Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Drift och investeringar Utfall Budget Budget Plan Plan 2012-2014, tkr 2010 2011 2012 2013 2014 Driftbudget Intäkter 35 021 25 671 25 671 25 671 25 671 Kostnader 78 346 71 574 71 656 71 629 71 629 Netto 43 325 45 903 45 985 45 958 45 958 Investeringar Inkomster Utgifter 524 1 000 Netto 524 1 000 0 0 0 Kapitalkostn avskr int rta Budgetframställning Ungdomsarbetslösheten är den största utmaningen inför 2012. Samtidigt kommer den övergripande utmaningen att vara kompetensförsörjning, både vad avser tillräckligt antal personer och relevant kompetens, för arbetsmarknadens efterfrågan. Att sätta fokus på att kunna attrahera invånare och arbetskraft med rätt kompetens kan verka motsägelsefullt när ungdomsarbetslösheten fortfarande är hög. Om skillnaden mellan utbudet av kompetens och efterfrågan på kompetens blir för stor, är det svårt att inom rimlig tid rusta individerna för arbetslivets krav. Risken finns också att de unga som står utanför arbetsmarknaden blir långvarigt arbetslösa och står med fel eller för låg kompetens. Att motivera unga och arbetssökande till kompetensutveckling är en av de främsta uppgifterna för nämnden. Att erbjuda yrkesutbildningar i någon större omfattning kommer att bli mycket svårt utan stora interna omfördelningar, eftersom den statliga satsningen på Yrkesvux upphör. Om Piteå ska kunna attrahera personer till inflyttning, är det en stor utmaning att erbjuda utlandsfödda arbete och bostad. En attraktiv kommun behöver en kritisk massa med personer för att kunna attrahera fler människor och här blir ett framgångsrikt integrationsarbete avgörande. Att alla människor känner sig välkomna, respekterade och behövda är mycket viktigt för kommunens framtid. I rollen som arbetsgivare kan kommunen fortsätta att erbjuda människor med olika funktionshinder en subventionerad anställning, men här kommer resurserna även att användas till kommunala ungdomsjobb.
Nämnden vill fortsatt ha ett mål på 65 % kommunal finansieringsgrad. En stor del av den externa finansieringen har försvunnit under 2011 när Arbetsförmedlingen har övertagit ansvaret för introduktion av nyanlända. När medlen för Yrkesvux upphör 2012, försvinner ytterligare externa medel. Nämnden har ett grundkrav på kommunal finansieringsgrad på max 50 %, men under 2010 och 2011 har denna höjts till 65 %. Det finns inga möjligheter att återgå till en nivå på 50 % från år 2012 det kommer tvärtom att bli ännu svårare än 2011 att nå ens 65 %. För att fortsätta att skapa ändamålsenliga lärandemiljöer för våra deltagare behövs ytterligare investeringar under 2012. Både Vägledningscentrum och Studiecentrum behöver en del uppgradering av möbler och teknik, för att dessa ska bli de miljöer som vi har ambitionen att skapa för piteborna.
Bilaga 1 Mål och nyckeltal Redovisas i särskilt excel-dokument.
Bilaga 2 Verksamhetsförändringar inom givna ramar Nämndens ansvarsområden arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration är ständigt föremål för förändringar. En löpande verksamhetsförändring och anpassning med utgångspunkt i omvärldsfaktorer måste ständigt pågå och en flexibelt organiserad verksamhet krävs för att nå resultat. Inför 2012 finns behov av att styra om resurserna inom befintliga ramar för att nå de målgrupper som prioriteras. Nämndens primära prioritering är insatser mot ungdomsarbetslösheten. Den kommunala satsning som gjorts med sex mkr i extra anslag, för 2010 och 2011, för att skapa kommunala ungdomsjobb har varit lyckosam. Nämnden har ambitionen att fortsätta att erbjuda kommunala ungdomsjobb inom ramen för det uppdrag och de resurser som redan finns för subventionerade anställningar. Det innebär att färre äldre kan få subventionerade anställningar. Den statliga satsning som gjorts på Yrkesvux kommer att upphöra. Från år 2012 kommer inga ytterligare statliga resurser för yrkesutbildningar till kommunerna. Därmed måste kommunen själv avsätta och omfördela medel till yrkesutbildningar. I dagsläget finns ca två mkr i budgeten för att upphandla bland annat yrkesutbildning. Under åren 2009-2011 har utbildning upphandlats för fyra till åtta mkr med hjälp av statens förstärkning av resurser genom Yrkesvux. Under 2012 kommer inga yrkesutbildningar att kunna erbjudas, förutom lärlingsutbildning under förutsättning att medel för sådan beviljas från Skolverket. 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Upphandlad utbildning Kommunal budget Yrkesvux 2009 2010 2011 Under 2011 kan eventuellt den nya Lärlingsutbildningen börja erbjudas inom vuxenutbildningen. Medel för genomförande söks via Skolverket. Lärlingsutbildningen kommer att ersätta den arbetsplatsförlagda utbildning som tidigare bedrivits i begränsad omfattning. För att hitta bra lärlingsplatser i företag och för att utveckla former för
genomförandet av den nya lärlingsutbildningen kommer interna omfördelningar av resurser att krävas. Under de senaste åren har volymökningar skett inom vuxenutbildning i egen regi samtidigt som målgruppen har förändrats. De nya målgrupperna är betydligt mer resurskrävande och har behov av andra metoder. En utvecklad pedagogisk verksamhet i kombination med införandet av modern teknik för lärandet kräver metodutveckling och personalförstärkning med nya pedagogiska kompetenser. I de nya styrdokumenten för vuxenutbildning betonas vikten av studie- och yrkesvägledning betydligt mer än tidigare. Uppdraget utökas, kravet på individuella studieplaner förstärks och metoder samt kompetens för validering kommer att krävas. Antalet unga i det Kommunala arbetsmarknadsprogrammet (KAP) har minskat trots att försörjningsstödet ökar för gruppen unga. Samordning av aktiviteter kan ske med verksamheten i det kommunala uppföljningsansvaret.
Bilaga 3 Investeringsäskanden 1. Uppgradering av arbetsmiljöer Finns behov av att reinvestera i delar av förvaltningens arbetsmiljöer på grund av att kontorsutrustningar är utslitna och inte anpassade till dagens krav på arbetsmiljöer. Behov av uppgradering av cirka 10 arbetsplatser á 25 tkr. Totalsumma 250 tkr 2. Nyckelsystem Studiecentrum Under 2011 har Studiecentrum byggts om och anpassats för att möta målgrupperna. I samband med detta identifierades behovet av att se över nyckelsystemet som idag inte är uppgraderat. Konsekvenser utbildning, arbete, näringsliv: Större tillgänglighet för deltagare i lokalerna Totalsumma 300 tkr 3. Lokalförbättringar Vägledningscentrum För att kunna möta medborgarnas behov av en väg in till studier så behövs lokalerna på Vägledningscentrum förbättras. Delar av verksamheterna som tidigare bedrivits där är flyttade till Studiecentrum och lokalerna behöver målas om och anpassas till nuvarande verksamheter. Konsekvenser utbildning, arbete, näringsliv: Bättre bemötande till deltagare. Möjlighet till gruppinformationer om t.ex. utbildningsmöjligheter. Kostnader för målning samt grupprumsmöbler. Totalsumma 200 tkr 4. Kvarstående lokalförbättringar Studiecentrum Vid ombyggnationer på Studiecentrum 2011 kvarstod delar som tilldelad budget inte täckte och dessutom tydliggjordes ytterligare behov. Konsekvenser utbildning, arbete, näringsliv: Bättre miljöer för deltagare inom utbildning och arbetsmarknadsåtgärder Kostnader för målning samt möbler. Totalsumma 200 tkr 5. Elbil placerad på Repris På Repris finns behov att transportera möbler och andra varor till och från olika förråd inom området och till Bredviksberget. En elbil skulle kunna ersätta en
personbil med täckt släp och bidra till att minska koldioxidutsläppen. Däremot måste även i fortsättningen tyngre transporter ske med annat fordon Konsekvenser livsmiljö: Minskat koldioxidutsläpp Totalsumma 150 tkr 6. Utbyggnad snickeri på Repris Nuvarande snickeri är trångt och medger endast att ett fåtal deltagare kan arbeta där samtidigt. Dessutom finns alla maskiner i samma rum vilket medför en bullrig och dammig miljö. En utbyggnad med ett separat maskinrum skulle förbättra arbetsmiljön och göra den renare och mindre bullrig samt ge möjlighet för fler deltagare att arbeta där samtidigt. Utbyggnad av snickeriet med c:a 50 m 2 behövs och kan göras under befintligt skärmtak. Kostnaderna uppskattas av PNF till c:a 12000 kr/m 2. Konsekvenser utbildning, arbete, näringsliv: Bättre arbetsmiljö för deltagare samt utökad tillgänglighet till arbetsplatser inom snickeriet. Totalsumma 600 tkr 7. Ljusinsläpp till personalrum på Studiecentrum Vid ombyggnation på Studiecentrum byttes en del dörrar ut för att anpassas till Socialtjänstens behov av så kallade tysta rum. Detta medförde ett minskat ljusinsläpp till personalrummet som saknar direktljus. Detta skulle kunna åtgärdas genom en takkupa för ljusinsläpp då personalrummet befinner sig på övre plan. Totalsumma 200 tkr
Bilaga 4 Taxor Nämnden har inga justeringar av taxor.
Bilaga 5 Bättre folkhälsa Förvaltningens arbete för bättre folkhälsa utgår från det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken, att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ytterligare en huvudsaklig utgångspunkt för folkhälsoarbetet inom förvaltningen är nämndens verksamhetsidé, som anger förvaltningens huvuduppgift till att vara att erbjuda en stödstruktur för den enskilde individens lärande genom flexibel utbildnings- och arbetsmarknadsverksamhet i former som utgår från individens, samhällets samt arbetsmarknadens behov och önskemål. I den nationella folkhälsopolitiken anges elva målområden. Av dessa berör förvaltningens folkhälsoarbete främst områdena: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor för barn och unga Ökad hälsa i arbetslivet (Sunda och säkra miljöer och produkter) Förvaltningens uppdrag när det gäller att bidra till bättre folkhälsa blir att genom utbildning och arbetsmarknadsåtgärder motverka utanförskap och stödja individen för att stärka dennes möjligheter till utbildning, egenförsörjning och arbete. Förvaltningens bidrar till folkhälsoarbetet främst genom att skapa gynnsamma förutsättningar för hälsa genom att på olika sätt stärka den enskilde individens egna resurser att delta aktivt i arbets- och samhällsliv. I samband med olika insatser på individnivå integreras ett folkhälsoperspektiv i den reguljära verksamheten, exempelvis i samband med vägledning, då denna i allmänhet behöver utgå från en helhetssyn på den enskildes livssituation. Ur detta perspektiv fångas folkhälsoarbetet i redan existerande mål och nyckeltal för verksamheten.
Bilaga 6 Översyn av styrdokument som fastställts av KF, i vissa fall KS Redovisas i separat excel-dokument.
Bilaga 7 Nämndsuppdrag: Åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten. Pågående åtgärder under 2011 Kommunfullmäktige avsatte sex mkr för 2010 och 2011 till kommunala ungdomsjobb och för arbetsplatsförlagt lärande, med målsättningen att minst 50 ungdomar skall kunna erbjudas plats, den så kallade ungdomssatsningen. Volymen uppnås i april 2011. Prognosen är att medlen kan komma att räcka till ca 55 ungdomar. Förvaltningen försöker rekrytera fler yngre till anställningar i Piteå kommun inom ramen för medlen i subventionerade anställningar. Verksamheten riktar sig framförallt till den som har hinder för att kunna konkurrera på den öppna arbetsmarknaden. Anvisningarna till platserna kommer från arbetsförmedlingen och/eller socialförvaltningen. Aktiviteterna inom kommunalt arbetsmarknadsprogram och kommunala uppföljningsansvaret fokuserar tydligare än tidigare på att ungdomar skall återgå till studier, då flertalet deltagare saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning. För att möjliggöra för fler att våga vilja återuppta sina studier startar vuxenutbildningen orienteringskurser/ prova på studier med målsättningen att bl.a. rekrytera fler ungdomar till studier. Marknadsföringen av yrkesutbildningar och allmänna ämnen till framförallt ungdomar som saknar gymnasieutbildning har intensifierats under året. En arbetsgrupp tillsammans med Arbetsförmedlingen, Sparbanken Nord m.fl. har startats för att ta fram en serie aktiviteter för ungdomar/ i dialog med ungdomar. Målsättningen är att möjliggöra att fler ungdomar går till arbete, utbildning eller företagande. Under 2011 kommer ett antal föreläsningar, arrangerade möten mellan unga och företagare, informationstillfällen och studiebesök att erbjudas ungdomar. Projekt UPP. Öppet hus verksamhet för att kunna erbjuda alla Piteås unga mellan 16-24 år en frivillig verksamhet som skall skapa aktiviteter som syftar till egenförsörjning genom arbete och/eller utbildning. Förvaltningen har ansökt om medel från Skolverket för att starta Lärlingsutbildning i vuxenutbildningen, vilket möjliggör för den som är 20 år eller äldre att få en yrkesutbildning på en arbetsplats. Planerade åtgärder under 2011 och 2012 Förvaltningen har ansökt om medel från Europeiska social fonden (ESF) för projekt UTAN (Unga till arbete i norr) tillsammans med bl.a. Luleå kommun. Projektet fokuserar i första hand på ungdomar som saknar utbildning med målsättning att de långsiktigt skall bli självförsörjande. Beslut om detta tas i maj 2011. Förvaltningen har ansökt om EU-medel från Leonardo Da Vinci för att ett 20-tal ungdomar skall kunna åka ut i Europa på praktik. När medlen för ungdomssatsningen är förbrukade kommer medel från subventionerade anställningar än tydligare att fokusera på unga människors möjlighet till arbete.
Aktiviteterna inom kommunalt arbetsmarknadsprogram (KAP) och kommunala uppföljningsansvaret samordnas med projekt UTAN om det beviljas. Verksamheten fortsätter att fokusera tydligt på återgång till studier för de som saknar fullständig gymnasieutbildning. Orienteringskurserna i vuxenutbildningen skall fortsätta att utvecklas för att möjliggöra återgång till studier för fler. Lärlingsutbildningen behöver utvecklas och utökas, då den troligtvis blir den enda yrkesutbildning som är tillgänglig för många då den statliga satsningen på Yrkesvux avslutas 2011. Projekt UPP forsätter att utvecklas med aktiviteter som har tagits fram i dialog med unga.