NVF-sommarmöte, drift och underhållsutskottet, 13-15 juni 2018 Deltagare: Anders Östergård Anna Arvidsson Dagfin Gryteselv Erling Kristiansen Jens Kristian Kofoed Kjetil Nergaard Stig Hagström Torgeir Strand Einar Pålsson Claes Kempe Oyvind Juliussen Anita Ihs Bengt Gustafsson Audun Vognild Freddy Knudsen Kine Skarstein Olav Korsaksel Tiina Leiviskä Virgilio Pérez Moro Rauno Kuusela Kim Heidemann Jansen Otto Kärki Agenda Öppning av sommarmötet Anita/Anders Aktuellt inom Trafikverket i Finland - Anders Arbetsgruppsmöten - alla Lägesrapport från arbetsgrupperna - gruppledarna New methods to get better maintenance Timo Saarenketo Tema framtida utmaningar respektive land Avslutning Öppning av sommarmötet Anders välkomnar oss till Vasa och går igenom en del praktiska detaljer och informerar oss grovt om programmet för de 2 dagarna. Därefter presenteras agendan för dagens möte mer detaljerat och det lyfts att vi måste börja diskutera innehåll till Via Nordica på arbetsgruppsmötena under dagen. Anita tar upp hur vi organiserat oss för att möta efterfrågan på delaktighet i arbetet med förberedelser för Via Nordica. Kjetil har som uppgift att delta från utskottet i det fortsatta arbetet och deras nästa möte var i oktober. Anita går också igenom de kommande och utförda NVF seminarier och uppmuntrar utskottet att även hålla koll på och gå på seminarier som anordnas av andra utskott. Den inledande punkten på agendan avslutas med att varje deltagare presenterar sig då det är en del nya medlemmar alternativt deltagare på möten.
Aktuellt inom Trafikverket i Finland Otto Otto berättar övergripande om vad som sker inom drift och underhåll i Finland, hänvisar till bifogad presentation för detaljer. Det inkluderar att de kommer att producera en 12 årig Nationell plan för transportsystemet i framtiden som en del andra nordiska länder redan gör. De har även fått mer pengar till underhåll de senaste åren vilket gjort att de kunnat minska det eftersläpande underhållet något. De är cirka 650 personer men sysselsätter indirekt cirka 12 500 personer och de har en ny organisation med 5 planerade verksamhetsområden under generaldirektören och 4 centrala funktioner. Verksamhetsområdet Infrastructure management är indelat i 2 underavdelningar Maintenance och Engineering and Environment. Finska trafikverket har även 7 olika regionala områden (ELY Centres) som planerar och handlar upp underhållet för de statliga vägarna. Enligt förslag till reform ska de 7 ELY Centres omvandlas till 18 regioner från och med 1 januari 2019. Enligt förslaget ska fortfarande de statliga vägarna vara i statens ägo men personalen på ELY Centres ska följa med till regionerna. Förslaget förväntas gå igenom men är inte beslutat av parlamentet än. Finland arbetar aktivt med digitaliseringsfrågorna och har sedan 2016 ett digitaliseringsprogram. Programmet innehåller översiktligt 6 olika delar där framförallt 2 delar sannolikt kommer ha stor påverkan på framtida vägunderhåll; Traffic and mobility data, Proactive road maintenance management. Finland arbetar även aktivt med asset management vilket bl. a. innebär att de inför ett utvecklingsprogram i organisationen, genomför utbildningar, framtagande av strategisk asset management plan, principer för prioriteringar och att implementera ISO 55001. De pågår även en del inom High Capacity Transports (HCT) i Finland. I dagsläget är det tillåtet att köra 76 ton där 25.25 meter är största tillåten längd. Det pågår dock ett antal forskningsförsök för både längre och tyngre transporter i Finland. Lägesrapport från arbetsgrupperna De tre gruppledarna ger en lägesrapport från respektive arbetsgrupp, samt redovisar de specifika uppgifter de fick från tidigare diskussioner under dagen. Vinterväghållning Kenneth berättar att vintergruppen arbetat på under året. Gruppen har haft två möten under året, under hösten i Norge och under våren på Island. Arbetsgruppen ha tagit fram den 25:e upplagan av statusrapporten Vinterväghållning i de nordiska länderna. Det är även ett cykelseminarium inplanerat i Ringsted i Danmark den 20-21 september, arbetsgruppen har tagit fram ett program som presenteras av Freddy. Arbetsgruppen föreslår även att en uppsummering av innehållet från seminariet kan vara en punkt på Via Nordica. Arbetsgruppens framtida planer är att jobba vidare utifrån plan och genomföra seminarium och sedan se över en vidareutveckling av rapporten med nya indikatorer. Förvaltning av väginfrastruktur Dagfin berättar att de haft lite personalomsättning i gruppen som är en orsak att de inte kommit igång ordentligt. Av den anledningen har de även sett över sin projektplan under arbetsgruppsmötet. De kommer inte att genomföra några mognadsbedömningar av asset management i respektive land, utan nya planen är att göra en översyn av vilka tillgångar som det finns bra tillståndsbedömningar
för. Det innebär mer konkret att inventera för vilka tillgångar det finns tillståndsbedömningar med registrerade data, vilka mått är det som mäts för respektive tillgång och vilka metoder har använts vid insamlingen. De kommer att uppdatera projektplanen efter de presenterade förändringarna och deras nästa möte är inplanerat till oktober/november. Dagfinn lyfter även frågan kring kommunikation och att vi måste bli bättre på att nyttja den plattform som finns, dvs. hemsidan. Teknologiutveckling Virgilio berättar att deras grupp inte kommit så långs som de haft ambition att göra, men gruppen har fortfarande ambitionen att genomföra stora delar av sin projektplan. Gruppen har även identifierat ett behov av att ha ett tajt samarbete med andra utskott inom NVF när de tittar på utvecklingsfrågor. I det sammanhanget är det även viktigt att kommunikationen inom NVF vad som pågår finns tillgänglig på en övergripande nivå så rätt kontakter kan etableras. Gruppen har även planerat ett möte under hösten och kommer uppdatera sin projektplan. New methods to get better maintenance Timo Saarenketo är inbjuden för att berätta om hur de arbetar med att effektivisera det framtida drift och underhållet. Utgångspunkten för projektet är att en mer kvalitativ datainsamling och en effektivare dataanalys ger möjlighet att genomföra ett effektivare förebyggande underhåll som på sikt leder till minskade underhållskostnader över tiden. Det pågår ett projekt med två pilotområden inom ramen för delen Proactive road maintenance management i digitaliseringsprogrammet där målet är att förbättra vägens tillstånd under perioden 2017-2025 så att de årliga underhållskostnaderna för belagd väg minskar med 50 procent. För att klara det ligger fokus på att identifiera grundorsakerna till beläggningsskadorna och finna effektiva åtgärder för att förhindra att de uppstår. Det har identifierats 7 viktiga orsaker till eftersläpande beläggningsunderhåll i Finland: 1. Nedbrytning från tung trafik på vägar med bristande vägkonstruktion, dvs. vägar som inte är dimensionerade för den trafik som går idag. 2. Nedbrytning från tung trafik på vägar med tunn beläggning (< 150 m.m.), ökad nedbrytning som en följd av tung trafik och supersingeldäck. 3. Kvalitet på beläggningen - fel beläggningstyp i relation till rådande förhållanden 4. Avvattningsproblem vid korsningar och utfarter 5. Avvattningsproblem i dikesområden 6. Avvattningsproblem relaterat till vinterdriften relaterat till att vattnet stannar på vägen alternativt att avvattningssystemet inte är funktionellt 7. Felaktigt bruk av salt på nya vägar, exempelvis E4 Sundsvall De initiala resultaten är mycket positiva och tyder på att de kommer att klara målsättningen med projektet, dvs. minska de årliga kostnaderna för beläggningsunderhållet med 50 procent. Tema Framtida utmaningar drift och underhåll Varje land presenterar en framtida utmaning relaterat till drift och underhåll, nedan följer en kort sammanfattning för detaljer se presentationerna.
Sverige Elvägar Anita och Kenneth lyfter att det fram att den fortsatta satsningen som görs i Sverige på elvägar kommer att bidra till nya tankesätt och utmaningar inom drift och underhåll. Sverige har tagit fram en färdplan för elvägar som innebär en satsning på forskning som bl.a. ska bidra till att nya tekniker ska lyftas fram, ett pilotprojekt ska byggas inom en snar framtid och att en strategi för vidareutveckling av elvägar ska genomföras. Anita berättar att det finns en mängs olika tekniker idag för att överföra el till fordonen. De flesta lösningarna är av konduktiv karaktär men det även finns induktiva lösningar, men de är betydligt dyrare i dagsläget och inte demonstrerade i svenska förhållanden. Det pågår för tillfället 2 demonstrationsförsök i Sverige, ett i Sandviken med luftledningar och ett i Rosersberg med en skena i marken. Trafikverket har även en innovationsupphandling på gång med syfte att kunna starta upp fler demonstrationsprojekt. Ur drift och underhållsperspektivet har det inte varit allt för mycket ej förutsedda problem som dykt upp, främst har det varit smärre saker relaterat till vinterdriften som kommit fram. Norge Autonoma/Självkörande fordon Dagfin lyfter att den digitala utvecklingen och användningen av ITS- lösningar inom vägsystemet kommer att ställa nya krav på väghållaren. Inom ramen för forskningsprojekt går det redan självkörande bussar på vissa delar i Norge. Det visar vart vi är på väg även om det säkert kommer ta lång tid innan de går i kommersiell trafik på allmänt vägnät. Det kommer att finnas en helt annan kravbild på framtida infrastruktur och de tjänster som trafikanterna och andra nyttjare av vägsystemet efterfrågar. Han lyfter speciellt det pågående Norsk-Finska samarbetsprojektet E8 Aurora Borelius, där olika typer av ITS piloter genomförs under svåra förhållanden. Styrkan är att fungerar det under dessa förhållanden så fungerar det säkert överallt. Det pågår även försök med Platooning där läget för de olika lastbilarna styrs via ITS- lösningar. Grundtanken är att via ett nära samarbete mellan väghållningsmyndigheten och andra aktörer utreda vad som krävs av infrastrukturen och samspelet mellan de olika aktörerna (fordon, molntjänster, datahantering, tjänsteutveckling m.m.) för att i framtiden kunna etablera ett effektivt och robust digitalt system som stödjer de framtida transporterna. Danmark En utmaning för väghållaren är att säkerställa att hela livscykelperspektivet beaktas från vaggan till graven för att vägens funktion ska kunna levereras så kostnadseffektivt som möjligt över hela livscykeln. Erling berättar om ett utvecklingsprojekt som Danmark arbetar med, att införa Driftrevision som en obligatorisk del i vägprojektet. Driftrevisionen är en kortfattat en utredningsmetod som syftar till att fånga kritiska aspekter som kan påverka framtida drift och underhåll i olika faser i vägprojektet. Det kan exempelvis handla om allt från att säkerställa att dimensioneringen är korrekt i förhållande till framtida trafik till att rätt information kring projektet finns tillgängligt i ett tidigt skede för kritiska beslut. Övergripande delar som ingår i en Driftrevision är: Dialog kring drift och underhållsaspekter i ett tidigt skede, där kritiska aspekter fångas i ett tidigt skede exempelvis kring utformningsfrågor.
Framtagande av en livscykelkostnadskalkyl, vilket ska inkludera kostnad för investering och drift och underhåll av vägen för 10 år. Drift och underhållsbeskrivning, vilket ska innehålla en beskrivning av vägens beskaffenhet och en skötselbeskrivning för optimalt drift och underhåll. Omfattningen av respektive del beror av vägprojektets storlek och komplexitet i de olika delarna. Finland Otto berättar att Finland håller på att implementera en ny kontraktstyp för entreprenaderna som är kontrakterade för det dagliga underhållet på det statliga vägnätet. Motivet till att införa den nya kontrakttypen är att skapa bättre möjligheter att leverera önskad funktion till trafikanterna. Pilotstudier har visat på goda resultat och tanken är att implementera det i stor skala. Det ökade fokuseringen på den levererade funktionen hoppas man kunna uppnå via: - Nyttja resurserna effektivare genom bl.a. att minska ställ- och väntetider - Bli snabbare att reagera på förändrade förhållanden och kritiska lägen - Öka transparensen för underhållsverksamheten från beställning till uppföljning - En ökad dialog och samarbete mellan beställare och entreprenör, men även via samarbeten och dialog mellan olika entreprenörer. - Riskhanteringen i kontrakten sker på ett klokt sätt. Det kan exempelvis vara att enskilda entreprenörer inte behöver överdimensionera sin organisation för att klara de allra extremaste situationerna, utan i de lägena kan samarbete var en lösning. Ett sätt att uppnå det i kontrakten är att värdera andra saker än själva anbudet. Den fördelning som tillämpas är att anbudspriset får 65 procents vikt i utvärderingen. Kvalitet, service nivå, kundorienterade initiativ, samarbetsdeklarationer m.m. får hela 20 procents vikt i kontraktsutvärderingen, och slutligen vägs även kompetensen in med resterande andel. Island Isländska väghållningsmyndigheten har stora utmaningar för att möta den ökade turismen 2009 hyrde 166 000 turister bil och 2017 är samma siffra 1220 000 dvs. ökat med 7 ggr på nästan ett decennium. Utmaningarna ligger bland annat i att få till en effektiv vägvisning till de olika turistmålen men också att kunna erbjuda en god servicenivå, såväl gällande vinterväghållningen, trafikinformationen och standard på rastplatser m.m. Våghållningsmyndigheten arbetar nu bland annat med att införa en ny brun vägvisning till de olika turistmålen. I det arbetet har kriterier för när ett turistmål ska ingå i den bruna vägvisningen tagits fram och på basis av det har de en kategorisering från 1-3 gjorts, där 1-2 kommer ifråga för brun vägvisning. Det finns även krav på att turistmålen ska kunna ta emot turisterna, exempelvis att det finns parkeringsplatser och någon form av basservice. I relation till en effektiv vägvisning och framtida potential relaterat till ITS- lösningar för ovanstående förs en diskussion kring vem som är ansvarig för digital Vägdata och trafikinformationen i de nordiska länderna. Avslutningsvis välkomnar Einar oss till Island för nästa års årsmöte mellan den 12-14 juni. Vid pennan, Kenneth Natanaelsson