåller ämnen som kan minska risken för sjukdom. Matvanor är starkt förknippande med socialgruppstillhörighet. Kunskap och medvetenhet om matens betydelse för hälsan är lägre i gruppen korttidsutbildade personer jämfört med dem som har längre utbildning. För lågutbildade kan priset vara en avgörande faktor som påverkar val av livsmedel [38, 42, 54]. Studier visar att män med låg utbildningsnivå äter mer fett och mindre frukt 4 DALYs är ett sätt att mäta summan av förlorade år på grund av för tidig dödlighet i befolkningen. 5 Standardglas = 12 gram alkohol -7-
och grönsaker jämfört med män som har högre utbildning. Detta samband är inte lika starkt för kvinnor [56]. Ohälsosamma matvanor är dock ofta förknippande med andra livsstilsrisker [42]. Övervikt och fetma Övervikt och fetma beror på att vi äter mer än vad kroppen hinner förbränna. Fetma är en sjukdom som bland annat påverkas av ärftlighet, livsstil, miljö och kultur och ett växande problem som är vanligare i alla åldrar hos personer med låg socio och bland män [10, 30, 57]. Socialt kapital och egen möjlighet att påverka Trots att folkhälsan har förbättrats under de senaste 200 åren har den psykiska ohälsan, speciellt bland yngre, ökat i Sverige [50]. Förutsättningar i samhället och för befolkningen förändras kontinuerligt vad gäller bland annat boendemönster, yrkes-, förenings- och fritidsliv. Utanförskap av olika anledningar kan leda till ökad ohälsa och betydelsen av människors behov av att tillhöra ett sammanhang, en social gemenskap ökar [3]. För att förklara och förstå förhållanden mellan social ojämlikhet och hälsa kan begreppet socialt kapital vara relevant. Begreppet används i bland annat sociologiska, statsvetenskapliga, ska och folkhälsovetenskapliga sammanhang [58]. Det sociala kapitalet har både en individuell och kollektiv aspekt, vilket gynnar både individen och samhället. Människor väljer vänner, partner, bostadsområde, utbildning och så vidare och faktorer som ras-, etnisk- och klasstillhörighet påverkar dessa val [58]. En individuell faktor som är avgörande är också vilken tilltro man har till sin egen förmåga att påverka sin livssituation [5]. Studier har visat att människor med låg hopplöshetskänsla ofta har bättre, är friskare och har bättre levnadsvanor [59]. Samt att människor med bättre upplever en bättre bostadssituation, bättre granngemenskap och familjesituation, i jämförelse med de med en sämre sk situation [3]. Vår sociala position har i de flesta kulturer visat sig kraftfullt påverka vår hälsa och livslängd [5]. Den kollektiva aspekten av socialt kapital handlar bland annat om vilka förutsättningar som ges för sysselsättning, boende och fritid samt vilka normer, stadgar och lagar som styr det samhälle man lever i. Vid en jämförelse av 23 rika och fattiga länder, där socialt kapital, bruttonationalprodukt och Gini-index 6 användes, verkade ska faktorer, såsom absolut och relativ inkomstdistribution vara av större vikt än socialt kapital [60]. Andra hävdar att socialt kapital kan vara ett användbart verktyg då mindre enheter, exempelvis kommuner inom en större region, ska jämföras med syfte att exempelvis tolka socialhistoriska skillnader och dess påverkan på folkhälsan [33]. Sambandstolkningen är svår när det gäller och ohälsa. Men faktum kvarstår att en försämrad hälsa kan leda till försämrad, vilket i sin tur kan bidra till en försämrad hälsa hos befolkningen, och därmed en försämrad sk utveckling i landet [61]. Föreliggande rapport handlar om hur östgötarna upplever sin socioska situation och vilka följder det får avseende främst hälsa och livsstil. 6 Gini-index visar spridning av inkomstfördelning, spridningen varierar mellan 0 och 1. Noll innebär inte någon skillnad i inkomst medan 1 är maximal spridning där en individ har all inkomst -8-
Metod I huvudsak är resultaten grundade på befolkningsenkäten Östgötens hälsa 2006 som även beskrivs övergripande här. För beskrivningen av Östergötlands kommuner används även registerdata (2006) från Statistiska central byrån (SCB). Östgötens hälsa 2006 Östgötens hälsa 2006 är en tvärsnittsstudie grundad på ett frågeformulär. Formuläret innehåller frågor där individen själv skattar bland annat sin hälsa, livsstil, vårdbehov samt sin ska situation. Studien baseras på ett slumpmässigt kommun-, åldersoch könstratifierat urval 7 om totalt 13 440 personer i åldrarna 18 till 84 år vilka var bosatta i Östergötland våren 2006. Folkhälsovetenskapligt centrum har på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden genomfört undersökningen. För utskick och insamling ansvarar Statistiska centralbyrån (SCB) och Folkhälsovetenskapligt centrum gemensamt. För en mer utförlig beskrivning av metoden, se metodrapport [62]. Svarsfrekvens och bortfall Den totala svarsfrekvensen för undersökningen blev 54 procent, vilket innebär att 7 238 personer har besvarat enkäten. Bland unga män (18-29 år) har endast 32 procent svarat vilket är den lägsta svarsfrekvensen medan den högsta svarsfrekvensen (70 procent) återfinns bland de äldsta männen. En större andel kvinnor än män har besvarat frågorna [62]. Tabell 1. Svarsfrekvens per ålder och kön (antal och procent) Kvinnor Män Totalt Ålder Antal Procent (%) Antal Procent (%) Antal Procent (%) 18 29 år 749 48 519 32 1313 40 30 44 år 934 56 680 41 1614 48 45 64 år 1 077 64 924 55 2 001 60 65 84 år 1 144 68 1 166 70 2 310 69 Totalt 3 949 59 3 289 49 7 238 54 Tolkning av resultat Datakvalitet Vid enkätundersökningar finns en osäkerhet i resultaten beroende på att ett urval tillfrågats och inte hela befolkningen. Denna osäkerhet kan beräknas och redovisas som konfidensintervall. En annan felkälla kan vara frågeformuläret i sig som mätmetod, det vill säga risken att personer ger felaktiga svar på grund av att de inte 7 Stratifiering innebär att målpopulationen (östgötar 18-84 år) delas in i delpopulationer (strata) med avseende på kön, ålder och kommun. Ur varje delpopulation tas ett slumpmässigt stickprov. -9-
förstår frågan, av misstag eller medvetna felsvar. Dessa fel ger upphov till olika former av mätfel och är svåra att beräkna. I de flesta undersökningar finns det personer som inte kan eller vill svara. Dessa personer utgör bortfallet. Om de som inte svarat på enkäten skiljer sig från dem som svarat kommer resultatet att bli missvisande. För att till viss del kompensera för fel på grund av bortfall görs en kalibrering av resultaten, se nedan [62]. Viktning och kalibrering Stratifiering av urvalet gör att personer i till exempel små kommuner jämfört med stora har en större sannolikhet att komma med i urvalet. För att kompensera för detta samt för bortfall har data viktats. Varje person i urvalet får en vikt för hur många personer i Östergötland han eller hon representerar. När alla personer vägs ihop representerar de tillsammans hela länet. Det gör att resultaten går att generalisera till hela Östergötlands befolkning (18-84 år). Ytterligare en åtgärd för att kompensera för bortfallet är att använda kalibrerade vikter. Kalibreringsvariablerna i denna studie är födelseland, civilstånd, utbildning och sysselsättning. Användning av kalibrerade vikter innebär att en svarande förutom att representera personer i samma stratum dessutom representerar personer i urvalsgruppen som har samma värden på kalibreringsvariablerna. Redovisningsgrupper Redovisningsgrupperna definieras på två olika sätt i rapporten. Den ena definitionen utgår från enkätfrågan om hur respondenten upplever sin. Det finns fem svarsalternativ på den frågan som sträcker sig från mycket bra till mycket dålig (tabell 2). Den andra definitionen utgår från grupper i befolkningen som enligt tidigare studier visat sig vara extra skt utsatta. De fyra grupperna är unga (18-29 år), invandrare, lågutbildade och ensamstående med barn (refereras till som jämförda grupper i rapporten). Tidigare studier har visat att det är betydelsefullt att redovisa befolkningens subjektiva uppfattning om [35], eftersom det kan ge fyllig information om det framtida hälsoläget. Det socioska begreppet i rapporten härleds därför ur befolkningens egen uppfattning om sin ska situation. En mera traditionell sociosk indelning består ofta av såväl inkomst- som utbildningsvariabler. Eftersom de variablerna visade sig följa liknande mönster har endast självskattad valts i denna presentation. Vid sambandsanalys mellan två variabler bör man tänka på att det ibland kan finnas ytterligare variabler som kan ha del i det samband som syns. Till exempel kan resultaten visa ett tydligt samband mellan upplevd och sjuklighet, på så sätt att de med sämre också upplever sin hälsa som sämre. Samtidigt vet vi att äldre ofta upplever sin hälsa som sämre jämfört med yngre. Om nu redovisningsgrupper med sämre består av en förhållandevis större andel äldre jämfört med dem med bättre, kan det vara svårt att avgöra om det verkligen är ett -10-
samband mellan sjuklighet och upplevd som syns. Kanske sambandet egentligen föreligger mellan sjuklighet och ålder. Ett sätt att utreda detta vidare kan vara att analysera sambandet mellan och hälsa för varje åldersgrupp. Om samma samband finns i varje åldersgrupp så kan man sluta sig till att det inte var åldersfaktorn som stod för hela sambandet. Ålder och kön är de två vanligaste faktorerna att ta hänsyn till när det gäller att förhålla sig till samband mellan två faktorer, men i fallet med kan också utbildning vara en viktig faktor att ta hänsyn till. För att läsaren ska kunna förhålla sig till detta beskrivs redovisningsgruppernas sammansättning när det gäller ålder, kön och utbildning (tabell 3). Ett liknande problem kan uppstå för de fyra jämförda grupperna om de överlappar varandra mycket. Ett antal personer återfinns i två jämförda grupper med den största överlappen i grupperna ensamstående med barn och invandrare där drygt 20 procent är lågutbildade samt bland invandrare där knappt 20 procent är unga. Ytterst få återfinns i fler än två grupper. Tabell 2. Fördelning av (procent) Ekonomi Andel i befolkningen Mycket bra 12 Ganska bra 43 Varken bra eller dålig 30 Ganska dålig 11 Mycket dålig 4 Totalt 100 Tabell 3. Redovisningsgruppernas ålders-, köns- och utbildningsfördelning (procent) Ekonomi Jämförda grupper Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig Unga Lågutbildade Ensamstående med barn Invandrare 18-29 år 12 13 22 32 39 100 8 8 18 30-44 år 26 29 24 22 30 0 8 50 34 45-64 år 44 36 32 30 23 0 39 36 33 65-84 år 18 22 22 16 8 0 45 6 16 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Män 52 52 49 44 52 53 48 31 49 Kvinnor 48 48 51 56 48 47 52 69 51 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Grundskola 18 26 30 29 31 12 100 23 22 Gymn. 45 49 54 59 58 71 0 56 55 Högskola 37 25 16 11 11 17 0 20 23 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 100-11-
Spindeldiagram Spindeldiagram är ett sätt att presentera många faktorer samtidigt. De lämpar sig väl för att beskriva och jämföra Östergötlands kommuner. Spindeldiagrammen visar 10 faktorer för varje kommun. Den symmetriska linjen representerar Östergötlands länsgenomsnitt och har indexvärdet 100. Den asymmetriska linjen representerar de 10 faktorerna i förhållande till länsgenomsnittet. I spindeldiagrammet för Linköping kan man bland annat se att ohälsotalet i Linköping (figur 2) är 25 procent lägre än länsgenomsnittet (tabell 4). Däremot skiljer sig inte andelen låginkomsttagare i Linköping från länsmedelvärdet. Det är viktigt att komma ihåg att spindeldiagrammen inte visar hur stor förekomsten är, utan bara förekomsten relativt länsmedelvärdet. Till exempel kan man inte från spindeldiagrammet för Linköping dra slutsatsen att andelen invandrare är större än andelen pensionärer. Logistisk regression Logistisk regression är en statistisk metod som används för att studera hur olika faktorer påverkar sannolikheten för att en viss händelse ska inträffa. Metoden används för att undersöka om det finns ett samband mellan en responsvariabel och olika förklarande variabler. Responsvariabeln är dikotom vilket innebär att den endast kan anta två olika värden. Resultatet från en logistisk regression presenteras oftast som oddskvoter. En oddskvot är kvoten 8 mellan två odds. Ett odds är i sin tur kvoten mellan sannolikheten att en händelse ska inträffa och sannolikheten att den inte ska inträffa. Ett exempel får förtydliga det hela. Responsvariabel i analysen som presenteras i resultatdelen på sidan 47 är allmän hälsa. Den är kategoriserad i de två kategorierna, utmärkt eller mycket god hälsa samt god, någorlunda eller dålig hälsa. I figur 17 finns en modell för kvinnor som innehåller fyra förklarande variabler,, utbildning, hopplöshet och riskindex. Vi kan se att för kvinnor är oddskvoten 8 för den förklarande variabeln. Det betyder att oddset för en god hälsa är 8 gånger större för de med mycket bra självupplevd jämfört med de med mycket dålig självupplevd. 8 förhållandet -12-
Resultat Inledningsvis presenteras länets 13 kommuner utifrån befolkningens socioska förutsättningar. Därefter följer ett avsnitt om och kön, ålder, utbildning och civilstånd. Levnadsvanor, hälsa och tandhälsa följs av avsnitt om trivsel och trygghet och förhållningssätt till livet. Resultatkapitlet avslutas med ett avsnitt om olika förklaringsfaktorer för hälsa/ohälsa. Materialet presenteras utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och de olika ska förutsättningar som finns. Presentationen kommer även att belysa den eventuella utsatthet i ett skt perspektiv som det kan innebära att vara yngre, ensamstående förälder, lågutbildad eller invandrare. Olika socioska förutsättningar Olika ska förutsättningar framträder vid en jämförelse av självskattad för kommunerna i länet. Det finns högst andel invånare som anser sig ha mycket bra eller ganska bra i Vadstena, Ödeshög, Finspång och Söderköping. Samtidigt som det finns högst andel med ganska dålig eller mycket dålig i Valdemarsvik, Norrköping, Boxholm och Motala. Som mest skiljer det 10 procentenheter mellan kommunerna. Dock kan variationen inom kommunernas bostadsområden vara stor. Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel (%) Figur 1. Självskattad per kommun (procent) -13-
Kommunerna skiljer sig åt, inte enbart utifrån faktorer som handlar om ska förutsättningar. Även kommunernas ohälsotal, befolkningens sammansättning och möjlighet till arbete och boende är olika. Länsdelarnas största och minsta kommuner redovisas nedan. De tre största och minsta kommunerna I följande kapitel presenteras data utifrån befolkningens socioska förutsättningar. Materialet baseras på registerdata från Statistiska centralbyrån, från år 2006. I tabell 4 redovisas länets värden för tio variabler och de skiljer sig inte nämnvärt från riket i övrigt. Tabell 4. Socioska variabler för Östergötland (procent) Andel i Östergötland (procent) Förgymnasial utbildning 17 Låginkomsttagare 26 Höginkomsttagare 23 Socialbidrag 4 Bostadsbidrag 6 Hyresrätt 29 Ohälsotal (antal dagar) 41,3 Arbetslösa 5 Invandrare 10 Pensionärer 18 Den symmetriska formen i spindeldiagrammet nedan representerar det genomsnittliga länsvärdet. Ju längre mot mitten kommunernas siffror rör sig desto lägre andel, vilket exempelvis kan tolkas som en lägre arbetslöshet än för länet i genomsnitt. Linköping Pensionärer Förgymnasial 150 100 Låginkomsttagare Invandrare 50 Höginkomsttagare 0 Arbetslöshet Socialbidrag Ohälsotal Hyresrätter Bostadsbidrag Figur 2. Socioska variabler för Linköping (index) -14-
Linköping har en befolkning med mindre andel förgymnasial utbildning och mindre arbetslöshet än i länet i genomsnitt. Kommunen har även fler höginkomsttagare i jämförelse med länet i övrigt. Ohälsotalet är också lägre. Samtidigt bor en större andel av befolkningen i hyresrätter och är beroende av bostadsbidrag. Motala Pensionärer Förgymnasial 150 100 Låginkomsttagare Invandrare 50 Höginkomsttagare 0 Arbetslöshet Socialbidrag Ohälsotal Hyresrätter Bostadsbidrag Figur 3. Socioska variabler för Motala (index). Motala däremot uppvisar ett högre ohälsotal, lägre utbildningsnivå och mindre andel höginkomsttagare jämfört med länet i övrigt. Man har en lägre arbetslöshet och ett lägre social- och bostadsbidragsberoende än länet i genomsnitt. Norrköping Pensionärer Förgymnasial 150 100 Låginkomsttagare Invandrare 50 Höginkomsttagare 0 Arbetslöshet Socialbidrag Ohälsotal Bostadsbidrag Hyresrätter Figur 4. Socioska variabler för Norrköping (index). Norrköping har de relativt största problemen av de tre största kommunerna i länet. I Norrköping finns en högre andel arbetslösa, lågutbildade och bidragsberoende. Dessutom har Norrköping fler invandrare än genomsnittet och ett högre ohälsotal. -15-
Det är en något lägre andel pensionärer som bor i Norrköping, i jämförelse med genomsnittet för länets kommuner. Ydre Pensionärer Förgymnasial 150 100 Låginkomsttagare Invandrare 50 Höginkomsttagare 0 Arbetslöshet Socialbidrag Ohälsotal Hyresrätter Bostadsbidrag Figur 5. Socioska variabler för Ydre (index). Boxholm Pensionärer Förgymnasial 150 100 Låginkomsttagare Invandrare 50 Höginkomsttagare 0 Arbetslöshet Socialbidrag Ohälsotal Hyresrätter Bostadsbidrag Figur 6. Socioska variabler för Boxholm (index). Länsdelarnas tre minsta kommuner uppvisar liknande figurer sinsemellan. Det är fler lågutbildade och äldre som bor i de mindre kommunerna i jämförelse med genomsnittet. Samtidigt är färre bidragsberoende. I Boxholm och Valdemarsvik är ohälsotalet högre än genomsnittet, medan situationen är den motsatta i Ydre. Även arbetslösheten är betydligt lägre i Ydre. -16-
Valdemarsvik Pensionärer Förgymnasial 150 100 Låginkomsttagare Invandrare 50 Höginkomsttagare 0 Arbetslöshet Socialbidrag Ohälsotal Hyresrätter Bostadsbidrag Figur 7. Socioska variabler för Valdemarsvik (index). Det som främst skiljer de större kommunerna från de mindre är befolkningsstrukturen. I större kommuner finns en större andel invandrare, medan landsbygden har en äldre och mera lågutbildad befolkning i jämförelse med genomsnittet. De mindre kommunerna har också lägre arbetslöshet och ett mindre bidragsberoende än de större kommunerna. Av de kommuner som jämförs är det endast Linköping som har färre lågutbildade än genomsnittet. Information om länets kommuner finns i bilaga 1. Objektiv sociosk indelning överensstämmer med subjektiv Länets kommuner är indelade i små administrativa områden [63]. Dessa områden kan delas in i fem socioska nivåer: från högst socio till lägst. En jämförelse mellan befolkningens självskattade och den objektiva socioska indelningen av länet (tabell 5) visar att: i områden med högre sociosk nivå är det vanligare att man uppskattar sin som bra eller mycket bra oavsett sociosk områdesnivå finns det de som uppskattar sin som bra och de som uppskattar sin som dålig. Tabell 5. Områdesindelning och självskattning (procent) Ekonomi Socio i administrativa områden 2006 Högst Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst Totalt Mycket bra 22 16 13 7 7 12 Ganska bra 51 46 43 42 34 43 Varken bra eller dålig 22 26 30 35 31 30 Ganska dålig 4 9 10 13 20 11 Mycket dålig 1 2 4 4 6 4-17-
Sammanfattningsvis Socioska förutsättningar är olika för befolkningen i kommunerna Större kommuner har större andel invandrare Mindre kommuner har lägre andel arbetslöshet, men samtidigt lägre andel bidragsberoende I socioskt högre rankade områden är det vanligare att befolkningen skattar sin inkomst som bra Östgötarnas självskattade Generellt sett upplever yngre en sämre än äldre (tabell 6). 27 procent i den yngsta gruppen har en ganska eller mycket dålig. Andra som anger en ganska eller mycket dålig är invandrare (31 procent), ensamstående med barn (25 procent) samt lågutbildade (17 procent). Av befolkningen i övrigt upplever 15 procent en ganska eller mycket dålig. Tabell 6. Självskattad per ålder och kön (procent) Ekonomi 18-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år Alla Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Mycket bra 9 7 12 12 15 16 14 8 13 12 Ganska bra 32 29 49 45 46 44 49 44 45 42 Varken bra eller dålig 35 35 26 28 27 28 31 33 29 31 Ganska dålig 16 21 9 10 9 10 5 12 10 12 Mycket dålig 8 8 4 4 3 2 1 2 4 4-18-
Fler kvinnor än män anser att de har en dålig. Denna bild är tydligast i den äldsta åldersgruppen. Gifta har en betydligt bättre än ogifta, skilda och änkor/änklingar (tabell 7). 16 procent av de gifta har en mycket god, medan motsvarande bland ogifta är 9 procent. Även i gruppen skilda är det en skillnad mellan män och kvinnor, där fler kvinnor än män anser att de har en sämre. Tabell 7. Självskattad per civilstånd och kön (procent) Ekonomi Gift Ogift Skild Änka/änkling Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Mycket bra 15 17 9 9 16 6 19 8 Ganska bra 50 47 39 36 40 36 46 44 Varken bra eller dålig 27 27 32 33 27 34 30 34 Ganska dålig 7 7 13 17 12 19 5 12 Mycket dålig 1 2 7 5 6 5 0 2 Ensamstående med barn har stora svårigheter att klara löpande utgifter I den yngre åldersgruppen upplever 15 procent att de vid flera tillfällen har haft svårigheter med löpande utgifter, liksom 16 procent av invandrare. Betydligt högre är motsvarande siffra för ensamstående med barn, 29 procent. Det är vanligare bland kvinnor än män att ha svårigheter att klara de löpande utgifterna. Det är 8 procent av män och kvinnor i hela befolkningen som har upplevt betalningssvårigheter någon gång under det senaste året. Medan det är 8 procent av männen och 11 procent av kvinnorna som upplever detta som ett återkommande problem. Högskoleutbildade har den bästa n Utbildningsnivå avspeglar den egna n. Bland dem med högskoleutbildning har 21 procent en mycket bra jämfört med 7-12 procent hos dem med lägre utbildning (tabell 8). Män har generellt sett bättre då det gäller lägre utbildningsnivåer förutom bland dem med 2-årigt gymnasium där det inte finns några skillnader mellan könen. Tabell 8. Självskattad per utbildning och kön (procent) Ekonomi Grundskola Gymnasium Högskola Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Mycket bra 9 7 23 21 21 20 Ganska bra 44 40 85 79 51 49 Varken bra eller dålig 33 35 61 55 21 22 Ganska dålig 11 14 23 28 4 7 Mycket dålig 4 5 8 8 3 1-19-
Sämre jämfört med år 2002 År 2002 genomfördes en befolkningsenkät i Östergötland [64]. Vid en jämförelse av självskattad mellan år 2002 och 2006 visar det sig att östgötarna uppfattar sin som sämre år 2006. Andelen med bra är sex procentenheter lägre 2006 jämfört med 2002. Både män och kvinnor skattar sin sämre. Den största förändringen har skett dock bland unga. Sammanfattningsvis Östgötarna uppger en sämre 2006 jämfört med 2002 Kvinnor uppger en sämre än män Invandrare, unga, lågutbildade och ensamstående med barn är befolkningsgrupper som fortsatt är utsatta skt 29 procent bland ensamstående med barn har haft upprepade svårigheter att klara löpande utgifter under det senaste året Utbildningsnivå speglar tydligt den egna n Levnadsvanor Fysisk aktivitet, alkohol, tobak, mat, och övervikt presenteras i förhållande till hur man upplever sin. Avsnittet avslutas med ett index över livsstil och det ska perspektivets påverkan på ett samlat antal levnadsvanor. Fysisk aktivitet färre med dålig lever upp till rekommendationer Generellt så når befolkningen inte upp till den rekommenderade nivån, 30 minuters daglig fysisk aktivitet. 69 procent är fysiskt inaktiva bland dem som upplever sin som mycket bra i förhållande till 83 procent av dem som upplever sin som mycket dålig. Dessa ska skillnader är signifikant säkerställda för kvinnor i alla åldersgrupper och för män i åldrarna 45-64 år. Äldre når inte upp till rekommendationen i samma utsträckning som de yngre och ju sämre den egna n upplevs, desto högre grad av inaktivitet. Bland lågutbildade och invandrare är det mycket få, 13 respektive 18 procent, som når upp till rekommendationen. Ensamstående med barn och unga skiljer sig inte nämnvärt från befolkningen i övrigt. -20-
Alkohol yngre med sämre dricker mest 14 procent av befolkningen klassas som riskkonsumenter av alkohol. 25 procent av dem återfinns bland dem som upplever sin som mycket dålig. Unga män dricker mer alkohol än någon annan grupp oavsett ålder eller sk tillhörighet (figur 8). Över 40 procent av de unga männen som upplever sin som mycket dålig klassas som riskdrickare. 18-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig Figur 8. Män som riskdricker per och ålder (procent) Unga kvinnor riskdricker mest av kvinnorna. I gruppen unga kvinnor som upplever sin som mycket dålig, är riskdrickandet 4 gånger så stort, jämfört med de övriga åldersgrupperna (figur 9). Bland de övriga åldersgrupperna finns inget tydligt skt samband. 18-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig Figur 9. Kvinnor som riskdricker per och ålder (procent) -21-
Kost majoriteten äter för lite frukt och grönsaker oavsett Majoriteten av östgötarna (89 procent) når inte upp till rekommendationerna, att äta tillräckligt mycket frukt och grönsaker, oavsett sociosk tillhörighet. Det finns även en signifikant skillnad mellan de med mycket god och de med mycket dålig, där de som har det bättre ställt äter mera frukt och grönsaker. Invandrare äter dock mer frukt och grönsaker än genomsnittet (13 procent). Bland unga, lågutbildade eller ensamstående med barn är situationen den omvända (7 procent), de äter mindre frukt och grönsaker än den genomsnittliga befolkningen. Endast svagt samband mellan vikt och I genomsnitt är hälften av befolkningen överviktiga eller feta oavsett hur de upplever sin. Det finns inget tydligt samband mellan hur man upplever sin ska situation, ålder och vikt. Något färre av dem som upplever sin som mycket dålig är överviktiga eller feta (41 procent). Andelen feta och övervikta män minskar, ju sämre de upplever sin och för kvinnor gäller det omvända förhållandet, andelen feta och överviktiga ökar, ju sämre de upplever sin. Den stora skillnaden i befolkningen gällande övervikt och fetma är åldersrelaterad. Yngre väger mindre än äldre, oavsett hur den egna n upplevs. Andelen överviktiga och feta personer är något större bland invandrare (55 procent) och lågutbildade (56 procent) än hos befolkningen i övrigt (49 procent). Tobak de med sämst röker mest Rökning har en tydlig sk koppling (figur 10). Det finns en signifikant skillnad mellan rökning och att ha en god eller dålig sk situation. De med sämre är oftare rökare. Bland dem med mycket dålig och ganska dålig är 35 respektive 20 procent dagligrökare och bland dem med ganska bra och mycket bra är det 11 respektive 8 procent som röker dagligen. Sambandet mellan rökning och gäller såväl män som kvinnor. Yngre kvinnor (figur 11) röker i större utsträckning än yngre män medan det omvända gäller bland äldre (65-84 år) där män röker mer än kvinnor. 14 procent av östgötarna är dagligrökare medan invandrare (19 procent), lågutbildade (20 procent) och ensamstående med barn (24 procent) är grupper som röker mer än genomsnittet. De flesta dagligrökarna återfinns bland dem som upplever sin som mycket dålig, 60 procent av männen i åldersgruppen 45-64 och 40 procent av kvinnorna mellan 18-44 år. -22-
18-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig Figur 10. Män som röker dagligen per och ålder (procent) 70% 18-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig Figur 11. Kvinnor som röker dagligen per och ålder (procent) Snus flest män snusar oavsett Betydligt fler män än kvinnor snusar, kopplingen till är dock inte så stark för rökning. 10 procent av östgötarna snusar. Aningen fler, (13 procent) av dem som upplever sin som mycket dålig, snusar. Andelen personer som snusar är något högre bland unga (12 procent) och ensamstående (13 procent), än bland befolkningen i övrigt. Invandrare och lågutbildade snusar däremot mindre än genomsnittet. Riskindex För att få en uppfattning om östgötarnas ohälsosamma levnadsvanor (riskfaktorer) har ett riskindex skapats. Indexet summerar antalet ohälsosamma levnadsvanor på individnivå. De ohälsosamma levnadsvanorna är inte graderade utan anses som lika -23-
allvarliga. Klassificeringen av ohälsosamma levnadsvanor bygger på nationella rekommendationer för fysisk aktivitet och konsumtion av frukt och grönsaker samt på riktlinjer för BMI 9, alkoholkonsumtion och rökning, se tabell 9. De individer som enligt index inte har någon ohälsosam levnadsvana når således den nationella rekommendationen för fysisk aktivitet samt rekommendationerna för frukt och grönsaker. De har heller varken övervikt eller fetma, konsumerar inte alkohol på en riskfylld nivå eller är dagligrökare. Tabell 9. Definition av rekommendationer/riktlinjer Levnadsvanor Rekommendationer/riktlinjer Når ej rekommendationer/riktlinjer Fysisk aktivitet Dagligen 30 minuter fysisk aktivitet Frukt och grönsaker Minst 500 g frukt och grönsaker/dag Mindre än 30 minuter fysisk aktivitet dagligen Mindre än 500 g frukt och grönsaker/dag Rökning Avstå från rökning Dagligrökare Vikt Normalvikt Övervikt eller fetma Alkoholkonsumtion Måttligt drickande Berusningskonsumtion och/eller riskfylld veckokonsumtion Ju sämre desto fler riskfaktorer Övervägande delen av befolkningen har svårt att nå upp till rekommendationer om vad man bör äta och dricka och hur mycket man bör röra på sig, eftersom det är vanligast att ha 3 riskfaktorer. En sämre pekar på ett högre antal riskfaktorer. Det är ingen bland dem med dålig som saknar riskfaktorer (tabell 10). De flesta med sämre har 2, 3, 4 eller 5 riskfaktorer. Det är signifikant vanligare bland dem med sämre att ha fyra eller fem riskfaktorer, än bland dem med bra. Tabell 10. Riskindex per (procent) Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig Totalt 0 riskfaktor 2 3 2 0 0 2 1 riskfaktor 20 15 15 10 5 15 2 riskfaktorer 36 36 33 33 34 35 3 riskfaktorer 33 37 36 44 48 38 4 riskfaktorer 8 8 13 12 10 10 5 riskfaktorer 1 1 1 1 4 1 Att ha 3-5 riskfaktorer är vanligare ju sämre man har oavsett kön och ålder. För kvinnor är denna trend tydlig, 30 procent med mycket bra har 3-5 riskfaktorer jämfört med 63 procent hos dem med mycket dålig. För män är 9 Förkortninga av Body Mass Index som visar förhållandet mellan vikt och längd -24-
det inte lika tydligt, 54 respektive 60 procent har 3-5 riskfaktorer bland de med mycket bra respektive mycket dålig. Fler män än kvinnor har 3-5 riskfaktorer (56 respektive 41 procent). Det gäller för alla ska grupper förutom dem med mycket dålig, där istället kvinnorna har fler riskfaktorer. Lågutbildade, invandrare och ensamstående med barn är extra utsatta när dåliga levnadsvanor aggregerats (tabell 11). Bland dessa har en högre andel tre eller flera riskfaktorer i jämförelse med hela befolkningen. Tabell 11. Riskindex per jämförda grupper (procent) Alla Invandrare Unga Lågutbildade Ensamstående med barn 0 riskfaktor 2 1 2 1 3 1 riskfaktor 15 12 23 8 10 2 riskfaktorer 35 34 42 30 34 3 riskfaktorer 38 38 25 47 42 4 riskfaktorer 10 14 7 13 10 5 riskfaktorer 1 1 1 1 1 Riskfaktorer i kommunerna Utifrån riskindex bor de mest hälsosamma östgötarna i Linköping och Söderköping, medan de minst hälsosamma bor i Valdemarsvik, Norrköping, Motala och Kinda (figur 12). För ytterligare information om kommunernas och hälsa, se bilaga 4. Tre eller fler riskfaktorer Åtvidaberg Ödeshög Boxholm 150 100 Finspång Kinda Ydre 50 0 Linköping Valdemarsvik Mjölby Vadstena Söderköping Norrköping Motala Figur 12. Riskfaktorer i kommunerna, index över tre eller fler riskfaktorer -25-
Sammanfattningsvis Linköping och Söderköping har flest hälsosamma invånare i länet Östgötar med dålig rör på sig för lite, äter mindre ofta frukt och grönsaker och röker mer än genomsnittet Lågutbildade och invandrare har flest riskfaktorer avseende ohälsosam livsstil Den yngre befolkningen är riskkonsumenter av alkohol Hälsa Det finns en tydlig gradient mellan sjukdomstillstånd och, där en större andel av sjuka upplever sin inkomst vara ganska dålig. Yngre personer är friskare än äldre. Mer än hälften av 18-29-åringarna (64 procent) mår mycket bra eller utmärkt, medan endast 21 procent bland 65-84 åringarna instämmer. Hälsan avtar med ökad ålder, men även med försämrad. Bland invandrare uppger 29 procent en någorlunda eller dålig hälsa. Motsvarande siffra för lågutbildade är 38 procent (tabell 12). Tabell 12. Hälsa per jämförda grupper (procent) Hälsa Alla Invandrare Unga Lågutbildade Ensamstående Utmärkt 13 10 22 7 14 Mycket god 32 28 42 17 31 God 33 32 26 38 34 Någorlunda 18 23 8 33 16 Dålig 4 6 2 5 5 Hälsan är även sämre för dem med lägre utbildning. Allra sämst hälsa har de med grundskoleutbildning (7 procent mår utmärkt). Medan 18 procent av de med 3-4 årig gymnasieutbildning mår utmärkt. Motsvarande siffra för högskoleutbildade är 17 procent. 17 procent av grundskoleutbildade har en mycket god hälsa, vilket gäller för 42 procent av högskoleutbildade. -26-