Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin och Hälsa 1
God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård (Evidensbaserad vård) Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid.
KUNSKAPSUNDERLAGET FÖR KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD OCH OMSORG Kvalitetsregister Hälsodataregister Praxisstudier Tillsyn Klinisk forskning Systematiska kunskapssammantällningar Riktlinjer Föreskrifter, allmänna råd Klinisk praxis
KUNSKAPSUNDERLAGET FÖR KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD OCH OMSORG Kvalitetsregister Hälsodataregister Praxisstudier Tillsyn Klinisk forskning Systematiska kunskapssammantällningar Riktlinjer Föreskrifter, allmänna råd Klinisk praxis
Evidence Based Medicine is the conscientious, explicit, and judicious use of current best evidence in making decisions about the care of individual patients. The practice of evidence based medicine means integrating individual clinical expertise with the best available external clinical evidence from systematic research. Sackett DL, Rosenberg WM, Gray JA, Haynes RB, Richardson WS (January 1996). "Evidence based medicine: what it is and what it isn't". BMJ 312
KUNSKAPSUNDERLAGET FÖR KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD OCH OMSORG Kvalitetsregister Hälsodataregister Praxisstudier Tillsyn Klinisk forskning Systematiska kunskapssammantällningar Riktlinjer Föreskrifter, allmänna råd Klinisk praxis
NATIONELLA RIKTLINJER Systematiska och öppna beslut om resursfördelning Beslut om vårdens organisation Regionala och lokala vårdprogram Övergripande beslut på verksamhetsnivå Individuella kliniska beslut Stöd för patienter om olika behandlingsmöjligheter
Prioritera Tillståndets svårighetsgrad - Behov Kostnads- effektivitet Åtgärdens effekt Rekommendation
KUNSKAPSUNDERLAGET FÖR KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD OCH OMSORG Kvalitetsregister Hälsodataregister Praxisstudier Tillsyn Klinisk forskning Systematiska kunskapssammantällningar Riktlinjer Föreskrifter, allmänna råd Klinisk praxis
KUNSKAPSUNDERLAGET FÖR KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD OCH OMSORG Kvalitetsregister Hälsodataregister Praxisstudier Tillsyn Klinisk forskning Systematiska kunskapssammantällningar Riktlinjer Föreskrifter, allmänna råd Klinisk praxis
Nationella Kvalitetsregister Nationella Kvalitetsregister är patientfokuserat system för uppföljning och utveckling av vårdens kvalitet Har startats av den medicinska professionen, växt fram genom evolution Mål lärande och förbättring, patienterna till godo De innehåller individbundna uppgifter om problem/diagnos, insatta åtgärder, och resultat Huvuduppgiften för ett register är att skapa förankring och konsensus om variabler, analysera insamlade data och återkoppla till verksamheterna som grund för förbättringsarbete 11
Vad registreras? Processmått (vad man gör) Ingrepp; operation (metod, operatör, tidsramar), farmaka (substans, dos, duration), sjukgymnastik (behandlingstyp, duration), etc. Resultatmått (hur det går) Överlevnad, komplikationer, läkning, lab.parametrar, symptom, funktion, hälsorelaterad livskvalitet 12
13
Nationella kvalitetsregister (exempel) Swedheart (Riks-HIA, SEPHIA,PTCA) Riks-Stroke NDR (diabetes) Höftledsplastikregistret RIKSHÖFT (Höftfraktur) Katarakt Gynop (Gynekologisk kirurgi) Bråck Palliativ vård Demens Psykiatri 14
Riks-Stroke ett nationellt kvalitetsregister för strokesjukvård. samlar in uppgifter om patientens situation vid insjuknandet, under sjukhusvistelsen och följer upp patienten efter tre månader och efter ett år. Alla akutsjukhus som vårdar strokepatienter deltar. 15
Andel strokepatienter som inkommer till sjukhus inom tre timmar efter insjuknandet, jämförelse mellan sjukhus 2011. Alla patienter <=80 år Sjukhus med täckningsgrad < 75 % och därför osäkra data har markerats med #.
Andel med särskild strokevård (stroke -enhet eller intensivvårdsavdelning) vid inläggning på sjukhus, per sjukhus. Grön linje markerar hög och gul linje måttlig målnivå. Sjukhus med täckningsgrad < 75 % och därför osäkra data har markerats med #.
Andelen patienter < 80 år med hjärninfarkt och förmaksflimmer som vid utskrivning från sjukhus behandlas med perorala antikoagulantia (warfarin eller nyare preparat), per sjukhus. Grön linje anger hög och gul linje måttlig målnivå.
Medelvårdtid (dagar) inneliggande på akutklinik och i lanstingsfinansierad eftervård. Sjukhus med täckningsgrad < 75 % och därför osäkra data har markerats med #.
Jämförelse som grund för lärande och förbättringar 100 % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Fokusera på lågpresterande? Fokusera på Skillnader? Fokusera på Förbättringspotentialen! 0 Sämsta klinik Medel-klinik Bästa klinik 22