De unga i tiden en kvalitativ uppföljningsstudie om ungdomar i Finland

Relevanta dokument
Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Enkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år

Ett rödare och varmare Kristinehamn

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Anders Eriksson Projektledare Trestad2 Stockholm, utvecklingsenheten, socialförvaltningen

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Språkstrategi i praktiken

Information kring projektet Barnsamtal kring bild, om lärande för hållbar utveckling Del II i projektet Barns delaktighet i det fysiska rummet

FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.

Vill du delta i en undersökning om matvanor?

Ämneslärarprogram. inriktning gymnasiet

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

KAMPANJHELG MAJ 2014

Barn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012

IDÉ ACTION! Exempel på planering. Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Uppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2

När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet.

Arbetsplan. För Åsenskolans fritidshem. Läsåret

DU KAN VÄLJA SAMARBETE.

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Ung och utlandsadopterad

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

PEDAGOGENS KOMPETENSER

Ungdomsgruppen 18 april

Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barnkonventionen i praktiken

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer?

Österbottens tvåspråkiga webbportal för ungdomar. Susanna Sund

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor år år år. > 60 år år.

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

utdrag ur ansökan till MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

Likabehandlingsplan 2015/2016

Mentorsprojektet. Rapport Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen Stockholm Stockholm

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat

Kunskap Direkt din skogliga rådgivare på webben

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Ansökan från Kooperativet Fjället avseende överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap för ungdomsverksamhet

Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

HSB - Panelundersökning 5

Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor

Många tjejjourer arbetar med förebyggande verksamhet genom föreläsningar och tjejgrupper i skolor och på fritidsgårdar.

Finlands Svenska Orienteringsförbund r.f.

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM

SCR:s PUNKTER FÖR 2020

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Nu byggs Folkhälsanhuset i Esbo

Har du svårt att sova?

Arbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag?

RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott

VALPROGRAM 2014 Ragundacentern

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

DET HÄR ÄR RIKSFÖRENINGEN AUTISM

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga?

Lathund mall för utvecklingssamtal med spelare 10 år och äldre

Ge oss den ljusnande framtiden åter!

Värdegrund inom provarmdo vård- och omsorg

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Långareds skola 2014/2015

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Ansökan från Stora Skuggans 4H-gård

Minnesanteckningar från Susanna Anderstaf

Bättre hälsa för barn och ungdomar

BARN- OCH UNGDOMSPOLICY FÖR OK KÅRE Dat , ver 1.0

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

KVALITETSREDOVISNING

socialdemokraterna.se WORKSHOP

Sinntorpsskolan F-3s plan mot diskriminering och kränkande behandling

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

På fritidsgår n kallar man inte nå n för hora. Fritidsgården en trygg plats för ungdomars

Transkript:

De unga i tiden en kvalitativ uppföljningsstudie om ungdomar i Finland Projektsammandrag 2015 Sinikka Aapola-Kari, koordinatör, Ungdomsforskningsnätverket

De unga i tiden - forskningsprojektet *Målet är att få med ungefär 100 ungdomar, födda i år 2000, från fem olika orten runtom Finland *Mera ungdomar från Hforsregionen *De samma ungas liv ska följas för ungefär 10 år, ett steg i taget *Viktigt: olika ungdomar är intressanta, alla värdefulla *Ungdomsforskningsnätverket samarbetar med Hyvä vapaa-aika -projektet (Hfors stad ungdomsverket) och med flera universitet

Bakgrund: * Behovet av omfattande och långsiktig information om ungdomar: ungdomsforskning är ofta splittrad *Undervisnings- och kulturministeriet finansierar; Startfaset till slutet av 2016 *En nätverks-aktig, paraply-aktig forskningsprojekt: alla forskare samlar material tillsammans och använder materialet för olika forskningsintressen; alla orter har sin egen forskningsteam *Första kontakt via skolor, senare individuellt *Många metoder, i huvudrollen participatöriska, kvalitativa forskningsmetoder: intervjuer, visuella och konstnärliga metoder, fokus-grupper osv. *Etiska frågor och förbindningsfrågor utmanande men ska ägnas speciell uppmärksamhet

Tre viktspunkter i UFN / i projektet *Generationsrelationer, livslopp och transitioner *Demokrati, jämställdhet, ojämlikhet *Ungdomsarbete, ungdomsverksamhet, service åt de unga -> alla de ovannämnda möter i projektet *Målet är att producera information som har betydelse också för ungdomspolitisk beslutsfattandet och för de professionella i ungdomssektoren Och att ge ungdomar möjligheter att lyfta upp saker och synpunkter som är viktiga för dem

Forskningsfrågor Hur påverkar olika uppväxtmiljöer och olika möjligheter ungdomars livslopp i dagens Finld? På vilka grunder gör unga människor från olika bakgrunder deras val gällande skolning, arbete och andra livssektorer? Hurdana dimensioner av gemenskap och division kan man finna bland ungdomar? Hur formas ungdomars skolnings- och livsvägar? Hurdana relationer har de till samhället? Hur är deras relationer till familjen och vänner, och hurdana livsenheter formar de? Hurdana förändringar och beständigheter kan man iaktta i deras livslopp?

Forskningsteman Vi kan fråga olika saker och samla olika material på olika besök vid skolor. Exempel: Vardag: en vanlig dag / vecka Familje och vänner, olika gemenskap Relation till bostadsort, stad, by, stadsdel Hobbyn, fritid, relation till medier Studier och arbete steg för steg Deltagande och påverkningsmöjligheter Livslopp: livshändelser, vändpunkter Framtidsplaner, förhoppningar och drömmar + Vilka temor vill de unga själv ta upp

Lokala skillnader olika livslopp Olika orter : olika uppväxtmiljöer, möjligheter och förväntningshorisonter Läge, invånartal och struktur, stad/landsbygd, näringsstruktur, livsnivå/välmående, skolnings- och andra institutioner, service åt ungdomar, föreningsverksamheten, merkantila lokaler och service Lokaliteten förkniper sig i de ungas identitet och lokala samhörigheten Utrymmen är lastade med personella och sociala betydelser Utrymmen får olika betydelser för olika generationer, och olika utrymmen är öppna för olika grupper Miljön, kroppsliga erfarenheter, sinnebilder och sociala relationer kopplas tillsammans

Vad händer i forskningen? Från alla som ska vara med samlas en bakgrunds-informationsblankett med basinformation: namn, födelsetid och några frågor om familjen Försörjaren ska skriva under en samtycksblankett för under 15-åringar över 15-åringar behöver inte försörjarens underteckning Man kan delta i forskningen enligt eget intresse: forskningsverkstäder, smågruppssamtaler, par- och individuella intervjuer, essäer, foton, promenad-intervjuer osv.

Vad betyder det för en att ta del i forskningen? Du kan tala konfidentiellt med forskaren. Vad du berättar sprider inte till andra, t.ex. till läraren eller föräldrar Den samma forskaren ska vara i kontakt med samma ungdomar Vi ska byta namn och andra persons-uppgifter från materialet så att ingen kan identifieras (Man kan själv kolla vilka slags information vi lämnar kvar.) Allt är frivilligt! Du kan få en kopia av dina egna intervjun Man kan dra sig från forskningen när man vill, utan vilka som helst konsekvenser

Varför är det bra att ta del i forskningen? * De unga i tiden forskningsprojektet ska förmedla de ungas röst från olika håll i Finland, från olika förhållanden -> information som man kunde inte få annars * Information som ska produceras intresserar professionella som arbetar med de unga och beslutsfattare både lokalt och nationellt * Ungdomars panel ide: utöver själva forskningen kan deltagare frågas om deras opinioner gällande aktuella frågor t.ex. via social media -> du kan påverka ungdomars saker i Finland och i din egen bostadsort

Vad får man om man deltar? Deltagare får en liten ersättning från intervjuer, t.ex. biobiljetter eller presentkort Man kan få en arbetsbevis från Ungdomsforsknings-nätverket om deltagandet i forskningen Nya upplevelser och en möjlighet att prata om sitt liv med en pålitlig, neutral vuxen Senare kan vi förhoppningsvis erbjuda forskningsverkstäder i t.ex. fotografering Man får information om ungdomars liv i olika håll i Finland -> vi ska grunda en webbsajt och Facebook-sida där vi delar ut information om projektet

De unga i tiden - forskningsprojektet Mer information: www.nuorisotutkimus.fi/hankkeet/nuoretajassa Sinikka Aapola-Kari Koordinatör, forskare Ungdomsforskningsnätverket sinikka.aapola-kari@nuorisotutkimus.fi Puh. 044-416 5303