Modersmål - på skoj eller på riktigt

Lärarhögskolan i Stockholm Institutionn för samhäll, kultur och lärand Vårtrminn 2006 C- uppsats, 15 poäng Modrsmål - på skoj llr på riktigt En studi av modrsmålsundrvisningns utvckling, dss potntial och bgränsningar Författar: Handldar: Robrt Andrsson

Pdagogik 41-60,vt 06 Sammandrag Idag har alla barn och ungdomar i Svrig samma rätt till utbildning oavstt bakgrund. För att kunna uppfylla dn här ldand principn inom utbildningspolitikn i Svrig, var skolan gnom tidrna ofta utsatt för n rad omfattand rformr. Införandt av tt nytt ämn, modrsmål, i dn svnska skolan var n av d här rformrna som gnomförds i slutt av 60- talt. Hur och varför blv hmspråk tt ämn i dn svnska skolan är n av d ldand frågorna som bsvaras i dn här uppsatsn tillsammans md frågan om ämnts rlvans och roll i dagns skola. Gnom tt historiskt och läroplanstortisk prspktiv följs utvcklingn av skolväsndt i Svrig från mdltidn fram till idag. Dt övrgripand syftt var att kartlägga modrsmålsundrvisningn och studihandldningn i dn obligatoriska skolan och undrsöka dss potntial och bgränsningar. Uppsatsn bstår av tr dlar. I dt inldand kapitlt följs utvcklingn av skolväsndt i Svrig som gick i takt md d samhällliga förändringarna. Samlad data möjliggjord ignkännand av d utbildningsbhov och bildningssträvandn som vägd tyngst undr olika tidspriodr av skolrformrnas framväxt och utvckling. Maktapparatns intrss för skolans funktionlla roll som används för att åstadkomma förändringar i samhällt, gick att spåra upp. Md hjälp av txtanalysn framgick att utbildningspolitikn btraktad skolan mr som mål för sig än som mål i sig. En sådan slutsats hjälpt oss att bättr förstå modrsmålsämnts införand och uppkomst av dss bgränsningar undr 40 år av ämnts xistns. Mot bakgrund av Ulf P. Lundgrns läroplanstortiska forskning följr vi i dn andra dln av uppsatsn hur olika läroplanr har påvrkat modrsmåls utvckling i skolan. Vi får s hur ämnts syft md tidn har blivit allt mr omfattand, mdan uppfylllsn av dtta var allt svårar att åstadkomma på grund av organisatoriska hindr för gnomförandt av vrksamhtn. Ett glapp mllan samhällts intntionr md modrsmålsundrvisning och dt praktiska gnomförandt har uppstått. I sista avslutand dln prsntras modrsmålslärarnas vrksamht i Solna kommun. Upphovt till dnna studi var arbtslagsdklarationr som omfattad analys av tt arbtslags organisatoriska, pdagogiska och didaktiska förutsättningar och hindr som modrsmålslärarna mötr i praktikn. Min undrsökning visad tckn på att modrsmålsundrvisningn idag är n vrksamht som båd ur dn organisatoriska och ur dn pdagogiska synvinkln är fylld av problm. En rform av vrksamhtn skull kunna lösa n dl problm. Vid n rformring av organisationn av modrsmålsundrvisningn bord, md utgångspunkt i forskningn, schmapositionn, undrvisningsvolymn, undrvisningslokalrna, läromdl och organisations modll särskilt uppmärksammas. Sidan 1 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 SAMMANDRAG... 1 1 INLEDNING... 4 2 SYFTE... 5 2.1 Frågställningar... 5 3 DISPOSITION... 6 4 MATERIAL OCH METODER... 7 5 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER... 9 6 LÄROPLANSKODER... 11 6.1 Sammanfattning... 14 7 UTVECKLINGEN AV SKOLVÄSENDET I SVERIGE SKOLAN MELLAN KYRKAN OCH STATEN... 15 7.1 Sammanfattning... 20 8 UPPKOMST OCH UTVECKLING AV MODERSMÅLSUNDERVISNINGEN I SVERIGE... 21 8.1 Invandring tt svar till samhällts konomiska och sociala förändringar... 22 8.2 Invandringn och skolpolitikn... 25 8.3 Utvcklingn av modrsmålts syft och undrvisningsformr... 27 9 MODERSMÅL I PRAKTIKEN - EN ÖVERSIKT AV MODERSMÅLSVERKSAMHETEN I SOLNA KOMMUN... 31 9.1 Modrsmålsnhtns organisation... 31 9.2 Arbt inom arbtslagt... 33 9.3 Modrsmålslärarnas roll och vrksamht... 33 9.4 Dn pdagogiska hlhtssynn förbindls och vägvisar... 36 9.5 Modrsmålsundrvisningns framtid i Solna... 38 Sidan 2 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 10 DISKUSSION OCH SLUTSATSER... 39 10.1 Skolan - statns mål llr mdl... 39 10.2 Modrsmål tt skolämn utanför skolan... 41 10.2.1 Schmapositionn... 41 10.2.2 Fördlning av undrvisningstimmar... 42 10.2.3 Undrvisningslokalr och läromdl... 42 10.2.4 Organisationsmodll... 43 Bilaga 1 Pdagogisk grundsyn i arbtslagt... 46 Bilaga 2 Arbtslagsdklaration... 46 Bilaga 3 Infoblad om modrsmålsundrvisningn i Solana Stad... 46 Bilaga 4 Elvr md annat modrsmål än svnska. Statistik 2005... 46 Sidan 3 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 1 Inldning Dt har alltid funnits syftn md skolan. Undr pokrna har statn gnom skolning ställt olika krav på mdborgar. Skolans roll har ändrats övr tidn, mn dt som förblivit oförändrat och som garantrat uppfyllls av d krav som gnom historins gång ställds framför folkt, har varit just dn sofistikrad förbindlsn mllan skolan och maktapparatn. 1 Dagns skola åtrspglar dn tid i vilkn vi lvr idag. Dnna skola kommr att bli utgångspunkt för framtida förändringar av utbildningn, på samma sätt som gårdagns skola var utgångspunkt för utformning av dagns. 2 Har mdborgarna därför tt störr ansvar att ifrågasätta dagns utbildningssystm och att s till att skolan uppfyllr d krav som samhällt ställr? Idag har var fjärd lv i grundskolan utländsk bakgrund, d är födda utomlands llr i Svrig md åtminston n utlandsfödd föräldr 3. Dtta innbär att tt stort antal lvr i dagns skola har tt annat modrsmål än svnska. D har rsursr i sitt modrsmål och i sin spcifika kulturkomptns. Därför tycks dt viktigt att läroplann btonar flrspråkiga barns rätt till utvckling av alla språk 4. Modrsmål införds som tt nytt ämn i svnska skolan som tt svar på samhällliga förändringarna som orsakads av n ökad invandring i början av 1970-talt 5. Ämnt blv till n början tt av mdln för att lösa invandrarlvrnas så kallad rprsntationsproblm. Modrsmålsundrvisningn skull dls undrlätta invandrarlvrnas sociala och pdagogiska anpassning, dls g lvrna möjlightr att bibhålla och utvckla sitt modrsmål och sin ursprungskultur. 6 I början av 1990-talt förändrads styrningn av d kommunala vrksamhtrna. Undr n borgrlig rgring satsad politikrna på n dcntralisring och avrglring till förmån för störr lokal friht. Ett följdrsultat av dcntralisringsbslutt var skolväsndts kommunalisring. 7 I samband md skolans kommunalisring från och md 1991 gälld nya rglr för fördlning av statliga rsursr som gav kommunrna friar händr till användning av dssa utifrån lokala prioritringar. 8 Förändringarna i statsbidragt tillsammans md d stora sparkravn fick till följd att kommunrna kraftigt minskad rsursrna till vrksamhtr som d int nligt lagstiftningn var skyldig att anordna. Andln av d brättigad lvr som dltar i modrsmålsundrvisning har minskat undr 1990-talt samtidigt som undrvisningstidn skurits nr. 9 Ävn om ämnt modrsmål int längr finns inom timplann för grundskolan, är dt svårt att tro att statn int längr har något mål md modrsmålsundrvisningn, spcillt idag när var 1 S Ödman 1995; Linné 1996 2 Lindnsjö & Lundgrn 2000 3 SCB 4 Dt har gjorts omfattand och långsiktiga studir som visar att satsningar på modrsmålt har n positiv och avgörand btydls för tvåspråkiga lvrs andraspråksutvckling och allmänna skolframgång (Thomas & Collir 1997, 2002; L 1996; Jørgnsn & Holmr 1997). 5 I Lgr 69 utfärdads för första gång spcilla riktlinjr för hmspråksundrvisning (Garfalakis 1994, s.57) 6 Garfalakis 1994, s. 42-53 7 Maltén 1997 8 S Prop. 1990/91:18, s.67 9 Garfalakis 1994 s.61 ff Sidan 4 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 tiond svnsk mdborgar har tt annat modrsmål än svnska. Rgringn och Riksdag kommr att utökar satsningn på skolor i sgrgrad områdn där sämr studirsultat har rdovisats snast årn. Undr 2006 och 2007 avsätts 70 rspktiv 155 miljonr kronor för dtta ändamål. Myndightn för skolutvckling har nylign fått i uppdrag att ta fram n planring för hur insatsr ska sk på skol- och kommunnivå. Rgringn prcisrar i uppdragt att satsningn ska fokusras på grund- och gymnasiskola. Särskild vikt ska läggas vid insatsr för språkutvckling. Formr för modrsmålsundrvisning och undrvisning på modrsmål lyfts särskilt fram i uppdragt. 10 Mn forskningn visar att trots dagns rsultat och målstyrd skola är myckt ovanligt att man följr upp llr utvärdrar modrsmålsundrvisningn på cntral nivå i kommunrna. 11 Mindr än tio procnt av kommunrna har nligt Skolvrkts rapport gjort några sådana uppföljningar llr utvärdringar undr d två snast årn. Dt åtrstår att s på vilkt sätt satsningarna kommr att gnomföras. En rform av Modrsmålsundrvisningn är kansk rdan tt krav som ingn annan än just d samhällliga förändringarna ställr på statn. 2 Syft Syftt md dtta arbt är att kartlägga modrsmålsundrvisningns plats och roll i dn svnska skolan idag. Gnom tt historiskt prspktiv vill jag prsntra ämnts uppkomst och utvckling. Dt förfallr troligt att dt samhäll som vi lvd i när ämnt modrsmål införds, int är samma som dt vi lvr i idag. Jag vill närmar undrsöka hur d här förändringarna har gått till och s om d möjligtvis har åtrspglats i modrsmålsundrvisningns utformning. I samband md mitt försök att btrakta modrsmål utifrån tt historiskt och utbildningspolitiskt prspktiv, kommr jag att bhandla modrsmålts nuvarand organisationsmodll och s om dn möjligtvis kan påvrka uppfyllls av mål och syft som är uppsatta för ämnt. 2.1 Frågställningar För att s på problmt från olika vinklar och få n så nyansrad bild som möjligt kommr jag att försöka söka svar på dssa frågställningar. - Hur utvcklads skolan undr historins gång och vilkn rlation had dnna utvckling till maktn? Var skolan maktapparatns mål llr mdl? - Vilka läroplanskodr dominrad undr skolhistorins utvckling och vad var orsakr till läroplansförändringarna? - Vad låg till grundn för införandt av hmspråksundrvisningn i dn svnska skolan? - Hur såg utvcklingn av hmspråksundrvisningn ut och hur organisras dn idag? - Stämmr dn nuvarand organisatoriska modlln md skollagn och läroplann? 10 Tma Modrsmål 11 Skolvrkt 2002, Flra språk flra möjlightr. Nr 03:787 Sidan 5 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 3 Disposition Förliggand arbt bstår av tr huvuddlar. I dn första dln som inldr uppsatsn, prsntras d viktigast läroplanstortiska frågställningar som varit aktulla för skolans framväxt och utvckling. Md syftt att försöka undrsöka vilkn kod som känntcknat olika priodr av utbildningns utvckling stödjr jag mig i dn inldand dln, i kapitl sx, på Ulf. P Lundgrns tori om läroplanskodr, där bgrppt läroplanskod btcknar n uppsättning av principr som styr val, organisation och förmdling av skolans innhåll. 12 Vi försökr söka förklaringar till varför dt sdan antikn har vuxit fram skilda kunskapsuppfattningar. I samma kapitl gs n kort övrsikt av fyra läroplanskodr som nligt Lundgrn har dominrat undrvisningns utformning. Dn klassiska, dn rala, dn moraliska rspktiv dn rationlla läroplanskodn prsntras kort mot bakgrund av d samhällliga förändringarna. För att kunna förstå dagns läroplanr och dras roll i utformningn av mdborgar, är dt viktigt att få vta vad dt var som händ tidigar. Därför fortsättr uppsatsn md tt historiskt prspktiv på utbildningn där dt svnska skolväsndts utvckling skildras från mdltidns klostrskolor till dagns kommunalstyrda målinriktatad skolsystm. I kapitl sju analysras närmar utbildningns roll i olika tidspokr som omfattar Svrigs mdltida och nutida historia. Gnom n kronologisk kartläggning av skolans framkomst i Svrig, sökr man förståls för dn svnska maktapparatns påvrkan på utbildning undr n priod av 400 år, från 1500- till 1900 - talt. Här prsntras d aktulla maktaktörrna, kyrkan och statn, och samtidigt försökr man spåra upp dras samspl om maktn övr utbildningn. I dn trdj dln av uppsatsn sätts fokus på hmspråksundrvisningns uppkomst. Dn aktulla frågan i kapitl åtta är vad som låg till grund för att tt hlt nytt ämn införds i svnska skolan? Här studras modrsmålt båd ur läroplanshistoriskt och utbildningspolitiskt prspktiv, md btoning på d samhällliga och pdagogiska förhållandn som mdvrkat till modrsmålts placring i läroplann, samt modrsmålts förändrad villkor övr tidn. Undrlag för dnna diskussion är n läroplanstortisk studi av Janis Garfalakis 13 om hmspråksundrvisningn i Svrig i dag. Garfalakis gr oss n dtaljrad bskrivning om d samhällliga förändringar som låg till grund för införandt av tt nytt ämn i svnska skolor. Han antar också tt didaktiskt prspktiv, där han bskrivr vad dt är som faktiskt undrvisas i hmspråksklassr. Jag stödjr mig på hans studi ftrsom dn är väldigt dtaljrad mn jag kommr också att vidarutvckla dn, ftrsom dn bhandlar n tid fram till årt 1994 och är bgränsad till hmspråksundrvisningn ndast i grkiska klassr. I kapitl niå görs n granskning av modrsmålsundrvisningns vrksamht i dagns skola som rsultat av n mpirisk studi. Utifrån obsrvationr av tt arbtslag som nbart bstår av modrsmålslärar vrksamma i Solna, analysras d organisatoriska, pdagogiska och didaktiska förutsättningar och hindr som lärarna mötr i praktikn. Här bskrivs d övrgripand principrna som styr modrsmålslärarnas arbtssätt mn blysr också lärarnas pdagogiska grundsyn som utgör n gmnsam utgångspunkt i dras htrogna arbtslag. 12 Lundgrn 1979, s.22 13 Garfalakis 1994 Sidan 6 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 I avslutand kapitl tio görs n analys av prsntrad rsultat samt förs n diskussion om d problmområdn som har vuxit fram undr arbts gång. 4 Matrial och mtodr Dt finns n rad olika undrsökningsmtodr att använda vid sin forskning, och dt gällr att välja dn llr d som ämnar sig bäst för dt aktulla problmt. Förliggand arbt är i huvudsak n littraturstudi, mn dt innfattar ävn n mpirisk studi av modrsmålslärarnas vrksamht inom tt arbtslag. Dn datainsamlingsmtodn som jag har valt bstår av läsning och analys av källmatrial. Jag användr problmorintrat angrppssätt i granskning av källor, vilkt innbär att jag har formulrat tt antal frågställningar när jag läst skundärkällor 14 och därftr har jag fokusrat min undrsökning på analys av primärkällor 15. Val av rlvant littratur, som utgör mina skundärkällor, har framkommit av kurslittraturn som omfattas av kursplann för magistrprogrammt i pdagogik (0 80 poäng) vid Lärarhögskolan i Stockholm. Dt är undr d här studirna i pdagogik mina frågställningar för förliggand arbt börjad formulras. En av d viktigast skundärkällor är Pr-Johan Ödmans bok, Kontrastrnas spl 16, vilkt jag användr som utgångspunkt vid analysn och förstålsn av dn svnska maktapparatns påvrkan på utbildning undr n priod av 400 år, från 1500- tills 1900-talt. Dn här bokn är rlvant för mina frågställningar, ftrsom dn prsntrar olika maktaktörr, kyrkan och statn, liksom dras samspl om maktn övr utbildningn. Jag analysrar närmar utbildningns roll och försökr blysa makthavarnas slutmål md utbildningn i olika tidspokr som omfattar Svrigs mdltida och nutida historia. I dn här första dln av arbt, bgränsar jag min studi gnom att lta ftr två mål som statsapparatn möjligtvis vlat åstadkomma gnom utbildningn. Antign vill d uppnå d pdagogiska måln llr d politiska måln. Md pdagogiska mål ansr jag d mr filantropiska mål som har människa och dnns prsonliga bildning i cntrum. D politiska måln dfinirar jag som mål som int har myckt att göra md dn prsonliga utvcklingn och kulturkonsumtion, utan snarar md samhällts utvckling och samhällsrproduktion. Pdagogiska mål har individns utvckling i cntrum och utbildningn ss som tt mål i sig, mdan politiska mål har samhällt i cntrum och btraktar utbildningn som tt mål för sig. Gunnar Richardsons bok Svnsk utbildningshistoria 17 utgör också n av mina skundära källor md sin dtaljrad bskrivning av skolväsndts utvckling i Svrig, mdan Janis Garfalakis 18 läroplanstortiska studin utgör grund för förståls om hmspråksundrvisningns uppkomst i Svrig. 14 En skundärkälla innbär n tolkning av sakr och ting som ägt rum och som basras på n primärkälla. (Bll 2000, s.94) 15 En primärkälla är n sådan källa som kommr till stånd llr som man får tag undr projktts gång, tillxmpl protokoll från tt sammanträd. (Bll 2000, s.94) 16 Ödman 1995 17 Richardson 2004 18 Garfalakis 1994 Sidan 7 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 Eftr att jag har skaffat mig nödvändig kunskap om ämnt som liggr till grund för studin har jag påbörjat sökandt ftr primära källor som kan vara cntrala för bsvarandt av mina frågställningar. D primärkällor som jag analysrar är av oavsiktlig karaktär, vilkt btydr att jag användr dm i annat syft än dt som källans upphovsman tänkt sig. D oavsiktliga primärkällorna bstår av offntliga utrdningar, bslut från riksdagn, nationlla styrdokumnt, n dl rapportr och avhandlingar som brör modrsmålsundrvisningn och tvåspråkight samt dokumnt och protokoll från modrsmålslärarnas arbtslagsträffar. Undrsökningn kring modrsmålt i skolan byggr också på granskning av tillgänglig offntlig statistik och på dt som står skrivt i svnska läroplann och läroplanssupplmntt om modrsmålt. I andra dln av uppsatsn, som bhandlar modrsmålslärarnas vrksamht i Solna kommun, användr jag mig också av n sorts primärkälla, n arbtslagsdklaration utarbtat av tt arbtslag som bstod av 7 modrsmålslärar. Arbtslagsdklarationn som bhandlar d organisatoriska och pdagogiska förhållandn som präglar modrsmålslärarnas vrksamht, var rsultat av n avslutad arbtslagsutbildning som Solna Stad sdan höstn 2002 gnomför i samarbtt md Lärarhögskolan i Stockholm. Avsikt md arbtslagsdklarationn var att fungra som tt vrktyg för dn studrand, att hon llr han lättar ska kunna sätta sig in i arbtslagts organisation och vrksamht. Eftr avslutad utbildning har jag dock stt att dt finns flra användningsområdn för arbtslagsdklarationn. Eftrsom dn oavsiktligt bskrivr d nuvarand förhållandna som rådr inom modrsmållärarnas vardag, ansåg jag dn som grundand för kartläggning av dras vrksamht. Dt fanns flra arbtslag som dltog i dnna utbildning, mn jag kommr bara att använda mig av två arbtslagsdklarationn som finns i form av bilaga i slutt av arbtt. Eftrsom jag själv har dltagit i dnna utbildning och varit ansvarig för sammanställning av n av arbtslagsdklarationrna, vald jag rdan då vissa variablr som jag diskutrad tillsammans md mina kollgor. Dt var vårt arbtssätt, dn pdagogiska hlhtssynn, schmapositionn, undrvisningslokalr och läromdl. D här ämnna diskutrad vi ingånd undr 8 träffar, fördlad övr två månadr. Diskussionr dokumntrads i form av protokoll som förds undr varj träff. Vid analys och sammanställning av rsultat jämför jag vår dklaration md dklarationn av dt andra arbtslagt och md rsultatn av n statlig utrdning 19 som had i uppgift att kartlägga modrsmålsundrvisningns vrksamht i Svrig. På så sätt får jag n mr övrgripand bild om hur modrsmålsundrvisningn organisras idag. Dn mpiriska dln av studin är bgränsad gografiskt till Solna kommun, mn omfattar alla modrsmål som är rprsntrad i Solnas skolor. Jag ansr att jag på ovannämnda sätt har producrat tt mdvtt matrial 20, mn frågan är om jag md val av n annan insamlingsmtod skull ha kunnat producra mra tillförlitliga data. Mitt yrk som modrsmålslärar skull på samma sätt skugga rsultat av t x dltagand obsrvationr llr intrvjur. I uppsatsn förkommr förutom bnämningn modrsmål också trmn hmspråk. Båda används i samma mning som namn på tt skolämn för lvr som har tt annat modrsmål än svnska. Dn första officilla trmn hmspråk rsatts år 1997 av trmn modrsmål. Hmspråksundrvisning bnämns numra modrsmålsundrvisning. Hmspråksstödt i förskolan har bytt namn till modrsmålsstöd. 19 Skolvrkt 2002, Flra språk - flr möjlightr Nr 03:787 20 Mdvtt matrial är dn information som upphovsmannn mdvtt vill lämna md sitt dokumnt (Bll 2000, s.95) Sidan 8 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 5 Tortiska utgångspunktr För att kunna förklara förhållandna som låg till grund för införandt av ämnt modrsmål i läroplanr och att kunna förstå utvcklingn av ämnts roll i undrvisningn, antar jag tt historiskt prspktiv, gnom vilkt jag kommr att analysra d förändringarna som utsplads på nivån skola samhällt. Som stöd i försökt att fånga in rlationrna mllan utvcklingn av skolväsndt och samhällliga förändringar användr jag mig av Ulf. P Lundgrns tori om läroplanskodr, där bgrppt läroplanskod btcknar n uppsättning av principr som styr val, organisation och förmdling av skolans innhåll. 21 Dn här torin had från början n mr didaktisk riktning och syftad till att blysa klassrumsspråkts funktion samt att förklara hur rglr och rollr formads i klassn. 22 I mittn av 1970-talt vidgads dt didaktiska prspktivt md utbildningspolitiska och utbildningssociologiska studir, för att något snar omorintra Lundgrns forskning än n gång från innhållsspcifika studir till läroplanstortiska sådana. 23 Dt är d tr sist nämnda riktningar på vilka jag kommr att stödja mig i förliggand undrsökningn. - I dn första, utbildningspolitiska riktningn, framträdr n organisatorisk dimnsion som avsr dn statliga styrningns invrkan på utbildningn. I riktning md dn här linjn kan vi förhoppningsvis hitta förklaringn till utformning och organisring av modrsmålsundrvisningn, som kan ss som tt svar på dn statliga invrkan på utbildningn. - Dn andra utbildningssociologiska riktningn försökr blysa hur förändringar i förhållandt mllan villkorn för samhällig produktion och rproduktion 24 ldr till utbildningsförändringar. Md stöd i dn här modlln kan vi söka förklaring till hur dt kom sig att tt nytt ämn införds i läroplann? - Till sist dn trdj, läroplanstortiska riktningn, förklarar varför skilda kunskapsuppfattningar, läroplanskodr 25 sdan antikn har vuxit fram och hur dssa är avhängiga dn samhällliga produktionns och rproduktionns förändrad karaktär. Eftrsom dn här läroplanstortiska studin avsr att förklara hur tt utbildningsinnhåll omformas när förändringar i n samhällig produktion och rproduktion inträffar, kan vi använda oss av dn för att analysra 21 Lundgrn 1979, s.22 22 Garfalakis 1994, s.19 23 Lundgrn 1979, 1983 24 Enligt Lundgrn är för samhällts xistns och utvckling två grundläggand procssr nödvändiga; samhälllig produktion och samhälllig rproduktion. Samhälllig produktion innbär att alstra livsförnödnhtr och ting, mn också att skapa symbolr och kunskap som gr mning åt tingn och utvcklar dssa, liksom att producra d villkor i samhällt inom vilka produktionn skr. Samhälllig rproduktion är d procssr vilka åtrskapar såväl dn matrilla basn liksom kulturn; åtrskapandt av kunskapr, färdightr och värdringar, och åtrskapandt av samhälllig makt i vid mning. (Lundgrn 1983) 25 Lundgrn mnar att dt finns fm priodr i pdagogikns historia, som känntcknas av fyra olika typr av läroplanskodr alltifrån antikns Grkland klasisk, ralistisk, moralisk, rationll.var och n av dssa kodr rprsntrar n spcill kunskapssyn. Sidan 9 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 modrsmålsundrvisningns syft i utbildningn. Har syftt md ämnn omformats i takt md d kulturlla och matrilla förändringar som har ägt rum d sista fm dcnnir av ämnts införand? Dt som är väsntligt för mitt arbt är dn snar dln av Lundgrns läroplanstortiska forskning som är inriktad nbart mot tt historiskt strukturalistiskt prspktiv 26 och int dn klassrumsforskningn som känntcknad hans tidiga forskningsarbt i början av 1970- talt. 27 Gnom n historisk analys av läroplanns utvckling i rlation till samhälls- och statsutvckling bildar han n uppsättning av olika läroplanskodr där var och n rprsntrar dn dominrand utbildningsidologin i samhällt undr n viss priod. Lundgrns läroplansanalys byggr ävn på n historisk matrialistisk syn som fokusrar produktionns inflytand övr rproduktionn. Produktionsförändringar skapar nligt honom förutsättningar för statliga och samhällliga förändringar. Dssa avspglas i sin tur i skolan som är n institution för idologisk och kulturll rproduktion. 28 Modrsmål som ämnt införds i läroplann undr spcifika samhällliga och matrilla förhållandn som känntcknad dnna tid. Md stöd av dn här torin kommr jag att undrsöka om nuvarand modrsmålsundrvisnings organisring stödjr d matrilla och kulturlla förhållandna som rådr i dagns samhäll. 26 Lundgrn 1979, 1983 27 För fördjupning s Garfalakis tolkning och kritik av Lundgrns ramfaktortorin (Garfalakis 1994, s.20-30) 28 Garfalakis 1994, s.30 Sidan 10 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 6 Läroplanskodr I följand kapitl kommr jag att g n kort övrsikt övr d fyra läroplanskodr som kan hjälpa oss att hitta svar på frågan - vilka utbildningsbhov och bildningssträvandn vägd tyngst undr olika tidspriodr av skolrformrnas framväxt och utvckling? Som rdan nämnts har Ulf P Lundgrn i sina läroplanstortiska studir försökt svara på dnna fråga gnom att systmatisra d utbildningsmål, innhåll och undrvisningsmtodr som har styrt utformningn av läroplanr vid olika tidpunktr. Lundgrn inför bgrppt läroplanskod som n btckning på samsplt mllan läroplann och dt omgivand samhällt. 29 Lundgrn finnr undr historins gång fyra skilda läroplanskodr som dominrat undrvisningns utformning: dn klassiska, dn rala, dn moraliska rspktiv dn rationlla läroplanskodn. En tablrad läroplanskod innhållr, nligt honom, utbildningns syft, dss mål och innhåll. Varj förändring är rsultat av n kamp om maktn övr innhållt, som krävr tt yttr tryck för att komma till stånd. Dtta innbär att styrning av utbildning och styrning av skolan som institution förutsättr maktn övr utbildningns syft, mål och innhåll och därmd n lgitimitt att utöva dnna makt. 30 Eftrsom utbildningar tillkommr vid olika tidpunktr för olika samhällsskick, tablras gnom pdagogiska txtr tt maktförhålland övr utbildningsinstitutionr. När sålds n viss typ av skola blir till, finns rdan n modll för vad som är skolan, hur dn sköts och vad dn skall innhålla. Rdan tablrad skolsystm har alltid makt övr nya i dt att d tablrad dfinirar utbildningns syft, mål och innhåll och dt nya måst förhålla sig till dtta. 31 Därför kan dt tyckas viktigt md tt historiskprspktiv, när vi försökr förstå och föruts utvcklingn av dagns skola. För att vi ska kunna förstå skolans framtida uppdrag, måst vi förstå hur skolan som institution konstiturats. Hur tillkom då d första skolorna? Dt första födlstillfällt går långt tillbaka i tidn och är n konskvns av hur samhälln ordnas och n statsapparat tablras. Etablrandt av skolan som institution i samhällt hängr sålds samman md när samhälln och därmd statsapparatr uppkommr. 32 Om vi dfinirar samhäll som n institution uppbyggd av olika lagar, då är dt uppnbart att lagstiftningsprocssn krävr n grupp i samhällt som är i stånd att uttyda, försvara och utvckla lagn. På samma sätt som n samhällsordning och tt politiskt systm i dnna brda mning växr fram, föds också skolan som institution. D som skall styra, som skall lagstifta, som skall förvalta och som skall försvara lagn måst känna tidigar lagar och kunna uttyda dras grundläggand mning. Dtta krävr n organisrad form för undrvisning. Md framväxtn av n stat föds skolan som institution. 33 Dn första officilla läroplann utformads i antikns Atn och had till grund Platons rationlla syn på kunskapn. 34 Dn var formad för dn härskand klassn md syftt att förs aristokratrna md dn intllktulla utrustning d bhövd för att kunna utöva sin makt övr slavarna. Dn här läroplann känntcknas av dn klassiska läroplanskodn. 29 Lundgrn 1979, 1983 30 Lindnsjö & Lundgrn 2000 31 Lindnsjö & Lundgrn 2000 32 Lindnsjö & Lundgrn 2000, s. 18-19 33 Lindnsjö & Lundgrn 2000, s. 18 34 Ringborg 2001 Sidan 11 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 Huvudmålt md n klassisk läroplan var int att utrusta lvrna md kunskapr som skull användas i produktionn, utan md kunskapr som skull göra dm kapabla att styra. Syftt var att skapa n harmonisk och fri människa som kund dlta i dt offntliga livt. Dt var dn fria människan som skull utvcklas gnom utbildning. I dt samhäll som diskutras av Platon och prsntras i Ringborgs avhandling 35, är dt bara dn styrand klassn som skall gs utbildning vilkn skull syfta mot dt politiska livt. Och mdan övrklassutbildningn i Atn ändå avsåg att inprägla n viss smak och komptns, fokusrads dn romrska utbildningn på att bmästra spcifika vrktyg som bhövds för n plats i samhällt. Till xmpl ställd dt politiska livt i romarrikt krav vad dt gällr talarkonstn. 36 Klassisk läroplanskod är n innhållsfokusrad läroplan vilkn btydr att statn använd sig av spcillt utvalda ämnn för att uppnå sina mål. Dnna läroplan var uppdlad i två block trivium och qvadrivium. Trivium bstod av grammatik, rtorik och logik. Qvadrivium bstod av aritmtik, gomtri, astronomi och fysik. 37 D ämnn som rprsntras av dn klassiska kodn dominrad innhållt i dn gamla litistiskt inriktad lärdomsskolan i Svrig (lärovrkt), där humaniora och dt antika kulturarvt btonads. 38 Som n följd av naturvtnskaprnas framväxt och industrialismns gnombrott kom dnna kods dominans inom lärdomsskolan att brytas i slutt av 1800-talt, och till viss dl rsättas av andra ämnn. I Atn och Rom avsåg skolan int att påvrka prsonlightr, utan att bkräfta n samhällsposition och bibringa kunskapr och färdightr. Kristndomn därmot antog n hlt annan uppfattning när dt gälld utbildningns syft. En avgörand skillnad mllan klassisk och kristt utbildningstänkand framträdr, nligt Lundgrn, i bgrppt omvändls. Mdan klassisk utbildningstänkand int syftad till att tränga in i prsonlightn 39, fokusrads just kristt utbildningstänkand på att fostra och utvckla prsonlight och moral. Md kristndomns utbrdning länkas rligionn till statns lgitimitt och till dn utbildning som krävds för att styra statn och tjäna kyrkan. 40 Bildning och utbildning i dt mr llr mindr fodala bondsamhällt kan sammanföras i vad Lundgrn bnämnr n moralisk läroplanskod. Dt cntrala målt i moraliska läroplanskodn var att inpränta fruktan för gud, fostrland och övrht hos lvrna. Sdan protstantismn införts i Svrig, uppstod bhov av kunskap om kristndomns grundsatsr i form av Luthrs lilla katks. Dt fanns ävn krav på vissa läsfärdightr, varför dn moraliska läroplanskodn också bidrog till tt första försök att komma till rätta md analfabtismn. Mn vilka motiv låg bakom? För statn var dt väsntligt att lagar och samhällts grundr var bstånd. En statsbildning krävr tt skriftspråk, som möjliggör att lagar och förordningar kan bvaras. Dn moraliska läroplanskodn har också präglat sminariutbildningn där urvalt av innhåll konstrurads nligt att dn vangliska läran står i cntrum för n kurs som i övrigt omfattar folkskolans ämnn, n litn dl pdagogik, mtodik samt praktiska undrvisningsövningar. 41 35 Ringborg 2001 36 Lundgrn 1981, 1983, s. 29 ff 37 Lundgrn 1981, 1983, s. 25 38 Maltén 1997, s. 53 39 Klassisk utbildning handlad om att locka fram dn kunskap som rdan fanns hos dn till litn födda människan, och att därmd förlösa rdan ndlagda kunskapr och färdightr (Ringborg 2000) 40 Lindnsjö & Lundgrn 2000, s. 20 41 Linné 1996, s.342 Sidan 12 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 Kristndomkunskapn var i cntrum som kraftkälla för lärarn i hnns kommand arbt. Läroplann för dn tidiga folkskolan inrymmr knappast förutsättningar för n individ som tar ställning i n annan riktning än dn kyrka och stat stipulrar. Dt tog tid innan kristndomsundrvisningn tynad bort från dn svnska skolan och dn ralistiska läroplanskodn trädd fram. Undr 1900-talts första hälft fick folkskolan tt par nya undrvisningsplanr, inklusiv 1919 års undrvisningsplan för rikts folkskolor, som i littraturn ofta bnämns som något av n milstolp. 42 Nytt i 1919 års undrvisningsplan var kristndomsundrvisningn md dss katkspluggand drogs nd till förmån för tt mr vrklightsnära ämnsinnhåll. Därmd lämnads dn moraliska läroplanskodn, som så nvist hållit sig fast gnom århundradn, till förmån för n rallistisk läroplanskod. Dn ralistiska llr också kallad rala läroplanskodn försökt att i rnt nyttosyft svara mot bhovn i n växand statsapparat och n växand industri, gnom att förs dm md administrativt och tkniskt kunnig prsonal åtminston i dt ldand skiktt. Dssa bhov prioritrad hlt andra skolämnn gnom att lägga tyngdpunktn vid rala ämnn som språk, matmatik, naturkunskap och handlsämnn. Utantillinlärning börjad g vika. Man vill ta ökad hänsyn till individulla förutsättningar och till lvrnas mognadsutvckling. Dn rationlla kodns värdbas övrtog nligt Lundgrn av dn ralistiska kodns btydls som bärand princip i och md grundskolans gnomförand i början av 1950-talt. När 1955 års undrvisningsplan för rikts folkskolor prsntrads, lansrad man n hlt ny undrvisningsmtodik. Elvrna skull i fortsättningn stimulras att på gn hand söka fakta, pröva och ta ställning. Elvn i cntrum är dn bärand tankn i dn av Dwy 43 inspirrad pdagogikn som dn rationlla kodn uttryckr. Undrvisningsprocssn strävad mot ökad individcntrring. Skolan lad stor vikt vid prsonlightsutvckling och tog mdvtt hänsyn till utvcklings- och inlärningspsykologins snast forskningsrsultat. Läroplann blv i och md dnna tidspriod funktionllt och pragmatiskt inriktad, dt vill säga att undrvisning var mr individcntrrad och nyttig för individn och samhällt. 44 I och md att industrialisrings- och urbanisringsprocss hunnit lång, ökad bhovt av kvalificrad arbtskraft på alla yrksnivår. Yrksinriktad ämnn llr program införds på gymnasi- och univrsittsnivå. Undrvisningn gjords intrnationll md sikt på dn globala arbtsmarknadns bhov. Idén om lvn i cntrum fortsatt lva i d dirkta styrdokumnt som snar formulrads för dn sammanhållna grundskolan - 1962 och 1969 års läroplanr. 45 Samtidigt formulrads n spänning mllan samhäll och individ. Elvn btraktads båd som nskild människa och som samhällsmdborgar. Spänningn mllan individns friht och samvrkan md andra tcknas i Läroplann för grundskolan 1962. 46 Problmt försökt övrbryggas md rvidrad formulring i 1969 års läroplan, där skolans roll som fostrar minskads till förmån av skolans uppgift att främja lvns prsonliga, individulla och sociala utvcklingn där frihtn och självständightn utgjord grundn för samarbt och samvrkan. 47 42 Linné i Lind (rd) 2001 43 John Dwy (1859-1952) amrikansk rformpdagog och filosof som ofta utnämns till fadr av uttryckt progrssiv pdagogik. S Dwy 1916, 1938 44 Maltén 1997, s. 39 45 Linné i Lind (rd) 2001, s. 40 46 Lgr 62, s. 18 47 Linné i Lind (rd) 2001, s. 41 Sidan 13 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 I samband md att dn borgrliga rgringn avlöst socialdmokratrna år 1976, åtrupprättads bgrppt fostran i förarbt till nästa läroplan. 48 Dn rationlla läroplankodns vtnskapliga prspktiv, tynar dlvis bort i 1980 års läroplan för grundskolan som ntydigt konstatrar att skolans huvuduppgift är att fostra till dmokratiska värdringar. 49 Moralfrågor aktualisras ign och invandrarföräldrarna får rätt att få sin tiska grundsyn rspktrad. Samtidigt är skolan uppgift att klargöra och hålla fast vid d grundläggand dmokratiska värdringar som läroplanr gr utryck för. 50 Invandrar fick md andra ord rätt att ha sina värdringar rspktrad så längr undrvisningn präglas av svnska grundläggand värdringar. Md Läroplan för dt obligatoriska skolväsndt (Lpo 94) har dn rationlla läroplanskodn, llr om man hllr vill använda bgrppt funktionlla/pragmatiska kodn, till fullo kommit att prägla svnsk folkundrvisning, samtidigt som tt inslag av dn moraliska läroplanskodn är närvarand. Dn dcntralisrad frihtn har blivit ännu störr. Vad som skall väljas ut som skolans innhåll och varför just dtta innhåll skall väljas ut, bslutas på flra nivår. Dtta är framför allt lärar och lvr som måst göra dtta i dagns skola. I Lpo 94 btonas mr än i tidigar läroplanr att lvr skall lära sig arbta båd självständigt och tillsammans md andra. 51 Läroplanstxtn rkommndrar arbtsformr som utvcklar barnns nyfiknht, mn också dras ansvarstagand för d gna studirna. I Lpo 94 har också tikn fått n framträdand plats. Bgrppt värdgrund kommr in och samtidigt sägs att skolan skall förmdla och förankra d värdn som vårt samhällsliv vilar på och övrföra viktiga värdn och g d unga n tisk kompass och moralisk komptns. Mn dn tiska satsningn har dn moraliska kodn fått n viss åtrupprättls i dagns läroplanstxt. Historiskt stt kan man s att politiska förändringar har haft n btydand roll för skolsystmns mål och innhåll. Skolans innhållsutvckling kan kopplas till dn politiska situationn som i sin tur är kopplad till konomi och tknologi. 6.1 Sammanfattning I dtta kapitl har jag försökt prsntra d viktigast läroplanstortiska frågställningar som varit aktulla md avsnd på skolans framväxt och utvckling. Jag inldd kapitl md prsntation av fyra läroplanskodr: dn klassiska, dn rala, dn moraliska rspktiv dn rationlla läroplanskodn. Dssa bgrpp prsntrads först på 1970-talt av Ulf P. Lundgrn och utgör n ftrhandsanalys, vilkt innbär att d int har varit något som utbildningns aktörr gnom århundradna varit mdvtna om. Enligt Lundgrn känntcknar varj kod d olika skdna av utbildningns framväxt och utvckling och bvisar att varj förändring av läroplanr har varit rsultatt av n kamp om maktn övr utbildningns syft, mål och innhåll. Dn klassiska läroplanskodn kan spåras långt tillbaka till dt antika Grkland där dn första officilla läroplann utformads. Enligt dn klassiska läroplanskodn är undrvisningns primära syft att förmdla insikt i kunskapns och kulturarvts grundr. D ämnn som 48 Linné i Lind (rd) 2001, s. 43 49 Lgr 80, s.16 50 Linné i Lind (rd) 2001, s.45 51 Maltén 1997, s.46 Sidan 14 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 rprsntras av dn klassiska kodn dominrad innhållt i lärovrkt i Svrig fram till 1800-talt. Dn moraliska läroplanskodn inriktar sig på d ungas socialisring in i n tisk värdgmnskap md nationn och kyrkan. Dn känntcknad i Svrig folkskolans bildningsidal mn ävn i dagns läroplanr kan vi s inslag av dn moraliska läroplanskodn när dt gällr formulringar om n skola på tisk grund. En rad strukturlla samhällliga förändringar 52 i början av 1500-talt låg till grund till tt nytt sätt att tänka om utbildningn. Dn ralistiska läroplanskodn börjad konkurrra ut dn klassiska. Mn först på andra hälftn av 1800-talt har, nligt Lundgrn, dn ralistiska läroplanskodn börjat förskjuta dn klassiska här i Svrig. Ralistiska läroplanskodn försökt i rnt nyttosyft att svara mot bhovn i n växand statsapparat och n växand industri, gnom att förs dm md administrativt och tkniskt kunnig prsonal åtminston i dt ldand skiktt. Nya krav på kvalifikationr som växt fram undr 1900-talt initirad tillkomstn av nya skolformr och utbildningn kopplads dirkt till vissa färdightr och kunskapr nödvändiga för tt konomisk produktiv liv. Läroplann blv i och md dnna tidspriod funktionllt och pragmatiskt inriktad dt vill säga att undrvisning var mr individcntrrad och nyttig för individn och samhällt. Dt var början av n rationll läroplanskod som till sin största dl fortfarand präglar dn svnska folkundrvisningn, samtidigt som tt inslag av dn moraliska läroplanskodn är närvarand. Dn individcntrrad och pragmatiska inslagt i undrvisningn, bidrog trolign till införandt av ämnt modrsmål som skull undrlätta individns utvckling och anpassning till d förhållandna som rådd i dt svnska samhällt. 7 Utvcklingn av skolväsndt i Svrig Skolan mllan kyrkan och statn För att kunna förstå dagns läroplanr och dras roll i utformningn av mdborgar, ansr jag dt viktigt att fortsätta uppsatsn md tt historiskt prspktiv på utbildningn. Varj läroplan spglar i varirand grad sina förgångar ftrsom dt är rformatorr som vidarutvcklar, förkastar llr förändrar tt styrand dokumnt. För att förstå vad dt är som händr nu och vad dt är som skull kunna hända i framtidn, är dt nödvändig att få vta vad dt var som händ tidigar. Stt utifrån tt historiskt prspktiv har d styrand instansrna alltid haft syftn md skolan och mål som skull uppnås via utbildningn. Om man kastar blickn så långt tillbaka som till Mdltidn 53, framgår dt att kyrkan splad n viktig roll som folkts fostrar och bärar av kulturarvt. 54 Gunnar Richardsson bskrivr i sin bok Svnsk utbildningshistoria 55 hur kyrkans bhov av prästr ldd till n ny form av utbildningn. Mdan bondståndt på dn tidn int ansågs ha något utbildningsbhov, man lärd sig konstn att bruka jordn från gnration till gnration, had prästrna alldls särskilda bhov av utbildning. Eftrsom 52 Dssa förändringar är intimt knutna till d transocana upptäcktrna och naturvtnskaprnas framgång 53 Här syftas till dn nordiska mdltidn som omfattad priodn 1050-1525-talt (Richardsson 1999) 54 Ödman 1995 55 Richardsson 2004 Sidan 15 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 prästståndt bokstavlign, på grund av clibat, int kund rproducra sin gn grupp var dt nödvändigt att upprätthålls nya formr för rkrytring för tologisk utbildning. Enligt Lundgrn 56 kan här ss d första formrna av diffrntiring gnom utbildning. Han förklarar dt md att dt tidigar bara talads om d härskand klassrnas utbildning, mdan nu framträdd n diffrntiring mllan tologisk utbildning och profan. Undr mdltidn kom dn tologiska utbildningn, som dominrad dn pdagogiska utvcklingn, att bstå av rligiösa och moraliska studir. 57 Svrigs mdltida historia slutad md att dn nordiska unionn upplösts och att n självständig nationalstat md n stark kungamakt upprättads. 58 Dt som här inträffad var, vad många kallar n kulturrvolution. Vid tt bslut i Västrås 1527 börjad rformationn. Kyrkan blv n statskyrka, md kungn som dss högsta ldar. Luthrs lilla katks kom nligt Richardson ut på 1530-talt. Samtidigt som dn svnska katksn kom ut skrvs n ny skolförordning där folkundrvisningn i kristndom fick n stor btydls. Föräldrar och faddrar fick undrvisningsplikt mdan prästrskapt fick i uppgift att kontrollra rsultatt. I huvud sak var dt - nligt statn och kyrkan - n önskvärd moral kod som man införd md dn lilla katksn. Dt övrgripand målt md folkundrvisningn var självklart. Inga dlad mningar kund råda om att skolan hlt nklt var till för att dana kristna och nyttiga samhällsmdlmmar, samtidigt som dock frågor om hur skolan bäst skull organisras börjad framträda. Undr rformationns tid börjad statmaktns intrss för att utbilda mdborgarna väckas och dn framkomliga vägn för dtta ansågs vara via kyrkan. Dt var därför statsmaktn börjad ta övr katdralskolor, som tidigar bfunnit sig undr kyrkans kontroll och där prästutbildningn var förlagd. Övrtagandt av katdralskolor innbar int att statsmaktns mål md skolan skiljds av kyrkans, snarar tvärtom. Dt dröjd rlativt läng innan statn kom att utnyttja skolan i någon störr omfattning. Samarbtt mllan kyrkan och statsmaktn var långvarigt och lämnad säkrlign karaktristiska spår på dn svnska skolutformningn undr andra halvan av förra millnnit. 59 Undr 1600-talt börjad skolsystmt ta sin form. Då fattads bslut om n skolrform, som innbar att dt i varj stift i rikt skull inrättas n gymnasiskola. D första gymnasirna inrättads i Västrås 1623. Statns intrss för undrvisningn had alltså ökat ännu mra. Skolan kund bli n god bundsförvant i försvnskningsarbtt av nya svnska områdn och n förmdlar av dn förändrad världsbildn. Dt som händr inom dn offntliga skolan undr 1600-1700 talt var gntlign bara n förstärkning av statn och kyrkans kontroll. Mn ävn om katkskunskapr och kristn tro utgjord dn främsta målsättningn i folkundrvisningssträvandna förkom dock mr långtgånd ambitionr för utbrdning av färdightn i läsning och i något fall till och md i skrivning. Luthrs lilla katks var tt ffktivt hjälpmdl int bara i förmdling av dn kristna trosläran, utan också för förmdling av d politiska och sociala värdringar som i högsta grad svarad mot dn tidns sociala struktur. 60 56 Lundgrn 1981, 1983, s. 33 57 Lundgrn 1981, 1983, s. 33 58 Richardsson 1999, s.20 59 Richardson 2004 60 Gunnar Richardson i sin bok Svnsk utbildningshistoria skrivr om dn så kallad hustavlan som omfattar Luthrs brömda trståndslära, vilkn i kortht innbär, att samhällt omfattar tr stånd: läroståndt (prästrskapt), värjståndt (dn världsliga maktn) samt när - llr hushållsståndt (d övriga). Enlig dnna statslära var lydnad gntmot övrhtn varj kristn människas plikt, då ju dnna var gudomligt sanktionrad. Sidan 16 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 Ett mr människovänlig, filantropiskt idal börjad förspråkas undr 1700-talt, mn synn på människor fick int i själva vrkt någon radikal förändring. Skillnadn var att statn börjad intrssra sig lit mr för folkts hälsa. 61 Orsakn till dtta kund ha varit dn nya bfolkningspolitikn som förspråkad att tt lands styrka brodd på dss folkmängd. Dn bio- politiska tankgångn vill lyfta fram n humanitär sida som agrad för dn nskild att må bättr och att lva längr. Mn dt tycks som om dt bakom dn filantropiska kullisn kan ha varit gömda lit mr manipulativa politiska drag som skull försäkra n folkökning. Enligt Ödman 62 bord n folkökning rsultra i ökad konkurrns om arbt och därmd mdföra lägr lönr och produktionskostnadr för fabrikörr och industriidkar. En arbtskraftsrsrv skull därmd tillskapas, tt proltariat som kund utnyttjas i goda tidr. På vilkt sätt dn av mrkantilismn inspirrad manufakturidologin förnads md filantropisk och pdagogisk idologi, illustrrar Ödman md Stora Barnhusts xmpl, som inrättads rdan på 1600-talt. 63 Konfliktrna som uppstod rdan då mllan förträdarna av n humanitär/kristn idologi och d som förspråkad manufakturrnas välsignlsbringand vrkan, var int d nda konfliktrna undr dn tidn. Barnhust btraktads då som förvaringsplats för barn som rtappats md tiggri, och ftrsom dt ofta var föräldrar som drv ut dm på gatan att tigga, strd då föräldrasignalrna mot dt statliga och kommunala rglsystmt vilkt försatt barnn i n svår konflikt. Förhållandna i Barnhust var svåra. Jämsids md läs- och kristndomsundrvisningn skull barnn också vänjas vid arbt för att kunna föda sig själva, samt bli nyttigar mdlmmar i dt allmänna. Md andra ord, barnn utnyttjads som arbtskraft och btraktads som värdlösa varlsr som ingt hllr vill än att rasa runt, stoja och bråka. 64 Undr 1700-talt förändras dn sociala strukturn i Svrig. Dt 1600-talts fasta och stla ståndssamhäll börjad upplösas och bli mr nyansrad, nya yrksgruppr framträdd och dt uppstod stark spänning mllan fräls 65 och ofräls. Mn ur n pdagogisk synvinkl är dt intrssantast att n politiskt, socialt och kulturllt mdvtn mdlklass börjad växa fram och ställd nya krav på skolans områd. Md dn borgarklassn som börjad växa sig allt starkar växt också nya krav på utbildningsväsndt. Dtta rsultrad i att n mängd privatskolor börjad bildas. Förklaringn till dn snabba xpansionn av privatskolväsndt bord, nligt Richardsson, sökas i dt förhållandt att dn statliga skolan visad sig vara svår att rformra och anpassa till d nya utbildningsbhovn. 66 Inom d högr samhällsskiktn blv oviljan att dlta i dt rligiösa gmnskapslivt allt starkar. Dn bgynnand skularisringn kom också i uttryck i uppkomstn av n profan kultur av btydls vid sidan av dn kyrkliga. Mn några stora förändringar på skolans områd gnomförds trots dnna samhällsomvandling int undr 1700-talt, som får btraktas som n mllanpriod för 1800- talts stora skolrformr. Två uppfattningar i skolfrågan kom att stå mot varandra i början av 1800-talt, dls n libral som ansåg att styrlsskickt krävd n mdborgrlig utbildning, dls n konsrvativ som hävdad att statns ansvar bgränsads till rligionsundrvisning och att dn övriga fostran var hmmns privata anglägnht. Ett första symptom på att tt nytt skolsystm höll på att tablras, var folkskolstadgans tillkomst 1842. I dn fastslogs principn om statns yttrsta 61 Ödman 1995, s.332 62 Ödman 1995 63 S Ödman 1995 64 Ödman 1995 65 Samhällsgrupp som åtnjutr bfrils från skatt på jordgndom i samband md adlskap llr i utbyt mot annan tjänst till kronan. Svnska ordbokn, 1999 66 Richardsson 1999, s.39 Sidan 17 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 ansvar för alla mdborgars uppfostran och undrvisning. Mn gnomförandt av folkskolstadgan 1842 tycks ha förgåtts av n långvarig politisk strid där prästrskapt och böndrna hårdast motsatt sig dtta. 67 Stadgan tillkom till tillsist och dt var början på n av samhällt anordnad obligatorisk folkskolundrvisning, vilkn undr d kommand dcnnirna påvrkads av olika motiv. D stora samhällsförändringar som utsplad sig undr 1800-talt inom Svrigs gränsr, åtrspglads inom skolpolitikn också. Undr dnna tid mr än fördubblads landts bfolkning trots n btydand migration framför allt till USA. 68 Utvandringn innbar lösningn på n svår sysslsättnings- och försörjningskris i tt outvcklat bondland. Mn många migrantr åtrvänd också, ofta md nya yrkskomptnsr och goda rfarnhtr. Svrig börjad från mittn av 1800-talt att allt mr industrialisras. Hla dnna utvckling kom också att påvrka samhällsutvcklingn och att öka ftrfrågan på mdborgar md bättr utbildning. Samhällt i dnna intnsiva utvckling utgjord n stark pådrivand kraft när dt gälld att rformra skolan och anpassa dn ftr ständigt nya bhov. 69 Ett naturvtnskapligt bildningsidal börjad bli n nödvändight och n ralistisk läroplanskod börjad ta gstalt. Två från varandra hlt skilda skolsystm var i funktion på dn tidn. Kommunal folkskola var avsdd främst för barn av ringar stånd, mdan ståndsprsonrs barn slussads gnom n annan utbildningskanal, statligt lärovrk. Folkskolan, som blv n fattigskola, och lärovrkn var nu två paralllla skolsystm, vars intgrring i varandra blv n viktig uppgift i början av 1900-talt. Md inrättningn av folkskolan sgrgrads barnn från vuxnvärldn och lämnads att klara sig på gn hand. I själva vrkt var dt n förutsättning för dn självständight och dt självbstämmand som fodrads för dmokratisringsprocssn. 70 1905 dlads lärovrkn in i n latinfri dl ralskolan, inriktad på kunskap av dirkt nytta och gymnasit som blv ralskolans påbyggnad. Md ralskola fick man n mllanxamn ralxamn. Md n sådan skolindlning var d första stgn mot tt diffrntirat utbildningssystm tagt. 71 Rdan för sklskiftt had idér framförts om n allmän bottnskola som var gmnsam för alla, bl.a. av folkskolans lärar och cklsiastikministrn Fridtjuv Brg, mn först 1909 slog tankn om n gmnsam bottnskola ignom på allvar. Samma år tillkom dn kommunala mllanskolan, vilkn var n 4-årig ralskola bygd på folkskolans 6: årskurs. Md allmänna och lika rösträttn 1921 72 väckts bhovt av n gmnsam skola som skull fylla d krav som dt nyformad dmokratiska samhällt skull ställa i framtidn. År 1927 bslöt riksdagn om n rformring av skolan där ralskolan skull vara 4-årig bygd på 6-årig folkskola llr 5-årig anknutn till folkskolans fjärd klass. 73 Eftrsom folkskolan dirkt anslöts till ralskolan, kom dn faktiska läroplann att anpassas till ralskolans läroplanr. Nya krav på kvalifikationr växr fram undr 1900- talt och nya skolformr växr för att mötta dssa krav. 74 Utbildningn kopplas dirkt till vissa färdightr och kunskapr nödvändiga för tt konomiskt produktivt liv. I dn nya undrvisningsplann som kom 1919, 67 Linné 1996, s.40-95 68 Richardsson 1999 69 Lundgrn 1981, 1983, s.59 ff 70 Lundgrn 1981, 1983 71 Lundgrn 1981, 1983, s.70 72 På grund av att rglrna för val till riksdagn fordrad n grundlagsändring hölls dt första andrakammarvalt md allmän och lika rösträtt för båd män och kvinnor först 1921. (Vallindr 1962) 73 Lundgrn 1981, 1983, s.71 74 Lundgrn 1981, 1983, s.71 Sidan 18 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 tilldlads katksn n mr undanskymd roll. Folkskolans bgynnand skularisring ställd krav på n annan form av samhörightsfostran än tidigar. Mdborgarn börjar träda fram som n myndig prson, värdig att ta ställning i idologiska och politiska frågor. Katksns roll i undrvisningn fick n mr historiskt dokumntär karaktär. Dss uppgift var att blysa Luthrs rligiösa och sdliga uppfattning och hans sätt att sammanfattand framställa kristndomns huvudstyckn än tt lärostyck att mmorra. 75 Antalt kristndomstimmar minskad från 28 vckotimmar till tolv för sxårig folkskola i och md 1919 års undrvisningsplan. Skolans grundläggand roll tyckts vara att utvckla fostrlandskänslan och att värna arbtts dygd. Nationn och folkt lyfts fram som utgångspunkt för solidaritt och sammanhållning. Rformrna inom folkundrvisningn undr dnna tid kan också ss som uttryck för n ny samhörightsfostran och socialdmokratrnas gmnskapsidologi som fick gstaltning i bgrppt folkhmmt. 76 Ämnn som historia, hmbygdkunskap och mdborgarkunskap utgjord bas för skolans nya fostrings uppgift. Dt var int förrän början av 1900-talt som kyrkans och statns samarbt börjad upphöra. Dras mr än 400 år långa gmnsamma vrkan att fostra folkt gnom Guds ord tynad bort, mn först sdan lagn om rligionsfrihtn kom 1951 blv svnska skolan konfssionslös. 77 Eftr andra världskrigt blv skolans främsta mål att bli att fostra dmokratiska människor. Dn ftr krigt tillsatta skolkommissionn lyft kraftfullt fram sin vision om n dmokratisk skola som skull fostra fria individr. Samtidigt länkads skolans moraliska fostran till n vtnskaplig rationll grund. Vtnskapn tog öppt rligionns plats när dt gällr att undrvisa om cntrala moralfrågor. Dn nskilda individn had rätt att på dn sakliga undrvisningns grund fatta gna, rationlla och moraliska bslut och dn rationlla läroplann börjad ta sin form. 78 Undr 1940-talt fanns, vid sidan av dn sjuåriga folkskolan sju andra skolformr. 79 Samma splittrad bild visad gymnasialutbildning. I bottn fanns tt parallllskolsystm md ralskola och folkskola som löpt parallllt ftr årskurs 4 och på många ortr ftr årskurs 5. Ett mr sammanhållt skolsystm var tt krav som, nligt Lundgrn 80, samhällsutvcklingn drv fram. Han urskiljr fyra framträdand motiv för n rformring av dn grundläggand utbildningn och uppkomstn av n grundskola. Dt första utgjords av förändringar i bfolkningsstrukturn, dt andra av urbanisring; dt trdj motivt hittar Lundgrn i bhovt av n samplanring mllan utbildningn och arbtsmarknadn och dt fjärd motivt var skapandt av n dmokratisk skola, int bara vad dt gälld dss organisatoriska uppbyggnad utan också vad gälld dss långsiktiga syft och dss inr arbt. 81 Dn cntrala frågan undr 1950-talt gälld diffrntiringsfrågan och hur dn för alla gmnsamma grundskolan, som skull rsätta folkskola och ralskola, bord organisras. Dt tog 22 år från dt att 1940 års skolutrdningn börjad arbta till dss grundskolan bslutads. Md uppkomstn av ny grundskola utformads också n ny läroplan för grundskolan, Lgr 62, 75 Linné i Lind 2001, s. 35 76 Bgrppt folkhmmt införlivads 1928 i dn socialdmokratiska dbattn av Pr Albin Hansson. Han mnad mtaforiskt att Svrig bord bli som tt hm för folkt, där tt gott hm präglas av samförstånd och likht. "Dt måst n gång bli så, att klassamhällts Svrig avlöss av folkhmmt Svrig." (http://sv.wikipdia.org/wiki/folkhmmt) 77 Trots lagn om rligions friht 1951uppfattads int av alla att dt skull innbära att skolan skull vara konfssionslös (Linné i Lind, 2001 s. 40) 78 Lundgrn 1981, 1983, s.113 79 Richardson 2004 80 Lundgrn 1981, 1983, s.106 81 För fördjupning s Lundgrn 1981, 1983, s.106-109 Sidan 19 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 vars bärand idér basrads på jämlikht, dmokrati, pragmatisk kunskapssyn och lvaktivrand arbtssätt. 82 Arn Maltén 83 bskrivr Lgr 62 som n organisatorisk rform där bara d yttr ramarna ändrads mdan arbtssätt förblv oförändrat. Dt var först md Läroplann för grundskola 1980 som tt systmskift mot n dcntralisrad och målstyrd skola påbörjads och dt slutförds md Läroplan för dt obligatoriska skolväsndt 1994 (Lpo 94) där rglstyrning av skolan övrgick totalt till målstyrning. Dt kan konstatras att förändringar av skolväsndts struktur som gnomförds undr ftrkrigstidn var färdiga just omkring 1970 md rformring och uppkomstn av dn samlad gymnasiskolan och dn kommunala vuxnutbildningn. 84 Dn strukturn har i stort stt blivit bstånd. 7.1 Sammanfattning I förgånd kapitl har jag försökt skildra dt svnska skolväsndts utvckling från mdltidns klostrskolor till dagns kommunalstyrd målinriktatad skolsystm. Skolans funktion som n samhällsförtls har ändrats undr tidrna allt ftr samhällsstrukturrnas förändringar. 85 D första skolformr som strukturrads undr Mdltidn i Svrig, klostrskolor och katdralskolor, kan ndast förstås mot bakgrund av dn katolska kyrkans ställning och funktion mot dt mdltida samhällt. D utbildningsbhov som fanns i dtta samhäll bträffad bara prästrståndt, mdan bondståndt på dn tidn int had något utbildningsbhov, ftrsom man lärd sig konstn att bruka jordn från gnration till gnration. Md upplösningn av dn nordiska unionn i början av 1500-talt rsatts d mdltida förvaltningsformr md nya. 86 Dn upprättad kungamaktn md Gustav Vasa på tronn initirad nya utbildningsbhov. En ffktiv statlig byråkrati var n nödvändig förutsättning för n modrn national stat. Dn tydigar från statn självständiga kyrkan förvandlads till n statskyrka och hla dn kyrkliga skolorganisationn kom i och md kyrkans förstatligand undr statns ldning. 87 Undr 1600-talt börjad skolsystmt ta sin form. Ämbtsmannautbildning organisrads i statlig rgi mdan folkundrvisningn var kyrkans uppgift. D första gymnasirna inrättads i Västrås 1623 och statns intrss för undrvisningn had ökat ännu mra ftrsom skolan kund bli n god bundsförvant i försvnskningsarbtt av nya svnska områdn. Dn främsta målsättningn i folkundrvisningssträvandna utgjords av katkskunskapr och kristn tro mn dt ävn förkom ambitionr för utbrdning av färdightn i läsning. I dn svnska utbildnings historin btraktas ofta 1700-talt, som n mllanpriod för 1800- talts stora skolrformr. Dt som karaktrisrar dn här priodn är n allt starkar mdlklass som ställr nya krav på utbildningsväsndt. Nya yrksgruppr börjad framträdda och dtta rsultrar i att n mängd privatskolor börjar bildas. 82 Mltén 1997, s.43 83 Mltén 1997, s.43 84 Richardson 2004, s.97 85 Richardson 1999 86 Richardson 1999, s.20 87 Richardson 1999, s.21 Sidan 20 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 På 1800-talt skapads i Svrig tt alldls nytt skolsystm folkhögskolan. Principn om statns yttrsta ansvar för alla mdborgars uppfostran och undrvisning fastslogs i 1842 års folkskolstadga. Uppkomstn av n allmän folkskola kan btraktas som grundn till dagns dmokratiska välfärdssamhällt. 88 Folkskolan, som blv n fattigskola, och lärovrkn var nu två paralllla skolsystm, vars intgrring i varandra var n långvarig procss som känntcknad n nästan skllång priod i svnskutbildnings historia. Dn rsultrad i uppkomstn av n gmnsam grundskola för alla barn som, ftr riksdags bslut 1962, succssivt skull införas i hla rikt. D försiktiga förändringar på skolans områd som börjad sk på 1970-talt har undr1980- och 1990-talt utvcklats fullt. Dssa förändringar rsultrad i n ändrad form av ansvar och styrning av skolan. Maktn övr skolan har förskjutits från statn till kommunrna och styrningn av skolan har blivit mål- och rsultatorintrad. 8 Uppkomst och utvckling av modrsmålsundrvisningn i Svrig Ulf P Lundgrns historiska analys av läroplanns utvckling i rlation till stats- och samhällsutvckling, påvisar tydligt att olika pokr känntcknads av olika läroplanskodr. Mn vad var dt som påvrkad skolväsndts utvckling, vad var dt som initirad införandt och ändringar av olika läroplanr? D förändringar som utbildningsväsndt gnomgick har i olika sammanhang förklarats md hjälp av n rad skiftand prspktiv, särskilt som utvcklingn av skolsystmt har sktt olika i olika uropiska ländr. 89 Dt finns många torir som försökr förklara dt här fnomnt. En vida spridd tank på dtta områd har varit dn librala utbildningshistorins vilja att koppla samman utbildning md librala frihtssträvandn och n gradvis utvckling mot dmokrati. 90 En annan vanlig tolkning är dt strukturfunktionalistiska prspktivt. En tradition md grund i bl.a. dn durkhimianska tankn om utbildningssystmts utvckling såsom funktionll i förhålland till dt modrna samhällts organiska solidaritt och dss ökad utbildningsbhov. 91 Lundgrns läroplansanalys inriktar sig mot tt sådant strukturfunktionalistiskt prspktiv mn ävn på n historisk matrialistisk syn som fokusrar på produktionns inflytand övr rproduktionn. Produktionsförändringar skapar nligt honom förutsättningar för statliga och samhällliga förändringar. 92 Dssa avspglas i sin tur i skolan som tt instrumnt för idologisk och kulturll rproduktion. Läroplanr btraktas härmd båd som n struktur för styrning av skolan och som n struktur för idologisk och kulturll åtrskapand. 93 En läroplan kan förändras när dt skapas nya produktionsformr som ställr krav på n ny samhällsorganisation och tt nytt förhållningssätt 88 Richardson 1999, s.43 89 S Larsson 2002 90 Grn 1990 91 Garfalakis 1994, s.29 ff 92 Produktionns inflytand övr rproduktionn prsntras i Lindnsjö & Lundgrn 2000, s. 13 17 93 Garfalakis 1994, s.30 Sidan 21 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 till kunskap. Läroplansutvckling är därför, nligt Lundgrn, brond i första hand av produktionns förändrad karaktär och därftr av kulturlla förändringar. Mot dn här bakgrundn kan vi försöka söka förklaring för varför ämnt modrsmål införds i svnska skolan och snar i läroplann? 8.1 Invandring tt svar på samhällts konomiska och sociala förändringar Trots att hmspråk 94 har funnits som undrvisningsämn i svnska skolan sdan mittn av 1960- talt, kom dss införand i läroplann först år 1969 i samband md utarbtand av Lgr 69. 95 Ämnt tillhör int d traditionlla ämnna och kan int hllr ss som n motsvaright till tt univrsittsämn. Hmspråkt kan därmot ss som tt kulturrlvant ämn vars införand är n ffkt av btydand kulturlla och strukturlla samhällsförändringar. 96 Vilka var d kulturlla och matrilla förändringarna i samhällt som gav upphov till införandt av tt hlt nytt ämn i svnska skolan? 97 Stor arbtskraftinvandring var utan tvkan n av d förändringarna som ställd krav på n ny samhällsorganisation och n ny syn på kunskap, mn vilka produktions- och rproduktionsförändringar mdvrkad till n hög arbtskraftinvandring? Lundgrn mnar att dt i tt agrart och primitivt samhäll int ställs några krav på n brdar utbildning, ftrsom produktion och rproduktion är intgrrad procssr. Familjns rproduktion är intimt knutn till familjns produktion och barnn får automatisk i arv föräldrarnas yrk, kunnand och sätt att lva ftrsom d arbtar tillsammans. Fram till 1800 talt had utbildning ringa rproduktiv btydls och i stort stt ingt produktivt värd. Utbildningns främsta uppgift var att rproducra prästrskapt via kyrkliga txtr ftrsom prästståndt bokstavlign int kund rproducra sin gn grupp 98. Utövr prästrskapt had också adln tt visst bhov av utbildning för att kunna bibhålla statsapparatns lgitimitt. I tt samhäll känntcknat av n låg grad av arbtsdlning och md n rlativt homogn kultur är fostran i dn primära gruppn (byakollktiv, familj) tillräcklig för dn kulturlla rproduktionn. Industrisamhällt därmot ställr krav på n lång och spcialisrad utbildning för att knyta samman produktions- och rproduktionsprocssr. I industrisamhällt har bostad och arbtsplats skilts åt och på så sätt avlägsnas barn från produktionn och från tt traditionllt uppfostringsmönstr. Dssa förändringar mdförd rproduktionssvårightr på grund av att n ny gnration int längr kund koncptualisra dt som försiggick i produktionn och int 94 Trmn hmspråk rsatts år 1997 av trmn modrsmål. 95 S Lgr 69, s. 111 96 Garfalakis 1994 97 Enligt Lundgrn är för samhällts xistns och utvckling två grundläggand procssr nödvändiga; samhälllig produktion och samhälllig rproduktion. Samhälllig produktion innbär att alstra livsförnödnhtr och ting, mn också att skapa symbolr och kunskap som gr mning åt tingn och utvcklar dssa, liksom att producra d villkor i samhällt inom vilka produktionn skr. Samhälllig rproduktion är d procssr vilka åtrskapar såväl dn matrilla basn liksom kulturn; åtrskapandt av kunskapr, färdightr och värdringar, och åtrskapandt av samhälllig makt i vid mning. (Lundgrn 1981, 1983) 98 Lundgrn 1981, 1983, s.33 Sidan 22 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 hllr inkorporra n traditionll arbtsmoral. 99 Barnns uppfostran och utbildning blv följaktlign n statlig anglgnht och skolan tilldlads uppgift att kvalificra och socialisra dn nya gnrationn. I samband md industrikapitalismns xpansion blv traditionlla produktions- och rproduktionsprocssr btydligt mr komplicrad. Industrir koncntrrads till stora städr och till visa ländr, som mdförd ständiga urbanisringsströmmar och n hög arbtskraftsinvandring. 100 Mn dt var flra faktorr förutom industrialisringn som, nligt Garfalakis, orsakad så massiv arbtskraftsinvandring i Svrig. 101 Flyktn från landsbygdn till städrna och kvinnornas rkrytring till produktionn räckt int till för att förs dn svnska industrin md nödvändig arbtskraft. Samtidigt vrkad också ftrkrigstidns stora arbtslösht i Syduropa liksom dn politiska instabilittn som känntcknad d flsta av Mdlhavsländrna undr ftrkrigstidn 102, som n drivand utvandringsfaktor. Fram till 1970 talt strömmad flra hundratusn invandrar från Mdlhavsländrna till Svrig md kulmn år 1970, då ntto invandringn uppgick till 79 000 prsonr. 103 Sdan nya invandringsrglr införds 1967 har dt varit svårar för utomnordiska invandrar att flyta till Svrig. Undr snar dln av 1980 talt och början av 1990 talt har invandringn dominrats av politiska flyktingar. Till dn katgorin räknas också d flyktingar som 1992 1993 flydd från inbördskrigt i dt forna Jugoslavin. 99 Grfalakis 1994, s. 34 100 Grfalakis 1994, s.49 101 Grfalakis 1994, s. 42 48 102 Grfalakis 1994, s.48 103 Grfalakis 1994 s.43 Sidan 23 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 Diagram 1: Migration till och från Svrig 1850 2000. Källa: SCB, Bfolkningsstatistik 2005 Från utvandringsland till invandringsland. Undr dryga halvsklt 1865-1925 var Svrig tt utvandringsland. Sdan andra världskrigts slut, 1945, har Svrig varit tt invandringsland md arbtskraftsinvandring undr 1950- och 1960-taln och flykting och anhöriginvandring sdan 1980-talt. 104 Enligt dn officilla statistikn var Svrigs invandrad bfolkning 105 år 1982, 625. 000 prsonr. Här till kan läggas yttrligar n grupp andra gnrationn invandrar 106 - som undr samma år uppgick till 375. 000. Av diagrammn ovan framgår också att dt förkommit n int obtydligt utvandring som undr visa år var störr än invandring Alla dssa faktorr som industrialisring, undrrprsntation av dn svnska bfolkningn, arbtslösht och politisk instabilitt i Mdlhavsländrna, bidrog till n ökad arbtskraftsinvandring till Svrig som i sin tur initirad n rad samhällsförändringar som bland annat åtrspglad sig i införand av ämnt modrsmål i svnska skolan. 107 104 Källa: Statistiska cntralbyrån. Dmografisk analys. Eftrkrigstidns invandring och utvandring. Nr 2005:022 105 Md invandrad bfolkningn mnas, nligt officill svnsk statistik, prsonr födda utomlands oavstt om d är svnska mdborgar llr j. 106 Md andra gnrationsinvandrar mnas prsonr födda i Svrig md n llr båda föräldr av utländskt ursprung 107 Grfalakis 1994 Sidan 24 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 8.2 Invandringn och skolpolitikn Sdan andra världskrigt har 2,4 miljonr människor flyttat till Svrig och 1,4 miljonr har flyttat ut ur landt. Av utflyttarna var n halv miljon svnska mdborgar och av inflyttarna var ungfär 320 000 svnska mdborgar. Något mindr än hälftn av invandrarna har lämnat Svrig. En så stor dmografisk förändring har lämnat spår int minst i dn svnska skolpolitikn. 108 Rdan tidigar nämnds att industrialisring ställd nya krav på framförallt skolan. Ett bondsamhäll omvandlads till industrisamhällt, hmmt och arbt skilds och ftrsom dt int fanns någon hmma som skull förbrda dn nya gnrationn för dn industrilla rproduktionn, tog statn ansvar för att md hjälp av skolan tillfrdställa d rproduktiva bhöv. 109 Skolan skull möjliggöra rproduktion av dn xistrad kulturn, kunskapr, färdightr och värdringar och dt var dt som var gmnsamt för alla lvr - d svnska liksom invandrarlvr. Till skillnad från dn invandrad bfolkningn had dn infödda bfolkningn också till sitt förfogand kulturlla mdl för att bmötta dssa problm. D had svnska lärar, svnska skolor, svnska txtr och tt svnskt språk mdan dn invandrad bfolkningn int had några mdl till sitt förfogand för att hantra bhov av dn sociala rproduktionn. Största problmt var statns omdvtnht om dnna ralitt, vilkt rsultrad i dn assimilatorska skolpolitikn som känntcknad d statliga myndightrna fram till mittn av 1970 talt. 110 Dn här politikn var tt starkt bvis på kulturll intolrans och omdvtnht vilkt had ngativa ffktr för dn invandrad bfolkningn. 111 Dt starka inslagt av invandrad lvr upplvds till n början int som något störr problm. Dt uppmärksammads int alls i Lgr 62. D praktiska insatsrna syftad då hlt till att lära barnn att förstå och tala svnska. Målsättningn var md andra ord assimilring inom dt svnska samhällt. Skolpolitikn var basrad på tt cirkulär som utfärdads av Skolövrstyrlsn 1966 och som handlad om utländska barn i dn obligatoriska skolan. 112 Dss innhåll bskrivr Garfalakis som tt dirktiv för snabb assimilation. I cirkulärn angs tt undantag som skull g vissa möjlightr till lvr md annat modrsmål än svnska. Enlig dtta kund invandrarlvr, som int had kunskapr i svnska, få undrvisning på modrsmålt, om d lokala skolmyndightrna ansåg att dt var nödvändigt. Md cirkulärt lads sålds grundrna för dt som idag kallas för studihandldning på modrsmålt 113. 108 Richardson 2004 109 Lindnsjö & Lundgrn 2000, s. 16-17 110 Grfalakis 1994, s.65 111 En av d orsakrna som påvrkad ngativt invandrar var att undr assimilations fasn uppfattads dn statliga intrvntionn av invandrarna som tt dirkt hot mot olika grupprs kulturlla idntitt. Effktn var att invandrarna byggd sina gna mikrorproduktionssystm llr lämnad sina barn i ursprungslandt. En annan ffkt av dn assimilatorska politikn var att dt skapads n tnocntrisk svnsk skola och n motsvarand förskola. Prsonalns människosyn och kunskapssyn togs för givn. Dtta rsultrad i flra öppna konfliktr md barnns föräldrar som ofta had n annan syn på vad n skola är, llr bör vara. (Garfalakis 1994 s. 53) 112 Garfalakis 1994, s.58 113 Barn och lvr som nylign kommit till Svrig llr som int kan tillräckligt svnska får språkstöd i förskolan och studihandldning i grundskolan. Elvr får undrvisning och förklaringar på sitt språk av Sidan 25 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 I dn nya läroplann från slutt av 1960 talt 114 och framförallt i tt särskilt supplmnt från 1973 115 uppmärksammads problmt mra. I Lgr 69 utfärdads för första gång spcilla riktlinjr för hmspråksundrvisningn. Dssa riktlinjr är uppdlad i tr huvudkomponntr: - Riktlinjr rörand undrvisning i modrsmålt för finska lvr - Övrlåtls till lokala skolmyndightr att bsluta om att anordna modrsmålsundrvisning ävn för andra minorittr och invandrar. - Riktlinjr rörand stödundrvisning i svnska dt som idag kallas svnska som andra språk D här allmänna bstämmlsrna i Lgr 69 var utformad i n brytningspriod som präglads dls av dn tidigar nämnd assimilationspolitikn, dls av d krav som ställds av 1960- talts stora invandringsströmmar. Mn mllan bstämmlsrnas radr kan man läsa att dt börjad synas n tndns till övrgivand av assimilationspolitikn till förmån för n intgrationspolitik. 116 Gunnar Richardson skrivr i sin bok Svnsk utbildningshistoria 117 om dn livliga dbattn om barnns språkutvckling som förds från slutt av 1960 talt och hur n ny syn i dbattn börjad växa fram. Dt blv allt mr uppnbart att läsningn för invandrarbarnn bord sk på dras gt modrsmål. Dnna syn slog hlt ignom i dn ovan nämnda supplmntt som utgavs 1973. Supplmntt innhöll mtodiska anvisningar för stödundrvisning och hmspråksundrvisning. I dnna sägs att tvåspråkig undrvisning är nödvändig för invandrarbarnns utvckling i språkligt, prsonligt och socialt avsnd och att invandrarbarnns utbildning ska vara likvärdig d svnska barnns. Dt som är nytt är att förutom dn rnt språkmtodiska aspktn, btonas nu också modrsmålts djupt prsonliga btydls för varj människa. 118 Eftr n rad invandrarutrdningar som rsultrad i tt huvudbtänkand, antog Svrigs riksdag dn 29 maj 1976 rgringns proposition om hmspråksundrvisning, studihandldning, och stödundrvisning för invandrar barn och barn till språkliga minorittr. 119 Dn så kallad hmspråksrformn innbar att kommunrna var skyldiga att anordna hmspråksundrvisning om lvrna bgärd dt. Innan dss had undrvisning i och på invandrarlvrs modrsmål ägt rum i flra svnska kommunr sdan 1968. Ett nytt statsbidrag till kommunrna för modrsmålsträning för förskollvrna och modrsmålsundrvisning i grundskolan och gymnasiskola införds därftr. Till grundskolan tilldlads statsbidrag på 1,1 vckotimmar pr lv och till gymnasiskolan 0,75 vckotimmar för varj lv, mdan för förskolbarn tilldlads 1 900 kr i statsbidrag. 120 Modrsmålt förblv tt frivilligt ämn i dn svnska skolan och dt organisatoriska ansvart bordrads d lokala skolmyndightrna som int bara var ansvariga för att organisra vrksamhtn, utan ävn för att skapa förutsättningarna. År 1991 ändrads rglsystmt för skolans finansiring och styrning i samband md skolans komunalisring. Kommunala skolmyndightrna fick tt ökat ansvar för skolans vrksamht och som n konskvns av modrsmålslärarn som tillsammans md skolans prsonal bdömr bhov och omfattning av studihandldningn. 114 Läroplan för grundskolan (Lgr 69) 115 Läroplan för grundskolan 1969, Supplmnt II: Undrvisning av invandrarbarn 116 Garfalakis 1994, s.57 117 Richardson 2004, s. 222 118 Läroplan för grundskolan 1969, Supplmnt II: Undrvisning av invandrarbarn. s.4 119 Garfalakis 1994, s.59 120 Garfalakis 1994, s.59 Sidan 26 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 dtta ändrads också gälland bstämmlsr för modrsmålsundrvisningn. Ändringarna som störst påvrkad modrsmålsundrvisningn är följand 121 : - Undrvisning i hmspråk får int omfatta mr än tt hmspråk för n lv. En romsk lv som kommr från utlandt kan dock få undrvisning i två hmspråk, om dt finns särskilda skäl. - En kommun är int skyldig att anordna undrvisning i tt hmspråk som ämn, om lämplig lärar i hmspråkt int finns att tillgå. - En kommun är skyldig att anordna sådan undrvisning bara om minst fm lvr önskar undrvisning i språkt. I samband md skolans kommunalisring från och md 1991 gällr också nya rglr för fördlning av statliga rsursr. Dssa rglr gr kommunrna friar händr till att använda d statliga rsursrna utifrån lokala prioritringar vilkn i praktikn rsultrad i n minskad rsursfördlning för modrsmålsundrvisning. 122 8.3 Utvcklingn av modrsmålts syft och undrvisningsformr Av dn historiska analysn framgår att dn svnska samhällsutvcklingn på 1960-talt och i början av 1970-talt känntcknas av konomisk tillväxt och brist på arbtskraft. Dtta mdförd att arbtskraftsinvandringn till Svrig ökad undr dssa årtiondn. Fram till 1960-talt bdrvs i Svrig n assimilationspolitik gntmot invandrar och minorittr. Dnna politik blv mra libral undr1970-talt. Gnom tt riksdagsbslut år 1975 rsatts dnna försvnskningspolitik md n intgrationspolitik, som bland annat innbär rättightr för invandrar att bibhålla och vidarutvckla sitt modrsmål och sin ursprungskultur. 123 I takt md d här sociala och konomiska förändringarna, ändrads också modrsmålts syft och dss riktlinjr. Från tt ämn, vars mål var att undrlätta inlärning av dt svnska språkt och invandrarnas assimilring i dt svnska samhällt, blv modrsmålt i slutt av 1970 talt tt ämn som förutom dn språkliga aspktn också skull sätta invandrarnas prsonliga och sociala utvckling i fokus. Modrsmålsundrvisningns syft angs i Lgr 80 så här: Syftt md hmspråksundrvisningn skall vara att vidmakthålla och utvckla kunskapr i dt språk, som barnt användr i sin dagliga miljö. Där ignom främjas barnts känslomässiga, språkliga och intllktulla utvckling. Barnt får också möjlight att lva sig in i och känna samhöright md föräldrarnas/vårdnadshavarnas kulturlla bakgrund. 124 Av citatn framgår att läroplann är myckt kortfattad när dt gällr motiv till modrsmålsundrvisning. Ännu mr kortfattad är plann när dt gällr rkommndationr om hur angivna mål skall uppnås. Vidar i Lgr 80 angs att tvåspråkight och dubbl kulturll komptns är två väsntliga mål för undrvisningn, mn ingt nämns om d mdl som ska 121 Grundskolförordning (1988:655), Ändring (1991:1083), kapitl 5 http://www.notisum.s/rnp/sls/lag/19880655.htm#k5p1 2006-08-02 122 Garfalakis 1994, s. 61-62 123 Garfalakis 1994, s.59 124 Läroplan för grundskolan 1980 (Lgr 80), s. 56 Sidan 27 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 användas för att uppnå dssa mål. Läroplann är därmot myckt konkrt när dt gällr lvns dltagand i modrsmålsundrvisning dt btraktas som tt frivilligt val. Lgr 80 är tt statligt dokumnt för skolans styrning, i vilkt mål, innhåll och arbtsformr för modrsmålsundrvisning angs, alltså n bör dimnsion av modrsmålt, för att tala md Garfalakis ord. Dnna dimnsion därmot skiljr sig väsntlig från är - dimnsionn ut i skolorna, vilkt Garfalakis fältstudi utfört i grkiska hmspråksklassr påvisar tydligt. 125 Eftrsom modrsmålts syft har blivit lit mr komplxt än dn tidigar assimilatoriska, krävds visa förändringar inom skolans sfär. Tyvärr sträckts d här rformrna aldrig övr dn organisatoriska nivån. D pdagogiska txtrnas kvalitt, modrsmålslärarnas rlla komptns och andra inr förutsättningar som krävd inr rformr, har knappast baktas. Ett undantag är modrsmålslärarnas utbildning som anordnads först år 1977 och som kom i n avvcklingsfas undr slutt av 1980-talt. 126 När dt gällr organisatoriska modllr för undrvisning för invandrarlvr, strukturrar Garfalakis d i fm olika gruppr. Dn svnska modlln innfattar lvr som undrvisas bara på svnska i ordinari svnska klassr och som har rätt till modrsmålsundrvisning om föräldrarna så önskar. Dltagand i modrsmålsundrvisningn innbar i praktikn att lvn rsatt tt annat ämn md sitt modrsmål och på så sätt var ämnt inkludrat i dt ordinari schmat. För att finansira ökad kostnadr fick kommunrna tt bstämt statsbidrag årlign. Hmspråkklassrnas modll var organisrad för lvr md samma tvåspråkiga ursprung. I dssa klassr var modrsmålt dt dominrand språkt på lågstadit. Undrvisningn på svnska ökad succssivt gnom låg- och mllanstadit. Hmspråksklassrnas modll fungrad som försöksvrksamhtn från mittn av 1970-talt och ca tio år framåt. Dn trdj modll bstod av så kallad sammansatta klassr vilka omfattad två lvgruppr n minorittsgrupp och n störr svnsktaland grupp. D två grupprna undrvisads dlvis i sammanfalln form av n svnsk klasslärar, dls som sparata gruppr av klasslärarn och av n lärar som had samma modrsmål som invandrarlvr. Huvudavsiktn md dn här modlln var att lda till n stgvis intgrring. Förbrdlsklassns modll är n modll som fortfarand tillämpas i svnska skolan. Dnna form av skolvrksamhtn har som övrgripand syft att rbjuda nyinflyttad lvrna n anpassad studigång på svnska och därmd stgvis intgrra honom i dn svnska skolan. Invandrarlvr som följr undrvisningn i n förbrdls klass kan väldigt lit llr ingn svnska alls. Elvrna som går i förbrdlsklassr får idag också studihandldning och förklaringar på sitt modrsmål av modrsmålslärarn dock i n väldigt bgränsad omfattning, ca 1 timm i vckan. Dn fmt modlln kallas för lördagsvrksamht llr minorittsorintrad undrvisning utanför schmalagd tid. Dnna skolvrksamht bdrivs av få invandrargruppr och innhållr dls fria aktivittr dls rguljär undrvisning. Dn här prsntrad organisatoriska mångfaldn innfattar alla organisatoriska modllr för modrsmålsundrvisning som, nligt Garfalakis, har utvcklats från d första årn på 60 talt 125 Hans klassobsrvationr påvisad att dt var svårt för grkiska hmspråkslärar att tillämpa svnsk läroplan i samband md hmspråksundrvisningn. En av slutsatsrna var att dt brodd på skillnadrna i innhåll och arbtssätt mllan d grkiska och d svnska didaktiska traditionrna. S Garfalakis 1994, kapitl 3 126 Garfalakis 1994, s.63 Sidan 28 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 fram till i idag. 127 Förutom förbrdlsklassns modll, som ökad kraftigt i slutt av 1980- talt på grund av n hög flyktinginvandring, och i några få fall lördagsvrksamhtn, lvr ingn av d övriga modllrna kvar i dagns skola. Modrsmålsundrvisning som bdrivs idag i svnska skolor påminnr mst organisatorisk om dn svnska modlln. Skillnadn är att lvrna idag får mindr lktionstimmar pr vcka och d är hllr int tillåtna att lämna undrvisningn i något annat ämn. I praktikn innbär dtta att modrsmålsundrvisningn liggr utanför timplann och bdrivs ftr ordinari skoltid. Dt snast formulrad och idag gälland syft och roll som modrsmål har i utbildningn är utryckt i kursplann som inrättads år 2000. 128 Kursplann är n bindand förskrift som uttryckr d krav statn ställr på utbildningn, tydliggör ämnts syft och hur modrsmålundrvisningn skall bidra till att måln i läroplann uppfylls. Modrsmålt är av avgörand btydls för dn prsonliga och kulturlla idntittn och för dn intllktulla och motionlla utvcklingn. Ämnt modrsmål syftar till att g lvr md tt annat modrsmål än svnska möjlightr att tillsammans md andra vidarutvckla sina kunskapr i modrsmålt. Därignom kan dras självkänsla stärkas och uppfattningn om dn gna livssituationn tydliggöras. Utbildningn i modrsmål syftar dssutom till att främja lvrnas utvckling till flrspråkiga individr md flrkulturll idntitt. Lärand är starkt förknippat md modrsmålt och att bfästa kunskapr i dt gna språkt är n väg till att lära också på svnska. Ämnt har därför dt viktiga uppdragt att stödja lvrna i dras kunskapsutvckling. 129 Vidar utrycks dt i kursplann att modrsmålt också är nyckln till och lvandgör dt kulturlla arvt md dss olika yttringar. Gnom kunskapr om kulturllbakgrund och om dn gna minorittskulturn i Svrig kan ämnt modrsmål bidra till att hjälpa lvrna att göra jämförlsr mllan olika kulturr och därignom bättr förstå sin situation. Dt vidnta är att formulring av ämnts syft har blivit myckt mr omfattand än vad dt var i Lgr 80. Ämnts roll i utbildningn har fortsatt att växa. Från att ha varit tt rdskap i assimilationspolitikn och snar hjälpmdl i intgrationspolitikn blv modrsmålt, nligt formulringar, n nyckl till dt jämställdhtsidal som gnomsyrad dn nya skolpolitikn undr 90 talt md alla människors lika värd i fokus. 130 Dt angs fortfarand att ämnt har tt viktigt uppdrag i att stödja lvrs kunskapsutvckling, mn myckt mr vikt läggs nu på lvrnas idntittsutvckling och ökad förstålsn för olika folk och olika kulturr. 131 Om vi gnom n tortisk analys följr utvcklingn av modrsmålts syft i utbildningn, sr vi att syftt har blivit mr och mr komplxt och att ämnt har tortiskt fått störr btydls, int bara för lvns kunskapsutvckling utan också för dn individulla idntittsutvcklingn. Mn hur sr dt ut i praktikn? Har ämnt fått störr utrymm i skolorna också? Rgringsskiftt höstn 1991 md modrat ldning inom utbildningsdpartmntt, mdförd n idologisk motivrad satsning på mra valfriht för båd föräldrar och kommunr. Dn nya rformn har givit kommunn möjlight att använda statliga rsursr i 127 För fördjupning s: Garfalakis 1995, s. 62 67; Ericson & Löfgrn 1982 128 Kursplann i modrsmål (hmspråk) utarbtads av Läroplanskommittén mdan btygskritrirna utarbtads av Skolvrkt 1995. Undr 1999 gjords rvidringar av kursplanrna i modrsmål, vilka börjad gälla fr.o.m. höstn 2000. Kursplann i modrsmål är uppbyggd på samma sätt som kursplanrna i andra ämnn. Dt som är utmärkand för ämnt modrsmål är att här ingår ävn språkområdts kultur i vid bmärkls. 129 Skolvrkt 2000, Kursplanr och btygskritrir i grundskolan 130 Richardson 1999 131 Skolvrkt 2000, Kursplanr och btygskritrir i grundskolan Sidan 29 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 nlight md lokala prioritringar. Statns stöd till kommunrna ändrads till att man int längr gav öronmärkta mdl för olika vrksamhtr och därför gavs int längr särskilda konomiska mdl för modrsmålsundrvisning. Kommunalisring av skolan i början av 1990-talt har mdfört n kraftig minskning av modrsmålsundrvisningn övr hla landt. Undr läsårn 1990/91 och 1992/93 minskad modrsmålsundrvisningn md 36 procnt. Antalt anställda hmspråkslärar minskad mllan vårtrminn 1986 och hösttrminn 1992 md 40 procnt. Dtta rsultrad också i n stgvis avvckling av hmspråkslärarutbildningar. 132 I n studi av Charlott Johannson, Flrspråkight i tt Mångkulturllt klassrum? 133 kan utläsas att undrvisningsvolymn idag varirar mllan 20 och 80 minutr i vckan, vilkt av modrsmålslärar upplvs som otillräckligt för att man ska uppnå kursplanns mål. Modrsmål arrangrads tidigar som tt utbytsämn, mdan dt nu främst gs ftr skoltid. Båda dssa altrnativ mdför flra ngativa konskvnsr för lvrna. Till skillnad från tidn för 1990-talt har undrvisningsgrupprna tt högr lvantal, omkring fm lvr. Grupprna är oftast htrogna till lvns åldr och kunskapr i modrsmålt, vilkt av modrsmålslärarna anss försvåra undrvisningn. Undrvisningn gs sällan i ändamålsnliga lokalr. En kraftig minskning av modrsmålsundrvisningn och n avvckling av lärarutbildningar tydr på att modrsmålt idag värdras lågt bland politikrna. Dt paradoxala är dock att man i statliga utrdningar fortfarand talar md varma ord om modrsmålt. I Skolvrkts rapport från 2002, i vilkn kartlads, på uppdrag från rgringn, modrsmålsundrvisningns btydls och utvckling, sägs: Rgringn ansr att modrsmålsstödt i förskolan samt modrsmålsundrvisningn i dn obligatoriska skolan och i gymnasiskolan är ld i arbtt md att stärka dn prsonliga och kulturlla idntittn hos barn och ungdomar md utländsk bakgrund. Dssutom ska dssa undrvisningsinsatsr främja dras utvckling till flrspråkiga individr. 134. Trots dtta har modrsmålsundrvisningn glidit från sitt syft och sina riktlinjr ännu mr dt sista dcnnit. 135 - Enligt Skolvrkts rapport fick för tio år sdan 60 procnt av d flrspråkiga barnn modrsmålsstöd i förskolan. I dag får 13 procnt stöd. - I grundskolan har andln lvr som dltar i modrsmålsundrvisningn minskat från 60 procnt till 50 procnt. - Största dln av modrsmålsundrvisningn ägr rum på ftrmiddagstid ftr dn ordinari skoldagn. - Bara tio procnt av kommunrna rbjudr ämnsundrvisning på modrsmål. - Mr än var fmt lv md annat modrsmål än svnska var int bhörig till tt nationllt program på gymnasit 2002. Dt är dubblt så många som d nspråkiga lvrna. 132 Garfalakis 1994, s.70 133 Johansson 2000 134 Skolvrkt 2002, Flra språk - flr möjlightr Nr 03:787 135 Skolvrkt 2002, Flra språk - flr möjlightr Nr 03:787 Sidan 30 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 9 Modrsmål i praktikn - n övrsikt av modrsmålsvrksamhtn i Solna kommun I förgånd kapitl har jag prsntrat undr vilka omständightr ämnt modrsmål införds i dn svnska skolan. Vi kund s vilka organisatoriska modllr som utvcklads och tillämpads vid undrvisningn i modrsmålt och hur ämnts syft förändrads och utökads. Olika studir och avhandlingar som brör dn här problmatikn visar att dt i praktikn finns tt stort gap mllan hmspråksrformns intntion och dss gnomförand. 136 Särskild på dn organisatoriska nivån följds tyvärr styrdokumntns flxibla formulringar int av flxibla lösningar i praktikn. I följand kapitl ska jag försöka skildra dn vrklight som utsplar sig kring modrsmålsundrvisningn i skolans värld. Jag ska prsntra rsultatt av n mpirisk studi om modrsmålsundrvisningn i Solna kommun. Upphovt till dnna studi var utförandt av n arbtslagsdklaration som jag utarbtat tillsammans md 7 andra modrsmålslärar undr höst trminn 2005. Vid analys och sammanställning av rsultat jämför jag vår dklaration md dklarationn av modrsmålslärarna från tt annat arbtslag i Solna och md rsultatn av n statlig utrdning 137 som had i uppgift att kartlägga modrsmålsundrvisningns vrksamht i Svrig. Dklarationrna omfattad analys av tt arbtslags organisatoriska, pdagogiska och didaktiska förutsättningar och hindr som lärarna mötr i praktikn. D bskrivr d övrgripand principrna som styr modrsmålslärarnas arbtssätt mn blysr också lärarnas pdagogiska grundsyn som utgör n gmnsam utgångspunkt i dras htrogna arbtslag. 9.1 Modrsmålsnhtns organisation År 2005 dltog 1097 lvr i modrsmålsundrvisning i 27 olika språk på 12 skolor i Solna kommun. 138 Enligt Grundskolförordningn har dssa barn rätt till modrsmålsundrvisning och studihandldning. 139 Om n lv bhövr studihandldning, skall lvn få dt. Vad gällr modrsmålsundrvisning är tt av grundvillkorn att lvn önskar dt. Modrsmålsundrvisning är sålds tt frivilligt ämn, där undrvisning i praktikn skr utanför schmabundn tid, ävn om dt nligt grundskolförordningn finns flra altrnativ att anordna dt inom schmat. Studihandldningn därmot är int frivillig för lvn, utan rktor bslutar om dn liksom andra särskilda stödinsatsr. 140 På vilkt sätt hjälps d här lvrna att utvckla båd sitt modrsmål och dt svnska språkt och hur gnomförs d här bstämmlsrna i praktikn? Pdagogrna inom modrsmålsnhtn i Solna Stad har som sin huvuduppgift att bidra till dssa lvrs språk -, kunskaps- och idntittsutvckling, mn ävn att undrlätta intgrationn i dt svnska samhällt och i dn svnska kulturn. 136 S Skolvrkts rapport 2000, Flra språk flr möjlightr 137 Skolvrkt 2002, Flra språk - flr möjlightr Nr 03:787 138 Bilaga 1, s.2 139 S Grundskolförordningn, 2 kap, Utbildningns innhåll, 9 paragraf och 5 kap. Särskilda stödinsatsr, 2 paragraf 140 Grundskolförordningn, 2 kap Sidan 31 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 I Solna Stad finns modrsmålsnhtn organisatoriskt placrad undr barn- och utbildningsförvaltningn (BUF). Enligt bslut i barn- och utbildningsnämndn (BUN) styrs från år 2001 d konomiska ramarna av antalt lvr i modrsmålsundrvisning och studihandldning. 141 Dtta innbär att för varj lv som dltar i modrsmålsundrvisningn tilldlas n viss summa pngar på års basis. Inom nhtn arbtar för närvarand 24 tillsvidaranställda lärar 142 av vilka cirka n trdjdl har n tjänst på hltid i kommunn. D timanställda lärar är 20 till antalt. Många av lärarna arbtar i d flsta av skolorna i Solna Stad dt vill säga i nio kommunala grundskolor, där ävn Rh-klassr och särskola ingår 143, och tr fristånd skolor som har tablrat sig i Solna undr d snast årn. Inom nhtn finns dt tr ordinari arbtslag och n wbbgrupp som gnom nhtns gn wbbsida skapar förutsättningar för popularisring av modrsmålnhtns vrksamht. D stora språkn vad gällr antalt dltagand lvr i modrsmålsundrvisning - till viss dl ävn studihandldning - är prsiska, tigrinska, arabiska och spanska. I Brgshamraskolan och i Hagalundsområdt finns dt flst modrsmålslvr, minst i Råsunda- och Eknsbrgskolorna. I d fristånd skolorna har antalt dltagand lvr i modrsmål stadigt ökat undr d sista årn i Solna kommun. 144 Trots att många av modrsmålslärarna har flra skolor i sin tjänst och sålds också flra arbtsplatsr, vilkt ju onklign för md sig n dl nackdlar, får dt int glömmas bort dt värdfulla i möjlightn att kunna följa och stödja tt barns utvckling och skolgång undr hla grundskoltidn. Dn ambulrand lärarn kan också upplva d olika skolkulturrna, jämföra d olika arbtssättn, tillämpa dm i sin gn vrksamht och dla md sig av sina rfarnhtr. Dtta är n stor fördl som ofta glöms bort i dbattn där d dominrand frågorna oftast har organisatorisk karaktär. Enhtn samlas tillsammans md chfn för gmnsamma mötn 5-6 gångr pr trmin, mllanåt md dltagar från olika förvaltningar llr andra organisationr. Rprsntantr från skolor är välkomna för informations- och rfarnhtsutbyt och att diskutra hur vi kan utvckla våra arbtsinsatsr för d gmnsamma lvrnas bästa. Tyvärr har modrsmålslärarna oftast ingn praktisk möjlight att dlta i arbtslagsmötn på sina undrvisningsskolor ftrsom lvrna är spridda på så många skolor i kommunn. 145 D sista årn har arbtslagn bland annat slutfört arbtt av följand gmnsamma matrial; informationsbroschyr för allmänt bruk, omdömsdokumnt för tidigar och snar nhtr och individulla utvcklingsplanr för alla lvr inom nhtn. På grund av dt bristand samarbtt md rprsntantr och lärar från Solnas skolor liksom modrsmålsnhtns organisatoriska form, är d här utvcklingsplanrna int intgrrad md utvcklingsplanrna som innfattar alla andra skolämnn. Två av arbtslagn har sin huvudinriktning inom grundskolan, dn trdj riktar sig närmast mot vrksamhtn i förskolan. 141 Bilaga 1, s.2 142 År 2005 143 Elvr som är brättigad till undrvisning i och på modrsmålt finns ävn inom olika spcialutformad undrvisningsmodllr Exmpl på sådana är särskilda undrvisningsgruppr som Rh-klassr och särskola för barn och ungdomar md diagnosr som Asprgrs- och Tourtts syndrom liksom MBD och autism. 144 Bilaga 1, s.3 145 Bilaga 1, s.3 Sidan 32 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 9.2 Arbt inom arbtslagt Av d tr arbtslag som finns inom modrsmålsnhtn i Solna bstår första arbtslagt, som omfattas md dnna studi, av nio lärar som ansvarar för sammanlagt 372 lvr. 146 Arbtslagt är sammankallat undr sx timmar pr månad fördlat på fyra tillfälln. Spcifikt för båda arbtslag är att d int är organisrat runt gmnsamma lvr, som fallt är md andra arbtslag i skolorna, utan runt ämnt modrsmål. Dtta innbär att modrsmålslärar int har några organisrad och rglbundna kontaktr md lärar i andra ämnn. D kan int hllr tillföra arbtslagt pdagogiska infallsvinklar utifrån sina spcialkunskapr, ftrsom d int ingår i arbtslagn i d nskilda skolorna Dtta kan möjligtvis lda till att lärarna i arbtslagt int har dt mångkulturlla prspktivt i undrvisningn. Allt dtta bidrar till att modrsmålslärarna kännr tt visst utanförskap och ännu värr n vis pdagogisk isolring. För att kunna hitta mning i sitt pdagogiska arbt fokusrar d sig inom arbtslagt på dt gmnsamma som d har och dtta är - lvr md ick svnsk ursprung. 9.3 Modrsmålslärarnas roll och vrksamht Ämnt modrsmål har dt viktiga uppdragt att stödja lvrna i dras språk och kunskapsutvckling mn dt har också n avgörand btydls för dn prsonliga och kulturlla idntittn och för dn intllktulla och motionlla utvcklingn. 147 Ännu tt syft md ämnt modrsmål är sålds att vrka för att öka förstålsn mllan olika folk och olika kulturr. Modrsmållärarns roll är att hjälpa lvr att gnom kunskapr om kulturbakgrundn och om dn gna minorittskulturn i Svrig kunna göra jämförlsr mllan olika kulturr och därignom bättr förstå sin situation. Samtidigt är lärarns uppgift också att introducra dn svnska kulturn för lvrna. För att uppfylla uppsatta mål och syftn som är angivna i kursplann 148, har modrsmålslärarna 40 minutr pr vckan tillsammans md sina lvr, vilkt anss långt ifrån tillräckligt. 149 Som dt framgår från modrsmålslärarnas arbtslagsdklaration och Skolvrkts rapport Flra språk flr möjlightr är modrsmålslärarns arbt och vrksamht rglrad och bgränsad av såväl yttr som inr ramar. På nationll nivå uttrycks uppdragt i skollagn och nationlla läroplanr samt mål och innhåll i kursplanr, på kommunal nivå uttrycks dtta i kommunala skolplanr och på lokal nivå uttrycks uppdragt i lokala arbtsplanr. Elvrna får btyg i ämnt modrsmål nligt btygskritrir i kursplanr, rvidrad av lärarna i kommunn. Krav som ställs på modrsmålslärar och d mål som lvr bord nå är tydliga. 150 Problm uppstår när tidn för undrvisningn int räckr till och när dn fysiska miljön, där modrsmålslärar har undrvisning, snarar skapar förvirring än trygght och trivsl hos lvrna. 146 Bilaga 1 147 S Kursplanr och btygskritrir, Skolvrkt inrättat 2000-07 148 Skolvrkt 2000, Kursplanr och btygskritrir 149 Samma slutsatsr prsntras i Skolvrkts rapport Flra språk flr möjlightr 150 S ovan nämnda styrdokumnt Sidan 33 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 Lpo 94 spcificrar i 14 punktr rktors ansvar för vrksamhtns inr ramar där bland annat ansvar för undrvisningslokalr ingår. 151 Viktn av klassrummts kologi btonas också i Christr Stnsmos bok Ldarskap i klassrummt 152 där han bskrivr hur viktigt n fungrand arbtsmiljö md samarbtsmönstr är för inlärning. Modrsmålslärarna sr dt som tt stort problm att undrvisningn i d flsta fall skr i miljör som int är anpassad för undrvisningn. Dt handlar om små rum avsdda för olika aktivittr, från omklädningsrum till riktiga klassrum som lånas av andra lärar. På n dl skolor måst d ambulrand lärarna använda lokalr som är avsdda för spcialundrvisning. En nackdl md dssa små rum är att d saknar d tkniska hjälpmdl som finns i vanliga klassrum. Mn nligt modrsmålslärarnas rfarnht förkommr också att undrvisningn gs i ännu olämpligar lokalr, ofta i kapprum, korridorr och grupprum md dålig blysning och bgränsat dagsljus. 153 Elvrna kännr sig int hmma i sådana miljör, d kan int hitta sina arbtn på väggarna och dt finns ingn möjlight att skapa rutinr som hjälpr dm att känna sig trygga. D bristfälliga lokalrna gr signalr till lvrna om ämnts låga status, vilkt kan få dm att tvivla på modrsmålts värd. 154 Idag liggr ämnt modrsmål utanför timplann. Solna Stad rbjudr modrsmålsundrvisningn utanför ordinari skolschma. 155 Undrvisningn kan också ordnas som språkval för lvr på snar nhtr llr som lvns val liksom inom ramn för skolans val, mn i praktikn skr undrvisningn nästan alltid utanför ordinari skoltid. I skolornas arbtsplan i Solna står dt oftast ingt om modrsmålsundrvisningn, av dn nkla anldningn att modrsmålslärarna int gs möjlightr att vara dlaktiga vid författandt av arbtsplanr. I blankttrna för lvns val undr skolårt 2005 fanns int modrsmål som n av fm rbjudna tmatiska altrnativ som lvrna fick välja mllan. 156 Att dn största dln av undrvisningstidn i modrsmål liggr ftr timplanbundn tid uppfattas av modrsmålslärarna som ngativt. Elvrna måst vänta långa priodr ftr dn vanliga undrvisningn. Dtta har nligt lärarna btytt att ndast d mst motivrad och bokstavligt talat starkast lvrna orkar fortsätta i modrsmålsundrvisning undr d rådand villkorn. I rapportn Flra språk flr möjlightr kan dt läsas att liknand situation förkommr i hla landt och att nligt rapportn dt finns starka indikationr på att d som int fortsättr md modrsmålsundrvisning är d som har störst bhov av att få stöd i modrsmålsutvcklingn. Undrvisning förlagd ftr lvns ordinari skoltid gör att lvrna kännr sig trötta och omotivrad för modrsmålsundrvisning. En på så sätt förlagd modrsmålsundrvisning snarar btonar utanförskapn än vad dn bidrar till intgrring, ansr modrsmålslärarna. 157 Att modrsmålsundrvisningn förlagts till ftr lvrnas ordinari skoltid har också mdfört n problmatisk arbtssituation för modrsmålslärar. Förutom att samarbt mllan modrsmålslärar och övrig skolprsonal omöjliggörs, försvårar n sådan undrvisningsorganisation planring av modrsmålslärarnas arbt. Eftrsom alla åtta modrsmålslärar som ingår i studin jobbar i minst sx skolor (några av dm jobbar i till och 151 S Lpo 94, s. 17-18 152 Stnsmo 1997 153 Jmfr. Blaga1 Pdagogisk grundsyn i arbtslag och Skolvrkts rapport Flra språk flr möjlightr 154 Stnsmo 1997 155 S Bilaga 3, Infoblad om modrsmålsundrvisningn i Solana Stad 156 Jag används av arbtsplan samt blankttr för lvns val som var publicrad på Solna skolors officilla hmsidor. (www.du.solna.s) Sök ordt var modrsmål. 157 Bilaga 1 Pdagogisk grundsyn i arbtslag, s.4 Sidan 34 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 md 10 skolor md anställning som omfattar 50 75 %) är dt praktiskt omöjligt att göra sitt gt arbtsschma som ska passa till alla. Om man räkna md att modrsmålslärar kan lägga maximum två lktionr ftr dn ordinari skoltid, innbär dtta att fm dagar i vckan int räckr till för att lärarna ska ralisra sina undrvisningstimmar utan är d tvungna att använda rastr undr ordinari skoltid. Planläggning av schmat och därftr ltand ftr undrvisningslokalr i olika skolor, är n av d stora organisatoriska svårightrna som modrsmålslärarna mötr vid början av varj skolår. Yttrligar tt problm som modrsmålslärar upplvr i sin arbtssituation är studihandldningn. Modrsmålslärar får vara brdda på att undrvisa i modrsmålt på alla stadir från förskola till gymnasium, g studihandldning i alla ämnn på alla nivår och dssutom bdriva socialt kontaktarbt. Studihandldningsuppgiftn krävr goda kunskapr i svnska språkt och i skolans alla ämnn, vilkt anss vara orimligt. För att kunna g studihandldning md goda rsultat fordras tt nära samarbt mllan modrsmålslärar och andra brörda lärar. Samarbtt fungrar i allmänht int på tt godtagbart sätt. Iställt btraktas modrsmålsundrvisningn och studihandldningn oftast som n sparat vrksamht vid sidan om lvns ordinari skolarbt. Rsursnhtn inom Solna Stad har undr år 2004 och 2005 försökt samordna gmnsamma träffar mllan modrsmålslärarna och lärarna i ämnt svnska som andra språk md syft att sätta i gång dn pdagogiska diskussionn. Eftr två år har d här mötna upphört på grund av dt svaga intrsst från svnska som andra språk lärarnas sida. 158 158 Bilaga 1 Pdagogisk grundsyn i arbtslag, s.3 Sidan 35 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 9.4 Dn pdagogiska hlhtssynn förbindls och vägvisar På vilkt sätt kan man arbta gmnsamt i tt arbtslag vars mdlmmar kommr från nästan alla världns hörn? Spännand och inspirrand skull många tycka! Mn d här lärarna upplvr varj möt som n simtur i n flod där många strömmar korsas. Strömmarna är olika starka och kommr från alla möjliga riktningar. Dt som d kan göra är att försöka bsgra strömmarna och simma säkrt till andra sidan llr följa huvudströmmn och lita på att flodn kommr att lda dm i lugnar vattn. Oftast försökr lärarna att följa sina strömmar, övrtygad om att dt är dn nda rätta vägn för n lyckad pdagogisk vrksamht. Mn d bhövd int simma långt för att ins hur trötta och nsamma d blv i sin kamp. Och iställt för att lta ftr olikhtr som var oräknliga, fokusrad lärarna sig iställt på att hitta någonting som var gmnsamt för dm alla, att hitta n huvudström som kund förna dras pdagogiska arbt. Md tank på att d int omfattas av dn pdagogiska dialogn inom skolans värld, var modrsmålslärarna tvungna att fokusra sitt pdagogiska arbt inom modrsmålsämnts ramar. Dras pdagogiska hlhtssyn var dn gmnsamma länkn som d ltad ftr. Oavstt d olika kulturlla bakgrundrna och olika skoltraditionr som lämnat spår och påvrkat lärarnas prsonliga och pdagogiska utvckling, insåg d att dras rflktionr övr kunskapssynn, tiksynn, människosynn och samhällssynn stod väldigt nära varandra. Dt är dn här linjn som d följr inom arbtslagt och mdvtt tillämpar i undrvisningn. Dt gmnsamma måst vara utgångspunktn för arbtt mn int på bkostnad av dras olikhtr. För hur skall n lärar i arabiska llr spanska lyckas övrföra kulturarv, värdn och traditionr, när d undrvisar lvr md bakgrund i ca 20 olika ländr? Arabisktaland lvr kan ha hlt annorlunda kulturlla och rligiösa traditionr och dras syn på utbildning, jämställdht och samhällt övrhuvudtagt, kan skiljas markant. Oftast upplvr modrsmålslärarna dt som n svår uppgift att förmdla d värdn som har förankring i dn tik som förvaltas av kristn tradition och västrländsk humanism. 159 Därför ansr d arbtslagsmötn som värdfulla, för att just då utbyts dras idér och tankar om hur d kan lyckas md dnna uppgift, spcillt md tank på att dt oftast saknas läroböckr och undrvisningsmatrial på modrsmålt som skull undrlätta förmdlingn av d här spcificrad värdn; människolivts okränkbarht, individns friht och intgritt, alla människors lika värd, jämställdht mllan kvinnor och män och solidaritt md svaga och utsatta. 160 Vid första anblickn kan tyckas att dt int är nödvändigt md särskilda läromdl i modrsmål, ftrsom man iställt kan nyttja läromdl från ursprungsländrna. Mn nligt modrsmålslärarnas rfarnht är dt av flra orsakr myckt problmatiskt att använda sådant undrvisningsmatrial. Dt är avstt för lvr i ursprungslandt md i rgl n btydligt högr färdightsnivå i modrsmålt än d lvr som dltar i modrsmålsundrvisning i Svrig. Böckrna är också oftast avsdda för lvr som dltar i lktionr md högr timantal än modrsmålsundrvisningns. Innhållt stämmr sällan 159 Stnsmo 1997, s.64 160 Lpo 94, Skolans värdgrund och uppdrag, s.3 Sidan 36 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 övrns md dn svnska kursplann i modrsmål och int hllr md lvrnas lvnadssituation i Svrig. 161 Många modrsmålslärar upplvr dt svårt att hitta lämpliga läromdl. Dt finns få läroböckr producrad för modrsmålsundrvisningn i d nskilda språkn och d är oftast producrad för 10-20 års sdan. Lärarna är därför hänvisad till att använda läromdl från ursprungsländrna, i rgl md annat skolsystm och n annan pdagogisk utformning av lktionrna. Dssutom förkommr i n dl läromdl idologiska värdringar som int övrnsstämmr md dn svnska läroplann. Modrsmålslärarnas uppfattning inom arbtslagt är att ju längr östrut från Svrig man kommr dsto svårar blir att användas av inhmska skolböckr md tank på värdringar som förmdlas i dm. 162 Importrad läromdln är int anpassad till invandrarlvrnas situation och dras språkliga färdightsnivår utan vändr sig till lvr som bor i ursprungslandt och som i rgl har n högr färdight i modrsmålt. Av dtta följr att lärarna ofta måst välja läromdl som är avsdda för yngr lvr, mn mötr då iställt problmt att innhållt int är tillräckligt intrssant för lvrna. En annan svåright, ansr arbtslagt, är skillnadn i antalt undrvisningstimmar. Läromdln från ursprungsländrna är avsdda för tt btydligt störr timantal än modrsmålsundrvisningns. Dt mdför att man sällan hinnr använda alla txtr och uppgiftr i n och samma bok. Förutom traditionlla läromdl användr lärar ävn skivor, diabildr och broschyrr och i viss mån ävn datorr. 163 Mn modrsmålslärarnas ambulrand arbtssätt försvårar tyvärr användning av multimdiala läromdl. I allmänht måst modrsmålslärarn producra gt matrial. Lärarna måst ägna stor möda åt att välja och kopira txtr och bildr samt producra gt undrvisningsmatrial som kan anknyta till lvrnas rfarnhtr. Dtta upplvs av lärarna som tidskrävand och arbtsamt. 164 För att btona viktn av dn gografiska aspktn vid val av läromdl, dlar n modrsmålslärar i finska som ingår i arbtslag 1 sina rfarnhtr md andra lärar. 165 Hon förklarar att till skillnad från d flsta modrsmålslärar, har hon int problm md undrvisningsmatrial som brör bland annat tiska ställningstagandn och övrvägandn, jämställdht och avståndstagandn från kränkand bhandling. Om man saknar bra matrial på sitt gt språk finns dock möjlightn, nligt dn finska lärarn, att använda ungdomslittratur llr avsnitt ur böckr på svnska llr lta fram lämpligt matrial från wbbn llr i tidningar. Några av kommntarr till dt här rfarnhtsutbytt var att n sådan tillgång till läromdl alltid finns mn dn skall användas som komplmnt i undrvisningn. Dt finns rädslan för att utan andra läromdlskällor spcifikt anpassad för modrsmålsundrvisning, kommr övrsättningn att förbli modrsmålslärarnas största uppgift. 161 Jmfr. Bilaga 2 och Garfalakis 1994, s.75-78 162 Bilaga 1 Pdagogisk grundsyn i arbtslag, s.5 163 Bilaga 2 Arbtslagsdklaration 164 Bilaga 2 Arbtslagsdklaration, s.10 165 Bilaga 1 Pdagogisk grundsyn i arbtslag, s.5-6 Sidan 37 av 47

antal lvr Pdagogik 41-60,vt 06 9.5 Modrsmålsundrvisningns framtid i Solna Modrsmålslärarnas roll och ramarna inom vilka dras vrksamht bdrivs är komplxa och kan skilja sig markant från n kommun till n annan. 166 D snar årn har antal lvr som dltar i modrsmålsundrvisningn i Solna hållit sig konstant md mindr oscillationr som framstår av diagrammn ndan. Diagram 2. Utvckling av modrsmålsundrvisning i Solna kommun mllan år 2003 2005 Antal lvr som dltog i modrsmålsundrvisningn 2003-2005 930 920 910 900 890 880 870 2003 2004 2005 lvr som dltar i modrsmålsundrvisningn Källan: Barn- och utbildningsförvaltningn Solna Elvr md annat modrsmål än svnska. Statistik 2005 167 Modrsmålslärarkårn i Solnakommun är högåldrad. Ett stort antal lärar går i pnsion d kommand fm årn. D sista tio årn har Modrsmålsnhtn i Solna nämlign int haft n nda lärarstudnt som gnomfört sin vrksamhtsförlagda utbildning inom nhtn. 168 Trndn vrkar fortsätta i samma riktning, ftrsom dt undr hösttrminn 2005 på Lärarhögskolan i Stockholm ställds in två kursr md anknytning till ämnt modrsmål. Dt var kursn Modrsmålsdidaktik 5p och kursn Intrkulturllt lärand och multitniska skolor 5p. Ett år snar, hösttrminn 2006, inställds också n annan kurs på Lärarhögskolan i Stockholm md anknytning till ämnt modrsmål - Intrkulturll pdagogig 5p. Orsakn till att kursrna int gavs undr hösttrminn 2005 och hösttrminn 2006, var att kursrna int had sökts av tillräckligt många studntr. Lärar och prsonal för modrsmålsstöd och modrsmålsundrvisning har nligt Skolvrkts rapport 169 minskat i antal undr dn snast tioårspriodn. Möjlightrna till utbildning för 166 Skolvrkt 2002, Flra språk - flr möjlightr Nr 03:787 s.37 167 Bilaga 4 168 Bilaga 1 Pdagogisk grundsyn i arbtslag, s.7 169 Skolvrkt 2002, Flra språk - flr möjlightr Nr 03:787 s.70 Sidan 38 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 flrspråkiga förskollärar och modrsmålslärar har i praktikn försvunnit. Samtidigt kommr utbildningsbhovt av modrsmålslärar nligt Statistiska cntralbyråns (SCB) bräkning att öka md 60 % fram till och md år 2020. 170 Frågan är på vilkt sätt brist på utbildad modrsmålspdagogr kommr att påvrka ämnts framtida organisring. 10 Diskussion och slutsatsr En av huvud frågorna och tt primärt syft md dn här studin var att kartlägga modrsmålsundrvisningn i dn obligatoriska skolan och undrsöka grundr för n rform av modrsmålsundrvisningn. Eftr n historisk och läroplanstortisk gnomgång av ämnts uppkomst och utvckling som studrads i rlation till samhällliga förändringar och maktapparatns inramningar, trädr tt övrgripand svar fram - Modrsmålsundrvisningn är n vrksamht som är båd från dn organisatoriska och från dn pdagogiska synvinkln fylld av problm. En rform av vrksamhtn skull kunna lösa n dl problm. Skull dt bli lönsamt? är n annan fråga vars svar krävr n annan typ av studi. Att dt uppstår svårightr, när skolan introducrar tt nytt undrvisningsämn md så hög grad av komplxitt som modrsmålsämnt, är int på något sätt övrraskand. Dt kund ss gnom dn historiska gnomgångn av skolväsndts utvckling i Svrig, hur lång tid dt tar att introducra förnylsr i tt rdan tablrat skolsystm. Därmot är dt i högsta grad anmärkningsvärt att så få försök har gjorts att på allvar och på tt gnomgripand sätt ta itu md modrsmålundrvisningns problm. Dt vidnta är dt stora gapt mllan förskriftr och praktikn. Eftrsom väldigt få försök har gjorts dt snast dcnnit att övrbrygga d problm som modrsmålsvrksamht omgs av, trädr n uppfattning fram om att ämnts xistns inom skolans ramar har kansk sin förklaring i dt politiskt korrkta. Vi sr från d prsntrad rsultatn att invandrarlvrnas skolsituation i första hand bhandlads inom ramn för invandrarpolitikn och i andra hand inom utbildningspolitikn. 171 Enligt Garfalakis bdömds modrsmålsundrvisningn av statsmaktn som tt av mdln för att lösa invandrarlvrnas så kallad rprsntationsproblm. Problmt liggr kansk i dt faktum att modrsmålsundrvisningn från första början uppfattads som tt mdl och int som tt mål. Ämnts pdagogiska motiv, har skuggats av motivn för n snabb assimilring och snar invandrarlvrnas intgrring i samhällt. Varför har dt blivit så att ämnt förblv tt mdl i intgrationspolitikn på bkostnad av sin kunskaps- och idntittsutvckland roll? Kan vi dra några slutsatsr om vi riktar vår blick tillbaka och sökr svar i dt förflutna? 10.1 Skolan - statns mål llr mdl Dt förfallr troligt att utbildningn har varit förmål för kamp gnom historins gång mn dn framstår mr som n idologisk kamp och mindr som n pdagogisk. Maktaktörrna har 170 Skolvrkt 2002, Flra språk - flr möjlightr Nr 03:787 s.69 171 Garfalakis 1994 Sidan 39 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 kontinurligt försökt använda sig av utbildningn som mdl för att åstadkomma politiska mål. Exmpl på hur statsmaktn mdvtt sökt utnyttja skolpliktn som instrumnt för att uppnå gna mål är int svårt att hitta. Särskilt undr priodn 1842-1965 var dt viktigt för statsapparatn att utvckla n stark nationalkänsla, först hos lärarna och sdan via dm hos mdborgarna. Dt ffktivast instrumntt för dt var kristndomsundrvisning som stod i cntrum för folkskolans kursplan. I dt antika Grkland fanns åtminston n tank om n pdagogik där bildningn had kunnat vara mål i sig. Platon mnad att n god stat bara kan skapas av goda män, mn goda män kan bara finnas i n god stat. För att dtta skall uppnås måst man finna vrklig kunskap. 172 Och här tyckr jag att dt är värt att fokusra på ordt kunskap oavstt av om dn nämns i rlationn till statns nytta llr j. I dt mdltida Svrig handlad dt övrhuvudtagt int om möjlightn att finna dn vrkliga kunskapn, utan dt handlad om kunskapn som kyrka uppfattad som dn absoluta. Att lära folkt läsa var bara kyrkans mdl att förstärka sin position. När statn snar tog kontroll övr utbildningn, förändrads bara synn på kunskapn mn utbildningn förblv statns mdl att bhålla sin lgitimitt. Att n sådan syn på utbildningn som mål för sig kan skapa problm sr vi på dn idag allt mr problmatisrad modrsmålsundrvisningn. Janis Garfalakis btonar i sin avhandling om hmspråksundrvisningn i Svrig 173, hur lit hmspråkts didaktiska och läroplanstortiska prspktiv har uppmärksammats. I takt md invandrartillströmningn införd statn tt nytt ämn i dn svnska läroplann hmspråk, vars införand var n ffkt av kulturlla och strukturlla samhällsförändringar. Än n gång sr vi hur statsapparatn var intrssrad av att använda sig av utbildning för att kunna tillfrdställa samhällts bhov. Frågor som blv aktulla var d organisatoriska 174 mdan frågor som rörd vad dt var som skall förmdlas och på vilkn sätt, lämnads obsvarad. Idag står samhällt så långt från dt antika Grkland som dt kan komma mn ändå är dt svårt att låta bli och kasta n längtansfull blick bakåt. Varför? Är dt för att dn dubbla moraln int var så provocrand då som i dt snast sklt. Kyrkan som hjälpr församlingsborna att lära sig läsa mn bara är intrssrad av kontrolln övr folkt, statn som intrssrar sig för folkts hälsa mn bara vill uppnå störr folkmängd och d rgrand som ställr upp för invandrargruppr mn gntlign bara vill åt samhällts produktion gnom att undrlätta n tvåspråklig inlärning. En utbildningspolitik som skull btrakta skolan lit mr som tt mål vor önskvärt md tank på att vi lvr nu i tt informationsrikt samhäll. Information måst granskas, värdras och barbtas. Informationsvärdt i dagns samhäll är stort och dt är ännu viktigar att dn information som ska växla till kunskap först förstås. I tt land där var tiond invånar har tt annat modrsmål än svnska, liggr stor vikt på skolan att försäkra förståls av information som ska granskas, värdras och omvandlas till kunskap. Språkts roll har blivit myckt störr än i början av 60-talt, då industrisamhällt int ställd höga krav på invandrarnas språkliga och sociala komptns. Målt var att sätta dm i arbt så fort som möjligt. Dt var int svårt att uppfylla sådana mål md tank att fabriksarbt int krävd så stor komptns. Mn idag går vi från n industrill konomi byggd på kapital bundt i råvaror och maskinr till n komptnskonomi där kapital till stor dl finns i vår komptns; i våra hjärnor. Många av d högst värdrad förtagn på börsn ägr sin kraft och sin substans i dn komptns man har förvärvat. 172 Ringborg 2000 173 Garfalakis 1994 174 Garfalakis 1994 Sidan 40 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 Idag bord vi vta att modrsmålsundrvisning kan få sin rlvans bara gnom att fokusra på att undrlätta kunskapsinhämtning för lvr som bhövr hjälp. Och ftr diskussionn om vad dn rlvanta kunskapn är, alltså vad är dt som ska läras, kan vi övrgå till dn organisatoriska frågan, - Hur? Frågan kan int få tt gnrllt svar, ftrsom vi idag vt att invandrar int är n folkgrupp och att inga gnrlla lösningar kan tillämpas på så många olika individr. Om vi drar slutsatsn att n av orsakrna till modrsmåls nuvarand problmatiska situation till n dl bror på statns förhållningssätt mot ämnt som tt mdl och int som tt mål, kan vi kansk gå vidar md diskussionn och försöka kartlägga övriga problm som har n mr organisatoriskt karaktär. 10.2 Modrsmål tt skolämn utanför skolan Eftr rsultatrdovisning av modrsmålsundrvisningns uppkomst och utvckling liksom dss nuvarand vrksamhtsorganisation inom Solna stad, framkommr n rad problmområdn som kan katgorisras undr följand rubrikr: - Schmapositionn - Fördlning av undrvisningstimmar - Undrvisningslokalr och läromdl - Organisationsmodll 10.2.1 Schmapositionn Sdan början av 1990-talt förläggs modrsmålsundrvisningn utanför ordinari undrvisnings tid. Eftrsom ämnt int omfattas av timplann och dssutom är frivilligt, bord n sådan organisring av undrvisningn int anss som olämplig. Dt låtr logisk md tank på alla andra frivilliga aktivittr som lvr ägnar sig åt ftr skoltid. Mn till skillnad från d här frivilliga, utanför skolan ordnad aktivittr, är modrsmål som ämn införd i läroplann sdan 1969. I kursplann gs ämnt tt omfattand syft vilkt md årn har blivit allt störr, mn i praktikn har ämnt kommit så långt dt går från dt vardagliga skollivt. För att ämnt skall få n rll chans att kunna uppnå uppsatta mål, bord ämnt inkludras i timplann och ingå i dt ordinari schmat. Dtta innbär int n övrgång till dn gamla modlln när modrsmålsundrvisningn rsatt undrvisning av motsvarand omfattning i andra ämnn. Som vi har stt av d prsntrad rsultatn mdförd dtta systm också problm, ftrsom lvrna var tvungn att gå ifrån dn ordinari undrvisningn och därför gick mist om dlar av dn. Ett annat problm var att d ämnn som hmspråk rsatt konkurrrad md hmspråk, vilkt mdförd att lvrna int alltid var motivrad att dlta i undrvisningn om dt ordnads något mr intrssant i klassn. Alltså, n schmaläggning av modrsmålt skull innbära n annan organisatorisk lösning som kansk skull omfatta rorganisring av undrvisning i ämnt svnska som andra språk. D två ämnna skull kunna intgrras md förutsättningn att modrsmål börjar btraktas som tt ämn md mål i sig. Sidan 41 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 10.2.2 Fördlning av undrvisningstimmar I skollagn finns förskriftr om utbildningns omfattning i grundskolan -timplan. I timplann angs antalt timmar för ämnn, ämnsgruppr, språkval och lvns val, mn ftrsom ämnt modrsmål liggr utanför timplann, finns dt inga riktlinjr om fördlning av undrvisnings timmar för dtta ämn. För skolrformn från 1990 rbjöds lvrna i rgl 1 2 timmars (40 80 min) undrvisning i vckan, trots att skolorna var skyldiga att rbjuda undrvisning nligt lvns bhov. Idag grundas int fördlning av undrvisningstimmar nligt lvns bhov utan dt är rktorr som bstämmr dt. I Solnas kommun, utgår rktorn för Modrsmålsnhtn vid fördlning av undrvisnings timmar, från d konomiska rsursr som är basrad på antalt lvr som dltar i undrvisningn. Dtta innbär att dn i Solna kommun tilldlad undrvisningstidn för lvrna skiftar från 20 till 60 minutr i vckan, brond på gruppns storlk. Intrvjuad modrsmålslärar ansr att antalt timmar är alldls för snålt tilltagt. Dt låga timantalt försämrar såväl lvrs som lärars förutsättningar att prstra något av värd på lång sikt. Om vi går tillbacka till kursplanns formulring av ämnts syft 175 framträdr dt som yttrst oralistisk att förvänta att dt går att uppfylla kursplanns mål md omkring 20 minutrs modrsmålsundrvisning i vckan. Dt måst i så fall innbära att lärar själv prioritrar mot vilka mål undrvisningn skall riktas. Enligt min mning har skolorna snarar organisrat undrvisningn ndast för att d är skyldiga att göra dtta nligt rglvrkn och sr dn int som n sriös vrksamht som bland annat syftar till att utvckla lvrnas modrsmål och bfrämja n flrkulturll idntittsutvckling. En rform av modrsmålsundrvisningn bord innfatta tt ökat och tydligar rglrat antal undrvisningstimmar, samt n förnkling av ämnts syft md språkutvcklingn i fokus. 10.2.3 Undrvisningslokalr och läromdl Att som modrsmålslärar arbta på flra olika skolor samma dag krävr myckt av praktisk planring. Lärarn ska bära matrial mllan och installra utrustning på skolorna. D måst organisra för information från d olika skolorna, lvrna och föräldrarna. Allt dtta krävr xtra tid och xtra bra arbtsrdskap. Trots att Lpo 94 spcificrar rktors ansvar för undrvisningslokalr, framgår dt från d prsntrad rsultatn att n dl modrsmålslärar i brist på annat hållr sina lktionr i olämpliga och bristfälliga lokalr. Sådana miljör som saknar samarbtsmönstr hindrar int bara inlärning, utan signalrar också till lvrna om ämnts låga status. Dtta kan få lvrna, föräldrarna och skolprsonal att tvivla på modrsmålts värd. Dt krävs n mdvtnht hos skolldning och övrig prsonal om att omprioritra bfintliga lokalr för modrsmålsundrvisningn. Extra bra arbtsrdskap skull fördras md tank på modrsmålslärarnas påfrstand arbtssätt mn i praktikn saknar d till och md läroböckr. Dt finns få läroböckr producrad i Svrig för modrsmålsundrvisningn i d nskilda språkn och d är oftast producrad för 10-20 år sdan. Lärarna är därför hänvisad till att använda läromdl från ursprungsländrna, i rgl md annat skolsystm och n annan pdagogisk utformning av lktionrna. Dssutom förkommr i n dl läromdl idologiska värdringar som int 175 Ämnt modrsmål syftar till att g lvr md tt annat modrsmål än svnska möjlightr att tillsammans md andra vidarutvckla sina kunskapr i modrsmålt Utbildningn i modrsmål syftar dssutom till att främja lvrnas utvckling till flrspråkiga individr md flrkulturll idntitt. Lärand är starkt förknippat md modrsmålt och att bfästa kunskapr i dt gna språkt är n väg till att lära också på svnska Ännu tt syft md ämnt modrsmål är sålds att vrka för att öka förstålsn mllan olika folk och olika kulturr Kursplan för Modrsmål, Skolvrkt, inrättad 2000 Sidan 42 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 övrnsstämmr md dn svnska läroplann. Vad är dt som undrvisas och hur sr lktionrnas innhåll ut är n av minst utforskad frågor vad gällr modrsmålsundrvisningn och som i framtidn bör prioritras. Dt finns alldls för lit undrlag för att vi skull kunna dra slutsatsr angånd läroböckrnas roll i modrsmålsundrvisningn. Mn dt tänkbara är att undrvisningns inriktning i någon mån bstäms av dt matrial som lärarna har tillgång till. Spcillt obhöriga lärar och orfarna modrsmålslärar kan ha bhov av läromdl att basra sin undrvisning på. D användr därför läroböckr, vilkt kan få till följd att undrvisningn får n alltför markrad skriftspråklig prägl. Brist på undrvisningslokalr och lämpliga läromdl är pusslbitar som är svåra att passa in i bildn av dagns skola i Svrig år 2006. Jakt ftr lokalr och undrvisningsmatrial är ingnting som lärar i andra ämnn bkymrar sig övr och dt bord vara så för alla. D här problmn skull int vara svåra att åtgärda och lösningarna bord int kräva så stora rsursr, mn dt är oroväckand just att faktum kvarstår. 10.2.4 Organisationsmodll Cntrala styrdokumnt har stor btydls för på vilkt sätt modrsmålsundrvisningn organisras. D dcntralisrad bslut och flxibilitt runt organisringn av modrsmålsundrvisningn sr jag int som hindr, tvärtmot - d är nödvändiga. Mn d här flxibla bstämmlsrna måst också kunna gnomföras på tt flxiblt sätt i dn praktiska vrksamhtn. Och dt som saknas hos kommunpolitikrna och skolldarna är just flxibilitt. Spcillt skolldarna har n myckt btydlsfull roll när dt gällr organisationn av modrsmålsundrvisningn i d nskilda skolorna, ftrsom d har stort inflytand på organisationn och kan sätta sin prägl på sin skola och dss inriktning. Dtta gällr särskilt modrsmålsundrvisningn då dn int organisatoriskt, konomiskt och pdagogiskt är rglrad på samma sätt som dn övriga undrvisningn. Dn nuvarand organisatoriska modlln förhindrar modrsmålslärarnas dlaktight i dt pdagogiska (och sociala) arbtt md andra lärar. En annan bidragand orsak till problmt är dt stora antalt skolor som lärarna tjänstgör på samt d långa avståndn mllan dssa vilkt int lämnar någon tid för d önskvärda kontaktrna md andra lärar. Trots att dt vrkar komplicrat att sammanfläta modrsmål md andra ämnn i skolschmat, är dt int omöjligt att hitta n lösning. Md tillkomstn av Lpo 94 omstrukturrads undrvisningns upplägg. Nya lösningar krävds för att organisra sammankomstn av d intgrrad ämnn och införandt av lvns val och skolans val i schmat. Mn lösningarna hittads och d fungrar i praktikn. Varför skull dt bli svårar md modrsmålt? Ämnt modrsmål har blivit n paradox till sig själv. I färd md syftt att undrlätta invandrarlvrnas sociala och pdagogiska anpassning och intgrring i samhäll, förblv undr tidn modrsmålt själv tt förmål för intgration intgration i dn svnska skolan. Sidan 43 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 Littraturförtckning Källförtckningn Barn och utbildningsförvaltningn i Solna stad (2000), Skolplan för förskolor, familjdaghm, grundskolor och fritidshm i Solna. Utvckling och lärand md kvalitt för 2000-talt. Solna stad. Garfalakis, Jannis (1994). Lärobokn som traditions bärar. Stockholm: HLS Förlag. Johansson, Charlott (2000). Flrspråkight i tt Mångkulturllt klassrum? Några flrspråkiga lvrs förhållningssätt till språklig och kulturll mångfald i skolan. Uppsala: Uppsala univrsitt, Institutionn för lärarutbildning. Linné, A. (1996). Moraln, barnt llr vtnskapn? En studi av tradition och förändring i lärarutbildningn. Stockholm: HLS förlag. Myndightn för skolutvckling. Tma Modrsmål. http://modrsmal.skolutvckling.s/projkt/indx.php (bsökt maj - augusti 2006) Prop. 1990/91:18: Ansvart för skolan. Richardson Gunnar (2004). Svnsk utbildningshistoria. Lund: Studntlittratur Skolvrkt (2002). Flra språk - flr möjlightr. Nr 03:787 Skolvrkt (2000), Kursplanr och btygskritrir för modrsmål. http://www3.skolvrkt.s/ki03/front.aspx?sprak=sv&ar=0506&infotyp=23 &skolform=11&id=3875&xtraid=2087 (bsökt novmbr, 2005) Skolövrstyrlsn (1996). Läroplan för grundskolan 1996. Utbildningsförlagt. ISBN 99 02839 6. Skolövrstyrlsn (1969). Läroplan för grundskolan 1996. Supplmnt II, Undrvisning av invandrarbarn., Stockholm: Utbildningsförlagt Libr AB Skolövrstyrlsn (1980). Läroplan för grundskolan 1980. Stockholm: Utbildningsförlagt Libr. ISBN 91-40-70459-9 Statistiska cntralbyrån. Dmografisk analys. Eftrkrigstidns invandring och utvandring. Nr 2005:022 Utbildningsdpartmnt (1994). Grundskolförordnin. SFS nr: 1994:1194 http://62.95.69.15/cgi bin/thw?%24%7bhtml%7d=sfst_lst&%24%7boohtml%7d=sfst_dok Sidan 44 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 &%24%7BSNHTML%7D=sfst_rr&%24%7BBASE%7D=SFST&%24%7 BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&BET=1994:1194%24 (bsökt austi 2006) Utbildningsdpartmntt (1994): Läroplan för dt obligatoriska skolväsndt (Lpo 94). Fritzs offntliga publikationr. Ödman, Pr-Johan (1995). Kontrastrnas spl, dl 1 och 2. Stockholm: Wahölström & Widstrand. Rfrnslistan Dwy, John (1997). Dmokrati och utbildning. Götborg: Daidalos. Grn, Andy (1990). Education and stat formation. Th ris of ducation systms in England, Franc and th USA. London. Habrmas, Jürgn (1994). Samhällsvtnskaprnas förutsättningar. Götborg: Daidalos. Larsson Esbjörn. Dt svnska utbildningssystmts uppkomst. Bidrag till Utbildningsvtnskapliga doktorandrådts forskningsdag 6/5 2002. Institutionn för lärarutbildning, Uppsala univrsitt. http://www.skptron.ilu.uu.s/broady/sc/p-larssonsbjorn-utbsys- 020506.pdf#sarch=%22grn%201990%20utbildning%22 (bsökt maj augusti 2006) Lind, Göran (2001). Värdgrund och svnsk tnicitt. Lund: Studntlittratur. Lindnsjö, B. & Lundgrn, U.P. (2000). Utbildningsrformr och politisk styrning. HLS Förlag. Lundgrn, U. P. (1979/83). Att organisra omvärldn. Stockholm: Libr. Maltén, Arn (1997), Pdagogiska frågställningar. Lund:Studntlittratur. Pdagogisk forskning i Svrig (1999). Årg4 nr 2. Ringborg, Monika (2001). Platon och hans pdagogik. Stockholm: HLS Förlag. Skolövrstyrlsn. (1969). Supplmnt till LGR 69, Orintringsämnn, Högstadit. Stockholm: Libr. Stnsmo Christr (1997), Ldarskap i klassrummt. Lund:Studntlittratur. Thurén, Torstn, (2005). Kälkritik. Stockholm: Libr AB. Vallindr, Torbjörn (1962). I kamp för dmokratin. Rösträttsrörlsn i Svrig 1886-1900. Stockholm: Natur & Kultur Sidan 45 av 47

Pdagogik 41-60,vt 06 Bilaga 1 Pdagogisk grundsyn i arbtslagt Bilaga 2 Arbtslagsdklaration http://www.solna.s/upload/dokumnt/vfu/ht05%20modrsmål%202.pdf Bilaga 3 Infoblad om modrsmålsundrvisningn i Solana Stad http://www.solna.s/upload/dokumnt/buf/04%20infobladet%20om%20modersmålet.pdf Bilaga 4 Elvr md annat modrsmål än svnska. Statistik 2005 Sidan 46 av 47