Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten



Relevanta dokument
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Samrådsunderlag. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen

Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde.

Två stycken 132 kv kabelförband mellan Helsingborg (Sverige) och Helsingör (Danmark), svenska delen

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Areella näringar 191

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för planer och program

Energimarknadsinspektionen Box ESKILSTUNA

Underlag för samråd. Ny 130 kv kabel - Förstärkning av elnätet mellan Fotevik och Skanör inom Vellinge kommun (Skåne län)

E6.21 Lundbyleden, delen Brantingmotet Ringömotet. Samråd December 2014 januari 2015

SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN

Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

GASOL. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas

UNDERLAG FÖR SAMRÅD Planerad 132 kv kraftkabel mellan fördelningsstation Hållplatsen och Fjärrvärme Central Israel i Helsingborgs Stad

Naturskyddsföreningen i Stockholms län

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR KONSEKVENSANALYS...466

Ledningssträckning för 145 kv luftledning från Torpberget till

Energigaser bra för både jobb och miljö

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Skanled. Beskrivning av gränsöverskridande konsekvenser. Gassco - Swedegas - Energinet.dk. 30 Oktober 2008

8.14 Samlad bedömning

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun)

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

3. UTREDNINGSALTERNATIV

På Orust nns drygt ha åkermark och cirka ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Samrådsunderlag. Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje enligt ellagen

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun

Kontakt:

SAMRÅDSHANDLING. Planbeskrivning För Detaljplan gällande: Tjärhovet Södra del av Haparanda 8:1, Bostäder. Haparanda kommun, Norrbottens län

Miljökonsekvensbeskrivning. Antagandehandling. Del 2e. Lokal utvecklings- och översiktsplan 2007 för Vimmerby kommun. Statistik

JÄMTKRAFT ELNÄT AB Magnetfält från ledningar mellan Odensala och Brunflo

Förhandsbesked och strandskyddsdispens för tre tomter på fastigheten Bensbyn 10:23 Ärendenr L

Nordens framtida naturgasförsörjning

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete


Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS

Växande marknader för LNG i norra Europa

SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs

Framtidens järnväg formas idag!

Utvecklad talan i överklagande

Samråds-/ informationsmöte har hållits med markägare i Hedekas Bygdegård i juni 2010.

Förstudie slutrapport Lerums Kommun, Västra Götaland

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.

5.1 Teknisk försörjning

Vindpark Rata Storgrund

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall

PIREN TILL STORTÅNGSKÄR

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden

Underlagsmaterial samråd

Kommunikationer. Planeringsunderlag. Vägar. Utdrag ur 3 kap. 8 miljöbalken

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Kyrkudden Gymnasiet (B285) Plan- och genomförandebeskrivning

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun

Optensys ENERGIANALYS

DOM Stockholm

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren

Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl

Eldistribution Nätrapport. Översikt av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan

Information till dig som bor i Grums som drabbats av nedfallet som skedde från Gruvöns bruk den 28 april 2016

Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun

Bullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012).

7 Förstudie väg 1000, Orsa

Åtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA)

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING

Miljökonsekvensbeskrivning, Slumnäs udde, Tyresö kommun

Utställningshandling april

Industrin är grunden f

Ny älvförbindelse, samråd för järnvägsplan och vattenverksamhet

Sparvvägen, Östra Tyresö OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Omställningen har redan börjat

Icke-teknisk sammanfattning

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Transkript:

Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Januari 2008

Sammanfattning Bakgrund Skanled är ett industrisamarbete mellan Sverige, Norge och Danmark. I Sverige berörs industrin i Syd- och Västsverige. Sedan mitten av 80-talet finns en infrastruktur i regionen för naturgas (se figur 3.1) till industrier som genom att använda naturgas istället för kol och olja har minskat sina miljöfarliga utsläpp. Utsläpp av koldioxid har till exempel minskat med cirka 30 procent. Projektet innebär att en naturgasledning från Norge till Sverige och Danmark kommer att förläggas till havs och gå från Kårstø på Norges västkust, via Rafnes på Grenland och vidare mot Sverige och Danmark. Det svenska naturgasnätet planeras att anslutas via ledningar mot Lysekil, Kungälv (Vallby kile) och Varberg (Värö). Det danska naturgasnätet ansluts via en landföring vid Sæby på Jylland. Naturgasen gör att den svenska industrins konkurrenskraft stärks och naturgasen säkrar fortsatt drift och utveckling av den etablerade industrin i Sverige. På så sätt tryggas 10 000-tals industrijobb. Inräknat alla arbetstillfällen inom servicesektorn som är beroende av dessa industrier stiger siffran ytterligare. Faktum är att en femtedel av Sveriges alla industrijobb finns i kommuner som berörs av Skanled. Tillstånd och samråd Att anlägga naturgasledningar kräver många tillstånd. De två viktigaste är koncession enligt naturgaslagen, som ges av regeringen och tillstånd för vattenverksamhet, som ges av miljödomstolen. Projektet har genomfört flera omgångar av samråd enligt miljöbalken med myndigheter, kommuner, organisationer, allmänhet och särskilt berörda enskilda. Ett första samråd genomfördes kring årsskiftet 2006/2007 utifrån ett utredningsområde från Lysekil i norr till Varbergs kommun i söder. Under våren 2007 genomfördes samråd kring en Stråkbeskrivning där ett brett sjöledningsstråk samt alternativa sträckningar för respektive landföring studerades. Utifrån Stråkbeskrivningen, de synpunkter som inhämtats samt fördjupade studier gjordes ett stråkval. Detta redovisades tillsammans med förslag till sträckning i en Stråkvalsrapport och samråd genomfördes under september/oktober 2007. Inkomna synpunkter har beaktats i denna miljökonsekvensbeskrivning och kommenterats i en samrådsredogörelse. Alternativ Olika möjligheter att transportera norsk naturgas till den svenska västkusten har studerats under många år. Med syfte att nå de olika marknadsområdena har olika möjligheter med både sjö- och landledningar studerats. Även andra transportsätt än ledningar har studerats översiktligt. Nollalternativ Gasleveranserna från de danska naturgasfälten har nått sin platånivå samtidigt som Danmarks egen förbrukning väntas fortsätta att öka. För svensk industri innebär en framtida situation utan norsk naturgas (nollalternativ) att ett antal industrier inte får möjlighet att nyttja naturgas i sina processer. Då finns dels en risk att ovan nämnda svenska företag står utan en viktig råvara, dels en risk att industriinvesteringar i Sverige omöjliggörs. Skanled-alternativet innebär minskade utsläpp med cirka 210 000 ton koldioxid per år jämfört 2

med nollalternativet. Det motsvarar 0,3 procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid. Med färre väg- och sjötransporter minskar även utsläppen av kväveoxider, svavel och partiklar. Huvudalternativ Anläggningen består av en ledning från Norge, via Svensk sockel, till Sverige och Danmark. Ledningssystemet inom svenskt territorium blir totalt 265 km långt och inkluderar tre landföringar. 249 km av ledningen går till havs och 16 km på land. Huvudledningen har en diameter på 22-24 (550-610 mm). Grenledningarna till Lysekil, Vallby kile, Kungälv och Värö, Varberg har en diameter på respektive 8, 12 och 20 (220, 300, 510 mm). Diametrar har dels baserats på de gasvolymer som i nuläget är aktuella samt även på överväganden om försörjningstrygghet. Designtryck för ledningarna är 180,5 bar till havs fram till mottagningsstation. På land, efter mottagningsstation, är designtrycket 80 bar. Huvudledningen till havs och större delen av grenledningen mot Värö förläggs på havsbotten utan täckning. För grenledningarna till havs till Lysekil och Vallby kile planeras i första hand nedgrävning med ett täckningsdjup av minst 0,5 meter. Landledningarna förläggs med ett täckningsdjup av minst 0,9 meter och följer i stora drag markens topografi. Anläggningens omfattning framgår av figur 1.1. Miljökonsekvenser Naturgas är ur miljösynpunkt ett betydligt bättre alternativ än till exempel olja och butan. Genom att anlägga den föreslagna ledningen förväntas de aktuella industriernas utsläpp av koldioxid minska Ledningslokalisering inklusive stationer 3

med cirka 210 000 ton per år. Även utsläppen av kväveoxider, svavel och partiklar förväntas minska. Själva byggnationen av ledningen kan dock medföra mindre störningar inom känsliga områden som passeras. Genom ledningens flexibilitet har dock de flesta skyddsvärda områdena kunnat undvikas och konsekvenserna bedöms generellt som begränsade och främst inskränka sig till byggtiden. Till havs visar fördjupade studier på mycket begränsade konsekvenser för yrkesfisket och sjöfarten. Känsliga bottenmiljöer bedöms till stor del kunna undvikas. Vid landföringarna kommer styrd borrning om möjligt att användas för att grundområden inte ska påverkas. Arbeten vid landföring planeras att genomföras under vinterhalvåret då den biologiska aktiviteten är låg. Under vinterhalvåret är också påverkan på friluftslivet begränsad. Övriga arbeten till havs sker under sommarhalvåret. Ett antal riskområden för marinarkeologiska lämningar har identifierats. Dessa kommer att undersökas under våren 2008 och vid behov kan sträckningen justeras så att lämningarna undviks. På land har de flesta av de skyddsvärda natur- och kulturmiljöer som identifierats kunnat undvikas. Ett par områden kommer dock att beröras och här planeras i första hand styrd borrning. Under byggtiden medför ledningen konsekvenser för jordbruket. Då ledningen förläggs under mark kan dock brukandet återupptas efter det att ledningen har lagts ned. Områden för skogsbruk påverkas i mycket begränsad omfattning. Ledningen har placerats utifrån gällande regelverk och bedöms inte påverka några boendemiljöer. Den zonklassning som gjorts ger också möjligheter för fortsatt expansion och nybebyggelse. Inom ledningens skyddsområde får dock ingen bebyggelse ske. Den riskanalys som upprättats visar på mycket små risker med en bottenförlagd ledning inom försvarsmaktens övningsområden och att riskerna i övrigt är acceptabla med föreslagna åtgärder. Riksintressen och Natura 2000 Sträckningen har planerats för att i största möjliga mån undvika riksintressen och Natura 2000- områden. Ett antal områden med riksintressen kommer dock att beröras. Ledningen passerar genom ett antal riksintressen för friluftsliv och rörligt friluftsliv (Miljöbalken 4 kap) som berör hela kustområdet. Ledningen ligger på sjöbotten eller grävs ned och bedöms inte påverka syftena med riksintressena. Ett antal riksintressen för yrkesfisket berörs. Som framgår av den separata fiskeutredning (bilaga 9) som gjorts förväntas ingen allvarlig inverkan på de riksintresseområden för yrkesfiske som berörs. Utgående från erfarenheter av utförda övertrålningsförsök förväntas inte någon inverkan uppkomma på bedrivande av fiske med bottentrål. Ett antal farleder av riksintresse korsas. Korsningspunkterna föreslås utformas så att framkomligheten längs farlederna eller säkerheten kring dessa inte påverkas annat än under en kortare period i samband med byggnationen. Inte heller på de vägar och järnvägar av riksintresse som korsas bedöms framkomligheten påverkas. Anslutningen mot Lysekil passerar genom riksintresse för naturmiljö (Ramsvikslandet) och så gör även anslutningen mot Vallby kile, Kungälv (Hakefjorden). Ledningen kommer att grävs ned eller borras på båda sträckorna och utöver viss påverkan i byggskedet bedöms konsekvenserna som små. Anslutningen mot Vallby kile, Kungälv passerar genom riksintresse för kulturmiljövård (Solberga- Ödsmål). Ledningen planeras att förläggas till stor del med styrd borrning och inga fornlämningar kommer därmed att beröras. Sträckningen passerar inte genom något Natura 2000-område. Passage sker dock nära Pater Nosterskärgården. Ytterligare studier kommer att genomföras i samband med strömningsmätningar 4

under våren 2008 för att säkerställa att risk för grumlig minimeras. Resultaten av dessa inarbetas i ansökan för vattenverksamhet Anslutningen till Lysekil passerar nära föreslaget Natura 2000-område vid Stora Kornö. Eventuellt behov av åtgärder studeras efter genomförda strömningsmätningar och hanteras i ansökan om vattenverksamhet. I närhet av samtliga Natura 2000-områden kommer läggningsteknik som minimerar påverkan på området att användas. Miljömål En avstämning har gjorts mot de 16 nationella miljömålen. Avstämningen visar att projektet med hänsyn till minskade utsläpp är positivt för miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Minskade utsläpp av kväveoxider och svavel leder även till indirekt positiv påverkan på målen Grundvatten av god kvalitet samt Levande skogar. Miljömålen Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö påverkas i viss mån negativt främst i anläggningsskedet medan möjligheten att uppnå övriga miljömål inte bedöms påverkas. 5