Arbetsplan 2015-2016 Viggen, Ugglan, Ankan, Sparven, Svanen, Måsen, Storken, Svalan, Kråkan
V å r s y n p å u p p d r a g e t Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel med andra. Vi bygger på och stödjer barnens förmåga till empati och omtanke om andra, vår natur och miljö. Vi är lyssnande och medforskande pedagoger som ser barnens möjligheter och olikheter som en tillgång. Vi har en öppen och välkomnande miljö med ett kreativt och tillgängligt material som lockar till samspel och eget undersökande. Vi ger föräldrar delaktighet och inflytande i verksamheten genom det dagliga mötet, dokumentation, utvecklingssamtal, informationsbrev och föräldramöte. Vi har en verksamhet som bygger på en demokratisk grund där allas röster blir hörda, både barn och vuxna. V å r a v a l d a v ä r d e o r d Miljö Vi ser miljön som den tredje pedagogen vilket innebär för oss att den ska vara tydlig och tillgänglig och bygga på en tilltro till barnens egen förmåga att göra val. Miljön och materialet i våra åldersanpassade avdelningar och gårdar ska inspirera, utmana och förändras utifrån barnens behov och intresse. Det ska finnas mötesplatser för samspel där lek och utforskande kan ske utifrån barnens erfarenheter och där vi pedagoger kan utmana barnen i sitt lärande. Vi tänker att vi blir i det sammanhang vi befinner oss i, inte att vi är på ett visst sätt, därför är det viktigt att skapa en miljö som tydligt förmedlar vår syn på det kompetenta barnet, ett barn som kan.
Delaktighet Delaktighet handlar om att få säga sin mening, bli lyssnad till och lyssna på andras åsikter och förhandla inför överenskommelser eller beslut. Delaktighet möjliggör utvecklandet av förskolan som i sin tur bygger på en tydlig organisation. Genom delaktighet skapas ansvar, ansvar utifrån var och ens förmåga. Vi tänker att delaktighet skapar trygghet. Detta uppnår vi genom att ha ett respektfullt och förtroendeingivande förhållningssätt till alla, barn och vuxna. Genom pedagogisk dokumentation och nyhetsbrev kan vi göra alla delaktiga i verksamheten. Glädje Vi vill stärka barns tillit till sin egen förmåga och i det känna glädje i att få lära tillsammans. Glädjen i att jag kan, själv eller med hjälp av någon annan. Glädje är också att få dela med sig, att bli lyssnad till och att bli respekterad för den jag är. Att vara en del av ett sammanhang skapar trygghet som blir ett stöd i att få vara just den jag är. Att förmedla en grundkänsla av glädje i vardagen gör att vi lättare klarar av att hantera olika svårigheter. Vi tror på att känslan av glädje smittar och ger en positiv stämning.
V å r a v a l d a v e r k t y g Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation innefattar observation, dokumentation och reflektion och är ett arbetsmaterial som synliggör lärandet. För både barn och vuxna blir detta ett stöd i att se, minnas, förstå och få syn på sina och andras läroprocesser. Det ger pedagogerna stöd i hur de kan arbeta vidare, motivera och inspirera barnen i sitt lärande. Föräldrar får genom dokumentationen en inblick i förskolans verksamhet och i sitt barns läroprocesser. Genom dokumentationen får barnen inflytande i den dagliga verksamheten. Pedagogisk miljö Miljön ska vara tydlig och självinstruerande för att underlätta för barnen att göra egna val. Den ska vara föränderlig och anpassad efter våra åldersindelade avdelningar och gårdar samt utifrån vad barnen visar intresse för just nu. Vi skapar mötesplatser för barnen både inne och ute med olika miljöer och material som inspirerar och utmanar. En miljö som utformas på ett sätt som gör det inbjudande för alla och är öppen för våra olikheter. Utgångsläget är saker att leka med istället för leksaker som ofta riktar sig till en målgrupp och ett bestämt användningsområde. Genom den pedagogiska dokumentationen får vi stöd i hur vi ska utforma våra miljöer Organisation En tydlig organisation skapar trygghet och delaktighet för barn, pedagoger och föräldrar. Vi har en organisation för dagen, veckan och året. Organisationen har betydelse för förskolans verksamhetsutveckling och därför har vi valt att fördela oss pedagoger i olika ansvarsgrupper. Dessa grupper diskuterar aktuella frågor och områden som vi känner att vi vill
utveckla och arbetar fram underlag som alla får tycka till om innan beslut fattas utifrån demokratiska grunder. Organisationen stöder arbetet med pedagogisk dokumentation och möjliggör för pedagogerna att mötas för reflektion mellan avdelningarna. S ä r s k i l d a m å l f ö r v e r k s a m h e t s å r e t 2 0 1 5 2 0 1 6 Vi åtar oss att skapa en språkmiljö som gynnar kommunikation genom många uttrycksformer. Barnen använder olika uttrycksformer. Pedagogerna uppmuntrar, stödjer och skapar möjligheter för barn med annat modersmål än svenska att använda både svenskan och sitt modersmål. Barnen använder olika digitala verktyg. Arbetssätt: För att uttrycka upplevelser, tankar och erfarenheter använder barnen olika uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång, musik, dans, drama, tal och skrift. Vi skapar meningsfulla samanhang för möten och som pedagoger är vi medaktörer. Vi stöttar och guidar i barnens kommunikation för att nyansera språket, öka begreppsuppfattningen och ordförrådet. Vi ger utrymme för leken då den är central för barns språkliga och kommunikativa utveckling. Genom att som pedagog delta i och observera leken ser vi vilka behov som finns och vad vi behöver tillföra för att utveckla leken. Det kan vara nya begrepp, ett nytt material eller en viss kunskap. Genom att lyssna till berättelser, själva berätta och tillsammans med andra skapa berättelser nyanseras och fördjupas barnens språk. Vi skapar utrymme för barns berättande i små och stora grupper som till exempel samling, gruppaktiviteter, reflektion och sagostund. Vi använder litteratur på flera språk och tar hjälp av biblioteket för att hitta bra barnböcker. Ett sätt för att skapa samarbete mellan förskola och hem kring språkutvecklingen är att läsa böcker på svenska på förskolan och sedan läsa samma böcker på barnets modersmål hemma. De vardagliga begreppen som till exempel, hej, leka, äta och hejdå, används av pedagoger på olika språk i mötet med barnen.
Vi tar till vara på den flerspråkiga kompetens som finns i personalgruppen för att samtala och tolka i olika sammanhang. Utbildningsradion och Skolverket tillhandahåller olika material på webben som till exempel sagor på olika språk som vi använder oss av. Barnen använder verktyg som digitalkamera, lärplatta, filmkamera och dator. Stillbild, rörlig bild, ljud och multimedia är verktyg för estetiska uttrycksformer. Genom dessa verktyg kan barnen förmedla sina intryck och uttryck. Ju fler verktyg barnen får att uttrycka sig med, desto större makt får de i sitt eget kunskapande där de kan få syn på sina egna och andras lärprocesser. Med hjälp av digital teknik kan barn och pedagoger fånga ögonblick här och nu och sedan förhålla sig till det som skedde där och då. Barnen använder digital teknik för att till exempel dokumentera lärprocesser, synliggöra sin vardag, söka kunskap och för estetiska uttryck. Som pedagoger stöttar och guidar vi barnen i deras användande av olika digitala verktyg.
Vi åtar oss att skapa en verksamhet som medverkar till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur, miljö och varandra Barnen deltar regelbundet i olika typer av källsorterings och återvinnings samt återanvändningsaktiviteter i förskolan och i närmiljön. Barnen erbjuds en mängd olika material med koppling till natur och miljö, inklusive djur och växter. Barnen är delaktiga i samtal om människors lika värde. Arbetssätt: Barnen är i så stor utsträckning som möjligt delaktiga i källsorteringen av olika material. Vi komposterar i varmkompost och för biogas. Barnen ges utmaningar i hur vi kan återanvända material, göra nytt av gammalt. Miljön på avdelningarna erbjuder barnen en mångfald av olika material, både naturmaterial och återbruksmaterial. Materialet används till exempel i det kreativa skapande och i roll- och konstruktionslek. Vi samtalar om materialets möjligheter, vad det kan bli i olika sammanhang och vad det kan ha använts till. Materialet blir ett laborativt material som används om och om igen utan att fastna i en färdig produkt. Vi uppmanar barn och föräldrar att bidra med hållbart återbruksmaterial som vi kan använda i verksamheten. Vi tar till vara på vår närmiljö och väcker nyfikenhet för djur och natur och på så vis utveckla en förståelse för vår omvärld. Vi använder uppslagsböcker, webben och varandras kunskaper för att få svar på frågor om djur och natur. Barnen uppmuntras att delta i aktiviteter som överbryggar stereotypa könsoch etniska gränser genom att till exempel erbjuda en mångfald av kläder som används i leken. Vi använder det material som finns på förskolan som handlar om Barnkonventionen som stöd i samtal med barnen. Som exempel kan nämnas Det här är dina rättigheter (Rädda Barnen), Barnkonventionen In-a-box (Unicef), Alla barns rätt (Pernilla Stalfelt), Jag vill säga något (Barnombudsmannen).
Vi åtar oss att utforma en verksamhet där barnen utforskar och experimenterar med naturvetenskapliga fenomen. Barnen undersöker naturvetenskapliga fenomen i vår vardag. Pedagogerna upptäcker tillsammans med barnen, ställer frågor och för resonemang. Barnen upplever vår natur och utvecklar förståelse för vårt gemensamma ansvar för miljön. Barnen utvecklar sin begreppsuppfattning och sitt ordförråd. Arbetssätt: I va rt gemensamma tema, Naturvetenskapen mo ter barnens fra gor vill vi va cka barnens nyfikenhet kring biologi, kemi och fysik, de huvudsakliga begreppen inom naturvetenskapen. Vi uppma rksammar vardagliga, naturvetenskapliga situationer och utifra n barnens intresse uppmuntrar vi till vidare fra gor hos barnen som till exempel genom att ta till vara pa en regnig dag. Varfo r regnar det? Var kommer regnet ifra n? Det kan ocksa starta utifra n en fra ga eller na gon form av ett problem arrangerad av oss pedagoger. Hur kan man stoppa bomull i vatten utan att den blir blo t? Genom att vara aktiva och na rvarande pedagoger kan vi fa nga upp det som sker, na r det sker och ta till vara pa barnens vetgirighet och lust att la ra. Vi ger barnen möjlighet att fundera och samtala utifrån sina egna erfarenheter och som pedagoger ställer vi öppna frågor. Vad tror du om det? Varför tror du att det är så? På detta sätt formulerar barnen ett möjligt svar på frågan, en hypotes/påstående, som är undersökningsbart och stimulerar till fortsatt undersökande. Genom pedagogisk dokumentation får vi hjälp att synliggöra och föra resonemanget framåt tillsammans med barnen och som stöd använder vi oss av vår projektstruktur. Vi tar till vara på vår närmiljö och väcker nyfikenhet för djur och natur och utvecklar på så vis en förståelse för vår omvärld. Varför behöver vi insekter? Varför är närodlat bättre? Varför ska man släcka lampan när man lämnar ett rum? Varifrån kommer papper?
En kemisk process blir synlig när vi till exempel blandar färger, gör en sockermålning eller undersöker såpbubblor. I fysiken kanske vi undersöker vad det är som gör att vissa material har bättre friktion än andra, hur vinden kan flytta på saker eller hur en magnet fungerar. Inom biologin kanske vi hamnar i ett undersökande om hur myran lever på vintern eller hur komposten fungerar. Vi åtar oss att utforma en utomhusmiljö med aktiviteter som stimulerar till lek och lärande. Barnen använder olika material och tekniker. Barnen och pedagogerna utformar olika lärandemiljöer på gården. Pedagoger planerar, organiserar och genomför aktiviteter. Arbetsätt: Utomhusmiljön ska vara innehållsrik och inbjudande med en tydlig funktion och samtidigt uppmuntra till nyfikenhet, fantasi och utforskande. Ett utforskande arbetsätt innebär att barnen prövar olika lösningar med hjälp av olika tekniker och material och är delaktiga i reflektionen.
Genom att vara närvarande pedagoger uppmärksammar vi barnens lärprocesser och skapar trygga platser för att barnen ska hamna i ett utforskande. Pedagogerna ansvarar för att tillsammans med barnen upptäcka och utforska utemiljön för att sedan gemensamt skapa en lärandemiljö. Vad kan vi lägga till, ta bort eller på annat sätt förändra i miljö och material för att stimulera leken och lärandet? Avdelningens projektarbete kan skapa inspiration och väcka nya frågeställningar. Som stöd för att fånga barns nyfikenhet både spontant och i planerade aktiviteter kan en frågeställning användas som: Hur får man bäst fart på gungan? Hur blir det jord i komposten? Hur får man sanden att hålla ihop? Hur kan man göra för att åka fort i rutschkanan? Vad tror du händer om du lägger isbiten i vattenpölen? Hur kan vi flytta saker utan att använda händerna? Med hjälp av aktivitetslådor/påsar tillför vi nytt material och utforskande aktiviteter.
Äppelbo förskola Vårdkasstigen 9B 181 62 Lidingö 08 731 47 40