Vetenskaplig rapport MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Lst dnr.: 622 3541 07 FiV dnr.: 031 0790 07 Odd Lindahl Vetenskapsakademien, Kristineberg 566, 450 34 Fiskebäckskil Syfte och sammanfattande beskrivning av projektet Musselodling är en unik form av livsmedelsproduktion i det att den leder till ett nettouttag av näringsämnen ifrån havet genom att det omgivande vattnet filtreras på plankton. Problemen med övergödning i våra kustnära vatten är oförändrat stora, särskilt i Östersjön, där situationen de senaste åren varit mycket svår med omfattande blomningar av cyanobakterier sommartid. Stora insatser har under de senaste decennierna gjorts för att minska utsläppen från punktkällor som reningsverk, medan mindre fokus har legat på de diffusa utsläppen ifrån jordbruk och förbränning av fossila bränslen. Musselodling kan ses som en form av naturbete där växtplankton tjänstgör som fånggröda för utsläppen av närsalter. Närsalterna skall betraktas som en resurs som bör återvinnas;. kväve för att det är energikrävande och klimatdrivande att framställa och fosfor för att det är en begränsad resurs sett på en global skala. Vid skörd av musslorna överförs närsalter från hav till land och ett kretslopp skapas samtidigt som kustvattenkvalitén förbättras (Lindahl et al, 2005) (figur 1). Figur 1: Agro-aqua kretslopp av närsalter där musselodlingen kan betraktas som en motor som driver kretsloppet. Musslor odlas för närvarande kommersiellt enbart längs västkusten eftersom man där på en bra odlingsplats kan producera stora musslor (> 50 mm) på kort tid (< 12 14 månader). Blåmusslan dominerar visserligen Östersjöns bottnar ner till 30 m djup pga sin 1
tålighet för låga salthalter, men den blir mindre i storlek och växer inte lika fort som i västkustens mer salta vatten. Fiskeriverket har dock identifierat att musselodling i Östersjön har stor potential som näringsgren och miljöåtgärd (Sanchéz et al. 2004). I Östersjön växer blåmusslan långsamt, utvecklar tunt skal och svaga byssustrådar (Kautsky 1982, Boettcher 1991, Gilek et al. 2001, Westerbom et al. 2002, Vuorinen et al. 2002). Dessa speciella egenskaper gör att en pilotstudie inför framtida fullskalig odling bör ta fasta på att optimera tillväxtförhållandena utifrån de begränsningar som blåmusslan har i Östersjön. Möjliga fördelar med odling i Östersjön jämfört med Västerhavet är kortare tidsperiod med förekomst av toxiska alger, färre arter som konkurrerar samt färre predatorer vilket kan förklara musslans naturliga dominans på Östersjöns hårdbottnar ner till 30m djup. Projektet har haft som uppgift att undersöka möjligheterna för storskalig musselodling i Östersjön som en del i lösningen av ett av Östersjöns största miljöproblem, nämligen övergödningen. Metod Kunskapen om tillväxt och egenskaper hos odlade musslor i Östersjön är liten och därför har projektet fokuserat på att genomföra de första odlingsförsöken i området. Dessa har utförts i Kalmarsund av Kalmar och Mönsterås kommuner i samarbete med Kristinebergs Marina Forskningsstation. Tre mindre odlingar, som alla var av långlinetyp (figur 2), sattes ut i juni 2007 varefter settling av mussellarver och tillväxt av musselbiomassan har följts (figur 2). Kalmarsund är ett lämpligt område på grund av hög genomströmning vilket både ger god tillgång till föda (Malm 2006), liten risk för bottenproblem under odlingen och för isläggning. En odling har satts ut i en relativt grund vik där det sommartid ofta förekommer stora mängder alger som flyter omkring för att undersöka om det med hjälp av musselodling går att minska uppkomsten av flytande alger. Figur 2: Principskiss av långlineodling. Eftersom odling av musslor inte har provats i Östersjön var det av vikt att undersöka vilken typ av odlingssubstrat som ger bäst resultat och särskilt med tanke på östersjömusslors svaga utveckling av byssustrådar. Som odlingssubstrat har 5 cm breda vävda band, nätstrumpa, s.k. stenlina och grovt nät med ca 100 mm maskor använts. 2
Avgränsningar Detta första försök med musselodling i Östersjön har huvudsakligen varit inriktat mot att studera settling, tillväxt i förhållande till olika odlingssubstrat. Vad som inte ingått i projektet, men som är angeläget att undersöka i kommande satsningar är t.ex. följande frågeställningar: Mer omfattande teknisk utprovning och optimering av musselodling och skörd av musselbiomassa i Östersjön. Provodlingar på fler skärgårdslokaler och även försök vid öppen kust. Mer omfattande beräkning av odlingspotential och närsaltseffekt av musselodling i Östersjöns kustvatten. Riskvärdering av musslor från Östersjön för användning som foderråvara eller gödning. Försök med tillverkning av musselmjöl från Östersjömusslor för användning i ekologiskt foder samt gårdsförsök med värphöns och vid SLU. Vidareutveckla och förfina befintlig modell av det socio-ekonomiska värdet av musselodling i Östersjön. Utöva påtryckningar för att handel med utsläpp och kompensationsåtgärder blir ett fungerande verktyg i kampen mot övergödning. Resultat Långlineodling av blåmusslor som miljöåtgärd för att förbättra kustvattenmiljön provas i Östersjön, närmare bestämt i Kalmarsund (figur 3). Tre mindre odlingsenheter har satts ut. Där genomförs försök med framför allt olika material för att optimera settling av mussellarver samt studier av musselbiomassans tillväxt. Projektet har också haft ett samarbete med ett musselodlingsförsök vid en fiskodling på Åland och en mindre provodling utanför Karlskrona. Som tidigare nämnts sjösattes musselodlingarna såsom planerats i juni 2007. Ursprungligen var den sökta projekttiden t.o.m. 2009 års utgång, dvs. projektet skulle täcka tre odlingssäsonger. Tyvärr har övergången från ramprogram 6 till 7 medfört att projektet har deltas i två delar där den första och här rapporterade delen gäller perioden 1/4 2007 28/2 2008. Således kan endast musslornas settling och tillväxt från sommaren och hösten 2007 rapporteras. En preliminär analys av första årets odlingsförsök visar att typen av odlingssubstrat, dvs. om rep, band, nät, stegar etc. använts för musselarverna att fästa sig på, spelar stor roll för antalet musslor som sedan växer i odlingen och även deras förmåga att sitta kvar när biomassan ökar. En intressant iakttagelse är att ungefär samma förhållande gäller på Västkusten mellan bottenlevande och långlineodlade musslor vad gäller musslornas tillväxt och köttinnehåll, också verkar gälla längs Ostkusten, dvs. långlineodlade musslor har snabbare tillväxt och större köttinnehåll jämfört med bottenlevande musslor. Musselodlingens potential längs Ostkusten kan preliminärt uppskattas till minst 25% jämfört med Västkusten. Det innebär att halva biomassan kan skördas efter dubbelt så lång odlingstid, eller ca 120 till 160 ton musslor per hektar odlingsyta efter 2 till 3 år. Det 3
är ett bättre utfall än vad som förväntades när försöken inleddes men kommer givetvis ytterligare undersökas och utvärderas under projektets del två som löper under perioden 1/3 2007 31/12 2009. Figur 3: överst t.v. långlineodling vid Ljungsnäs, överst t.h. och nederst visar fin settling hösten 2007. Finansiering Projektet har finansierats med medel från Kalmar och Mönsterås kommuner samt från EU/Fonden för Fiskets Utveckling. Litteraturreferenser: Boettcher, U. 1991. Biological fundamentals of farming blue mussel (Mytilus edulis L.) in the Mecklenburg Bay (Western Baltic). Fischerei-Forschung 29:111-112. Gilek M, Littorin B, Saetre P. 2001. Spatial patterns of abundance and growth of Mytilus edulis on boulders in the Northern Baltic Sea proper. Hydrobiologia 452:59-68. Malm, T., 2006. Kan blåmusslor i centrala Östersjön vara en metod för att förbättra vattenkvalitén i kustnära områden? Rapport, Kalmar Högskola (kan fås från torleif.malm@hik.se). Mundt Andersen, D, Mosgaard M, Møller Larssen J, Tröster J, 2000. Livscyklusscreening av blåmuslingerfra jord til bord (på danska). Examensarbete, Dept. of Development and Planning, Aalborgs Universitet, 251pp. 4
Kautsky, N. 1982. Growth and size structure in a Baltic Mytilus edulis population. Marine Biology 68:117-133. Lindahl O., Hart R., Hernroth B., Kollberg S., Loo L.-O., Olrog L., Rehnstam-Holm A.-S., Svensson J,. Svensson S. and Syversen U. 2005. Improving marine water quality by mussel farming A profitable measure for Swedish society. Ambio, Vol. 34, No. 2: 131-138. Sanchez A, Nordwall F, Smith S, Larsson S, 2004. Musselodling. En kretsloppsnäring för god miljö och hälsa samt ny sysselsättning i skärgården. Fiskeriverket, 37pp. 5