Den nya oöverskådligheten

Relevanta dokument
Gränslöst arbete. Vad menar vi med arbete? Arbetets traditionella styrtekniker. Om det nya arbetslivet och dess konsekvenser

Övergripande jämförelse

Bra chefer gör företag attraktiva

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Summering. Gränslöst arbete gränshantering, livsbalans och hälsa TEK Halmstad 25 september 2013 Fil. dr. Christin Mellner

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Dela och lär-dagen 4 oktober 2016

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

Övergripande jämförelse

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Malin Bolin, Fil.dr sociologi. Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm,

LOs politiska plattform valet 2018

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Samtliga kategorier. Instämmer. Helt. Nästan helt. Knappast. Inte alls 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 40% 30% 20% 10%

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut

Unionens handlingsprogram

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

Hållbart arbete hållbar individ

jämställd arbetsmiljö!

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2

Artikelnummer: Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Framgångsrik Rehabilitering

Organisationsteori II. Organisationsteorier under andra halvan av 1900-talet. Företagsekonomi och organisationsteori

Hur fyller du i enkäten?

Diskursiv arbetsmiljö

Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén

TENTAMEN AOP-A, delkurs 4 (VT-11) 17 dec -2011

Kompetensförsörjningsstrategi

Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen

Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning

Vidga vyerna med ny kompetens Vi söker fler arbetsgivare

2 Framgångsrik handledning

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Medarbetarenkät / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Flexibilitetens konsekvenser för individen

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne

Aktivitet Relation - Identitet

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten

Hållbart arbete. så utvecklar vi arbetet

Är skyddsombudet lönsamt?

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Hälsa och balans i arbetslivet

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ.

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Förtroendearbetstid. Arbetgivaralliansen. Trossamfund och Ekumeniska Organisationer. till fördel för både verksamhet och den enskilde arbetstagaren

Samtliga kategorier 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 50% 40% 30% 20% 10%

Personalpolitiskt program

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv

Arbetsmiljöprogram

Medarbetarenkät / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3

Personalpolitiskt program

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3

Personalpolicy. Laholms kommun

Gymnasiearbete. - ett projekt i samarbete mellan SU och Krokslättsgymnasiet

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Människan i arbete och arbetets former Arbetsplatsdemokrati

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Ledarskap och medarbetarskap

Presentation av kunskapssammanställningen Nya sätt att organisera arbete betydelsen för arbetsmiljö och hälsa. Nanna Gillberg 7 mars 2018

- Må bra på och av arbetet 1 (14)

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Personalpolicy för Laholms kommun

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation

Policy för likabehandling

Studieresa till Activa i Örebro januari 2014

Ohälsan i arbetslivet

Företagshälsovården behövs för jobbet

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

14411/18 tf/chs 1 LIFE.1.C

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö

Ramavtal om arbetsrelaterad stress

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program

Arbetsmiljöpolicy för Hjo kommun

Sätt agendan bli facklig företrädare

Medarbetarenkät 2010

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Strategisk kompetensförsörjning

Vem vinner på en bra arbetsmiljö?

deltagande i arbetslivet, hälsa och välmående för åldrande arbetstagare; mot ett hållbart och inkluderande arbetsliv.

Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad

Din lön och din utveckling

I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Transkript:

Den nya oöverskådligheten Om det nya arbetslivet och dess konsekvenser Michael Allvin Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Det goda arbetet 1. Trygghet i anställningen 2. En rättvis fördelning 3. Ett medbestämmande i företagen 4. En arbetsorganisation för samarbete 5. Ett yrkeskunnande i alla arbeten 6. Utbildning en del av arbetet 7. Arbetstider utifrån sociala krav 8. En jämlikhet på arbetsplatserna 9. En arbetsmiljö utan risker för ohälsa och olycksfall Metallarbetarförbundets kongressrapport, 1985 1

Det goda arbetet Marknad Det flexibla arbetet Marknad Verksamhet Verksamhet Arbete Arbete Arbetstagare Arbetstagare Flexibla arbetsvillkor 1. Istället för att ha fasta arbetstider förväntas individen själv avgöra när, hur ofta och hur mycket hon ska arbeta 2. Istället för att ha fasta och klart åtskilda platser för arbete och fritid förväntas individen själv avgöra var hon ska utföra arbetet och var hon ska utföra sina fritidssysslor 3. Istället för att bara vara underkastad en given arbetsordning förväntas individen själv initiera, definiera, planera och ansvara för arbetets genomförande 4. Istället för att bara vara underkastad en formell hierarki förväntas individen själv söka, etablera och vidmakthålla de sociala kontakter som krävs för arbetets utförande 5. När en fast anställning inte längre är en garanti för individens ekonomiska och kompetensmässiga utveckling förväntas individen konkurrera med övriga på arbetsmarknaden (vara anställningsbar) 2

Några konsekvenser av flexibla arbetsvillkor Ju friare arbete, desto svårare att bli fri från arbetet Tidsmiljö Gränsöverskridande arbetsstrategier Förändrade sociala krav på och utanför arbetsplatsen Potentiella konflikter mellan traditionella och flexibla handlingsstrategier Gränsen mellan arbete och övrigt liv löses upp Osäkerhet, otrygghet och alienation Individen utelämnas till sig själv Polarisering i hög och låg anställningsbarhet Den nya ohälsan Trötthet och sömnstörningar Sjuknärvaro Vantrivsel Inlåsning Alienation Oro och ångest MEN, de som har fria arbetsvillkor är också de som trivs och mår bäst på jobbet 3

Det goda arbetet 1. Trygghet i anställningen 2. En rättvis fördelning 3. Ett medbestämmande i företagen 4. En arbetsorganisation för samarbete 5. Ett yrkeskunnande i alla arbeten 6. Utbildning en del av arbetet 7. Arbetstider utifrån sociala krav 8. En jämlikhet på arbetsplatserna 9. En arbetsmiljö utan risker för ohälsa och olycksfall Det flexibla arbetet Trygghet genom anställningsbarhet Fördelning efter förhandlingsposition Marknadskrafterna bestämmer Professionella nätverk Kompetensen varierar mellan individer Utbildning oberoende av arbetet Individuella arbetstider Ett segregerat arbetsliv Ohälsan i arbetslivet är inte bara en arbetsmiljö-/arbetsplatsfråga Flexibla arbetsvillkor innebär att arbetet avregleras Villkor som tidigare var allmängiltiga och ovillkorliga blir alltmer individ- och situationsbundna att arbetet individualiseras Individen får ta ett större ansvar för sitt arbete och sin framtid på arbetsmarknaden att arbetets heterogeniseras Människor får, genom sina erfarenheter av arbetslivet, allt mindre gemensamt 4

Den nya oöverskådligheten Vi får allt mer kontroll i arbetet samtidigt som vi får allt mindre kontroll över arbetets villkor man kan inte sitta still och vänta på att få information. Den som inte är aktiv, den åker ut. Det är ganska grymt, men så är det. Den som inte tar tillvara på möjligheterna och ser till att vidareutveckla sig kompetensmässigt, den åker ut. Du kan kanske fungera så i ett år, men sedan åker du ut (Systemutvecklare) 5

Den nya oöverskådligheten Vi får allt mer kontroll i arbetet samtidigt som vi får allt mindre kontroll över arbetets villkor Nya typer av styrinstrument förutsätter individens självständiga beslut men försäkrar sig samtidigt mot att hon fattar fel beslut Nya sätt att styra Från byråkrati till marknad Från regler till kontrakt Från föreskrifter till soft rules Från utförande till resultat Från övervakning till utvärdering Från profession till identitet 6

Den nya oöverskådligheten Vi får allt mer kontroll i arbetet samtidigt som vi får allt mindre kontroll över arbetets villkor Nya typer av styrinstrument förutsätter individens självständiga beslut men försäkrar sig samtidigt mot att hon fattar fel beslut Relationen mellan arbetet och företagets agerande, lönsamhet och överlevnad försvinner Att individens handlingsutrymme ökar behöver inte betyda att organisationer har så stort behov av självgående individer. Det är kanske snarare så att de i allt väsentligt gjort sig oberoende av individens handlande och därför vägrar att ta ansvar för det. (Z. Bauman, 2000) 7

Det är väldigt viktigt att röra sig på marknaden. Även om jag jobbar här på heltid så kommer jag att jobba på andra håll också. / / Om jag är kvar på avdelningen så får jag visserligen mer kunskap inom det neurokirurgiska området. Men om fem, tio år så kan jag inte röra mig på marknaden längre. Då kan jag bara neurokirurgi. Då står jag här hela tiden och måste rätta mig efter min arbetsgivare. (Bemanningssköterska) 8