Verksamhetsberättelse Temaarbete Gilla olika. Bäckagårdsskolans fritidshem Skogshyddan och Ljunghem 2014/2015

Verksamhetsberättelse Temaarbete Gilla olika Bäckagårdsskolans fritidshem Skogshyddan och Ljunghem 2014/2015

Organisation Bäckagårdsskolans fritidshem består av två avdelningar, Skogshyddan åk F-1 och Ljunghem åk 2-5. På fritidshemmet har det varit sammanlagt 180 barn. På fritidshemmen arbetar fritidspedagoger, förskollärare, hälsopedagog samt barnskötare. Dessa pedagoger är under skoldagen fördelade i förskoleklass och skola som resurs och ansvarar för utomhuspedagogik. Fritidspedagogerna genomför även rastaktiviteter.

Verksamhetsmål 2014/2015 Att öka medvetenheten om lärandet på fritids. Genom temat har vi arbetat både med det teoretiska och praktiska lärandet, olika uttrycksformer så som, teater, skapande verksamhet, samtal, diskussion samt fysiska aktiviteter. Att arbeta för barnens delaktighet och inflytande på fritids. Våra aktiviteter i och utanför temaarbetet utgår från en dialog mellan pedagoger och elever innan ett beslut tas. Att ha ett trevligt bemötande gentemot varandra. I temaarbetet har vi lagt fokus på samarbetsövningar. Temat har tryckt på att det är okej att vara olika, gilla olika, du är du och jag är jag.

Öka medvetenheten om lärandet på fritids Elever Vi startade upp terminen med att göra tankekartor vad det gäller lärandet på fritids. Vi strävar efter att göra en återkoppling efter varje aktiviteter som vi genomför med eleverna samt upprepar aktiviteter för att se ett lärande. Eleverna har även genomfört egna aktiviteter för andra elever. För att ha ett väl fungerande fritidshem bör vi i personalen vara medvetna om lärandet på vårt fritidshem. Med skollagen har fritidshemmen fått ett tydligare uppdrag med inriktning på att stimulera elevernas utveckling och lärande (Fritidshem Allmänna råd. s. 3).

skate utflykt Volter, gymnastik skridskor Bugg, dans engelska rida Vad är viktigt att lära sig på fritids? fingervirka Gogos pappersvikning cykla Bygga trädkoja

Snickra Baka Måla Fotboll, innebandy och handboll Spela spel Att vara en bra kompis Vad vill du lära dig på fritids? Hoppa högre på hästhindren Teknik Spela schack Breakdance Klättra Nya lekar

Barnens delaktighet och inflytande på fritids Pedagoger Vi tar tillvara på pedagogernas olika kompetenser och är lyhörda för elevernas tankar och önskemål. Eleverna Vi har haft fritidsråd och samlingar i stora och små grupper. Eleverna får möjlighet att föreslå aktiviteter efter egna intressen och komma med förslag på förändringar och förbättringar i fritidsverksamheten. En förutsättning för att eleverna ska uppleva fritidshemmen som meningsfull är att de görs delaktiga och får inflytande över utformningen av verksamheten (Fritidshem Allmänna råd. s. 32).

Pedagoger Ha ett trevligt bemötande gentemot varandra Viktigt att vi vuxna är goda förebilder och ger barnen rätta verktyg hur vi bemöter varandra. Eleverna Genom vårt temaarbete (Gilla olika) har vi lyft värdet av att vara olika och hur man ska bemöta varandra. Vi försöker uppmuntra eleverna att ha ett trevligt bemötande mot varandra. Detta främst genom att samtal och diskussioner kring ämnet. Men även genom att arbeta med samarbetsövningar, värderingsövningar och nya gruppkonstellationer. I fritidshemmet ska stor vikt läggas vid att uppmuntra eleverna att i samspel med kamrater utveckla sin sociala kompetens. (Fritidshem, Allmänna råd. s. 37)

Tema Gilla Olika Anledning till att vi valde temat Gilla Olika är att vi arbetade med temat Allas lika värde förra året med ett lyckat resultat dock fick vi reda på att vi bör gå in mer på djupet av vissa delar. Detta vill vi göra med detta tema. Syfte: Gruppen ska få förutsättningar att fungera för att förebygga mobbning och kränkningar. Och därmed också bidra till att eleverna lättare tillgodogör sig undervisningen och når uppsatta mål. Mål: Vi vill skapa en verksamhet där barnen utvecklar respekt och förståelse för varandras olikheter, utvecklar sin sociala kompetens, motarbetar fördomar och diskriminering. Målet är att eleverna ska vara delaktiga och bestämma innehållet i temat. Vi kom fram till att eleverna på Skogshyddan och Ljunghem har olika behov. Därför kommer arbetet på Ljunghem i huvudsak att inriktas på att stärka Vi-känslan i gruppen. Skogshyddans arbete kommer i huvudsak att inriktas på att arbeta praktiskt utifrån diskrimineringsgrunderna.

Uppstart av temaarbete För att nå alla elever på fritidshemmen lät vi klasslärarna ställa frågorna: På vilket sätt är vi olika? Vad tänker ni om dessa olikheter? Utifrån tankekartorna formades inriktningen på temaarbetet.

kläder Vi är både lika och olika Vi har samma kroppsdelar kroppsdelar Vi har samma Men man kan vara opererad ta bort sin blindtarm eller eller halsmandlar opererad ta bort sin smaker Ålder: gammal-ung hårfärg hudfärg familjer Olika intressen Olika kroppar ögonfärg Elevernas tankar: På vilket sätt är vi olika? Vi är både lika och olika personligheter Olika egenskaper tänker på olika sätt funktionshin der hörapparat Tycker och känner olika Vissa är snabbare än andra rullstol

Skogshyddan I temat har vi valt att fokusera på diskrimineringsgrunderna, det kändes aktuellt för oss. Eleverna träffar i sin vardag och på aktiviteter, människor från andra länder och med olika funktionsnedsättningar och religioner. Vi ville skapa en förståelse och tolerans för detta. I en miljö där olikheter ses som något naturligt och självklart får eleverna i förlängningen en möjlighet att utveckla förståelse och respekt för olika sätt att tänka och vara (Fritidshem allmänna råd, s. 38)

Samlingar Våra samlingar har innehållit film, samarbetsövningar och diskussioner både i små och stora grupper. Samlingarna har ett planerat innehåll med fokus på delaktighet och inflytande. Under vårterminen gjorde vi nya samlingsgrupper. Syftet med detta var att lära känna nya kamrater i en ny lärmiljö. Vi har sett att eleverna har lärt sig samarbeta, leka och föra givande diskussioner. Det märks framför allt i att eleverna har färre konflikter och leker åldersblandat. Varför storsamlingar? Vi pedagoger ansåg att det är till en fördel att informera alla elever samtidigt när det är något nytt på gång exempelvis angående temat. Förmågor som tränas Samtal och diskussion, eleverna uttrycker sina ståndpunkter och åsikter kring ämnena vi tar upp. De framför och bemöter argument. I fritidshemmet kan barnen få möjlighet att utveckla en förståelse för vad demokrati är genom att på olika sätt få uttrycka tankar och åsikter, och kunna påverka fritidshemmets innehåll. (Allmänna råd och kommentarer- kvalitet i fritidshem (2007:27))

Högläsning Vi läser bland annat högt ur boken Så olika så lika - Om man har rött hår och vänder sig upp och ner ser man ut som en morot. - Varför kan inte de människor som kommer till Sverige prata svenska? - Killar kan också ha smink. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. (Lgr 11 s.8) Eleverna är engagerade men det uppstår även diskussioner. Hur syns elevernas lärande? De reflekterar och jämför sig själva om de hade varit i samma situation. - Om jag hade flyttat till Afrika hade jag varit den konstiga eftersom jag har ljust hår och blå ögon. Eleverna tränar sig språkligt genom att läsa högt för varandra. De får även förståelse och tolerans för varandra, då de upptäcker att vi är olika inte bara till utseende utan även inför det svenska språket.

Filmsamling Vi har under temaarbetet tittat på en filmserie om respekt, religioner, pålitlighet och samarbete. Vi samtalar om de olika begreppen och vad de betyder. - Man lovar att leka med en kompis, men sen gör man inte det. Efter några filmvisningar flyter samtalen lättare i grupperna, vi tror att eleverna förstått syftet med filmerna. Utifrån diskussionerna vid flera filmer valde vi att stanna upp och fånga elevernas tankar om hur de ville arbeta praktiskt kring temat: - Det är inget fel om man ser ut eller tror olika. - Alla tror olika Gudar, men det gör väll ingenting. - Alla har rätt att tycka som de själva vill. - Funktionsnedsatt person är de som är gamla och orkar inte hålla upp sig själva. - De är aggressiva och nästan som fulla. - De är sjuka. Måla länder i olika färger Jordglobenmarkera länder Göra egna bilder. Teater grupp om vänner och ovänner Aktiviteter: Temaarbete Gilla olika Göra egna bilder. Böcker om vänskap Olika filmer göra egna och kolla på film.

Vi har introducerat lekar från bland annat Indien, Ghana och Iran. Eleverna fick själva möjligheten att ta med sig lekar från olika länder och genomföra dessa i gruppen. Eleverna kände igen flera lekar och reflekterar över att dessa lekar kommer från ett annat land än Sverige. Vi samtalar kring världskartan och får en uppfattning om var lekarna kommer från. Kartan gav ännu en dimension till aktiviten. Fysisk aktivitet i kombination med vårat tema ger en ökad kunskap om omvärlden. Lekar från olika länder Eleverna tränar på att lyssna och få en förförståelse för aktiviteten. Barn har ett stort rörelsebehov. Det är därför viktigt att erbjuda rikliga tillfällen till regelbundna fysiska aktiviteter i fritidshemmets vardag där kreativitet, lust och lek fokuseras så att alla barn vill delta. (Allmänna råd och kommentarer- kvalitet i fritidshem ( 2007:24))

Utifrån elevernas förslag om praktiskt arbete kring temat och önskemål om att få jobba med våra olika ursprung, bestämde vi tillsammans att tillverka två jordglobar. I arbetet med jordgloben får vi syn på lärandet hos eleverna. De frågar och diskuterar om olika länder med varandra under tiden som de arbetar. De uppmuntrar varandra till samarbete. De får även en uppfattning om var kompisarna på fritids kommer ifrån. Det är viktigt att verksamheten är varierad med inslag av lek, fysisk aktivitet, skapande verksamhet som drama, musik, dans, bild och form. (Allmänna råd och kommentarer kvalitet i fritidshem (2007:23)) Jordglob Eleverna tränar sig i att våga testa sig fram för att få ett bra resultat. De kom även med olika förslag om hur arbetet skulle fortlöpa praktiskt. Arbetet med jordgloben ledde även till att vi upptäckte enskilda elevers estetiska intressen. Arbetet med jordgloben var värdefullt, vad gäller vårt mål att se lärandet på fritids, flera tillfällen att träna de grundläggande förmågorna.

För att tillverka tapetklister mäter vi 8 dl vatten till 1 dl klister -Det tar för lång tid att mäta upp med dl-måttet, de är för små! Eleven hittar en stor mugg och mäter upp hur många dl det får plats i muggen. -I denna muggen får det plats 4 dl vatten. Nu räcker det med att fylla denna två gånger! -Klistret känns äckligt och klibbigt! -Men det är skitkul! -Man kan ta en pensel så blir man inte så kladdig.

Arbetet inleds med olika övningar, t.ex. charader och känslouttryck. Under teatern har eleverna fått möjlighet att uttrycka olika känslor och gestalta olika karaktärer. Dramalektionen innehåller olika övningar som har med människors olikheter har göra. Pedagogerna ser att eleverna växer och vågar mer, de går in i olika roller och klarar av att stå inför varandra och prata. De lär sig lyssna på varandra, vara mer uppmärksamma samt använda kroppspråket. Teater - Jag har lärt mig lyssna på ett annat sätt eftersom de inte fick prata utan måste visa kroppen. - Jag har lärt mig att vara något annat, exempel ett djur. Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas. (Lgr 11 s.10)

Pride Sista storsamlingen för terminen tog vi upp Pridefestivalen. Eleverna hade lite förkunskaper om vad det innebär. Vi tittade på en power point och film om ämnet och förde sedan diskussion och samtal tillsammans med eleverna. Vad hände vid storsamlingen? Diskussionen och samtalen om filmen visar på att vi fått ett resultat av temarbetet. Vi såg att eleverna hade en seriös inställning till ämnet. Många ville säga sin åsikt, de lyssnade bra på varandra och ämnet berörde många. Okej att gilla tjej eller kille stolthet Vara sig själv Pridefestivalen Regnbågens färger Förbjudet i vissa länder. Älska vem man vill -Det är något som inte är bra -Det är inte här i Sverige. -Hur ser du det? -Det är bara en känsla jag har. -Polisen har skjutit ihjäl någon.

Ljunghem Vid terminens start såg vi pedagoger att fritidshemseleverna på Ljunghem var uppdelade i tydliga gruppkonstellationer. Därför valde vi att utifrån våra verksamhetsmål och temat Gilla olika jobba med Vi-känslan i gruppen. Detta genom att utmana dem i olika typer av gruppsammansättningar, tex vid samlingar, utflykter, intresseaktiviteter. Fokus skulle ligga på att stärka barnens sociala kompetens, vikten av att kunna samarbeta samt visa förståelse och respekt för varandra.

Samlingar Vid terminens start utnyttjade vi vår fina utemiljö vid våra dagliga samlingar. Vi samlades klassvis för olika typer av samarbetsövningar, diskussion och återkoppling kring övningen. Här tränar barnen på att visa hänsyn, diskutera samt vara kreativa. Samarbetsövning- Naturtavla

Under hösten märkte vi att gruppindelningarna kvarstod och vi utvecklade samlingsgrupperna. Vi gjorde årskurs och klassöverskridande grupper. Detta för att splittra på de tydliga grupperingarna och utmana barnen i deras sociala förmåga vid mötet med andra fritidselever samt förmågan att respektera varandra. Fyra hörnövningar har varit uppskattade av barnen. Denna övning bidrar till deras identitetsutveckling, vilket i längden skapar självständiga barn som vågar stå för sina åsikter. Här jobbar barnen med att ställa sig på led efter olika instruktioner.

Under vårterminen skalade vi, på barnens initiativ, ner samlingarna till en dag i veckan och kallade denna för storsamling. Detta främst på grund av att de äldre barnen kände att de inte hann med den fria leken, på grund av längre skoldagar. Tanken med att samla hela gruppen är också att alla får samma information och alla har möjlighet att komma till tals. Detta skapar delaktighet, inflytande, trygghet och grupptillhörighet. Vi fortsatte dessutom med samarbetsövningar för att stärka Vi-känslan. Vi har sett att det blivit en mer positiv inställning till storsamlingarna. Fler kan komma till tals och diskussioner kring olika ämnen kan tas med hela gruppen samtidigt. Fritishemmet ska vidare främja allsidiga kontakter och social gemenskap (Allmänna råd, s.10)

Utflykter Under årets lopp har vi haft olika typer av utflykter. Vi har varit iväg på skridsko-, cykel-, stads-, och lekplatsutflykter. Dessa har skett i mindre grupper, dels klassvis men främst i blandade grupper. Syftet har varit att stärka barnens sociala kompetens och öka deras samarbetsförmåga. Men även att träna upp deras vana att vara ute i trafiken, sin närmiljö samt i stadsmiljö. Elevernas lärandet syns främst genom hur deras sociala kompetens har ökat samt att deras förmåga att samspela med kompisar i olika konstellationer har förbättrats. Deras förmåga att vistas i trafiken har även den förbättrats under året och en mognad och vana kan ses. Utforskande av omvärlden i form av studiebesök, utflykter m.m. Allmänna råd och kommentarer- kvalitet i fritidshem (2007:23)

Att erbjuda eleverna fysisk aktivitet är en viktig del i fritidshemmets verksamhet. Dels för barnens fysik och lust att röra sig men även för deras ledarskapsförmåga. Därför har vi fritidsgympa som ett stående inslag på schemat. Vi har delat upp gympan i olika konstellationer för att främja elevernas självständighet och sociala förmåga samt lust att leka och röra sig. Elevernas lärande syns främst genom deras stora initiativ förmåga, kreativitet och samarbetsförmåga i den fysisk aktivitet. Fritidsgympa Barn har ett stort rörelsebehov. Det är därför viktigt att erbjuda rikliga tillfällen till regelbundna fysiska aktiviteter i fritidshemmets vardag där kreativitet, lust och lek fokuseras så att alla barn vill delta. Allmänna råd och kommentarer- kvalitet i fritidshem ( 2007:24)

Skapande verksamhet En gång i veckan har vi lyft fram den skapande verksamheten. Då har barnen fått prova på olika skapande tekniker och själva fått vara med att påverka innehållet i denna verksamhet. De har även själva fått leda aktiviteter inom den skapande verksamheten t.ex. papperstillverkning. Syftet med detta har varit att göra barnen delaktiga i verksamheten, utmana deras kreativa förmåga, deras sociala kompetens samt förmågan att leda en grupp. Elevernas lärande syns genom deras initiativförmåga till eget skapande och deras kreativitet. Verksamheten ska vidare stimulera eleverna kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna ideér och att lösa problem (Fritdshem, Allmänna råd, sid.

Projekt Bygga hästboxar Att leka häst och bygga upp egna hästhinder har varit en populär fritidsaktivitet i alla åldrar. Detta tog vi pedagoger upp vid en samling och barnen bestämde sig för att de ville bygga hästboxar. Barnen började med att skriva ett brev till ett företag, där de frågade om de kunde skänka några lastpallar till vårt projekt. Detta projekt lyftes även vid ett möte med Forum för samråd. Där bestämdes det att vi skulle ha en fixardag där hästboxarna skulle monteras. Inför denna dag hjälpte barnen till att måla pallarna. Det är viktigt att personalen aktivt arbetar för barns rätt till ansvar, delaktighet och inflytande i verksamheten utifrån erfarenhet, ålder och mognad. Allmänna råd och kommentarer- kvalitet i fritidshem (2007:27)

Leken är det viktigaste i barnens sociala utveckling och inlärning. I leken tränar barnen sin kreativitet och fantasi och utveckar sitt samspel med andra barn i olika åldrar. Barnen lär sig att samarbeta, turtagning, empati och konfliktlösning samt ömsesidighet och respekt för varandra. Därför är det viktigt att vi vuxna ger barnen tid och möjlighet att leka. Barnens självkänsla och identitet utvecklas i samspel med andra. De lär av varandra, stödjer varandra och utvecklar en social gemenskap. Skolverket framhåller att leken är en del i fritidshemmets verksamhet som bör ges stort utrymme för. Den fria leken

Utvärdering/ reflektion Vi diskuterade och kom överens om temaarbetet, en bit in på terminen. Det hade varit önskvärt att fastställa temat redan vid vårterminens slut så att vi hade inriktningen klart för oss redan när nya läsåret börjar. Ambitionsnivån vid planeringen av temat var hög. Vi fick flera gånger stanna upp och backa tillbaka för att fokusera på en sak i taget. Då kunde vi bättre följa upp varje aktivitet samt återkoppla och utvärdera vad eleverna lärt sig. Vi har lärt oss att vi bör bestämma tillsammans med eleverna vilka tekniker vi ska använda oss av i arbetet och se till att vi har tillräckliga kunskaper i dessa, eller skaffa oss kunskaper. Nu i efterhand tycker vi nog att vårt tema var för brett och svårt att få grepp om. Frågorna och temat är viktiga men det spretar för mycket. Storsamlingarna har varit värdefulla för arbetet i och med att vi har kunna lyssna på eleverna i en stor grupp och sedan återkopplat detta i den mindre gruppen. Vi bör oftare ställa fråga: Vad lärde vi oss efter en aktivitet. Vi har kommit fram till att vi vill behålla lärandemålet till nästa läsår för att utveckla detta. Under temaarbetets gång och övrigt i verksamheten har det framkommit tankar hos eleverna om vad som är manligt och kvinnligt, traditionella könsmönster som vi vill motverka. Därför väljer vi att ha genus som ett av nästa års verksamhetsmål. Vi tycker att det är glädjande att se hur långt vi kommit med delaktighet och inflytande, det känns som en naturlig del i verksamheten.

Verksamhetsmål 2015/2016 Öka medvetenheten om lärandet på fritids Göra elever och föräldrar medvetna om vad de lär sig på fritids. Genusperspektiv Arbeta aktivt för att eleverna inte ska göra traditionellt könsbundna val. Natur och miljö få kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling.