Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet



Relevanta dokument
Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattenförvaltning och kommunerna

Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus

Dnr Mbn ÖVGR Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt, Remiss från Kommunstyrelsen KS 2014/434

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Dnr Ten 2014/774 Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt remissvar

Åtgärdsarbete för renare vatten

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län Kalmar

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Vattenförvaltningens underlag i den fysiska planeringen - exempel från Jönköping

Riktlinjer för enskilda avlopp

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten

Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Västervik kommun / vasterviks.kommun@vastervik.se

Tillsynsplan vatten & avlopp

Kartläggning och analys: Skyddade områden

-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

VA-policy. Oskarshamns kommun

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer

Ramdirektivet för vatten

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt

Miljökonsekvensbeskrivning

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Bilaga 1. Yttrandet är uppdelat enligt nedan. Läsanvisningar

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

Ärendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Handlingsplan Enskilda avlopp

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

UTLÅTANDE EFTER GRANSKNING

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

p_{!::~~?~? Ordförande/~~!!!~~-~-.~...

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

Återrapportering från Kristinehamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD

RECIPIENTKLASSIFICERING

Förslag till planläggning av Dalarö

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD. För perioden 2 april 2013 till 1 april

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Programhandling DNR BTN 2011/ :M. Planprogram för Arlandastad Norra

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Vägledning för intern kemikaliekontroll

Välkommen till samrådsmöte!

Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle

Yttrande

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

20t2.387) 1. Tjänsteskrivelse 2. Plattform för kommunal samverkan inom Åkerströmmens awinningsområde VALLENTUNA KOMMUN. g 119

Mellanbygdens vattenråd

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp

Vattenprogram för Uppsala kommun

Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM)

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län


Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun

Miljösituationen i Malmö

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson

Malung-Sälens Kommuns VA-huvudman

TYRESÅPROJEKTET. - Tillsynsprojekt inom miljömålet Friska vatten. 28 november Christian Weyer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Verksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

ÅRSREDOVISNING Miljönämnden

Badvattenprofil Grumlan, Östanå

Gemensamt delprogram för stormusslor

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt

Inventeringsplan för enskilda avlopp

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version

Att bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde

Transkript:

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Ramdirektivet för vatten, Europaparlamentets och Rådets direktiv 2000/60/EG Punkt 1 Bakgrund Under hösten 2013 och vintern 2014 togs en Vattenplan fram för Täby kommun. Den innehåller faktasammanställningar om kommunens vatten i form av lättbegripliga faktablad, samt datablad om ekologisk och kemisk status och risker. Vattenplanen nås via kartapplikationen Solen, men enskilda PDF: er över all data finns också att hitta i U:\Projekt\1 SBK pågående\vattenplan Täby\2 Genomföra\alla dokument Taby vattenplan140219\alla dokument Taby vattenplan. De översiktliga faktabladen finns att nå via www.taby.se, under fliken Bygga, bo och miljö > Miljö > Sjöar, hav och Vattendrag. Vattenarbetets nästa steg är att utföra de åtgärder som behövs för att förbättra vattenmiljöerna i kommunen. Grunden för Täbys vattenarbete är EU:s vattendirektiv, som syftar till att vårt vatten få en högre ekologisk och kemisk kvalitet. I Sverige är det vattenmyndigheterna för respektive vattendistrikt som samordnar arbetet med att bevara och förbättra kvaliteten på våra vatten enligt direktivet. Vattenmyndigheterna kommer år 2015 ut med ett åtgärdsprogram som styr vad kommuner och andra myndigheter måste göra under åren 2015 2021 för att bidra till bättre vattenkvalitet. Vattenmyndighetens Åtgärdsprogram för 2015 2021 är alltför översiktligt skriven för att vara direkt applicerbar i kommunen. Exempelvis anges det bara om det är kommunen eller vilken annan myndighet som ska genomföra åtgärden. Det framgår inte vilken del av kommunens organisation som ska vara ansvarig, vilken kompetens eller vilka specifika aktiviteter som behövs, för att uppfylla åtgärdsprogrammet. Därför bör kommunen själva möta upp med en egen handlingsplan, som är mer detaljerad. Detta förslag till handlingsprogram är alltså ett lokalt komplement till Vattenmyndighetens Åtgärdsprogram för 2015 2021. För att denna handlingsplan ska vara användbar måste det vara ett levande dokument. Därför kan handlingsplanen behöva uppdateras och kompletteras under dess giltighetstid 2015 2021. Vattenmyndighetens Åtgärdsprogram Vattenmyndigheterna kommer ut med ett Åtgärdsprogram för 2015 2021 med syftet att alla vattenförekomster ska nå god status enligt miljökvalitetsnormerna. Begrepp Miljökvalitetsnormer (MKN) anger vilken kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara uppnådd (i Täby oftast 2021). Myndigheter och kommuner ansvarar för att normerna följs. När normerna är uppfyllda sägs vattnet ha uppnått god status. 1

Åtgärdsprogram (ÅP) ges ut av Vattenmyndigheten och riktar sig till myndigheter och kommuner. Det beskriver vad som behöver göras för att miljökvalitetsnormen ska uppnås. Från och med den 1:a november finns en remiss ute för det åtgärdsprogram som gäller 2015 2021. Samråd sker mellan 1 november 2014 och 1 maj 2015, och den slutgiltiga versionen beslutas i december 2015. Kommunens ansvar Vattenmyndighetens Åtgärdsprogram för 2015 2021 innefattar följande obligatoriska åtgärder riktade till kommunerna: 1 Ansvar & VAE VAE & PLE VAE & PLE PLE & BLE PLE & VAE, MEX GAE, DRI & PLE Åtgärd 1. I tillsyn av miljöfarliga verksamheter följa MKN och kräva åtgärder av förorenad mark. 2. Bedriva tillsyn av gödselhantering, näringsläckage (N och P) och växtskyddsmedel i jordbruk och hästhållning. 3. Kartlägga och ställa krav på hög skyddsnivå på enskilda avlopp. 4. Bedriva tillsyn av avloppsnätet och mindre reningsverk samt förhindra behovet av bräddningar. 5. Minska närsalter i redan övergödda eller internbelastade vatten, exempelvis genom biomanipulation (exv. fisket i Vallentunasjön) eller musselodling. 6. Långsiktigt skydda nuvarande och framtida dricksvattentäkter. 7. Utveckla den fysiska planering och prövning enligt PBL så att MKN följs. (Även DRI gällande skötselplaner) 8. Ta fram vatten och VA planer. 9. Identifiera och avlägsna vandringshinder för vattenlevande djur i det kommunala vägnätet. Punkt 4 till 9 involverar alltså någon del av stadsbyggnadskontoret. Denna handlingsplan styr inte över och Södra Roslagens Miljö och Hälsoskyddskontors arbete, men anger dem som ansvariga i frågor gällande tillsyn för att klargöra ansvarsfördelningen mellan stadsbyggnadskontoret och tillsynsmyndigheten. Vad säger lagen? Miljöbalken 5 kap. Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning Föreskrifter om miljökvalitet 1 Regeringen får för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer). Regeringen får överlåta till en 1 Den exakta formuleringen av dessa åtgärder är inte färdig när detta skrivs, oktober 2014. Formuleringar i Vattenmyndighetens remissversion finns tillgängliga från november 2014 och beslutas slutgiltigt i december 2015. 2

myndighet att meddela miljökvalitetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. 3 Myndigheter och kommuner ska ansvara för att miljökvalitetsnormer följs. Lag (2010:882). Åtgärdsprogram 4 Om det behövs för att följa en miljökvalitetsnorm, ska regeringen eller den eller de myndigheter eller kommuner som regeringen bestämmer upprätta ett förslag till åtgärdsprogram. 5 Ett åtgärdsprogram som avses i 4 skall fastställas av regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer. Om det behövs får regeringen bestämma att ett åtgärdsprogram skall fastställas av flera myndigheter eller kommuner. 8 Myndigheter och kommuner skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram som fastställts enligt 5. Lag (2003:890). Vatten i Täby Värden I Täby kommun finns sju sjöar och flera bäckar och åar. Tre av sjöarna Vallentunasjön, Ullnasjön och Fjäturen delar vi med andra kommuner. Kommunen ansvarar också för ett strandbad vid Rösjön i Sollentuna kommun. Täby har en kuststräcka mot Stora Värtan som är en del av Östersjön. Täby är alltså en skärgårdskommun. Vattnet i kommunen bidrar till höga rekreationsvärden. Det går att bada, fiska, åka båt, vandra och titta på djurlivet. Täby har en mångfald av vattenmiljöer i form av slättsjöar, skogstjärnar, strand, vass och alsumpskog vilket bidrar till den biologiska mångfalden. Omfattning Det är bara större vattendrag, sjöar och kustvatten som täcks av EU direktivet för vatten. Dessa benämns vattenförekomster och i Täby innefattas Vallentunasjön, Oxundaån Hagbyån (inkl. Kvarnsjön), Rönningesjön, Ullnasjön, Ullnaån och Stora Värtan. Miljöplanens inriktningsmål om God vattenmiljö anger dock att samtliga sjöar och vattendrag i kommunen ska ha god vattenstatus enligt EU:s vattendirektiv. Eftersom sjöar binds samman av vattendrag är det betydelsefullt hur allt vatten hanteras. Därför är även Fjäturen, Käringsjön, Gullsjön, Mörtsjön, Mörtsjöbäcken, Rönningebäcken/Hägernäsån och Karbyån relevanta i åtgärdsarbetet för att nå god status. Våtmarker tas inte upp specifikt i åtgärdsarbetet i Täby, men kan komma att ingå i insatser kopplade till vattenförekomster som de sitter ihop med. Problem och risker Trots en rikedom av vattenmiljöer med möjlighet till vackra utblickar, fiske, bad och båtliv så uppnår inte en enda av Täbys vattenförekomster klassningen god status. 3

Täby kommun har problem med övergödning, det vill säga att för mycket kväve (N) och fosfor (P) rinner ner i vattnet. De främsta källorna i kommunen till dessa ämnen är avrinning från vägar och hårdgjorda ytor, jordbruk, hästgårdar och välgödslade gräsmattor. Dessutom finns ofta fosfor i bottensedimentet, som ligger kvar som gamla synder sedan innan avloppsreningsverken var helt utbyggda, vilket gradvis läcker ut i vattnet framförallt om sjön redan är kraftigt övergödd och har för lite syre i bottenvattnet. Uträtningar av diken och vattendrag kan medföra erosion så att mer näring hamnar i vattnet. Vattendomar som reglerar dämmen, korsande vägar och igenväxning påverkar hur vattnet rinner. Detta kan utgöra vandringshinder för vattenlevande småkryp och fiskar och göra att vattendragen stundom torkar ut. Vid bland annat industrier, bilvägar och parkeringar sprids miljögifter med snö och regnvatten (dagvatten) till våra vattendrag. Det finns också miljögifter i främst bottensediment, dels från nuvarande och historiska lokala källor, dels från atmosfäriskt nedfall från icke lokala källor. Vidden av dessa föroreningar är inte helt känd, och det saknas fullständiga undersökningar om miljögifter i kommunens vatten. Täby får sitt allmänna dricksvatten Görvälnverket som ligger vid Mälaren i Järfälla kommun. Eftersom drickvattnet produceras utanför kommunen så har vi inte omedelbara behov av att inrätta vattenskyddsområden för dricksvattentäkter. Behovet av skydd för de reservvattentäkter som finns kan dock behöva ses över. Tre principer för hanteringen av vattenfrågan inom SBK: Se i första hand till att föroreningar inte uppstår, eller stoppa dem vid källan. Samverka om vattenfrågorna för att välja de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att våra vatten ska uppnå god status. 2 Öka kunskaperna om de positiva värden som vatten ger och hur alla i Täby kan vara med att värna dessa. Åtgärder inom SBK: Åtgärderna är grupperade efter rubrik. Numret inom parentes (X) anger vilken punkt från Vattenmyndighetens Åtgärdsprogram (se ovan) som motsvaras av föreslagen åtgärd. De åtgärder som har nummer 8 kopplar direkt till vattenplansarbetet som denna handlingsplan är en del av. Organisation och rutiner (löpande arbete) 1. Ha en dialog inom SBK, med medverkan från, för att välja effektivast åtgärder, ange ambitionsnivå för åtgärdsarbetet och följa upp åtgärdsarbetet. Eventuell styrgrupp för detta? (7)(8) 2 I samband med åtgärdsarbete för att förbättra vattnet uppnås ofta högre rekreativa värden, bättre hälsa och högre värden för biologisk mångfald. Utgångspunkten i vattenarbetet i kommunen skall dock vara att uppfylla god status enligt MKN. 4

2. Rapportera kommunens åtgärdsarbete och data från miljöövervakning till VISSdatabasen varje år. (Alla kommuner och de myndigheter som omfattas av åtgärdsprogrammet gör i februari varje år en redovisning till vattenmyndigheten av hur genomförandet av styrmedelsåtgärderna fortskrider. Detta kommer att kräva en större insats framöver än vad som hittills behövts). (8) Kompetensinsatser eller förändringar i löpande arbete 3. Ha löpande kontakt med fiskeområdesföreningar och andra föreningar med kunskap om Täbys vatten för att hålla hög kompetens inom SBK. (5)(7)(8)(9) 4. Ta vattenvärden i beaktande när nya naturreservat bildas och reservatsbestämmelser/skötselföreskrifter tas fram, samt vid skötselplaner för kommunens naturområden. (7) 5. Årsvis uppdatera Vattenplanens faktadokument med sammanställd fakta, ekologi, kemi och risker, företrädesvis i samband med punkt 2. (8) 6. Utveckla kunskaperna om vilka bestämmelser gällande vatten som får och bör regleras i detaljplaner. (7) 7. Utveckla kompetensen hos bygglovsavdelningens handläggare för implementering och kontroll av LOD och andra bestämmelser kring vatten utifrån planbestämmelserna, samt återför erfarenheterna till planerare. (7) 8. Utveckla former för kompensationsåtgärder utifrån miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten vid exploatering/planläggning. (7) 9. Utveckla kraven som ställs vid arrendering av kommunal mark till jordbruksverksamheter, hästgårdar m.fl. för att begränsa näringsläckage från gödselhantering och p.g.a. erosion. (8) Tematiskt avgränsat arbete (kan bedrivas som mindre projekt) 10. Se över de vattendomar som reglerar flöden och vattenstånd i sjöar och vattendrag är de ändamålsenliga och följs de? (8) 11. Informera boende och verksamhetsutövare förebyggande kring värden av att bevara biotoper, korrekt spillvattenhantering, biltvätt etc. (Eventuellt kan detta regleras i lokal ordningsföreskrift. ) (4)(8) 12. Öka kunskapen internt om situationen kring bräddningar, genom uppdaterat styrsystem för pumpstationer och framtagande av hydraulisk modell av spillvattennätet. (4) 13. Stötta föreningars och företags arbete för vattenmiljöer genom att göra projekt med dem inom ramen för åtgärdsarbetet för att nå god status på vatten. Detta sker med fördel i samverkan med länsstyrelsen eller inom statligt finansierade projekt (LONA och LOVAprojekt), men kan också innefatta mindre kostsamma informationskampanjer till exempel i samarbete med biltvättar. (5)(8) 14. Identifiera och åtgärda vandringshinder för vattenlevande djur i det kommunala vägnätet, exempelvis vägtrummor som ligger för högt. (Statlig medfinansiering från Trafikverket utnyttjas med fördel för att göra åtgärder kopplade till vägtrafiken.) (9) 15. Se över behovet av skydd för de reservvattentäkter som finns i kommunen och vid behov inrätta skydd av dessa. (6) 16. Se över behovet av skydd för enskilda dricksvattentäkter som finns i kommunen och vid behov inrätta skydd av dessa. (6) 5

17. Etablera enhetlig användning av riktvärdesnivåer (exv. 1M, 2S) på dagvattenutsläpp i kommunens recipienter för att bestämma reningsnivåer vid dagvattenutredningar. (7)(8) 18. Vid eventuellt upprättande av en regional vattenförsörjningsplan, inarbeta den i kommunens ÖP. (6) Arbete specifikt för vissa sjöar/avrinningsområden 19. Implementera ÅP i Oxundasamverkan. (8) 20. Jobba för en samverkan inom avrinningsområdet mellan Åkerströmmen och Norrström (östra Täby), dels för Ullnasjön och Ullnaån och dels med nordostkommunerna kring Stora Värtan för att genomföra åtgärder enligt ÅP. (8) 21. Bevaka Rönningesjön särskilt då den inte är med i någon befintlig eller potentiell samverkan. (8) Vattenarbete som ryms inom andra/befintliga projekt 22. Inventera översvämningsrisker och ta fram planeringsunderlag med avseende på översvämningsrisker genom klimatstrategin, som är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. (7) 23. Upprätta en VA plan under 2015 2016. (8) 6