Miljöutredning 2013 Dnr: 2014/100-1.2
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 4 1. INLEDNING... 6 1.1 Utredningens syfte...6 1.2 Tillvägagångssätt... 6 1.3 Analysmodell för värdering och prioritering... 7 2. OM LINNÉUNIVERSITETET... 10 2.1 Lagkrav, externa och interna förväntningar... 10 2.2 Intern styrning, organisering, kontroll och uppföljning... 10 2.2.1 Styrdokument...12 2.2.2 Organisation och ansvar inom området Hållbar utveckling...12 2.2.3 Kontroll och uppföljning...13 2.3 Studenternas arbete för hållbar utveckling... 13 3. IDENTIFIERING AV DIREKTA MILJÖASPEKTER... 15 3.1 Förbrukning av el, värme och vatten... 15 3.1.1 Rutiner...15 3.1.2 Miljökriterier...15 3.1.3 Omfattning/kvantiteter...15 3.1.4 Interna drivkrafter...16 3.1.5 Externa drivkrafter...16 3.1.6 Förbättringspotential...16 3.1.7 Hinder...16 3.1.8 Samlad bedömning...17 3.2 Kontorskylning och köldmedia... 17 3.2.1 Rutiner...17 3.2.2 Miljökriterier...17 3.2.3 Omfattning/kvantiteter...17 3.2.4 Interna drivkrafter...18 3.2.5 Externa drivkrafter...18 3.2.6 Förbättringspotential...18 3.2.7 Hinder...18 3.2.8 Samlad bedömning...18 3.3 Användning av kemikalier... 18 3.3.1 Rutiner...18 3.3.2 Miljökriterier...19 3.3.3 Omfattning/kvantiteter...19 3.3.4 Interna drivkrafter...19 3.3.5 Externa drivkrafter...19 3.3.6 Förbättringspotential...20 3.3.7 Hinder...20 3.3.8 Samlad bedömning...20 3.4 IT och användning av kontorsutrustning... 20 3.4.1 Rutiner...20 1
3.4.2 Miljökriterier...20 3.4.3 Omfattning/kvantiteter...21 3.4.4 Interna drivkrafter...21 3.4.5 Externa drivkrafter...21 3.4.6 Förbättringspotential...21 3.4.7 Hinder...21 3.4.8 Samlad bedömning...21 3.5 Pappersförbrukning... 22 3.5.1 Rutiner...22 3.5.2 Miljökriterier...22 3.5.3 Omfattning/kvantiteter...22 3.5.4 Interna drivkrafter...22 3.5.5 Externa drivkrafter...22 3.5.6 Förbättringspotential...22 3.5.7 Hinder...22 3.5.8 Samlad bedömning...23 3.6 Restprodukter och avfall... 23 3.6.1 Rutiner...23 3.6.2 Miljökriterier...23 3.6.3 Omfattning/kvantiteter...24 3.6.4 Interna drivkrafter...24 3.6.5 Externa drivkrafter...24 3.6.6 Förbättringspotential...25 3.6.7 Hinder...25 3.6.8 Samlad bedömning...25 3.7 Resor i tjänsten... 25 3.7.1 Rutiner...25 3.7.2 Miljökriterier...26 3.7.3 Omfattning/kvantiteter...26 3.7.4 Interna drivkrafter...26 3.7.5 Externa drivkrafter...26 3.7.6 Förbättringspotential...26 3.7.7 Hinder...27 3.7.8 Samlad bedömning...27 3.8 Specialverksamheter vid Linnéuniversitetet... 27 3.8.1 Mikrobiologisk verksamhet...27 3.8.2 Försöksdjurverksamhet...28 3.8.3 Användning av strålkällor...28 3.8.4 Transporter av farligt gods...29 4. IDENTIFIERING AV INDIREKTA MILJÖASPEKTER... 30 4.1 Upphandling och inköp... 30 4.1.1 Rutiner...30 4.1.2 Miljökriterier...30 4.1.3 Omfattning/kvantiteter...31 4.1.4 Interna drivkrafter...31 4.1.5 Externa drivkrafter...31 4.1.6 Förbättringspotential...31 2
4.1.7 Hinder...32 4.1.8 Samlad bedömning...32 4.2 Utbildning... 32 4.2.1 Vad görs konkret inom fakulteternas utbildningsprogram med avseende på hållbar utveckling (nuläge)?...32 4.2.2 På vilket sätt/vilka sätt är Hållbar utveckling relevant för de program som finns inom respektive fakultet?...34 4.2.3 Hur kan Hållbar utveckling integreras där det är relevant? - Identifiera åtgärder för fortsatt arbete...34 4.2.4 Analys av det insamlade materialet...34 4.3 Resultat från två enkätundersökningar med frågor om hållbar utveckling... 35 4.3.1 Medarbetarundersökningen vid Linnéuniversitetet hösten 2013...35 4.3.2 Studentundersökning 2013...35 4.3.3 Samlad bedömning...36 4.4 Forskning... 36 4.5 Samverkan med det omgivande samhället... 36 4.6 Informations- och biblioteksverksamhet... 36 5. LÄRDOMAR OCH REKOMMENDATIONER... 37 5.1 Några lärdomar från utredningsarbetet... 30 5.2 Rekommendationer... 30 Källor... 38 Referensmaterial... 39 Bilagor... 40 3
SAMMANFATTNING För första gången sedan Linnéuniversitetets bildande 2010 har en miljöutredning genomförts. Denna miljöutredning är en kartläggning av hur Linnéuniversitetets verksamhet påverkar miljön. Både direkta miljöaspekter, såsom exempelvis elanvändning och tjänsteresor, och indirekta miljöaspekter, såsom exempelvis utbildning och forskning, har identifierats och analyserats. Både aktiviteter som påverkar miljön positivt och negativt har inkluderats i utredningen. Miljöutredningen skall fungera som beslutsunderlag för det fortsatta arbetet och ligga till grund för inriktningen och utformningen av Linnéuniversitetets miljöledningssystem. Linnéuniversitetets miljöledningsarbete följer därigenom den modell som Naturvårdsverket tillhandahåller för statliga myndigheter. Miljöarbetet vid Linnéuniversitetet är en del av området hållbar utveckling. Styrande för arbetet inom detta område är dokumenten Policy för hållbar utveckling samt Hållbarhetsmål 2013-2015. En kommitté för hållbar utveckling ansvarar för ledningsstöd i strategiska frågor inom området och har till sin hjälp ett nätverk med representanter på fakulteter och institutioner. Arbetet samordnas av två koordinatorer för hållbar utveckling. Verksamheten vid Linnéuniversitetet är inte miljöcertifierad och någon extern miljörevision har inte gjorts. Metodiken i miljöutredningen utgår från krav som ställs enligt standarden ISO 14001. I steg 1 värderas de olika miljöaspekterna både kvantitativt med poängsättning, och kvalitativt, genom resonemang. I den kvantitativa värderingen bedöms den positiva och negativa miljöpåverkan och varje miljöaspekt poängsätts utifrån hur farlig och vilken omfattning verksamheten har. I steg 2 bedöms och poängsätts miljöaspekter utifrån så kallade interna och externa drivkrafter, exempelvis opinion och lagstiftning. Den sammanlagda poängsumman från steg 1 och 2 får sedan avgöra om miljöaspekten kan betraktas som betydande eller ej och får därmed avgöra vilka miljöaspekter som prioriteras då man sätter mål och gör handlingsplaner. Den samlade bedömningen av de olika miljöaspekterna identifierar totalt sju betydande miljöaspekter. Av dessa sju får tre miljöaspekter så pass hög poängsumma i värderingen att de bör få särskild prioritet i det fortsatta miljöarbetet vid Linnéuniversitetet. Dessa områden är användning av kemikalier, resor i tjänsten och övriga transporter samt utbildning. Flera miljöaspekter hamnade i bedömningen strax under dessa tre och bör även de få en framskjutande roll i det fortsatta arbetet. Detta gäller främst områdena IT och användning av kontorsutrustning, restprodukter och avfall samt upphandling och inköp. Det bör dock påpekas att forskning som miljöaspekt betraktad inte kvantitativt har bedömts i denna utredning, då det saknas underlag för detta. Det kan ändå finnas skäl att inkludera forskningen bland områden som bör prioriteras. Miljöutredningen visar att det finns en hel del brister vad gäller användningen av kemikalier. Vissa verksamheter saknar fungerande system för registrering och riskbedömning vilket gör universitetets övergripande användning av kemikalier svåröverskådlig. Då det gäller resor i tjänsten sker miljöpåverkan i huvudsak genom utsläpp av koldioxid. Mer än två tredjedelar av utsläppen sker från flygresor över 50 mil och dessa ser ut att öka. Detta kan möjligen härledas till att universitetet växer och har som uttalad ambition att verka för internationalisering. Vidare leder det faktum att universitetet är placerat i både Växjö och Kalmar till relativt 4
många resor per anställd. Noterbart är att då det kommer till förbrukning av el, värme och kyla så sker det med nära 100 % förnybara energikällor. Universitetet bedöms ha störst påverkansmöjlighet genom de indirekta miljöaspekterna och då kanske främst genom utbildning och forskning. Olika perspektiv på hållbar utveckling och miljö förekommer idag på ett stort antal kurser vid universitetet. Dock saknas breda, tvärvetenskapliga kurser och här ser man en stor framtida potential för Linnéuniversitetet att vara med och påverka sin omvärld. 5
1. INLEDNING Mot bakgrund av Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter skall alla myndigheter i sitt uppdrag arbeta systematiskt och integrerat med miljöfrågor. Kravet omfattar även inrättandet av ett särskilt miljöledningssystem för ändamålet. Universitet och Högskolors verksamhet regleras bland annat av Högskolelagen, HL. I 1 kap 5 (HL) står det att vi skall främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Den miljöpåverkan som organisationens interna och externa verksamhet ger upphov till skall utredas. Såväl positiv som negativ miljöpåverkan skall kartläggas, både direkta och indirekta miljöaspekter skall identifieras. Med direkta miljöaspekter avses till exempel tjänsteresor och användning av el och värme. Med indirekta avses till exempel undervisning, forskning och upphandling. De indirekta miljöaspekterna handlar om effekterna av de beslut som tas i verksamheten. Det gäller även tillämpning av regler, rådgivning och information som lämnas. 1.1 Utredningens syfte Syftet med miljöutredningen är att kartlägga de miljöfrågor som är viktigast för organisationen att arbeta med. Utredningen skall fungera som ett beslutsunderlag för det fortsatta arbetet. Utredningen ligger till grund för inriktningen och utformningen av miljöledningssystemet. ( 5, SFS 2009:907) En miljöutredning skall hållas aktuell genom att den uppdateras vid väsentliga förändringar i verksamheten eller minst vart femte år. ( 4, SFS 2009:907) Genom fusionen mellan Växjö universitet och Kalmar Högskola bildades Linnéuniversitetet 2010. Under 2013 har Linnéuniversitetet genomfört en större omorganisation. Organisationen beskrivs närmare i kapitel 2. 1.2 Tillvägagångssätt Till grund för miljöutredningen ligger datamaterial som insamlats 2013 med syfte att redovisa för Naturvårdsverket vad Linnéuniversitetet har åstadkommit inom miljöledningsområdet, och den analys som leder fram till gjorda prioriteringar. Arbetet har sammanställts i en särskild rapport. 1 Därutöver har ytterligare data samlats in. Miljöutredningen är en kartläggning av hur Linnéuniversitetets verksamhet påverkar miljön. Miljöutredningen består av två delar. Först en kartläggning av direkta miljöaspekter. Därefter en identifiering av indirekta miljöaspekter. En aktivitet som påverkar miljön negativt eller positivt kallas för miljöaspekt. Miljöaspekt betyder orsak till miljöpåverkan. Figur 1: Relationen mellan miljöaspekt och miljöpåverkan Miljöaspekt (Orsak) Miljöpåverkan (Verkan) För varje aktivitet har de viktigaste orsakerna till miljöpåverkan analyserats och beskrivits. 1 Redovisning av Linnéuniversitetets miljöledningsarbete 2012. 6
När en negativ miljöaspekt identifierats skall utredningen ge svar på hur denna medför en miljöpåverkan. Det vill säga: Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Avfall Resursförbrukning Kemikaliehantering Markföroreningar En positiv miljöpåverkan innebär att Linnéuniversitetets verksamhet förbättrar miljösituationen. Med negativ påverkan avses att miljön försämras lokalt, regionalt eller globalt på grund av myndighetens verksamhet. Riksdagen har beslutat om ett antal nationella miljökvalitetsmål. Utredningens ambition är att relatera de identifierade miljöaspekternas miljöpåverkan till dessa mål. Se bilaga 1. Under 2013 har fakulteterna vid Linnéuniversitetet tillfrågats i vilken utsträckning hållbar utveckling integrerats i grundutbildningen. Dessa uppgifter kommer att användas som en del i kartläggningen av den indirekta miljöpåverkan som universitetet bidrar med. Utredningen utgår ifrån en modell för att värdera de identifierade miljöaspekterna som tydliggörs nedan. De aktiviteter som har stor miljöpåverkan skall identifieras med syfte att lyfta fram dem och vidta åtgärder. Genom denna nulägesanalys kan man sedan utveckla miljömål, policy och handlingsplan. Miljöaspekterna och modellen utgör en grund för det miljöledningssystem som skall införas i organisationen. Metodiken utgår från krav som ställs på en miljöutredning enligt standarden ISO14001. 1.3 Analysmodell för värdering och prioritering Linnéuniversitetets miljöledningsarbete är tänkt att följa den modell som Naturvårdsverket tillhandahåller för statliga myndigheter. 2 Miljöutredningen skall ligga till grund för utarbetandet av miljöpolicy och handlingsplan. Miljöledningsarbetet skall också slå fast viktiga rutiner för egenkontroll, med syfte att åstadkomma ständiga förbättringar. Det kan gälla till exempel rutiner för avfallshantering och upphandling. Givet den organisation man har skall miljöarbetet kommuniceras internt och externt. Detta sker till exempel genom en årlig miljöredovisning eller vid introduktion för nyanställda. Enligt ISO 14001 standarden skall också verksamheten följas upp och utvärderas externt årligen genom revision. Från och med 2010 är detta ett krav på statliga myndigheter, enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Förutom de egna föreslagna åtgärderna skall den externa revisionens förslag leda till förbättringar. Steg 1 - Värdering av miljöaspekter Värderingen av miljöaspekterna kommer att göras såväl kvantitativt med poängsättning som kvalitativt genom resonemang. Dessa resonemang förs inom myndigheten i relation till den verksamhet som berörs. 3 När det gäller den kvantitativa värderingen så blir tillvägagångssättet följande: Varje miljöaspekt värderas utifrån miljökriterier och kvantiteter med poäng. Den sammanlagda summan avgör om aspekten utgör en betydande miljöaspekt eller inte. Som 2 Stegen i modellen har angivits kursivt i texten. 3 Poängsättning eller kvantitativa bedömningar överhuvudtaget av offentlig verksamhet med avseende på, till exempel; måluppfyllelse, kvalitet eller prestationer är inte ett invändningsfritt företag. Så är även fallet när det gäller att kartlägga vad som kan vara orsak och verkan samt relationen mellan dem. Många av dessa beräkningar kan sammanfattas med begreppet pseudokvantiteter. Se Liedman 2011: 59-73. 7
vägledning för bedömning av miljökriterier och omfattning finns det en lathund att tillgå från Naturvårdsverket. Både positiv och negativ miljöpåverkan värderas och markeras med N och/eller P efter poängbedömningen. Följande frågor bildar kriterier för bedömning av en miljöaspekts påverkan på miljön, eller hur farlig den bedöms vara. Miljömässiga kriterier - Hur farlig är aktiviteten för miljön? - Hur stor risk för miljöpåverkan medför aktiviteten? - Medför aktiviteten större förbrukning av knappa resurser eller ej förnyelsebara resurser? - Berör aktiviteten känsliga närområden eller människor som bor i närheten? - Har aktiviteten en lokal eller regional miljöpåverkan? Vilka miljökvalitetsmål påverkas? Kvantiteter Hur stor omfattning har verksamheten i relation till andra aktiviteter inom myndigheten? 4 Här blir det viktigt att bestämma olika gränsvärden som får styra poängsättningen av kvantitetens förmodade påverkan på miljön. Kvantitativ värdering av direkta miljöaspekter poäng=max 6 poäng DIREKT 3 poäng 2 poäng 1 poäng Miljömässiga kriterier poäng Aktiviteten innebär stor positiv eller negativ miljöpåverkan Aktiviteten innebär begränsad positiv eller negativ miljöpåverkan Miljöaspekten innebär liten eller ingen positiv eller negativ miljöpåverkan Kvantiteter poäng Betydande Medelstora Små Kvantitativ värdering av indirekta miljöaspekter poäng=max 6 poäng INDIREKT 3 poäng 2 poäng 1 poäng Påverkansmöjligheter poäng Aktiviteten innebär stora möjligheter för Linnéuniversitet att påverka sin omvärld Aktiviteten innebär medelstor möjlighet för Linnéuniversitetet att påverka sin omvärld Aktiviteten innebär små möjligheter för Linnéuniversitetet att påverka sin omvärld Kvantiteter poäng Stor Medelstor Liten Steg 2 - Prioritering av miljöaspekter Miljöaspekterna bedöms utifrån vad som kallas interna och externa drivkrafter, utifrån skalan. 5 Denna poängsumma läggs till poängsumman från steg 1. Totalsumman leder till en bedömning av i vilken prioriteringsordning som miljöaspekterna skall åtgärdas. Högsta poängsumma är 12. För bedömning av interna och externa drivkrafter finns även här en lathund från Naturvårdsverket att tillgå. Prioriteringen skall leda till att man får fram ett antal miljöaspekter som man vill arbeta med utifrån poängbedömningen. Tre nivåer finns: 4 Modellen uppvisar här en inkonsekvens i så måtto att en identifierad aspekt med stor positiv miljöpåverkan leder till höga 3 poäng och skall adderas med en annan identifierad negativ aspekt som också ger poäng, men denna gång för sin (stora) negativa påverkan. 5 Interna drivkrafter kan t ex vara opinion. Externa drivkrafter kan vara lagstiftning. 8
1. Miljöaspekter för vilka man sätter mål och gör handlingsplaner 2. Betydande miljöaspekter i vänteläge 3. Övriga miljöaspekter i vänteläge För varje miljöaspekt i utredningen har miljökriterierna använts och bedömningar av kvantiteterna gjorts. Analysmodellen har tillämpats genom att lyfta fram interna och externa drivkrafter. Möjligheten till förbättringar har presenterats men också eventuella hinder. Avsnittet har sedan avslutats med en samlad bedömning med poängsättning. För att den samlade bedömningen skulle bli så balanserad och rättvis som möjligt diskuterades och värderades de olika miljöaspekterna i en arbetsgrupp bestående av medlemmar från kommittén för hållbar utveckling. Totalt fem personer deltog i denna arbetsgrupp och beslut om poängsättning för respektive miljöaspekt fattades i konsensus. Interna drivkrafter poängsätts enligt nedanstående tabell: poäng = Max 3 poäng Bedömningsgrund 3 poäng 2 poäng 1 poäng Opinioner/synpunkter från personal poäng Miljöaspekten är kraftigt kritiserad av medarbetare eller stora förväntningar finns om förbättringar. Miljöaspekten är i begränsad omfattning utsatt för kritik eller begränsade förväntningar finns. Miljöaspekten utsätts inte för kritik. Tekniska/ekonomiska/ organisatoriska kriterier Förbättringsåtgärder är okomplicerade/åtgärd kan medföra stora besparingar/förbättringspotentialen är stor. Förbättringsåtgärder är svårgenomförbara. Förhållandena är optimerade/ förbättringsåtgärder är förenade med höga kostnader. Externa drivkrafter poängsätts enligt nedanstående tabell: poäng = Max 3 poäng Kriterier 3 poäng 2 poäng 1 poäng Lagstiftning Verksamheten bryter mot gällande lagstiftning. Lagändring eller andra krav är under utarbetande. Uppfyller relevanta lagar och andra krav/lagstiftning utgör hinder för miljöhänsyn. Opinioner/Synpunkter från externa aktörer Regleringsbrev eller regeringsuppdrag kräver åtgärder. Andra myndigheter/organisationer/forskare/ allmänhet varnar eller förväntar sig åtgärder. Miljöaspekten utsätts inte för kritik/externa aktörer motverkar miljöhänsyn. Miljöutredningen har genomförts under hösten 2013. Ansvariga för sammanställningen av utredningen har varit Björn Idlinge och Johan Älvgren, koordinatorer för hållbar utveckling vid Linnéuniversitetet. Övriga som har bistått i utvecklingsarbetet är medlemmar i Nätverket för hållbar utveckling vid Linnéuniversitetet, ledamöterna i Kommittén för hållbar utveckling, samt övriga anställda som har varit behjälpliga vid insamling av materialet. 9
2. OM LINNÉUNIVERSITETET Linnéuniversitetet är med sina ca 15 000 helårsstudenter och ca 2000 anställda ett resultat av en fusion år 2010, mellan Växjö universitet och Högskolan i Kalmar 6. Universitetets ledning består av universitetets styrelse och rektor, två prorektorer, varav en med ansvar för hållbar utveckling, samt en vicerektor. Universitetsdirektören leder det administrativa arbetet. Universitetsledningens kansli bereder ärenden och bidrar med stöd till ledningen och verksamheten, efter fattade beslut av ledningen. Fem fakulteter samlar forskning och undervisning på totalt 34 institutioner och på två campus. 7 2.1 Lagkrav, externa och interna förväntningar Enligt Förordningen(2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter ska miljöutredningen innehålla uppgifter om de miljökrav i lag eller annan författning som rör verksamheten. Eftersom universitetets indirekta miljöpåverkan omfattas av ett mycket stort antal författningar har endast de direkta miljöaspekterna redovisats här. För en fullständig förteckning hänvisas till vår sammanställning av lagar och författningskrav som finns på universitetets hemsida. 8 De externa förväntningarna från omvärlden på Linnéuniversitetet är stora. Som regional, nationell och internationell aktör har ett universitet ett stort ansvar för att bidra med kunskap i angelägna samhällsfrågor. I det sammanhanget kan Linnéuniversitetet utgöra en arena för konstruktiv dialog mellan olika parter, men också bidra genom egen utbildning och forskning. I samverkan kan universitetets personal och studenter delta med externa aktörer i undervisning och forskning. De interna förväntningarna på universitetet handlar inte bara om att leva upp till gällande lagkrav utan också att universitetet i större utsträckning skall integrera frågor om hållbar utveckling i grundutbildning och forskning samt i övrigt kombinera miljömedvetenhet med effektiv resursanvändning. 2.2 Intern styrning, organisering, kontroll och uppföljning Nedan presenteras den nya organisationen 2013 med hjälp av tre organisationsscheman. Som framgår av dessa är Linnéuniversitetet en typisk linjeorganisation. 6 Uppgifterna hämtade från årsredovisningen 2013, och 2012 års siffror. 7 Den 1 januari 2013 fick Linnéuniversitetet en ny organisation. 8 https://medarbetare.lnu.se/polopoly_fs/1.78818!lagar.pdf 10
Fig 2: Linnéuniversitetets organisation Linnéuniversitetets organisation 2013 Datum: 2013-02-06 Internrevision Holdingbolag Universitetsstyrelse Rektor Disciplinnämnd Personalansvarsnämnd Kommittéer och råd Nämnden för lärarutbildning Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Fakulteten för konst och humaniora Universitetsförvaltningen Ekonomihögskolan Fakulteten för samhällsvetenskap Fakulteten för teknik Universitetsbiblioteket* Lärarutbildningar Institutionen för Institutionen för Institutionen för Institutionen för Institutionen för ekonomistyrning och logistik marknadsföring nationalekonomi och statistik biologi och miljö hälso- och vårdvetenskap kemi och biomedicin design film och litteratur kulturvetenskaper medier och journalistik idrottsvetenskap pedagogik samhällsstudier socialt arbete bygg- och energiteknik datavetenskap fysik och elektroteknik organisation och entreprenörskap medicin och optometri psykologi musik och bild språk svenska språket statsvetenskap utbildningsvetenskap informatik maskinteknik matematik matematikdidaktik medieteknik Sjöfartshögskolan skog och träteknik Fojo* UPE* Polisutbildningen* *Egen styrelse Fig 3: Fakultetsorganisation Fakultetsorganisation Datum: 2013-02-06 Dekan Fakultetsstyrelse Fakultetskansli verksamhetsstöd Kanslichef Prefekt institution Prefekt institution Prefekt institution 11
2.2.1 Styrdokument Inledningsvis kan nämnas att centrala styrinstrument för universitetet är gällande författningar, regleringsbrev och budget. Vidare; verksamhetsplanen, årsredovisningen och det löpande kvalitetsarbetet. Till detta kommer olika policys och handlingsplaner inom olika områden. Miljöarbetet vid Linnéuniversitetet är en del av området hållbar utveckling. Linnéuniversitetet har tagit fram ett antal centrala styrdokument som vägledning för arbetet. Visionsdokumentet Linnéuniversitetet en resa in i framtiden. Strategi 2010-2015 (2010) innehåller skrivningar på temat Globala värden, där hållbar utveckling, men även mångfaldsarbete under beteckningen lika villkor har beröringspunkter med denna utredning. Följande står att läsa i visionsdokumentet: Linnéuniversitetet en attraktiv kunskapsmiljö med globala värden. Globala värden, såsom internationalisering, mångfald och hållbar utveckling, ska genomsyra forskning, utbildning och administrativa funktioner vid Linnéuniversitetet. Det betyder att all verksamhet ska bedrivas i former som bygger på demokratiska grundprinciper och som främjar ekonomisk och social välfärd, rättvisa och en god arbetsmiljö. Universitetets arbetsformer, både internt och mot omvärlden, ska kännetecknas av ett respektfullt och demokratiskt förhållningssätt. I Policy för hållbar utveckling (2010) formulerades ett antal mål som förväntas vara styrande för arbetet. Se bilaga 2. Detta dokument har sedan följts upp med specifika Hållbarhetsmål för perioden 2013-2015. Se bilaga 3. 2.2.2 Organisation och ansvar inom området Hållbar utveckling Efter omorganisationen 2013 har arbetet organiserats på följande vis: En Kommitté för hållbar utveckling har bildats, där ledamöterna utses av fakulteterna samt två representanter från studentkåren. Ordförandeskapet leds av en prorektor. Dess uppgift är att vara ett fakultetsövergripande ledningsstöd i strategiska frågor rörande hållbar utveckling 9. Förutom kommittén finns ett Nätverk för hållbar utveckling. Fakulteterna har utsett nätverkspersonerna, och nätverket är avsett att vara ett administrativt komplement till kommittén för hållbar utveckling. Uppgiften innebär att representera, stödja och samordna arbetet med hållbar utveckling på fakulteterna och dess institutioner samt för dess personal och studenter 10. Även en representant från universitetsförvaltningen och en från Nämnden för lärarutbildning ingår, samt studeranderepresentanter. Nätverket samordnas och leds av Universitetsledningens kanslis koordinatorer för hållbar utveckling, av vilka en också är ordförande i nätverket. Resonemanget illustreras med följande figur nedan: 9 Beslut om inrättande av kommitté för hållbar utveckling. Rektorsbeslut 49. 2013-03-04. Dnr:ST 2013/104-1.3 10 Nätverk för hållbar utveckling. Beslut av prorektor Bo Bergbäck. Minnesanteckning från kommittén för hållbar utveckling 2013-06-13. 12
Fig 4: Organisationsschema för området hållbar utveckling 2.2.3 Kontroll och uppföljning Miljöarbetet kontrolleras och följs upp löpande under verksamhetsåret genom upparbetade rutiner och tillsyn så att till exempel lagefterlevnad upprätthålls. Miljöledningsarbetet följs upp årligen genom en särskild sammanställning som görs. Denna skickas till Regeringen och Naturvårdsverket. Resultaten kommuniceras till universitetsledningen. Verksamheten är inte miljöcertifierad. Någon extern miljörevision har inte gjorts. 2.3 Studenternas arbete för hållbar utveckling 11 Studentens vardag Både Kalmar och Växjö är cykelvänliga städer och många studenter har cykeln som sitt främsta transportmedel. Nya studenter uppmuntras att köpa en cykel för att kunna ta sig fram på enklast, miljövänligast och billigast sätt genom städerna. Många väljer även att köpa begagnad kurslitteratur och sparar på det sättet både på miljön samt sitt studiebidrag. Även i studenthemmen är miljömedvetenheten tydlig då det sopsorteras och i till exempel studentkorridorerna hjälps man kollektivt åt med sopsorteringen. Studentföreningar Linnéuniversitetet har 67 stycken av Linnéstudenterna godkända studentföreningar. Många av dessa arbetar med miljön i åtanke. Nedan ges exempel på detta. Utbildningsföreningarna tar hand om de nya studenternas introduktion vid programstart. I Kalmar så genomförs städrundor efter kick-offdagarna, och det städas och plockas skräp på en större yta än endast där kick-offen har ägt rum. I Växjö är motsvarande föreningar drivande i att det ska finnas extra sopkärl och containrar runt på campusområdet under dessa veckor för att lättare kunna bidra till renhållningen. Denna renhållningsprincip följs även av 11 Detta avsnitt bygger på material från Linnéstudenterna 2013. 13
intresseföreningarna. Men även andra inslag av miljöarbete återfinns som inte specifikt berör just renhållning: En studentförening har som huvudsyfte att promota FairTrade och hållbarhet i studenters val av konsumtion. En annan förening sprider budskap till sina (mestadels internationella) medlemmar, att man till exempel ska spara energi och vatten, sopsortera rätt samt panta. Exempel på återanvändning återfinns i flera föreningar som hjälper till att samla in till exempel böcker och möbler till förmån för nya studenter när de gamla lämnar eller anordnar klädbytardagar. Ytterligare ett exempel är en förening som har samlat pantburkar i team och utsett den mest pantade gruppen. Studentpubarna erbjuder ekologiska alternativ, använder miljövänliga städ- och rengöringsprodukter samt tar hand om källsortering och retur. En av pubarna har även minimerat antal leverantörer för att minska transporterna, valt miljöcertifierade leverantörer, påbörjat ett skifte till lågenergilampor samt har skymningsrelä på sina utomhusskyltar. En av studentpubarna beställer sina alkoholhaltiga drycker från en leverantör som har signerat FNs Global Compact (UNGC), vilket innebär att de stödjer mänskliga rättigheter, arbetsmiljö, anti-korruption och miljön i sig. Sammanfattningsvis så genomför studentföreningarna och studentpubarna vid Linnéuniversitetet sin verksamhet med miljön i åtanke, men skapar även nyttiga och ibland humoristiska inslag som uppmärksammar miljötänk, för att dra sitt strå till stacken för en hållbar utveckling. Linnéstudenterna På Linnéstudenternas årsmöte i maj 2013 så gav medlemmarna kårstyrelsen i uppdrag att utforma en miljöpolicy. Sittande styrelse ser att detta dokument ska skapas och behandla både kårens interna miljöhantering på de två kontoren, men även miljöhantering och hållbart tänkande i Linnéstudenternas möten samt aktiviteter i andra lokaler. På båda kontoren så sopsorteras det sedan en lång tid tillbaka och det är redan en rutin i verksamheten. Nytt från i år är att kontoret i Växjö har börjat sortera matavfall i enlighet med kommunens nya riktlinjer. Linnéstudenternas skrivare är inställda på att automatiskt skriva ut dubbelsidigt vid utskrifter, och inför möten uppmanas det att inte skriva ut i onödan. Vid kårstyrelsesammanträden har styrelsen oftast datorer med sig istället för pappersutskrifter. Under Linnéstudenternas medlemsmöte i oktober 2012 så omvandlades dåvarande Riktlinjer om resor, kost och logi till en policy. Den säger i sin inledande text att Linnéstudenternas policy för resor, kost och logi tar fasta på [ ] samt hur vi gemensamt kan bidra till en hållbar utveckling. Under stycket resor hittar man. Miljöanpassade alternativ väljs i första hand vid resor på arbetstid. Rent praktiskt så tillämpas att representanter från Linnéstudenterna inte tar bilen i tjänsten, såvida man inte samåker och/eller har en destination som är svårt att nå med annat ur miljösynpunkt lämpligare färdmedel. 14
3. IDENTIFIERING AV DIREKTA MILJÖASPEKTER I detta kapitel är avsikten att ett antal av universitetets aktiviteter skall granskas med avseende på positiv eller negativ miljöpåverkan. För en mer ingående belysning av definitioner och analysmodell, se kapitel 1. En avgränsning av verksamheten har gjorts så till vida att endast aktiviteter som påverkar miljön i större omfattning tagits med. 3.1 Förbrukning av el, värme och vatten 3.1.1 Rutiner Linnéuniversitetet äger inte de lokaler som används för verksamheten och har därför inte några egna rutiner för att styra förbrukningen av värme, el eller vatten. 3.1.2 Miljökriterier Effekterna på miljön märks genom utsläpp till luft från fjärrvärmeverk när det gäller uppvärmning. Det är svaveldioxid, kväveoxid och koldioxid som släpps ut framförallt. Koldioxiden bidrar till växthuseffekten. Kväveoxid och svaveldioxid bidrar till övergödning och försurning. Uppvärmning med hjälp av icke förnyelsebara råvaror i värmekraftverk leder till att uppfyllelsen av miljömålen försvåras. Miljöpåverkan från elförbrukningen har kunnat reduceras genom att elen som köps in produceras till 100 % av förnyelsebara energikällor. När det gäller värme och kyla ligger andelen förnyelsebar energi på över 90 %. Miljöproblem relaterade till vatten kan uppstå genom att avloppsvatten inte renas tillräckligt utan påverkar sjöar och vattendrag, men även åkermark. De nationella miljömål som påverkas är framförallt Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag och Ingen övergödning samt i mindre utsträckning övriga miljömål. 3.1.3 Omfattning/kvantiteter Energianvändning i lokaler 2012 kwh totalt 2012 2011 2010 Verksamhetsel 7 193 979 7 920 041 8 301 807 Fastighetsel 4 169 079 4 778 314 Värme 11 549 686 12 283 222 16 070 937 Kyla 1 156 113 1 008 385 Totalt 24 068 857 25 989 962 24 372 744 kwh/årsarbetskraft kwh/m 2 2012 2011 2010 2012 2011 2010 Verksamhetsel 3 925 4 326 4 717 54 59 65 Fastighetsel 2 274 2 610 32 36 Värme 6 301 6 708 9 131 87 92 126 Kyla 631 551 9 8 Totalt 13 131 14 194 13 848 182 194 191 15
Förnybar energi 2012 2012 2011 Verksamhetsel 100 % 100 % Fastighetsel 100 % 100 % Värme 91 % 92 % Kyla 91 % 92 % Utanför lokaler - - Totalt 95 % 96 % Vattenförbrukning 2012 Antal m3 Campus Växjö Kalmar Totalt Vattenförbrukning 15453 19546 35297 3.1.4 Interna drivkrafter I Hållbarhetsmål 2013-2015 framgår det att Linnéuniversitetet har som övergripande mål att effektivisera energianvändningen och minska miljöpåverkan från lokaler och teknikanvändning. Detta skall ske genom så kallade energivandringar i byggnaderna tillsammans med fastighetsägare. Energivandringarna skall leda till att särskilda energiplaner tas fram för att på så vis åstadkomma effektiviseringar. Det finns interna förväntningar bland personalen om att uppvärmningssystemen skall fungera så att inte någon behöver frysa eller behöva arbeta i förhållanden med dålig ventilation eller i dragiga lokaler. Ett bättre fungerande centralt uppvärmningssystem innebär också minskad elanvändning från de extra elelement som delar av personalen får använda vintertid. Efter Växjö kommuns byte av vattentäkt konstateras att tillgången och kvalitén på vatten är god och inga interna klagomål över vattenkvalitén har framkommit där. 3.1.5 Externa drivkrafter I Förordningen (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter anges olika åtgärder som myndigheterna ska genomföra. 3.1.6 Förbättringspotential I takt med att de kommunala energibolagens fjärrvärmekapacitet byggs ut kan de sista tio procenten av icke förnyelsebar energiproduktion minskas ytterligare. 3.1.7 Hinder Investeringar i energieffektivisering vägs ofta mot den ekonomiska nyttan. 16
3.1.8 Samlad bedömning Förbrukning av el-, värme och vatten Samlad bedömning Kriterier Poäng Kommentarer Miljökriterier Kvantiteter Interna drivkrafter Externa drivkrafter 1 N 3 2 Förbättringspotential finns - kan bli 100% förnyelsebar energi. Det finns kritik från personalen angående prioriteringar av energieffektivisering kontra arbetsmiljön såsom värme i tjänsterum och uppehållsrum. 1 Totalt 7 3.2 Kontorskylning och köldmedia 3.2.1 Rutiner Sedan 2011 har Campus Växjö tillgång till fjärrkyla via fjärrvärmeverket i Växjö. När det gäller omfattningen av köldmedia vid Linnéuniversitetet har en sammanställning gjorts som utgår ifrån de olika typer av media som finns i till exempel kylar, frysar, fläktar och värmepumpar. Förutom att dessa media kan påverka miljön så drar maskinerna också el. Fastighetsägarna äger och ansvarar för en stor del av aggregaten. Kontroll sker av dessa genom köldmediekungörelsen. 3.2.2 Miljökriterier Läckage av köldmedium påverkar miljökvalitetsmål såsom skydd av ozonskikt och begränsning av klimatpåverkan. Läckage av HFC innebär utsläpp av växthusgaser. 3.2.3 Omfattning/kvantiteter Köldmedia 2012 Typ av media Campus Växjö Kalmar Totalt R134A - 283,5 283,5 R407C 117,5 106,5 224 HFC417a 170,3-170,3 R404A 85 56 141 R22 54,9 14,5 69,4 R410A 3,5 43,25 46,75 R417A - 6 6 R417-1,3 1,3 R410-1,6 1,6 Totalt antal kg 431 513 944 Sammanställningen visar befintliga mängder i de slutna systemen och inte någon form av förbrukning. 17
3.2.4 Interna drivkrafter Ett fungerande internt klimat i form av tillgång till värme, kyla och i övrigt fungerande anläggningar för t ex förvaring är en viktig del av en hållbarhetsstrategi. 3.2.5 Externa drivkrafter Lagstiftningen på området omfattas av Förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ämnen som hotar ozonskiktet, Miljöbalken samt EG-förordningen nr 842/2006. 3.2.6 Förbättringspotential Inga förbättringsförslag identifierade. 3.2.7 Hinder Inga hinder identifierade. 3.2.8 Samlad bedömning Kontorskylning och användning av köldmedia Samlad bedömning Kriterier Poäng Kommentarer Miljökriterier Kvantiteter Interna drivkrafter Externa drivkrafter 2 N 1 1 Nya produkter skapar efterfrågan och blir en del av en livsstil, t ex sodastreamer eller komfortkyla. Vi behöver mer kunskap på området. 1 Totalt 5 3.3 Användning av kemikalier 3.3.1 Rutiner I maj 2013 gjorde dåvarande koordinatorn för hållbar utveckling vid Linnéuniversitetet, Frida Torbäck, en utredning om Linnéuniversitetets kemikaliehantering. Hon kunde då konstatera att det fanns verksamheter som inte hade något system för registrering och hantering av kemikalier, trots att det förekom en omfattande användning av kemikalier. Vidare att det var osäkert om riskbedömningar gjordes eller en säker avfallshantering användes. Det var också vid detta tillfälle oklart om produkterna var försedda med säkerhetsdatablad. I den mån det fanns system för registrering, förvaring och hantering så uppvisade de också brister, bland annat att de inte var tvåspråkiga (engelska). Slutsatsen av utredningen blev att viktiga lagar för kemikaliehantering åsidosatts och att en betydande svåröverskådlighet försvårade rättssäkerheten på området. Bristen på lättillgänglig information skulle också kunna leda till att universitetet inte kan bistå tillsynsmyndigheten med underlag förrän ett betydande samordningsarbete genomförts internt. Linnéuniversitetet har inte kontroll över de risker som kan uppstå i form av utsläpp och skador hos personal. 18
Bristen på systematik kan leda till ekonomiska konsekvenser och försvårar avsevärt ett systematiskt miljöledningsarbete. 12 Det finns i dagsläget inga uppgifter om årsförbrukningen av kemikalier vid Linnéuniversitetet. De siffror som anges nedan gäller endast rengöringsmedel. Det finns inga uppgifter om kostnaden för årliga inköp av kemikalier. Det finns inte heller några uppgifter om de totala mängderna i kg/liter när det gäller miljö- eller hälsofarliga kemikalier. Inköp av rengöringsmedel görs genom det statliga ramavtalet. 3.3.2 Miljökriterier Kemikaliernas miljöpåverkan försvårar måluppfyllelsen framförallt när det gäller Giftfri miljö, Ingen övergödning och Levande sjöar och vattendrag. Kemikalier som släpps ut i avloppet kan allvarligt skada genom att de inte hinner renas i avloppsverken och så småningom hamnar i vatten eller på åkermark. Även städkemikalier bidrar till dessa problem. På senare år har det förts en debatt internationellt om kemikaliernas påverkan i vardagslivet. Det faktum att många av våra produkter som används dagligdags också innehåller kemikalier, som släpper ifrån sig skadliga ämnen, gör att det behövs en mera vidsträckt diskussion om universitetets roll i en framtida giftfri miljö. Här spelar upphandlingsregler en viktig roll liksom såväl extern som intern opinion. 3.3.3 Omfattning/kvantiteter Uppgifter om Linnéuniversitetets samlade innehav, förbrukning och hantering i övrigt av kemikalier saknas. Sammanställningen nedan visar därför endast förbrukningen av rengöringsmedel. Förbrukning av rengöringsmedel 2012 Typ Liter/Kg Campus Växjö Kalmar Totalt Rengöringsmedel/ Miljömärkt Rengöringsmedel/ Ej miljömärkt 910 liter 703 liter 1613 liter 395 liter 466 liter 861 liter Diskmedel 140 liter 205 liter 345 liter Tvättmedel 290 liter 160 liter 450 liter Totalt antal liter 1735 liter 1534 liter 3269 liter 3.3.4 Interna drivkrafter Enligt Hållbarhetsmål 2013-2015 skall Linnéuniversitetet under tidsperioden fasa ut minst 5 miljö- och hälsofarliga kemikalier per enhet som berörs. Vidare rensa alla kemikalieförråd så att endast de kemikalier som används lagras. Slutligen skall regelbundna kontroller ske av rutiner för hantering av farligt avfall så att dessa är uppdaterade i förhållande till senaste lagkrav. Det finns en intern opinion bland medarbetare som arbetar med kemikalier där man uppmärksammat chefer och skyddsombud på flera problem och brister. 3.3.5 Externa drivkrafter Den lagstiftning som berörs på området är Miljöbalken(SFS:1998:808) där det omtalas att produkter som kan antas vara farliga för hälsa och miljö skall undvikas och om möjligt 12 Frida Torbäck. Kemikaliehantering vid Linnéuniversitetet. Arbetsmaterial. 2013-05-22. 19
ersättas. Förordning (1977:994) om försäljning och förvaring av flyktiga lösningsmedel m. m. är även tillämplig. 3.3.6 Förbättringspotential Det skulle innebära stora fördelar med ett heltäckande kemikalieregister, gemensamma rutiner för inköp, hantering, tillsyn och avfallshantering. Förutom detta register så tillkommer en särskild organisation för att hantera frågan. Det behövs i dagsläget utbildning i hantering och förvaring av miljöfarliga kemikalier och varor samt avfallshantering. 3.3.7 Hinder Framförallt två motargument har rests i samband med diskussioner om att införa gemensamma rutiner och registrering mm för kemikaliehanteringen. För det första de kostnader som tillkommer. För det andra skall etablerade egna rutiner ersättas med gemensamma vilket föranleder en hel del merarbete. 3.3.8 Samlad bedömning Användning av kemikalier Samlad bedömning Kriterier Poäng Kommentarer Miljökriterier Kvantiteter Interna drivkrafter Externa drivkrafter 3 N 2 3 Andelen miljömärkt rengöringsmedel kan öka. Stor förbättringspotential. Personalutbildning behövs. Mer kunskap om helheten behövs. 3 Totalt 11 3.4 IT och användning av kontorsutrustning 3.4.1 Rutiner Linnéuniversitetet har satsat på att bygga ut sin infrastruktur när det gäller konferens- och distansmöten. Detta har stor betydelse för undervisningen och forskningen, men också för förvaltningspersonalen. Upphandling av IT-utrustning styrs av de statliga ramavtalen. Rutinerna för avfallshantering av IT-utrustning och övrig kontorsutrustning följer den statliga avfallsförordningen. 3.4.2 Miljökriterier Teknisk utrustning såsom datorer, telefoner, skrivare och faxar påverkar miljön, dels genom tillverkningen men också strömförbrukning och emissioner. Maskinerna kan innehålla tungmetaller eller andra miljögifter, vilket också kräver en medveten avfallshantering. Miljöpåverkan kan försvåra uppfyllelsen av främst målet Giftfri miljö men kan också ha betydande påverkan på andra mål. 20
3.4.3 Omfattning/kvantiteter IT + Telefoni 2013 Typ av enhet Antal 2013 Fast telefoni 1866 Mobiltelefoner 685 Datorer 2300 13 Totalt antal 4851 3.4.4 Interna drivkrafter Av Hållbarhetsmål 2013-2015 framgår det att Linnéuniversitetet skall ta fram möjligheter och användarinstruktioner för central avstängning av datorer, skärmar och tillbehör när de inte används. Universitetets standardsortiment av IT-utrustning ska innehålla den bästa utrustningen ur miljöperspektiv. 3.4.5 Externa drivkrafter Regeringen har i beslut pekat på att IT kan ses som ett viktigt led i en grönare förvaltning, och har därför en strategi för grön IT 2010-2015. Enligt reglerna kring upphandling skall upphandling av IT eftersträva utrustning med bästa möjliga miljöprestanda. 3.4.6 Förbättringspotential En fortsatt utbildning av personalen inom distansmötesteknik kan leda till positiva miljöeffekter. Vad gäller skrivarmiljön styrs många skrivare/kopiatorer centralt och går in i strömsparläge efter en minut. De skrivare som ligger utanför detta system planerar man att fasa ut. Alla universitetsägda datorer ska under 2014 utrustas med Windows 7, vilket har bättre energisparscheman än föregångaren. Antal fysiska servrar har minskat kraftigt de senaste åren då servermiljön till stor del har virtualiserats. Detta medför minskad elförbrukning. 3.4.7 Hinder En opinion inom personalen mot avstängning av datorer kan förutses. 3.4.8 Samlad bedömning IT-och användning av kontorsutrustning Samlad bedömning Kriterier Poäng Kommentarer Miljökriterier Kvantiteter Interna drivkrafter Externa drivkrafter 2 N 3 2 Mängden utrustning beror på tvåcampuslösningen vi har vant oss vid en hög tekniknivå. Vi skulle behöva titta på hela leverantörskedjan. 2 Totalt 9 13 Det totala antalet datorer har uppskattats. 21
3.5 Pappersförbrukning Förbrukningen sker genom utskrift från datorer och universitetets reproavdelning, men också genom användning av toaletter och kök. En del trycksaker framställs utanför universitetet och kommer därför inte med i statistiken. 3.5.1 Rutiner Sedan något år tillbaka sker utskrifter rutinmässigt dubbelsidigt, med undantag för arkivexemplar och myndighetsbeslut. 3.5.2 Miljökriterier Tillverkningen av papper sker av en förnyelsebar råvara. Tillverkningsprocessen innebär dock en påverkan på miljön genom utsläpp till luft och vatten. Materialet som släpps ut påverkar ekosystemen och kan leda till syrebrist och övergödning genom kväve och fosfor. Luftutsläppen innehåller svavel som bidrar till försurning och koldioxid som späder på växthuseffekten. Transporter av råvara och papper samt avfallshanteringen innebär en relativt stor energiåtgång och som också ger utsläpp av till exempel koldioxid. Påverkan på miljön försvårar måluppfyllelsen av miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt Levande kust och skärgård samt Giftfri miljö. Flera andra mål berörs. 3.5.3 Omfattning/kvantiteter Pappersförbrukning 2012 Campus Växjö Kalmar Totalt Repro+kontor 74105-74105 Lokaler Övrigt 17134 11222 28356 Totalt antal kg 91239 11222 102461 3.5.4 Interna drivkrafter Någon intern opinion mot rutiner kring pappersanvändning eller förbrukning har inte noterats. En betydande reduktion av pappersförbrukningen vid utskrift kan förutses genom införandet av rutinen med dubbelsidig kopiering. Att utskriften kopplas till passerkortet skapar också eftertänksamhet kring mängden papper som behöver skrivas ut. 3.5.5 Externa drivkrafter Gällande lagstiftning är Miljöbalken (SFS 1998:808), Lag (2007:1091) om offentlig upphandling. 3.5.6 Förbättringspotential Den tekniska utvecklingen har gått fort inom tryckeriområdet. Digitaliseringen skapar möjligheter för en bättre miljö. Som universitet måste vi hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen, inte minst med tanke på den framtida arbetsmarknaden för våra studenter. 3.5.7 Hinder En mycket stor del av universitetets verksamhet baseras på det skrivna ordet, antingen det gäller undervisning, forskning eller myndighetsbeslut. Det kan vara svårt att ta till sig material via datorernas skärmar. 22
3.5.8 Samlad bedömning Pappersförbrukning Samlad bedömning Kriterier Poäng Kommentarer Miljökriterier Kvantiteter Interna drivkrafter Externa drivkrafter 1 N 2 2 1 Totalt 6 3.6 Restprodukter och avfall 3.6.1 Rutiner Det avfall som Linnéuniversitetet genererar skall sorteras i olika fraktioner enligt de rutiner som finns. I varje verksamhet finns det miljöstationer med fler eller färre olika moduler att lägga avfallet i, beroende på verksamhetens art och behov. 14 Avfallet sorteras därefter upp i kärl eller containers. I varje tjänsterum skall det finnas kärl för återvinning i form av returpapper och hushållsavfall. Linnéuniversitetet upprättar årligen en sammanställning som visar mängden och typer av farligt avfall som uppkommit och vart avfallet har transporterats. I korridorer och på allmänna platser finns miljöstationer för hushållsavfall, returpapper, pappersförpackningar, blandade plastförpackningar, pant och batterier. I lunchrum, caféer eller utrymmen avsedda för studentfika finns behållare för hushållsavfall, returpapper, pappersförpackningar, blandade plastförpackningar, glasförpackningar, metallförpackningar pant och batterier. Miljöfarligt avfall som lampor, lysrör och elektroniskt avfall lämnas direkt till vaktmästare. Vid varje miljöstation skall finnas en återvinningsguide. Denna finns också tillgänglig på universitetets hemsida. Den är tvåspråkig. 3.6.2 Miljökriterier Utsläpp från avfall är ofrånkomligt. Det gäller även det som återvinns eller används igen. Det finns risk för utsläpp till vatten och luft. Om avfallet deponeras ökar risken för utsläpp av växthusgaser men också övergödning, utsläpp av gifter och försurning. Hanteringen av avfallet innebär att det måste transporteras vidare. Miljömål som Giftfri miljö och Begränsad miljöpåverkan blir svårare att uppnå. 14 Se bilaga Källsortering i Regler för Central avfallshantering vid Linnéuniversitetet. Beslut av Christel Olsson, Chef Lokal- och Service, 2011-02-15. Dnr 2011/2. 23
3.6.3 Omfattning/kvantiteter Restprodukter och avfall 2012 Typ av restprodukt/avfall Campus Växjö Kalmar Totalt Wellpapp 9200 10350 19550 Kontorspapper 48190 23675 71865 Plast 50 5625 5675 Sekretesspapper 2200 1058 3258 Batterier, glödlampor, toners mm Limlackavfall+färg 112 114 226 230 522 752 Bensinvatten 15 15 Elektronik Uppgift saknas 929 929 It+Telekomutrustn 6046 3112 9158 Sludge via sugbil Se nedan 1600 1600 Metall/Järnskrot 6960 2644 9604 Glas 120 2569 2689 Trä 14520 Se nedan 14520 Osorterat/Deponi 11580 Se nedan 11580 Brännbart, utsorterat Hushållssopor 511209 141230 652439 Totalt antal kg 610417 193443 803860 Växjö hade inte kommit igång med någon plastfraktion 2012 utan plast sorterades i brännbart/utsorterat, hushållssopor. Plastfraktion finns dock 2013. Bensinvatten och sludge i Kalmar var tillfälliga hämtningar. Växjö hade inte någon glasfraktion under 2012 utan glas sorterades i brännbart/utsorterat, hushållssopor. Glasfraktion finns dock idag. Kalmar kör själva sitt träafall till Återvinningscentral (ÅVC). Kalmar har inget osorterat utan åker till ÅVC om något behövs läggas på deponi. 3.6.4 Interna drivkrafter Det finns i dagsläget ingen tydlig intern opinion mot det sätt som Linnéuniversitetet bedriver sin avfallshantering på. 3.6.5 Externa drivkrafter Förutom att det finns kommunala föreskrifter att förhålla sig till kan nämnas Avfallsförordningen (2009:1063), Förordningen om producentansvar för returpapper (SFS 1994:1205) och förpackningar (SFS 1997:185) samt Renhållningsförordningen (SFS 1998:902). Nämnas kan också Miljöbalken (1998:808, 15 kap 5a ). Det är också viktigt att påpeka att universitetet har förväntningar på sig från omvärlden att framstå som ett gott exempel när det gäller avfallshantering. 24