Utvärdering av samarbetet i huvudstadsregionen

Utvärdering av samarbetet i huvudstadsregionen Utvärderingsrapport 20.5.2008

Hyvinge Mäntsälä Nurmijärvi Borgnäs Träskända Vichtis Tusby Kervo, Esbo Grankulla Vanda Helsingfors Sibbo Kyrkslätt

3 Inledning 1. Samarbetsavtalets genomförande 5 1.1. Förverkligandet av samarbetsprojekt 7 1.2. Samarbetsavtalets genomförande i övrigt 7 1.2.1. Överföring av markområden 7 1.2.2. Huvudstadsregionens trafiksystem och SAD-samarbetet 7 1.2.3. HNS-samarbetet 8 2. Utvärdering av hur samarbetsavtalet har genomförts 9 2.1. Samarbetet i huvudstadsregionen 9 2.1.1. Fördjupning av samarbetet i huvudstadsregionen 9 2.1.2. Utveckling av verksamheten inom delegationen för huvudstadsregionen 9 2.1.3. Fullmäktigeledamöternas utvärdering av samarbetet i huvudstadsregionen 10 2.2. Verkställighet av riktlinjerna för huvudstadsregionen 12 2.2.1. Den internationella konkurrenskraften höjs 12 2.2.2. Markanvändningen, boendet och trafiken utvecklas 12 2.2.3. Välfärdstjänsterna utvecklas och serviceverksamheten effektiviseras 13 2.3. Övrigt regionalt samarbete 14 2.4. Samarbete med staten 15 3. Personalens delaktighet 17 4. Övriga bedömningar om det regionala samarbetet 18 4.1. Revisionsnämndernas utvärderingsberättelser 18 4.2. Utvärdering av Helsingforsregionens stadsregionplan 19 5. Genomförandet av utvärderingen 21 Källor 22

4

5 Inledning Det politiska forumet för huvudstadsregionens samarbete, delegationen för huvudstadsregionen, grundades genom beslut av städernas fullmäktige 2004. Utgående från detta har stadsstyrelserna i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla godkänt ett samarbetsdokument som utgör grunden för det avtalsbaserade samarbetet. Samarbetet har fördjupats och utvidgats i enlighet med det samarbetsavtal som stadsfullmäktigeförsamlingarna godkände 22.5.2006. I detta avtal förbinder sig städerna till ett omfattande utvecklingsarbete för att förverkliga regionens strategier vid reformen av kommun- och servicestrukturen. Samtidigt beslutades att samarbetet mellan regionen och staten skall främjas. Alla förslagen från de arbetsgrupper som tillsatts för att verkställa samarbetsavtalet stod klara vid utgången av 2007. En del av förslagen har redan genomförts eller framskridit till genomförandeskedet. Enligt städernas samarbetsavtal utvärderar avtalsstäderna under 2008 hur samarbetet inom huvudstadsregionen har fungerat och vilka resultat som uppnåtts samt fattar nödvändiga beslut om vidare åtgärder. I utvärderingen vägs också in hur man bör utveckla uppgifter och befogenheter kommunerna emellan inom Helsingforsregionen samt den ömsesidiga arbetsfördelningen. Utvecklingen av hur arbetsuppgifterna fördelas berör även SAD, Nylands förbund liksom eventuellt vissa statliga regionförvaltningsenheter. Beslut om en utredning av fördelar och nackdelar med en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen fattas separat i sammanhanget. Samordningsgruppen inom delegationen för huvudstadsregionen förde en remissdebatt om utvärderingen vid sitt sammanträde 1.2.2008. På basis av detta godkändes utvärderingsprogrammet av delegationen för huvudstadsregionen 12.2.2008. Vid samma tillfälle fattade delegationen beslut om att inte igångsätta beredningen av en utredning över fördelar och nackdelar med en sammanslagning av städerna. Syftet med utvärderingen har varit att utreda hur de samarbetsprojekt som satts i verket utgående från samarbetsavtalet liksom de övriga överenskomna åtgärderna (Samarbetet i Helsingforsregionen, personalens delaktighet och samarbetet med staten) har genomförts fram till dags dato och att företa en utvärdering av hur samarbetet har avlöpt. Resultaten av det regionala samarbetet och effekterna utvärderas tidigast i slutet av följande fullmäktigeperiod (2009 2012). Utvärderingen har genomförts under våren 2008 genom självutvärdering av samordningsgruppen och huvudstadsregionens stadsdirektörers möte. I utvärderingen ingår dessutom synpunkter från ledningen för olika verksamhetsområden. Resultaten av fullmäktigeenkäterna och den av personalens uppföljningsgrupp företagna evalueringen över det regionala samarbetet har dessutom också beaktats. Utvärderingens resultat behandlas vid städernas gemensamma fullmäktigesammanträde i Vanda 10.6.2008.

6

7 Hur samarbetsavtalet har genomförts 1 1.1. Förverkligandet av samarbetsprojekt I samarbetsavtalet kom man överens om hur de viktigaste strategierna för huvudstadsregionen genomförs och fastställdes sammanlagt 42 regionala samarbetsprojekt och åtgärder med syftet att utveckla samarbetet och ägarstyrningen höja huvudstadsregionens internationella konkurrenskraft utveckla markanvändning, boende och trafik förbättra välfärdstjänsterna och effektivisera serviceproduktionen. Inför beredningen av samarbetsprojekten tillsatte huvudstadsregionens stadsdirektörers möte 14 arbetsgrupper. Delegationens samordningsgrupp godkände arbetsgruppernas uppgiftsbilder 19.6.2006. Arbetsgruppernas uppgiftsbilder, deras åtgärdsförslag och förslagens behandlingsläge har sammanställts i samband med utvärderingen. Lägesrapporten bifogas som separat bakgrundsmaterial. 1.2. Samarbetsavtalets genomförande i övrigt En del av samarbetsavtalsmålen har förverkligats utom arbetsgrupperna, i form av bilateralt samarbete städerna emellan eller inom ramarna för SAD- eller HNS-samarbetet. 1.2.1 Överföring av markområden I samarbetsavtalet definierades åtgärder för överföring av markområden och partiella kommunsammanslagningar för att bidra till en utveckling av Helsing-forsregionens samhällsstruktur. För att utvidga bosättningen skall Helsingfors och Vanda enligt avtalet byta områden i Nedre Dickursby samt den s.k. Västerkullakilen medan Sibbos västra delar ansluts till huvudstadsregionen. Utgående från det förslag som Helsingfors stadsfullmäktige framställde i juni 2006 tillsatte inrikesministeriet en kommunindelningsutredare. På basis av utredarens förslag fattade statsrådet beslut sommaren 2007. I januari 2008 förkastade Högsta förvaltningsdomstolen de besvär som inlämnats med anledning av beslutet. Den s.k. Västerkullakilen och de västra delarna av Sibbo ansluts till Helsingfors från och med 1.1.2009. Ingen överföring av området nedre Dickursby mellan Vanda och Helsingfors har aktualiserats. 1.2.2. Huvudstadsregionens trafiksystem och SAD-samarbetet Utgående från den praxis som etablerats i Planen för huvudstadsregionens trafiksystem (PLJ) har kollektivtrafiken utvecklats som partnerskap i samarbete mellan städerna och staten och på basis av avsiktsförklaringar (vilka i tidigare samarbetsdokument har kallats intentionsavtal). Den nyaste, PLJ för 2007, är klar med undantag för avsiktsförklaringen. Om kostnads-fördelningen för planeringen och byggandet av Ringbanan har en avsikts-förklaring ingåtts mellan Banförvaltningscentralen och Vanda stad. Utgående från statsrådets rambeslut justeras avsiktsförklaringen. På motsvarande sätt har finansieringen av västmetron överenskommits mellan staten och städerna Esbo och Helsingfors. Esbo och Helsingfors har grundat ett bolag, Länsimetro Oy, för att genomföra metroprojektet. Enligt samarbetsavtalet skall man i samband med kollektivtrafikens regionala omorganisering utreda ett tariffsystem för kollektivtrafiken som utgår från resornas längd. Förnyelsen av kollektivtrafikens tariffsystem har beretts som samarbete inom SAD.

8 En samhällsstruktur i enlighet med hållbar utveckling är en viktig utgångspunkt när markanvändningen, boendet och trafiken i regionen utvecklas. Målen för hållbar utveckling stöds också via den klimatstrategi för huvudstadsregionen som beretts i form av ett samarbete inom SAD. I denna strategi tar man fasta på städernas egna beslut och aktivitet när det gäller att ta i bruk metoder som kan bidra till en minskning av växthusgasutsläppen. Städerna har godkänt den gemensamma klimatstrategin (Klimatstrategi för huvudstadsregionen 2030) och den verkställs i städerna. Kollektivtrafiken har utvecklats i enlighet med PLJ-praxis. Verksamheten inom det av Esbo och Helsingfors samägda bolaget Länsimetro Oy inleddes hösten 2007. Förnyelsen av tariffsystemet för regionens kollektivtrafik har nått beslutsskedet. 1.2.3. HNS-samarbetet Den administrativa strukturen inom den specialiserade sjukvården i huvudstadsregionen omorganiserades i början av 2006, varvid ett sjukvårdsområde för universitetscentralsjukhuset i Helsingforsregionen etablerades. I denna helhet ingår HUCS-Helsingfors sjukhus, Jorvs sjukhus och Pejas sjukhus. Denna reform korrigerade det problem som uppstått i huvudstadsregionen i och med att styrelsen för samkommunen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS), i avvikelse från övriga HNS-områden, också fungerat som huvudstadsregionens nämnd. Efter reformen fungerar HUCS-Helsingfors sjukhus, Jorvs sjukhus och Pejas sjukhus som ett enda sjukhus underställt en gemensam nämnd och ledning. HNS styrelse godkände i september 2007 HNS nya ledningsorganisation och dess måltidtabell. Den nya ledningsorganisationen stödjer den nya strategi som är under arbete. Målet för denna är kundorientering, en ägarstyrning som är mer överskådlig än tidigare samt förbättrad kostnadseffektivitet och produktivitet. De av HNS styrelse godkända målen går i rätt riktning. Ur städernas synvinkel utgår utvecklingen av ägarstyrningen från att de uppställda målen förverkligas, vilket förutsätter engagemang av HNS ledning och en förmåga att genomdriva målen. En ändring av samkommunens ledningsorganisation räcker i sig inte till för att lösa sådana problem inom ägarstyrningen som förknippas med den specialiserade sjukvården. Den roll städernas politiska ledning innehar vid styrningen av den specialiserade sjukvården utvecklas via ägarstyrningens mekanismer. Tillsammans med HNS bör ledningssystemet utvecklas, för att trygga en kostnadsutveckling inom den specialiserade sjukvården som är mer jämn och framsynt än vad som nu är fallet. Enligt städernas åsikt skall HNS ledning säkerställa, att samkommunens medlemskommuner och därigenom de stora städerna i huvudstadsregionen i ett tillräckligt tidigt skede ges möjlighet att delta i HNS strategiarbete som en del av verksamhetens planeringsprocess. I praktiken betyder detta att mål för samkommunen uppställs, att verksamhetens prioriteringsområden planeras, att det finns principer att efterfölja vid beställningen och prissättningen av tjänster samt att investeringar planeras. HNS problem just nu är särskilt att serviceavtalen inte håller och det därigenom årligen uppkommer överskridningar i kostnadsnivåerna. I ägarstyrningen fästs uppmärksamhet dessutom vid omfattningen av HNS investeringsprogram, ägarförhållandena inom framtida affärsverk och dotterbolag samt dessas förvaltning, liksom rationaliseringar i HNS servicenät. När delegationen för huvudstadsregionen 2004 behandlade ett separat berett förslag till reform av HNS förvaltning fäste delegationen uppmärksamhet vid ändringen av lagen om specialiserad sjukvård, så att samkommunfullmäktige frångås och man i stället övergår till att ha samkommunstämmor. I och med detta skulle man kunna säkerställa att det organ som brukar samkommunens högsta beslutanderätt faktiskt lyssnar till ägarnas åsikt. Ur huvudstadsregionens perspektiv är det nödvändigt att vidareutveckla systemen för styrning och finansiering av den specialiserade sjukvården i samarbete med HNS och dess medlemskommuner.

9 Utvärdering av hur samarbetsavtalet har genomförts 2 2.1. Samarbetet i huvudstadsregionen 2.1.1. Fördjupning av samarbetet i huvudstadsregionen Delegationen för huvudstadsregionen grundades från och med 1.6.2004 genom samstämmiga beslut av städernas fullmäktige. Delegationen är ett samarbetsorgan för städernas högsta förtroendevalda och häri ingår presidierna i städernas fullmäktige och styrelser. Hörnstenar för huvudstadsregionens utveckling på lång sikt utgörs av den 2004 godkända gemensamma visionen och de tre strategiska grundpelarna för att förbättra välfärdstjänsterna och den internationella konkurrenskraften samt för att utveckla stadsstrukturen och boendet. Regionens strategiska mål har inkluderats i städernas strategier och verksamhets- samt ekonomiplaner från och med 2005. Den riksomfattande kommun- och servicestrukturreformen (projektet Paras) inleddes hösten 2005. Huvudstadsregionens särställning och Helsingforsregionens särskilda karaktär erkändes av projektet. I februari 2006 godkände delegationen för huvudstadsregionen de regionala riktlinjerna inom kommun- och servicestrukturreformen och i maj 2006 godkändes dessa i städernas fullmäktige som en del av samarbetsavtalet. Modellen för huvudstadsregionen utgår från ett frivilligt samarbete baserat på nätverk och en fördjupning av detta. Städernas omfattande och avtalsbaserade utvecklingsarbete inom alla sektorer har framskridit jämsides med det systematiska utvecklingsarbete som förutsätts inom ramarna för kommun- och servicestrukturreformen. Verksamheten inom delegationen för huvudstadsregionen har grundats på gemensamt godkända strategier. Delegationens roll har varit central, särskilt inom kommun- och servicestrukturreformen. 2.1.2. Utveckling av verksamheten inom delegationen för huvudstadsregionen Enligt samarbetsavtalet effektiviseras verksamheten inom delegationen för huvudstadsregionen och utvidgas dess politiska representativitet under 2006 genom separata beslut av städernas fullmäktige. Målen har varit att effektivisera delegationens nuvarande förfaringssätt, att utvidga de politiska gruppernas representativitet i delegationens sammansättning och att skapa ett nytt ägarstyrningssystem för styrningen av interkommunala organisationer. Städernas fullmäktige godkände i december 2006 en justering av samarbets-dokumentet från och med början av 2007. Genom beslutet ändrades de principer som gäller för delegationens sammansättning. Vid sammanträdet 13.2.2007 valde delegationen två nya medlemmar för sin mandattid 2007 2008. I och med detta växte delegationens medlemsantal till 25 personer. Samordningsgruppen från 2005 tillsattes ursprungligen för att bereda kommun- och servicestrukturreformen. Den bildades av delegationens tekniska arbetsutskott och kompletterades med företrädare utsedda av de politiska grupperna. År 2006 bestod samordningsgruppen av sammanlagt nio medlemmar och år 2007 av sammanlagt elva. De medlemmar av samordningsgruppen som inte hör till delegationen för huvudstadsregionen har närvaro- och yttranderätt vid delegationens möten. Enligt samarbetsdokumentet hålls möten också i utvidgad sammansättning. Den utvidgade delegationen för huvudstadsregionen består utom av delegationsmedlemmarna också av ordförandena

10 för alla fullmäktigegrupper i regionen. Under pågående fullmäktigeperiod består den utvidgade delegationen av 57 medlemmar. De utvidgade mötena har hållits i form av seminarier som varit öppna för allmänheten. Modellen för samarbetet i huvudstadsregionen bygger på nätverks samarbete och en fördjupning av det. Avsikten har varit att utveckla och stärka den sam arbets modell som skapats under de senaste åren, så att städerna tillsammans ska kunna anta de kommande utmaningarna i regionen. Regionsamarbetsgruppen och ägarstyrningsgruppen har föreslagit att det ska tillsättas en fristående ägarstyrningsgrupp. Arbetsgruppernas förslag behandlades vid delegationens möte den 12 februari 2008. Delegationen beslöt att ägarstyrningen sköts av samordningsgruppen tills saken avgörs i anslutning till fortsatta åtgärder som föreläggs stadsfullmäktige. De centrala samarbetspartnerna för städerna i huvudstadsregionen är Huvudstadsregionens samarbetsdelegation (SAD), Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) och Nylands förbund, vilka är sakkunniga i delegationen. Högskolorna och universiteten är också viktiga samarbetsparter. Städerna i regionen har samma vision som dessa. Delegationens möteshandlingar är offentliga. Medierna har underrättats om mötena regelbundet. Informationen förbättrades hösten 2006 då städernas gemensamma regionportal på webben öppnades och ett informationsblad började ges ut. Den politiska representationen i delegationen för huvudstadsregionen har breddats sedan ingången av 2007. Ärendena har beretts av tjänsteinnehavare och behandlats av förtroendevalda, vilket gett resultat och löpt väl. Städerna har olika berednings- och ledarkultur, vilket i någon mån har stört beredningen, men med tiden sker säkerligen en utjämning då den regionala strategiska planeringen utvecklas. Den politiska dialogen särskilt inom samordningsgruppen har varit en styrka vid organisationen av samarbetet och under beredningsprocessen, och den har främjat beredningen och genomförandet av samarbetsprojekten. Samhörigheten och dialogen i regionen har främjats bl.a. genom den utvidgade delegationens temaseminarier och med olika slags möten för intressentgrupper i anslutning till kommun- och servicestrukturreformen. Delegationen för huvudstadsregionens roll och uppgifter samt övriga samarbetsstrukturer ska vidareutvecklas. När det gäller ägarstyrningen har framstegen inte varit tillräckliga. Ägarstyrningen inom städernas inbördes samarbetsorganisationer har ordnats tillfredsställande. I de samarbetsorganisationer där det utöver städerna i huvudstadsregionen också deltar andra instanser, exempelvis HNS och Nylands förbund, släpar ägarstyrningen efter. Det är angeläget att ägarstyrningen och organiseringen i sammanhanget utvecklas framöver. Satsningar ska göras på hanteringen av partnerskap. Samarbetet med olika partner ska systematiseras och den strategiska styrningen beträffande de centrala partnerna ska effektiviseras. Angelägenheter som gäller invånarnas vardag har inte lyfts fram tillräckligt. Kommunikationen har med beaktande av omständigheterna lyckats tillfredsställande. 2.1.3. Fullmäktigeledamöternas utvärdering av samarbetet i huvudstadsregionen Som en del av utvärderingen av hur arbetsrutinerna och arbetet under fullmäktigeperioden 2005 2008 har utfallit ombads ledamöterna bedöma hur samarbetet inom huvudstadsregionen har lyckats hittills som helhet. Benägenheten att besvara hela enkäten varierade städerna emellan en aning, och svarsprocenten var relativt låg utom i Vanda. Därför kan resultatet av enkäten anses endast riktgivande. Frågan hur regionsamarbetet fungerar ur stadsfullmäktigeledamöternas synvinkel ställdes nu för första gången i alla städer på samma sätt och med en egen, fristående fråga. Enkäten ingick samtidigt i det riksomfattande demokratibokslutet, som städerna i huvudstadsregionen har deltagit i som pilotkommuner eller i någon annan form.

11 Figur: Utfallet av regionsamarbetet enligt fullmäktigeledamöterna i huvudstads regionen (procent av de ledamöter som svarat) Regionsamarbete (%) Grankulla (n=13) Esbo (n=22) Vanda (n=45) Helsingfors (n=39) 0 20 40 60 80 100 % Mycket god Rätt god Tillfreds ställande Rätt dålig Mycket dålig Helsingfors stads faktacentral, stadsforskningen, Pirjo Lindfors Utom att besvara flervalsfrågan hade ledamöterna möjlighet att motivera sin ståndpunkt verbalt, nedan ett sammandrag av motiveringarna: Helsingfors Vi har kommit framåt i några ärenden, men ibland går det långsamt Regionsamarbetet är främst i de ledande tjänsteinnehavarnas händer Beslutsfattandet är skenbart, om delegationen inte har någon verklig makt. Å andra sidan är demokratiunderskott ett hot, om mer beslutanderätt ges till en instans som inte tillkommit genom val Ibland bevakar varje stad sitt eget revir Esbo Samarbetet på frivillig bas har gett resultat Stora beslut har tagits, nu ska de genomföras Demokratiunderskottet i beslutsfattandet stämmer till eftertanke Vanda Samarbetet har förlöpt väl och konkreta resultat har uppnåtts t.o.m. i svåra frågor Beslutsfattandet är styvt och krångligt Beslutsfattande är Helsingforsdominerat Grankulla Samförstånd har nåtts i gemensamma frågor och konkreta mål har nåtts i arbetsgrupperna Det blir svårare att hålla beslutanderätten inom den egna kommunen demokratin blir lidande Andra beslutar över Grankullas angelägenheter Samarbetet har störts särskilt av den senaste tidens diskussion om en folkomröstning Missnöje över att samarbetet är Helsingforsdominerat.

12 2.2. Verkställighet av riktlinjerna för huvudstadsregionen De arbetsgrupper som tillsatts för att verkställa riktlinjerna i samarbetsavtalet har slutfört sina arbeten inom utsatt tid inom 2007. Arbetsgruppernas uppdrag och framställningar samt den regionala och stadsvisa behandlingen av dem framgår av en separat lägesöversikt. Samarbetet inom huvudstadsregionen har hittills främst gått ut på att utreda samarbetsmöjligheterna, de konkreta resultaten syns så småningom. Regionsamarbetet går nu från utrednings- och planeringsfasen till genomförandefasen. Flera av samarbetsprojekten blir klara inom utsatt tid antingen i början av 2009 eller i början av 2010. 2.2.1. Strategiskt mål: Den internationella konkurrenskraften höjs Målet har varit att se till att projekten i näringslivsstrategin och innovationsstrategin för regionen ingår i städernas strategier och att projekten genomförs systematiskt. Ett annat mål är att koppla verksamheten inom företaget för internationell marknadsföring av näringslivet till de regionala planerna. Uppkomsten av nya företag och tillväxten inom nuvarande företag har främjats. Företagskuvöser har stötts och deras resultat har utvärderats. Regionala företagstjänster har utvecklats. I februari 2008 öppnades en gemensam företagsservicecentral för invandrare i huvudstadsregionen. Uppkomsten av konkurrenskraftiga tillväxtkluster och klustersamarbete har främjats genom medverkan i beredningen och genomförandet av finansieringen av programmet för ett kompetenscenter 2007 2013. Huvudstadsregionen deltar i allt som allt nio nationella kompetenskluster. Dessutom har utvecklingen av tre kompletterande regionala kompetenskluster inletts inom branscherna programvaror, kompetensintensiva tjänster för affärslivet och logistik. Den internationella marknadsföringen av näringslivet har stärkts genom det nygrundade regionala företaget Greater Helsinki Promotion. Projekten i sammanhanget har gått ut på bl.a. stöd för att starta ett kemikaliekluster i anslutning till EU:s kemikalieverk, produktifiering av konceptet Helsinki Living Labs, operation Kina, rekrytering internationellt till universiteten och högskolorna i regionen och främjande av kännedomen om dessa. Vidare strävar städerna fortsättningsvis efter ett bättre gemensamt bruk av internationella nätverk, samordning av utbudet av internationella tjänster samt samarbete inom internationell kommunikation och marknadsföring. Städerna har också börjat samarbeta intensivare inom turism och när det gäller evenemang. Beredningen av en strategi för internationell konkurrenskraft för metropolområdet har inletts. Konkurrensstrategin har som mål att bestämma för metropolområdets konkurrenskraft viktiga insatsområden och nödvändiga åtgärder. Den koncentrerar sig särskilt på att fördjupa städernas roll när det gäller att främja konkurrenskraften. Konkurrensstrategin hör till spetsprojekten i regeringens metropolpolitik. Strategin blir färdig inom 2008. De regionala samarbetsprojekten för en bättre internationell konkurrenskraft har varit framgångsrika. Samarbetet med staten kring metropolpolitiken har fått en god början. Det regionala företaget för marknadsföring av näringslivet har kommit väl igång. Innovationsverksamheten måste konkretiseras i fortsättningen. 2.2.2. Strategiskt mål: Markanvändningen, boendet och trafiken utvecklas Genomförandeprogrammet för markanvändning, boende och trafik (MBT 2017) som de 14 kommunerna i Helsingforsregionen utarbetat tillsammans blev klart den 18 januari 2008. Av programmet framgår de tidsprogrammerade mål och åtgärder för hela Helsingforsregionen med vilka de gemensamt bestämda bostadsproduk tions målen kan nås. MBT 2017 för Helsingforsregionen är det första genomförandeprogrammet i sitt slag. Enligt programmet ska det produceras ca 13 000 bostäder årligen fram till 2017. Målet är att 20 procent ska vara hyresbostäder med statligt stöd. Kommunerna ser därmed till att den solidariska bostads-

13 politiken följs i regionen. I programmet föreslås hur bostadsproduktionen ska fördelas per kommun och kommungrupp. I programmet bedöms också riskerna med byggandet. De största riskerna gäller markägande och hur marken bereds för byggande. Av åtgärdsdelen framgår gemensamma mål för att förbättra betingelserna för bostadsproduktionen. Dessa gäller kommunernas markpolitik, planläggning, trafiksystem, kommunalteknik och utveckling av samarbetsformerna. Det är redan överenskommet att det regionala samarbetet ska fortsätta. Beredningen av en gemensam vision fram till 2050, som utarbetas utifrån en internationell idétävling, har inletts. Avsikten är att visionen ska vara färdig våren 2009. Utifrån visionen utarbetas en gemensam strategi och därefter uppdateras genomförandeprogrammet MBT 2017. Städerna i huvudstadsregionen utför också det följande generalplanearbetet i samråd. Ledningen för markanvändnings- och bostadssektorerna bedömer att statens åtgärder väger tungt när det gäller att genomföra åtgärdsförslagen. Hur förslagen om markanvändning, boende och trafik utfaller påverkas av hur kommunernas olika verksamhetskulturer sammanjämkas och hur resurserna dimensioneras. MBT-helhetens verkningar är omfattande och genomgripande. De 14 kommunerna i Helsingforsregionen har samarbetat sinsemellan. Nästan alla åtgärdsförslag angående markanvändning, boende och trafik i samarbetsavtalet uppskattas bli genomförda fram till 2012. 2.2.3. Strategiskt mål: Välfärdstjänsterna utvecklas och serviceverksamheten effektiviseras Samarbetet utgår från att samanvändningen av servicen stegvis byggs ut, särskilt i städernas gränsområden. Invånarna i regionen ska kunna välja kommunal service oberoende av kommungränser. Strävan har varit att organisera den svenska servicen regionalt, särskilt inom undervisningen, vuxenutbildningen och hälsovården. Utgångspunkten har utom att utöka samanvändningen också varit att effektivisera serviceproduktionen så att de av städernas funktioner som är centrala för produktionseffektiviteten organiseras regionalt. I enlighet med samarbetsavtalet har bättre service över kommungränserna och effektivare serviceproduktion främjats också när det gäller tekniska sektorn och med hjälp av utvecklade stödtjänster, t.ex. elektronisk kommunikation. Ett tidsbundet avtal om upphandlingssamarbete har träffats. I början av 2008 öppnade det för städerna i huvudstadsregionen gemensamma miljölaboratoriet. Den fortsatta beredningen av planerings- och beställarfunktioner inom den regionala kollektivtrafiken och omläggningen av vattentjänster har inletts. Social- och hälsovårdsväsendet En starkare och utvecklad primärvård är ett gemensamt mål för städerna i huvudstadsregionen. Primärvården utvecklas utifrån de nuvarande förvaltningsstrukturerna. Inom den specialiserade sjukvården har samarbetet haft som mål att omorganisationen av HNS genomförs så att huvudstadsregionen utgör ett eget sjukvårdsområde. Inom hälsovården börjar användningen av samjour över kommungränserna från ingången av 2009. Samjour inom munhälsovården ordnas också från början av 2009 på Helsingfors och HNS sjukhus för samjour i Mejlans. Enheten för specialiserad munvård placeras i Helsingfors universitets lokaliteter i Brunakärr. Ordnandet av socialjour dygnet runt har framskridit. Regionens gemensamma telefontjänst för hälsorådgivning fortsätts. Samanvändningen inom barndagvården utvidgas stegvis. Syftet är att dagvårdstjänsterna är fritt tillgängliga fr.o.m. augusti 2012.

14 De projekt för samanvändning av tjänster som genomförs under de närmaste åren väntas medföra kostnadsbesparingar. Vid sidan av en förbättring av produktiviteten syftar samarbetet också till att öka verkningsfullheten. Enligt social- och hälsovårdssektorns ledning kommer samarbetet mellan städerna och en aktiv växelverkan att inverka på hur åtgärderna lyckas. Bildningsväsendet Utgångspunkten för utvecklingen av den grundläggande utbildningen har varit att undervisningen ordnas enligt närskoleprincipen. Målet för det regionala samarbetet har varit att tjänsterna i gränsområden dimensioneras och ordnas gemensamt. Kvantitativa och kvalitativa riktlinjer för gymnasienätet har fastställts. Ett tidsbestämt avtal har ingåtts om fördelningen av kostnaderna för gymnasiegång över kommungränserna. Inom yrkesutbildningen har beräkningen av utbildningsbehov och samarbetsnätverket stärkts med avtal. Utgående från de kommunala yrkeshögskolornas arrangemang när det gäller utbildningssektorer och de utredningar som gällt omorganiseringar har Stadia och Evtek sammanslagits till yrkeshögskolan Metropolia, som inleder sin verksamhet 1.8.2008. Enligt bildningsväsendets ledning främjas genomförandet av att samarbetet är välfungerande och regelbundet och parterna binder sig till de gemensamma målen. Utöver det regionala beslutsfattandet har också statsmaktens åtgärder rätt stor betydelse för hur arbetet lyckas. Bildningsväsendets ledning anser att man för att främja genomförandet av åtgärderna i fortsättningen ska fästa mer vikt än tidigare vid att få klara grundläggande riktlinjer av de politiska beslutsfattarna. De för verkställande av samarbetsavtalet tillsatta arbetsgruppernas alla åtgärdsförslag genomförs senast 2012. Samanvändningen av tjänster och det övriga samarbetet inom basservicen samt effektiviseringen av serviceproduktionen har avancerat planenligt. 2.3. Övrigt regionalt samarbete Samarbetet mellan Helsingforsregionens 14 kommuner baserar sig på ett 2005 godkänt samarbetsavtal. Huvudstadsregionens städer har i sitt inbördes samarbetsavtal bundit sig att fortsätta samarbetet enligt det ovan nämnda avtalet. Helsingforsregionens samarbete är samverkan mellan tre kommungrupper med tyngdpunkten särskilt på att utveckla markanvändningen, boendet och trafiken. Helsingforsregionens kommuner har som gemensamt mål att trygga regionens internationella konkurrenskraft. Samarbetet intensifieras och breddas stegvis. Lojo och Borgå föreslog i april 2008 att städerna skulle tas med som medlemskommuner i Helsingforsregionens samarbetsmöte. Städerna konstaterar att de redan nu är en del av metropolområdet och att beroendet av huvudstadsregionen kommer att öka kraftigt i den närmaste framtiden. Samarbetet i Helsingforsregionen har ägnats mindre uppmärksamhet i delegationens för huvudstadsregionen verksamhet. Samarbetet mellan Helsingforsregionens kommuner har framskridit väl. Ett betydelsefullt resultat är avsiktsförklaringen mellan Helsingforsregionens kommuner och staten för att öka bostads- och tomtutbudet. Att andra kommuner i metropolområdet söker sig till samarbetet i Helsingforsregionen visar att betydelsen av ett bredare regionalt samarbete ökar. Samarbetet i Helsingforsregionen utvärderas separat under hösten 2008 i samråd mellan de 14 kommunerna.

15 2.4. Samarbete med staten I samarbetsavtalet fastställs att Avtalsstäderna utvecklar samarbetet i samråd med staten. Målet är att träffa ett avtal för huvudstadsregionen mellan staten och avtalsstäderna, i vilket parterna i fråga om de centrala ministeriernas verksamhetsområden kommer överens om gemensamma åtgärder för utveckling av huvudstadsregionen och om statsunderstöd för betydelsefulla projekt. Delegationen för huvudstadsregionens samordningsgrupp föreslog 12.3.2007 regeringen ett omfattande partnerskap för att utveckla metropolområdet. Avsikten har varit att partnerskapet ska basera sig på ett avtal för huvudstadsregionen med vilket staten och städerna tillsammans utvecklar regionens internationella konkurrenskraft, en fungerande stadsmiljö och de specialfrågor i serviceproduktionen som uppstår i en urban livsmiljö. Metropolpolitik I regeringsprogrammet (Matti Vanhanens II regering, 19.4.2007) definieras målen för metropolpolitiken på följande sätt: För specialfrågorna i huvudstadsregionen läggs grunden för en metropolpolitik som syftar till att lösa problemen i anslutning till markanvändningen, boendet och trafiken, främja näringspolitiken och internationaliseringen samt förhindra utslagning. Kulturell mångfald och tvåspråkighet främjas. Mellan staten och kommunerna i huvudstadsregionen stärks och utvidgas systemet med avsiktsförklaringar och det samarbete som grundar sig på partnerskap mellan olika statliga förvaltningsområden. Statsrådets ministergrupp för förvaltning och regional utveckling har samordnat metropolpolitiken och fastställt insatsområdena utifrån regeringsprogrammets mål: markanvändning, boende och trafik, stärkande av den internationella konkurrenskraften, kulturell mångfald, immigration, tvåspråkighet och social harmoni. För varje insatsområde har de viktigaste åtgärderna definierats. Varje ministerium svarar för träffande av eventuella avsiktsförklaringar inom sitt förvaltningsområde. Metropolpolitikens områdesavgränsning är flexibel. Avsiktsförklaring för att öka bostads- och tomtutbudet Mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen undertecknades 18.1.2008 en avsiktsförklaring för att öka bostads- och tomtutbudet i regionen. Utgångspunkten är det mål som uppställts i den av delegationen för huvudstadsregionen 15.5.2007 godkända och till staten i anslutning till kommun- och servicestrukturprojektet lämnade stadsregionplanen. Regionens produktionsmål för åren 2008 2017 är att varje år i medeltal bygga 12 000-13 000 bostäder. Målet är att den statsstödda hyresbostadsproduktionen i områdets kommuner ska uppgå till 20 %. Stadsregionplanens MBT-del godkändes i alla Helsingforsregionens kommuner och den trädde i kraft 1.4.2008. Avtalet gäller till 31.12.2011 och avsikten är att det ska förnyas under 2011. Avtalet gäller tomtutbud, främjande av en produktion och ett utbud av bostäder som motsvarar efterfrågan samt rättidigt genomförande av de trafikprojekt som är en förutsättning för den eftersträvade bostadsproduktionen. Avsiktsförklaringen följs upp av en uppföljningsgrupp som en gång om året avlägger rapport till den kommundirektörsgrupp som sammanträder under ledning av bostadsministern. Gruppen ska följa upp hur åtgärderna enligt avsiktsförklaringen framskrider och vilka verkningar de har samt följa med utvecklingen i omvärlden. Program för minskning av bostadslösheten I statens och kommunernas avsiktsförklaring om bostads- och tomtutbudet tryggas förutsättningarna för produktion av ARA-bostäder för grupper med särskilda behov genom en ökning av bidragen. På initiativ av miljöministeriet har ett åtgärdsprogram för minskning av långtidsbostadslösheten utarbetats. Syftet med programmet är att långtidsbostadslösheten ska halveras före utgången av 2011 och avskaffas senast 2015. Mellan staten och städerna träffas senast 30.5.2008 avsiktsförklaringar där statens deltagande i finansieringen av åtgärderna fastställs och investeringsutgifterna för projekten och den stödpersonal som arbetar vid enheterna bestäms. Staten har förbundit sig att finansiera hälften av investeringarna för ny- eller ombyggnadsprojekt och av löneutgifterna för ny stödpersonal.

16 Övriga avsiktsförklaringar I enlighet med metropolpolitikens fokusområden utvidgas förfarandet med avsiktsförklaringar också till andra sektorer. Beredningsarbetet för att få till stånd en avsiktsförklaring för bl.a. invandringspolitiska åtgärder inleddes i april 2008. Samarbetet har fortskridit särskilt väl med staten. I statens verksamhetsmodell noteras en betydande förändring som framkommer bl.a. genom metropolpolitiken, avsiktsförklaringen mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen om en ökning av utbudet på bostäder och tomter, satsningen på trafikinvesteringar och satsningen på högskoleväsendet i regionen (innovationsuniversitetet). Beredningen med sikte på ett avtal för huvudstadsregionen har inte inletts, men de centrala målen för huvudstadsregionen ingår i regeringsprogrammet för regeringen Vanhanen II och det metropolpolitiska projekt som har initierats på basis av regerings-programmet. I fråga om metropolpolitikens spetsprojekt har huvudstadsregionen som mål att åstadkomma avsiktsförklaringar. De 14 kommunerna i Helsingforsregionen har ca 1,3 miljoner invånare. En gemensam, regional MBT-plan jämte avsiktsförklaring bereddes för ett relativt stort område på mycket kort tid. Det är viktigt med tanke på regionens utveckling att staten förbinder sig och ser till att de trafikprojekt som krävs för bostadsproduktionen genomförs i rätt tid. Metropolpolitiken genomförs praktiskt i städerna i samarbete med staten på avtalat sätt.

17 Personalens delaktighet 3 Huvudstadsregionens samarbetsprojekt granskas ur personalens synvinkel av en gemensam uppföljningsgrupp som regelbundet informeras om de olika projektens skeden som bas för diskussionen. Gruppen har bestått av stadsdirektörerna, beredningssekreterarna, personalledningen samt representanter för huvudavtalsorganisationerna i alla städer. Uppföljningsgruppen har sammanträtt regelbundet. Uppföljningsgruppen utarbetade gemensamma anvisningar för samarbetsförfarandet i samprojekten inom huvudstadsregionen. Det egentliga samarbetsförfarandet i fråga om projekten och deras verkningar för personalen genomförs enligt samarbetsavtalet för huvudstadsregionen i de städer där besluten fattas. Uppföljningsgruppen för huvudstadsregionens samarbetsprojekt gjorde en utvärdering med avseende på samverkan med hjälp av EFQM/CAF-kriterierna. Uppföljningsgruppens uppgift är att granska huvudstadsregionens samarbetsprojekt ur personalens synvinkel. Vid utvärderingen betonades att uppföljningsgruppen regelbundet har informerats om de olika projektens skeden som bas för diskussionen. Uppföljningsgruppen har erbjudit möjligheter till en dialog mellan personalrepresentanter och städernas ledning. Det bör i framtiden betonas att uppföljningsgruppens grundläggande uppgift är att granska projekten ur personalens synvinkel och att verkningarna på personalen bör utvärderas mer. Det ansågs utmärkt att parterna har kommit överens om gemensamma verksamhetsprinciper för samarbetsförfarandet. Det återstår dock att kontrollera hur samarbetet regionalt kan överföras på det interkommunala samarbetet så att helheten fungerar sammanhängande.

18 4 Övriga bedömningar om det regionala samarbetet 4.1. Revisionsnämndernas utvärderingsberättelser Revisionsnämnderna i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla har i sina utvärderingsberättelser kontrollerat samarbetet inom huvudstadsregionen och måluppfyllelsen för det regionala samarbetet. Helsingfors utvärdering börjar från 2004, Vandas från 2005 och Esbos samt Grankullas från 2006. Utvärderingsberättelserna för 2007 behandlas av fullmäktige i juni. Vid utvärderingen av 2006 års samarbete konstaterar Helsingfors revisionsnämnd att samarbetet mellan huvudstadsregionen och statsmakten utvecklas väl vilket nämnden finner ytterst positivt. Enligt samarbetsavtalet är målet att träffa ett avtal för huvudstadsregionen mellan staten och avtalsstäderna, i vilket parterna i fråga om de centrala ministeriernas verksamhetsområden kommer överens om gemensamma åtgärder för utveckling av huvudstadsregionen och om statsunderstöd för betydelsefulla projekt. Detta grundläggande mål uppfylldes 2007 när regeringen skrev in metropolpolitiken i sitt program. Ett gott exempel på samarbetet är det samarbetsavtal som godkändes när regionens fullmäktige för första gången sammanträdde tillsammans den 22 maj 2006. Delegationen för huvudstadsregionens portfölj för strategiska projekt innehöll 36 projekt som bereddes vidare under 2006. I oktober 2006 var största delen av projekten avslutade och de pågående projekten inneslöts i de avtalsenliga samarbetsprojekten. Samarbetet genomförs i form av projekt inom huvudstadsregionen. Regionala planer utarbetas bl.a. för bättre samordning av markanvändning, boende och trafik. Helsingfors revisionsnämnd lyfter som exempel på resultat fram regionportalen (www.helsingforsregionen.fi) och grundandet av ett gemensamt livsmedels- och miljölaboratorium. I december 2006 färdigställdes ett förslag om att sammanslå funktionerna vid yrkeshögskolorna Evtek och Stadia. Helsingfors revisionsnämnd följer upp i vilken utsträckning och på vilket sätt de åtgärdshelheter för Helsingforsregionen och huvudstads-regionen, som ingår i Helsingfors gemensamma strategier, blir genomförda. Esbo revisionsnämnd konstaterar i sin utvärderingsberättelse för 2006 att huvudstadsregionens samarbete på en kort tid har resulterat i konkreta framsteg och att det framskrider målmedvetet. Vanda revisionsnämnd nämner i sin utvärderingsberättelse för 2006 flera viktiga pågående projekt för regionalt samarbete som gäller utveckling av basservicen och utvärderar samarbetet inom servicen i regionen i termer av tillgänglighet och ekonomisk förbättring. Revisionsnämnden ser också regionsamarbetet som en strävan att reagera på det faktum att verksamhetsutgifterna måste anpassas till influtna skatteinkomster och statsandelar samt övriga inkomster. Grankulla revisionsnämnd noterar i sin utvärderingsberättelse för 2006 att tiden ännu inte är mogen för en fullständig analys av för- och nackdelarna av samarbetet inom huvudstadsregionen. Det är önskvärt att de personalresurser som binds till arbetet i arbetsgrupper medför nytta genom fortsatta åtgärder och samarbete med de övriga städerna i huvudstadsregionen. 4.2. Utvärdering av Helsingforsregionens stadsregionplan Lagen om en kommun- och servicestrukturreform (också kallad ramlagen) ålade olika stadsregioner att utarbeta stadsregionplaner. Planerna har utvärderats och resultaten publicerades den 3 april 2008. Utvärderingsarbetet koordinerades av Finlands Kommunförbund och i arbetet deltog också representanter för finansministeriet, miljöministeriet, kommunikationsministeriet, arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet samt utbildningsministeriet. En stadsregionplan enligt ramlagen skulle utarbetas endast för de fyra kommunerna i huvudstadsregionen. Våren 2007 konstaterades att det är mer ändamålsenligt att planen delvis blir gemensam för alla 14 kommuner i Helsingforsregionen. Stadsregionplanen beskrev vad de 14 kommuner-

19 na inom den närmaste framtiden avser att göra för att samordna markanvändningen, boendet och trafiken i regionen samt hur kommunerna i huvudstadsregionen avser att främja de centrala tjänsternas tillgänglighet oavsett kommungränserna. För planen utarbetade städerna i huvudstadsregionen en gemensam befolknings- och servicebehovsutredning för 2015 och 2025. Utgångspunkten var att Helsingfors pendlingsområde är Finlands enda metropolområde, de 14 kommunernas andel av landets befolkning är ca en fjärdedel och andelen av nationalprodukten är en tredjedel. Att säkerställa den internationella konkurrenskraften och en balanserad utveckling i metropolområdet är viktigt för välfärden och för en gynnsam utveckling av nationalekonomin i sin helhet. Som ett specifikt drag för regionen noterades höga boendekostnader i kärnområdet, bristen på arbetskraft och kollektivtrafikens förhöjda betydelse. I fråga om den offentliga ekonomin är potentialen för förnyade tjänstestrukturer stor i stadsregionerna. Helsingforsregionen har sina egna planer för att nå målet, men har bara kommit en liten bit på väg mot ett genomförande. Som stöd för genomförandet är staten redo att samarbeta och ingå partnerskap med Helsingforsregionen och övriga stadsregioner. Utvärderingsgruppen berömmer det mångsidiga samarbetet i fråga om boende i Helsingforsregionen. Bostadsprogrammet innehåller klara produktionsmål för bostadsproduktionen och särskilt för den produktion av hyresbostäder som stöds av staten. Utvärderingsresultaten för Helsingforsregionen låg i täten. Den allmänna bedömningen var att planen var lyckad i snart sagt varje delområde; planerna och åtgärderna var konkret framställda. I fråga om att styra byggandet i glesbygden har man dock inte framställt gemensamt godkända metoder och principer, och gemensamma markpolitiska mål saknas. Utvärderarna föreslår följande utvecklingsobjekt (sakkunnigbedömningens slutrapport s. 21 22): Samarbetet inom huvudstadsregionen och hela Helsingforsregionen måste fortgå och fördjupas i fråga om markanvändning, boende och trafik samt i fråga om anlitande av tjänster över kommungränserna för att regionens livskraft och konkurrenskraft ska säkerställas. Det är av yttersta vikt också nationellt. Det funktionella pendlingsområdet är betydligt mer omfattande än området för stadsregionplanen. I fortsättningen bör särskilt samarbetsformer som gäller styrningen av samhällsstrukturen och trafiksystemen utvecklas inom hela pendlingsområdet. I fortsättningen bör det också tydliggöras vilket samarbete som betonas inom huvudstadsregionen, Helsingforsregionen respektive det ännu större området. Regionen bör i fortsättningen få samarbetsförfaranden som gör det möjligt att uppställa och uppfylla gemensamma regionala mål för samhällsstrukturen. En framgångsrik utveckling av det regionala samarbetet förutsätter i framtiden att kommunernas markanvändningspolitik samordnas. I fråga om styrning av byggande i glesbygden bör man finna gemensamt godtagna metoder och principer. I fråga om boenderelaterat samarbete läggs fokus på nyproduktion. Dessutom behövs en diskussion om samarbetsformer som gäller det existerande bostadsbeståndet. När regionens markanvändningsprogram utvecklas, bör man ägna förhöjd uppmärksamhet åt samhällsstrukturens enhetlighet och funktionsmöjligheterna för kollektivtrafiken, särskilt den spårbundna trafiken. Det bör dryftas hur de trafikmässiga verkningarna av markanvändningen beaktas i beslutsfattandet och i den regionala schemaläggningen av genomförandet av markanvändningen med hänsyn till en hållbar utveckling.

20 Besluten kan inte vara beroende av trafikprojekt som tar lång tid att genomföra. Livet i regionen överskrider i hög grad kommungränserna, vilket medför att möjligheterna att anlita tjänster oavsett kommungränserna måste ökas kraftigt både i huvudstadsregionen och i kranskommunerna. Utvärderingen av stadsregionplanerna fortgår under 2008. I fortsättningen utvärderas huruvida städerna har lyckats fördjupa sitt samarbete tillräckligt också efter återkopplingen och förhandlingsprocessen och huruvida de har lyckats lösa de problem som vidlåder samarbetet. Särskilda fokusområden blir hur smidigt samarbetet fungerar i Helsingforsregionen och hur man kan skära ner arbetsinsatser som delvis överlappar varandra. Utvärderingen beaktar särskilt faktorer som måste genomföras för att målen för kommun- och servicestrukturreformen ska kunna nås. Sådana faktorer är t.ex. hur stadsregionen stöder smidighet i vardagslivet och tillgängliga tjänster och hur kommunerna kan lösa de problem som anknyter till konkurrensen mellan kommunerna t.ex. i fråga om genomförandet av den regionala bostadspolitiken.

21 Genomförandet av utvärderingen 5 Utvärderingsplanen behandlades i samordningsgruppen den 8 februari 2008 och i delegationen den 12 februari 2008. Samordningsgruppen har koordinerat och styrt beredningen av utvärderingen och utarbetandet av utvärderingsrapporten. Mötet för stadsdirektörerna har haft hand om beredningen och rapporteringen av utvärderingen med stöd av beredningssekretariatet för huvudstadsregionen. Materialet sammanställdes och utvärderingsrapporten skrevs 15.2 7.5.2008. Utvärderingen av samarbetet inom huvudstadsregionen genomfördes i form av s.k. självutvärdering på grundval av det material som verkställandet av samarbetsavtalet har genererat. Utvärderingen kompletterades genom enkäter. I mars-april 2008 gjordes en enkät till alla fullmäktigeledamöter i huvudstadsregionen i samband med en utvärdering som riktades till dem och som gällde fullmäktigeperioden 2005 2008. Ledamöterna ombads utvärdera hur samarbetet inom huvudstadsregionen har lyckats hittills. Resultaten av svaren ingår i den här utvärderingsrapporten. En enkät riktades till verksamhetsområdenas ledning och gällde social- och hälsovårdssektorn, bildningssektorn samt markanvändning, boende och trafik. Verksamhetsområdenas ledning ombads ge en gemensam syn på hur framgångsrikt de bedömer att samarbetsprojekten har genomförts och vilka faktorer som främjar eller förhindrar genomförandet. Utvärderingsplanen presenterades den 26 mars 2008 för personal- och arbetsgivarrepresentanternas gemensamma uppföljningsgrupp. Uppföljningsgruppens självutvärdering genomfördes vid uppföljningsgruppens möte den 21 april 2008. Utvärderingen behandlades i samordningsgruppen den 10 mars, den 28 april och den 12 maj 2008 samt i delegationen för huvudstadsregionen den 20 maj 2008. Delegationen framställer sitt förslag till stadsstyrelserna (behandling vecka 22 23). Utvärderingens resultat presenteras vid städernas gemensamma fullmäktigesammanträde den 10 juni 2008.

22 Källor Utvärdering av stadsregionplanerna hälsningar till regionerna Helsingfors, Västra Nyland, Borgå, Tavastehus och Lahtis. Möte för feedback om stadsregionplanerna den 3 april 2008 i Helsingfors Kaupunkiseutusuunnitelmien asiantuntija-arvioinnin loppuraportti, Helsinki 2008 Samarbetet i huvudstadsregionen i Vanda stads utvärderingsberättelser 2005, 2006 Samarbetet i huvudstadsregionen i Helsingfors stads utvärderingsberättelser 2004, 2005, 2006, Samarbetet i huvudstadsregionen i Esbo stads utvärderingsberättelse 2006 Samarbetet i huvudstadsregionen i Grankulla stads utvärderingsberättelse 2006 Bakgrundsmaterial Samarbetsavtal mellan städerna i huvudstadsregionen 22.5.2006 Pääkaupunkiseudun yhteistyösopimuksen hankkeiden toimeenpano. Lägesrapport 6.5.2008 Övrigt material Delegationen för huvudstadsregionens webbplats (www.helsingforsregionen.fi) Alexander Otgaar, Leo van den Berg, Jan van der Meer ja Carolien Speller: Empowering Metropolitan Regions Through new Forms of Cooperation. EURICUR. Ashgate 2008. Metropolialueen vahvistuminen uusilla yhteistyömuodoilla, suomenkielinen tiivistelmäjulkaisu Helsingin kaupungin tietokeskus 26.9.2007