Utbildningsinspektion i Malmö kommun stadsdel Rosengård

Inspektionsrapport från Skolverket 2006:29 Utbildningsinspektion i Malmö kommun stadsdel Rosengård Stadsdelsrapport S kolrapporter

Innehåll Stadsdelrapport Skolrapporter Apelgårdsskolan Kryddgårdsskolan Rosengårdsskolan F 5 Rosengårdsskolan 6 9 Värner Rydénskolan/Annelundskolan F 6 Värner Rydénskolan 7-9 Örtagårdsskolan F 5 Örtagårdsskolan 6 9

Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Rosengård Utbildningsinspektion i Malmö kommun, stadsdel Rosengård UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning De principer som lagts fast för styrning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola innefattar tre nivåer. - Staten anger mål och ramar för verksamheten och är garant för likvärdigheten i systemet. - Huvudmännen ansvarar för att verksamheten organiseras, finansieras och genomförs inom de ramar som riksdag och regering och bl.a. Skolverket som förvaltningsmyndighet lagt fast. - De verksamhetsansvariga, skolledare, lärare och annan personal har att leda och genomföra den dagliga verksamheten med stöd av mål och ramar och under fullt professionellt ansvar. Skolverkets inspektionsutredningar inriktas mot sex områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn och elever får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sex områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 2. Arbetsmiljö och delaktighet 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning 4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 5. Tillgång till utbildning och omsorg 6. Resurser 1

Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Rosengård SKOLVERKET I utbildningsinspektionens rapporter behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kunskapsbedömningen och betygssättningen, kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning och stödinsatser. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Utbildningsinspektion i Malmö kommun Inledande beskrivning av kommunen Malmö kommun har den 1 januari 2005 cirka 269 000 invånare. Kommunen är indelad i tio stadsdelar vilka uppvisar en stor heterogenitet. 25 procent av befolkningen är födda utomlands och variationen mellan stadsdelarna är 10 procent till 59 procent. 166 länder är representerade. För att ge en bild av välfärden har kommunen sammanställt ett välfärdsindex för år 2004 av 34 nyckeltal/indikatorer nedbrutet på stadsdelsnivå. Exempel på indikatorer är utbildningsnivå, förvärvsfrekvens, försörjningsstöd, trygghet, men även exempelvis fullständiga betyg i årskurs 9, nationella prov i årskurs 5, skoltrivsel och skolk. Indexvärdet för Malmö totalt är 5,5 av maximalt värde 10. Fyra stadsdelar ligger över detta medelvärde och sex ligger under. Variationen i indexvärde mellan stadsdelarna är 8,6 och 3,3. Kommunfullmäktige är med sina 61 ordinarie ledamöter högsta beslutande organ i Malmö kommun. Kommunstyrelsen, som väljs av fullmäktige, leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Under kommunstyrelsen är verksamheten indelad i sex rotlar, var och en med ledning av ett kommunalråd. Till de sex rotlarnas hjälp finns 11 facknämnder. Utbildningsnämnden är den facknämnd som svarar för gymnasieskolan under barn- och ungdomsroteln och för vuxenutbildningen under integrations- och arbetsmarknadsroteln. Kommunen är sedan 1996 indelad i 10 stadsdelar, vilka var och en styrs av en politisk nämnd, stadsdelsfullmäktige, med tillhörande tjänstemannaorganisation, stadsdelsförvaltning. Stadsdelsfullmäktige ansvarar inom sitt geografiska område för obligatoriska skolformer, förskoleklass, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, invandrarfrågor inklusive svenska för invandrare, fritidsverksamhet med vissa undantag, socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindra- 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Rosengård de, kommunal hälso- och sjukvård, stadsdelsbibliotek i den mån detta ingår i området, lokal kultur samt vissa uppgifter rörande fysisk planering och gatuoch parkunderhåll. Olika stadsdelsnämnder har kommunövergripande bevakningsansvar för vissa frågor. Stadsdelarna Husie, Hyllie och Rosengård har bevakningsansvar för förskole- och grundskolefrågor. Stadskontoret är kommunstyrelsens tjänstemannaorganisation. SDFavdelningen arbetar mot de verksamhetsområden som sorterar under stadsdelarna. Avdelningen tar fram kommungemensamma program och mål för stadsdelarnas verksamhetsområden samt ansvarar för uppföljning av desamma. En mall för Kvalitetsredovisning förskola, förskoleklass och obligatoriska skolväsendet i Malmö stad beskriver struktur för skolornas kvalitetsredovisningar. Med dessa och stadsdelens årsredovisning som underlag upprättar Stadskontoret därefter en rapport över Malmö Stads samlade kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass och obligatorisk skola. Stadsdelarna får till största delen sina kommunbidrag genom en särskild resursfördelningsmodell. Ett grundbelopp fördelas för vissa grundkostnader och är lika stort för varje stadsdel. Därutöver fördelas en resurs med hänsyn tagen till antalet invånare i stadsdelen. Tilläggsresurser fördelas utifrån sociala kriterier som beskriver levnadsförhållandena i stadsdelen. En mindre del av resurserna är anslagsfördelad och gäller kommunövergripande verksamhet. När den totala ekonomiska ramen är fastställd kan stadsdelarna disponera pengarna fritt mellan de olika verksamheterna. Inspektionens genomförande Skolverket sände den 1 november 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande Skolverkets utbildningsinspektion i Malmö kommun kommer att slutligt redovisas i ett kommunövergripande beslut som även avser den verksamhet som delegerats till stadsdelsnämnderna samt ett delbeslut som avser den verksamhet som delegerats till utbildningsnämnden. Samtliga beslut riktas till Malmö kommun såsom huvudman och ytterst ansvarig för den delegerade verksamheten. Skolverket vill poängtera att stadsdelsrapporterna, och även skolrapporterna, till sitt innehåll kan se något olika ut och inte avser att ge en heltäckande bild. Det beror dels på att Skolverket som tidigare nämnts fokuserar på de frågor som avviker positivt eller negativt, dels på skolornas och stadsdelarnas olikheter. Genomförandet av inspektionen i stadsdel Rosengård, Malmö kommun Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av stadsdelens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen ansvarar för, har bestått av undervisningsråden Helene Roslund, Agneta Ericsson, Gösta 3

Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Rosengård SKOLVERKET Karlsson, Helena Olivestam Torold och samt experterna Anita Magni-Olsson och Jan Olsson. Besöken i verksamheterna inleddes den 6 september och avslutades den 21 oktober 2005. Rapporten inleds med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden i stadsdel Rosengård. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkten för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen, stadsdelen, grundskolorna och ett urval av stadsdelens förskolor och fritidshem, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. I stadsdel Rosengård genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen samt chefen för det centrala resursteamet. Samtliga skolor och ett antal fritidshem i stadsdelen besöktes där också rektorer och representanter för personal, elever och föräldrar intervjuades. Förskoleverksamheten i stadsdelen inspekterades med en utgångspunkt från en bedömning på huvudmannanivå. Intervjuer genomfördes med ledningspersonalen för förskoleverksamheten. Dessutom besöktes Trekantens, Näckrosens och Stockrosens förskolor. Ledning och personal intervjuades på dessa förskolor, liksom föräldrar på en av förskolorna. Inledande beskrivning av stadsdel Rosengård Rosengårds stadsdel byggdes under 1960-70 talen, som en del av det så kallade miljonprogrammet. Rosengård har i mediedebatten under lång tid fått illustrera olika typer av samhällsproblem. Många barn i förskolor och skolor har svåra upplevelser bakom sig. Stadsdelens cirka 21 500 invånare utgör omkring åtta procent av Malmös folkmängd. Utbildningsnivå, förvärvsfrekvens och inkomst är generellt sett låg och många är beroende av försörjningsstöd. Enligt Malmö kommuns välfärdsindex som avser att mäta skillnaderna i hälsa och levnadsvillkor i olika stadsdelar, har Rosengård det lägsta indexvärdet av Malmös tio stadsdelar, 3,3 av 10 möjliga. Omkring en tredjedel av barnen i Rosengård i åldrarna 6 5 år är födda i utlandet. Enligt kommunens kvalitetsredovisning 2004 hade 38 procent av dessa i utlandet födda barn vistats fem år eller mindre i Sverige. Denna andel nyinvandrade elever är lägre än genomsnittet i Malmö. I absoluta tal finns dock flest 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Rosengård nyinvandrade barn i Rosengårds stadsdel (491). Sammanlagt finns ca 50 olika språkgrupper representerade i skolor och förskolor. Många av eleverna i Rosengård har föräldrar som själva gått i skolan där. Den årliga omflyttningen i vissa delar av stadsdelen uppgår till 30 procent och drygt 1 000 elever från Rosengård går i dag i kommunala och fristående skolor utanför stadsdelen. Enligt samstämmiga uppgifter i inspektionen är det framförallt de resursstarka och studiemotiverade eleverna som flyttar till andra skolor och det minskande elevantalet får konsekvenser för verksamheterna bl.a. genom att personalstyrkan tvingas anpassas efter de minskade intäkterna. Barn- och ungdomsverksamheten i stadsdelen är för närvarande indelad i fyra delområden med sammanlagt åtta skolor och 26 kommunala förskolor. Skolenheterna utgörs av Apelgårdsskolan (F 9), Kryddgårdsskolan (F 6), Rosengårdsskolorna F 5 respektive 6 9 (inklusive Satellitskolan), Värner Rydénskolorna F 6 (inklusive Annelundsskolan) respektive 7 9 och slutligen Örtagårdsskolorna F-5 respektive 6 9. På Örtagårdsskolorna och Rosengårdsskolorna och Apelgårdskolan finns grundsär- och träningsskola. Stadsdelen erbjuder inte längre förskoleverksamhet i familjedaghem men har två öppna förskolor. Inom stadsdelen finns inga fristående skolor men däremot fyra förskolor i enskild regi med 128 barn. Samtliga skolor har s.k. förberedelseklasser för till Sverige nyligen anlända elever. Under Rosengårdsskolan finns, förlagd till Käglinge, en stadsdelsgemensam särskild undervisningsgrupp som vid inspektörsteamets besök endast hade två elever. En kultur- och medieprofilerad skolenhet, Satellitskolan, är placerad i en annan stadsdel men hör också den under Rosengårdsskolan. Cirka en tredjedel av eleverna på Satellitskolan kommer från stadsdel Rosengård. Varje skola leds av en rektor och en eller flera biträdande rektorer. Förskolan har egna rektorer som endast ansvarar för denna verksamhet. Stadsdelsfullmäktige har det politiska ansvaret för barn- och ungdomsverksamheten i Rosengård och högste ansvarig tjänsteman är stadsdelschefen. Det operativa tjänstemannaansvaret för förskola, förskoleklass, grundskola, särskola och skolbarnsomsorg har chefen för förskola och skola. Inom stadsdelsförvaltningens uppgifter ligger också administrering av modersmålsundervisningen i hela Malmö kommun och inskrivning av nyinvandrade barn och ungdomar som kommit till Malmö. I stadsdelen finns ett centralt resursteam för förskola och skola. Verksamhets- och skolformer Antal barn och elever i stadsdelens verksamheter Förskoleverksamhet 1 276 Skolbarnsomsorg 594 Förskoleklass 264 Grundskola 2 697 Särskola 89 5

Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Rosengård SKOLVERKET Bedömning Detta avsnitt inleds med en sammanfattande bedömning av verksamheten i stadsdelen. Det är denna bedömning som ligger till grund för det beslut som fattas i samband med kommunrapporten. Den sammanfattande bedömningen följs av en närmare beskrivning av verksamheten i stadsdelen. Beskrivningen görs per huvudområde och avslutas med en sammanfattning av vad som framkommit vid inspektionen av detta område. Sammanfattande bedömning Skolan utgör för många barn i Rosengård liksom för deras föräldrar, den viktigaste kontinuerliga kontakten med det svenska språket och samhället. Majoriteten av elever och föräldrar har en ovanligt positiv inställning till skolan och har stort förtroende för personalen där. Inspektörerna bedömer att det pedagogiska arbetet i stadsdel Rosengård innehåller många positiva kvaliteter. Stadsdelen liksom skolornas och förskolornas ledning har en tydlig och långsiktig ambition att utveckla och anpassa verksamheterna efter barnens och elevernas behov och flerspråkiga förutsättningar. Syftet är att förbättra barnens och elevernas lärande. Stadsdelen har satsat resurser och kompetensutveckling kopplade till detta kvalitetsarbete. Ett omfattande pedagogiskt utvecklingsarbete har också påbörjats på några skolor och förskolor. Det återstår dock ytterligare arbete innan den språkutvecklande ansatsen kan anses vara helt förankrad i skolor och förskolor. Ledartätheten är god i stadsdelens skolor och förskolor och inspektörerna bedömer att stadsdelen härigenom ger rektorerna förutsättningar att hålla sig förtrogna med det dagliga arbetet och att pedagogiskt utveckla verksamheterna. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: Trots att flertalet elever upplever trygghet i skolmiljön bedömer inspektörerna att klimatet inte är tillfredsställande i alla skolor och i alla årskurser, särskilt under rasterna. Vissa skolor behöver arbeta mer systematiskt, aktivt och förebyggande mot kränkande behandling och bör också kartlägga omfattningen av kränkningar. Rutiner för hur elever skall agera om de upplever sig kränkta av vuxna måste utarbetas och tydliggöras på alla skolor. Lektionerna är på många håll, men dock inte överallt, lugna och ordnade men tiden för lärande reduceras väsentligt av att lärarna måste ägna mycket kraft och tid åt att bibehålla detta lugn. Elevernas kunskapsresultat behöver förbättras väsentligt och skillnaderna i resultat mellan flickor och pojkar och mellan nyinvandrade elever och övriga elever behöver analyseras. Analys behövs också kring varför stora grupper elever som är på god väg att nå målen i årskurs 5 i svenska, matematik och engelska inte når målen för årskurs 9. I detta sammanhang bör övervägas om undervisningen och läromedlen är tillräckligt anpassade till elever med annan språkbakgrund. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Rosengård Skolorna saknar i dag en samlad bild av de yngre elevernas kunskapsutveckling i de ämnen som inte mäts i nationella ämnesprov, men de individuella utvecklingsplanerna som nyligen tagits i bruk skulle dock kunna tjäna som underlag för detta. I stadsdelen bör arbetet kring en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning fortsätta. Kommunen genom stadsdelen bör överväga vilka insatser som behövs för att undervisning och verksamhet i skolor och förskolor i högre utsträckning skall överensstämma med läroplanernas mål. Det kan bl.a. ifrågasättas i vilken mån eleverna ges möjlighet att nå kunskapsmålen i läroplanen för den obligatoriska skolan (Lpo) som att t.ex. utveckla sin förmåga att kritiskt granska och värdera, reflektera över erfarenheter och lära sig arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Förskolebarnens och elevernas kontakter med det omgivande samhället bör också kunna förbättras liksom arbetet för att motverka traditionella könsmönster. Möjligheterna till att utnyttja det internationella perspektivet i undervisningen och stödet till förskolebarnen att utveckla en flerkulturell tillhörighet bör användas bättre. Det finns slutligen behov av att förbättra såväl elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer som elevernas kännedom om skolans mål och krav. Samverkan bör förbättras kring barnens och elevernas långsiktiga lärande mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem liksom mellan F 5-skolorna och 6 9-skolorna. Kommunen genom stadsdelen bör noggrant undersöka att eleverna i förberedelseklasserna får undervisning i alla ämnen om det inte med hänsyn till elevernas behov eller förutsättningar finns anledning att anpassa studiegången. Kontrollen över att eleverna vid Satellitskolan får det garanterade antalet undervisningstimmar i alla ämnen och ämnesområden behöver förbättras. Det finns vidare anledning att se över hur lärarnas ämnesbehörighet används i undervisningen. Detta gäller särskilt undervisningen i svenska som andraspråk på en av skolorna. Elevernas språkval bör också stimuleras i stadsdelen. Skolorna och förskolorna bör fortsätta sina ansträngningar att finna alternativa former för dialogen med de föräldrar som skolan idag har svårt att nå. Kommunen genom stadsdelen bör noggrant undersöka kvaliteten på omsorg och pedagogisk verksamhet i de största barngrupperna i förskolan liksom lämpligheten av dessa gruppers storlek och sammansättning. Skolbarnsomsorgens verksamhet bör förbättras så att den i högre grad lever upp till kraven om att erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Lokalernas ändamålsenlighet behöver ses över utifrån fritidshemmens behov. Med tanke på lokalernas beskaffenhet, den på sina håll låga personaltätheten och det stora antalet barn med behov av särskilt stöd, bör beträffande flera fritidshem noggrant undersöka om barngrupperna har lämplig sammansättning och storlek. Rektorerna har generellt en god förtrogenhet med verksamheterna men behöver ägna mer tid och kraft åt att i nära samverkan med de professionella bl.a. följa upp och utvärdera resultaten och pröva och utveckla ny metoder. I försko- 7

Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Rosengård SKOLVERKET lan bör pedagogiska diskussioner med utgångspunkt i läroplanen därtill prioriteras. Skolornas kvalitetsredovisningar bör utvecklas så att de i högre grad kan tjäna som redskap för att förbättra arbetet kring elevernas utveckling och lärande samt för att ge välunderbyggda underlag för politiska beslut och prioriteringar. Kommunen genom stadsdelen bör efterfråga utvärderingar av verksamheterna för att få en fördjupad bild av i vilken mån verksamheterna bedrivs i enlighet med gällande nationella mål och krav. Detta gäller t.ex. som ovan nämnts elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen i årskurs 1 7. Kontrollen av att skolbarnsomsorgens verksamhet bedrivs i enlighet med kraven i skollag och läroplan måste också avsevärt förbättras liksom tillsynen över skolpliktens fullgörande. Stadsdelen måste också se till att rektorsbeslut fattade efter delegation återrapporteras. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Alla barn och elever i behov av särskilt stöd, inklusive studiehandledning på modersmålet och modersmålsstöd i förskolan, får inte detta och åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever med behov av särskilt stöd. - Betyg sätts i vissa fall på andra grunder än som anges i skolförfattningarna och sammanfattande betyg ges trots att undervisningen inte är ämnesövergripande (Rosengårdsskolan). - Vissa skolpliktiga elever i de så kallade förberedelseklasserna får inte den garanterade undervisningstiden. - Elever som placeras i särskild undervisningsgrupp får inte alltid särskilt beslut härom och när sådana beslut fattas återrapporteras de sällan till stadsdelsfullmäktige. - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav på Apelgårdsskolan. - Förskoleverksamhet erbjuds inte utan oskäligt dröjsmål. - Barn till föräldralediga och arbetslösa erbjuds inte vistelse i förskolan under den i skollagen angivna tiden, dvs. 15 timmar i veckan eller tre timmar om dagen. 1. Kunskaper, utveckling och lärande Den långsiktiga målsättningen i stadsdel Rosengård är att förbättra barnens och elevernas lärande. För att nå detta mål skall skola och förskola arbeta språkutvecklande. Andelen elever i Rosengård som går ut grundskolan med ofullständiga betyg skall enligt stadsdelens måldokument långsiktigt inte vara högre i Rosengård än i övriga Malmö och betygsmedelvärdet i årskurs 9 skall höjas till medelvärdet i Malmö. Samtidigt anges att dessa målsättningar med tanke på utgångsläget knappast är realistiska på kort sikt. Resultatmålet under en treårsperiod är där- 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Rosengård för att andelen elever som går ut grundskolan med fullständiga betyg årligen skall öka mer än i övriga Malmö. Som ytterligare delmål i stadsdelen anges vidare bl.a. att skola och förskola skall stödja en positiv identitetsutveckling hos barnen som vilar på flera kulturella och språkliga grunder, att barnens och elevernas inflytande över det egna lärandet successivt skall öka samt att vårdnadshavarnas delaktighet skall fördjupas. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I stadsdelens förskolor finns i arbetet med barnen en stark betoning på värdegrunden och barnens språkutveckling. Intervjuade föräldrar är i stort nöjda med den miljö och verksamhet förskolorna erbjuder för att stimulera barnens lärande och utveckling. De uttrycker att flertalet anställda har ett förhållningssätt som är gott och där hänsynen till barnens individuella behov och förutsättningar står i fokus. Det finns en tydlig uppfattning om att personalen är engagerad och bryr sig. Detta intryck bekräftas under de besök som inspektörerna gör. Vuxna och barn visar hänsyn mot varandra och barnens samvaro fungerar bra. Läroplanen för förskolan anger att förskolan skall arbeta för att motverka traditionella könsmönster. I intervjuer framkommer att det generellt finns en omedvetenhet kring frågeställningen. I de besökta förskolorna finns ingen medveten strävan för att arbeta mot detta mål och ett sådant arbete bör sättas igång. Barn- och ungdomsutbildning Eleverna i Rosengård trivs i högre utsträckning i skolan än på många andra håll. Detta framgår av Malmö kommuns attitydundersökning. Inspektörerna får på flera skolor samma bild, eleverna trivs med sina kompisar och har förtroende för lärarna. Samtidigt ifrågasätter många elever och föräldrar om en skolgång i Rosengård ger likvärdiga förutsättningar för studier och arbete i framtiden. Denna oro får konkreta effekter genom att många av de mest studiemotiverade och resursstarka eleverna söker sig till andra skolor utanför stadsdelen. Eleverna anser att arbetsron i undervisningen måste förbättras. Inspektörerna har vid sina besök sett många exempel på lugna lektioner med flitiga elever som arbetar med stor koncentration och å andra sidan exempel på lektioner där alltför stor del av tiden används till annat än lärande, t.ex. tillsägelser och konflikthantering. I dessa situationer är ett litet antal elever i fokus medan övriga sitter och väntar. För en stor grupp elever är studiemotivationen och lusten att lära på låg nivå vilket framförs som en av flera förklaringar till de anmärkningsvärt låga kunskapsresultaten. Bristen på studiemotivation har i sin tur ett flertal förklaringar, framförallt den bristande språkliga förståelsen och att en stor grupp elever har psykosociala svårigheter. Många elever kommer därtill från ickestudiemotiverade hem, trångboddheten påverkar studieron i hemmet och många elever upplever ett utanförskap och bristande tro på en egen framtid. Sammantaget bedömer inspektörerna att skolan för majoriteten av eleverna utgör en mycket positiv faktor i deras liv. Stora grupper elever, särskilt pojkar, saknar dock studiemotivation och tiden för lärande reduceras väsentligt av att mycket tid går åt för att skapa arbetsro i klassrummen. 9

Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Rosengård SKOLVERKET I stadsdelen finns ingen samlad bild av omfattningen av kränkningar på skolorna eftersom flera av skolorna inte gör några kartläggningar av detta. På Rosengårdsskolan, Örtagårdskolan och Värner Rydénskolan uppges att klimatet mellan eleverna har förbättrats under senare år och att våld, gängbildningar och kriminalitet som under perioder präglat skolorna inte i dag är framträdande. Intervjuad personal anger att klimatet framförallt i form av ordval mellan eleverna kan vara hårt. Resursteamets chef anger att eleverna i de lägre årskurserna i högre grad än bland de äldre på senare år uppvisar brister i sin empatiska förmåga. På någon skola Örtagårdskolan 6 9 - är det vissa årskullar där klimatet inte framstår som positivt mellan eleverna och där några yngre elever i intervjuer säger att inte heller alla vuxna alltid bemöter dem med respekt. Många elever är mycket upprörda över den upprepade skadegörelse och de frekventa inbrott som utförs efter skoltid. Detta kostar skolorna mycket pengar och det påverkar även möjligheterna att ha stöldbegärligt material, t.ex. datorer, i klassrummen. Sammantaget bedömer inspektörerna att klimatet på skolorna i Rosengård har förbättrats under senare tid men att det fortfarande, särskilt i situationer när vuxna inte är närvarande, men också i fritidshemsverksamheten, kan vara en hård stämning mellan barnen och ungdomarna. Pojkarna dominerar både i undervisningen och på raster och får också mer uppmärksamhet av de vuxna än flickorna, dock inte nödvändigtvis mer positiv uppmärksamhet. Flickorna intar generellt sett en mer tillbakadragen position även om undantag finns. Skoltrivseln är betydligt högre bland pojkar än bland flickor i årskurs 6 (2003) även om flickorna har betydligt bättre resultat än pojkarna både vad gäller behörighet till nationella program som andel flickor med fullständiga betyg. Pojkarna på Rosengårdsskolan klarar sig i särklass sämst, endast omkring 20 procent blir behöriga till nationella program och deras genomsnittliga meritvärde ligger på 120 poäng. Stadsdelen bör mot denna bakgrund mer systematiskt uppmärksamma situationen för pojkar respektive flickor på skolorna. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Rosengård Ur Skolverkets statistik framgår följande Tabell 1 Resultatmått för elever i årskurs 9 (vårterminen 2004) Resultatmått för elever i Rosengård Malmö Riket årskurs 9 2003 2004 2003 2004 2003 2004 Meritvärde 143,6 154,5 196,0 196,8 205,4 206,9 Andel (i procent) med fullständigt slutbetyg Andel (i procent) behöriga till nationellt program 36 37 65,8 63,9 74,8 75,9 49 53 79,1 78,6 89,9 89,6 Enligt en kommunal sammanställning av betygsutfall för skolår 9 vårterminen 2005, har flera skolor i stadsdelen ytterligare försämrat sina resultat jämfört med 2004. Enligt SALSA, Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser, som i bedömning av betygsutfall tar hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrarnas utbildningsnivå, andel pojkar och andel elever med utländsk bakgrund, är Apelgårdsskolans och Rosengårdsskolans betygsresultat under modellberäknat värde medan Värner Rydénskolan och Örtagårdsskolans resultat skiftar i dessa hänseenden från år till år, från att vissa år ligga över till att andra år ligga under modellberäknat värde. Skillnaden mellan andel elever som nått godkänt betyg i svenska, engelska och matematik å ena sidan och andel elever med fullständiga betyg å andra sidan indikerar att man i viss mån i undervisningen prioriterar de behörighetsgivande ämnena. Tabell 2 Andel elever som når de mål som mäts i nationella ämnesprov (kommunens statistik) Skolår 9, våren 2004 Rosengård Malmö Riket Svenska, läsförståelse 30 % 70 % 87,0 % Svenska, muntlig förmåga 45 % 80 % 96,9 % Svenska, skriftlig förmåga 50 % 85 % 92,3 % Matematik 39 % 68 % 87,4 % Engelska, muntlig förmåga 52 % 83 % 96,0 % Engelska, receptiv förmåga 43 % 79 % 91,3 % Engelska, skriftlig förmåga 57 % 86 % 94,9 % Resultaten i tabell 2 är inte helt tillförlitliga eftersom en skola i stadsdelen inte genomfört ämnesproven trots att detta krävs enligt grundskoleförordningen. Resultaten i tabell 2 ligger långt under genomsnittet i såväl riket som Malmö. Särskilt utmärker sig elevernas läsförståelse och matematiken i negativ bemärkelse. 11

Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Rosengård SKOLVERKET Tabell 3 Andel elever som når och är på god väg att nå de mål som mäts i nationella ämnesprov. Skolår 5 Stadsdel Rosengård Malmö kommun 2003 2004 2003 2004 Svenska 70 % 82 % 88 % 90 % Matematik 70 % 80 % 88 % 88 % Engelska 78 % 80 % 88 % 89 % Eleverna i årskurs 5 har förbättrat sina resultat på nationella prov från 2003 till 2004. Resultaten år 2005 är ungefär desamma som 2004. Vid en närmare analys av de enskilda skolornas resultat framgår att en stor andel av procenttalen ovan utgörs av elever som ännu inte har nått målen utan är på god väg. Vid en jämförelse med resultaten av de nationella ämnesproven i år 9 framgår att en stor del av dessa elever inte heller når målen i årskurs 9. Det finns brister i kunskapsuppföljningarna i de icke behörighetsgivande ämnena i årskurs 1-7 vilket bl.a. medför att skolorna och stadsdelen saknar en övergripande bild av elevernas kunskapsutveckling. I intervjuer uppger lärare på vissa skolor att de tror att kunskapsutvecklingen i samhälls- och naturorienterande ämnen kan vara sämre än i svenska, engelska och matematik. På grund av bristande underlag har inspektörsteamet dock inte kunnat bedöma väsentliga delar av elevernas kunskapsutveckling. Sammantaget bedömer inspektörsteamet att Rosengårdselevernas kunskapsutveckling avsevärt behöver förbättras. Stadsdelen bör analysera varför elever som bedöms vara på god väg i årskurs 5 inte heller i årskurs 9 når målen. Stadsdelen bör också analysera skillnader i olika gruppers kunskapsresultat, t.ex. skillnaden mellan nyinvandrade elevers skolframgång jämfört med övriga elever liksom skillnaden mellan flickors och pojkars studieresultat. Enligt kursplanen för ämnet idrott och hälsa skall eleven i slutet av det femte skolåret ha uppnått målet att kunna simma och hantera nödsituationer i vattnet. Simkunnigheten har börjat mätas övergripande i stadsdelen 2003 som då visade att Rosengårdselevernas simkunnighet var sämst i Malmö, 55 procent av eleverna i årskurs 5 var simkunniga. Många elever, särskilt flickor, når inte målen i idrott och hälsa. I årskurs 9 har på någon skola upp till drygt 50 procent av flickorna inte fått godkänt betyg i ämnet. Förklaringarna är flera, bl.a. att ämnet har låg status och att eleverna inte är simkunniga. Simundervisning har då erbjudits men vissa vårdnadshavare har av olika skäl motsatt sig sådan undervisning trots att skolan anpassat denna. I skolrapporten för Örtagårdsskolan 6-9 utvecklas resonemanget kring elevernas betyg i idrott och hälsa och inspektörerna konstaterar där att skolan är medveten om den bristande måluppfyllelsen och att skolan på olika sätt arbetar för att förbättra resultaten. Sammanfattning Stadsdelens insatser för att förbättra förskolornas arbete med barnens språkutveckling har inneburit en större medvetenhet hos personalen och har förbättrat förskolans arbete på detta område. Förskolorna erbjuder en miljö som i stort 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Rosengård ger barnen omsorg och stimulerar utveckling och lärande. Förskolorna arbetar inte medvetet för att motverka traditionella könsmönster. Skolan utgör för majoriteten av eleverna en mycket positiv faktor men tiden för lärande reduceras väsentligt av lärarnas insatser för att bibehålla lugnet i klasserna. Samtidigt måste uppmärksammas den största gruppen elever på skolorna som tar stort ansvar för såväl sin utbildning som sin arbetsmiljö och som drabbas av de mindre grupper elever som inte har denna förmåga. Stämningen mellan eleverna kan dock vara tuff, särskilt i situationer när vuxna inte är närvarande, men också i fritidshemsverksamheten. Pojkarna dominerar generellt på skolorna men har samtidigt sämre framgång i skolan än flickorna. Stadsdelen bör mer systematiskt uppmärksamma skolsituationen för pojkar respektive flickor. Elevernas kunskapsutveckling behöver avsevärt förbättras, särskilt i de högre årskurserna. Stadsdelen bör analysera varför stora grupper elever som bedöms vara på god väg att nå målen i årskurs 5 inte heller når målen för årskurs 9. Man bör också analysera skillnader mellan ämnen och olika gruppers kunskapsresultat, t.ex. skillnaden mellan nyinvandrade elevers resultat jämfört med övriga elever, men särskilt skillnaden mellan flickors och pojkars studieresultat. Det finns brister i kunskapsuppföljningarna i de icke behörighetsgivande ämnena i årskurs 1-7 och inspektörerna har därför inte kunnat bedöma väsentliga delar av lärandet. 2. Arbetsmiljö och delaktighet I stadsdelens policydokument vänder man sig direkt till medarbetarna i förskolor och skolor och pekar ut vilka förhållningssätt som särskilt skall prioriteras. Bl.a. anges att den professionelle skall visa tilltro till barnets möjligheter att lyckas i förskolan och skolan liksom i samhället, han eller hon har också att särskilt hävda läroplanernas värdegrund och demokratins spelregler och här särskilt lyfta fram elevernas inflytande över sitt lärande. Vikten av ett nära samarbete med förskolebarnens och elevernas vårdnadshavare lyfts fram i såväl förskolans som skolans läroplaner. I olika sammanhang betonas också i stadsdelen den strategiska betydelsen av föräldrarnas delaktighet i skola och förskola. Föräldrautbildning erbjuds på flera förskolor och skolor i stadsdelen och det har inrättats skolråd som dock endast på några håll fungerar väl. Två föräldrabrobyggare är anställda i stadsdelen med uppgift att fördjupa samarbetsformerna mellan skola och föräldrar. Stadsdelens skolor och förskolor har, dock i varierande utsträckning, svårigheter att engagera föräldrarna i verksamheterna. Föräldrarna kommer i högre utsträckning till utvecklingssamtalen än till föräldrasamlingar av annat slag. Många intervjuade uppger att svårigheterna bl.a. beror på föräldrarnas bristande kunskaper i svenska språket men också att många föräldrar kommer från en skoltradition där föräldrar vanligtvis inte skall ha synpunkter på skolans verksamhet. Intervjuade lärare säger att föräldrasamverkan i stadsdelen tar mycket mer kraft än på andra håll. Intervjuade föräldrar uttrycker en önskan om att få tydligare information från förskolan. Det saknas i en del fall. Inspektörerna inser att det i vissa fall kan vara svårare att finna vägar till samverkan med föräldrar i Rosengård än på andra håll men 13

Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Rosengård SKOLVERKET menar att föräldrarnas relation till skolan i denna mångkulturella stadsdel inte kan generaliseras. De föräldrar inspektörerna har mött har framfört nyanserade synpunkter kring verksamheterna. Inspektörerna bedömer att skolorna och förskolorna även fortsättningsvis bör reflektera över vilka strategier som mest gynnar kontakten med de föräldrar som idag är svåra att nå. Ett kontinuerligt samarbete med polis, socialtjänst och skola pågår sedan många år inom stadsdelen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Enligt läroplanen för förskolan skall arbetslaget se till att alla barn får möjlighet att efter ökande förmåga påverka verksamhetens innehåll och arbetssätt och delta i utvärderingen av verksamheten. I de besökta förskolorna upplever inspektörerna att personalen i viss utsträckning tar hänsyn till de enskilda barnens intressen och låter barnen påverka innehållet i verksamheten. Barn- och ungdomsutbildning Personalens uppmärksamhet på elevernas behov är generellt sett stor. På många håll lägger personalen stor kraft på att dagligen bekräfta och se varje barn. Det finns dock exempel på förhållningssätt som inte har detta bekräftande anslag. Enligt stadsdelsledningen krävs en speciell kompetens hos pedagoger i en stadsdel som Rosengård. De måste kunna hantera en vardag som spänner över mycket allvarliga händelser till mycket positiva upplevelser. Ytterligheterna är stora och i dessa ytterligheter gäller det att behålla sitt professionella förhållningssätt. Enligt skollagen skall den som verkar i skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Enligt läroplanen skall varje skola också ha ett handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling mellan elever och anställda. Arbetet mot kränkande behandling ser olika ut på skolorna. På några skolor har hittills inte förekommit något systematiskt förebyggande arbete mot kränkande behandling och det saknas också i viss utsträckning handlingsprogram mot kränkande behandling. Överlag saknas rutiner för hur eleverna skall agera om de upplever sig kränkta av någon vuxen. I Skolverkets allmänna råd för att motverka alla former av kränkande behandling sägs att det för att upptäcka kränkande behandling bör finnas rutiner som garanterar en god uppsikt även utanför klassrummet. Alla skolor har rastvakter men vid inspektionen noterades på samtliga skolor, utom på Örtagårdsskolan F-5, att det periodvis under rasterna inte fanns någon vuxen inom synhåll. Även äldre elever efterfrågar fler vuxna på rasterna. Sammantaget bedömer inspektörsteamet att några av skolorna i Rosengård bedriver ett systematiskt arbete kring värdegrundsfrågor som når alla elever medan ett antal skolor bör förbättra detta arbete, särskilt det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. I detta sammanhang bör vuxennärvaron under raster ses över. Enligt läroplanen skall skolan aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter och skolan skall motverka traditionella könsmönster. 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Rosengård Av avsnitt 1 framgår att situationen för flickor och pojkar i Rosengårds skolor inte är likvärdig. Inspektörerna bedömer att arbetet för att motverka traditionella könsmönster bör uppmärksammas i stadsdelen. Skolan har ett uppdrag att ge eleverna möjlighet att påverka sin arbetsmiljö och verksamheten i skolan. Läraren skall också enligt läroplanen se till att alla elever i takt med stigande ålder och mognad får ett reellt inflytande på arbetssätt och undervisningens innehåll. Rosengårdseleverna upplever enligt kommunens attitydundersökning att de har en hög grad av inflytande och demokrati. Detta har dock inte bekräftats i inspektionen även om det på Kryddgårdsskolan och Apelgårdsskolan har påbörjats ett bra utvecklingsarbete kring elevinflytande och demokrati genom rådsverksamhet. Tvärtom kan noteras att många av eleverna har dåliga kunskaper om rättigheter och skyldigheter och mål och krav i skolan. I intervjuerna uttrycker eleverna inte heller några högre förväntningar om att få vara med och påverka. Flera intervjuade lärare har inställningen att eleverna inte har förmåga att ta det ansvar som då krävs. På dessa skolor har å andra sidan framkommit att det endast bland enskilda lärare gjorts systematiska försök att öka elevernas inflytande över sitt lärande. Även om elevernas inflytande lyfts fram såväl i centrala måldokument som i skolornas arbetsplaner, bedömer inspektörerna sammantaget att majoriteten av eleverna i stadsdelen har marginella möjligheter att påverka sitt lärande och den sociala och fysiska miljön. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att personalen i stadsdelens förskolor och skolor övergripande hävdar läroplanens värdegrund i sitt förhållningssätt. På några av skolorna i Rosengård arbetar personalen också systematiskt med värdegrundsfrågor medan ett antal skolor skulle kunna förbättra detta arbete, särskilt det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. I detta sammanhang bör vuxennärvaron under raster ses över. Arbetet med att motverka traditionella könsmönster behöver också utvecklas i såväl skola som förskola. Elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer behöver generellt förbättras och skolorna behöver utveckla sina strategier för hur eleverna i takt med stigande ålder och mognad skall kunna utveckla denna förmåga. Elevernas inflytande över den psykosociala och fysiska miljön är marginell och det bör tydliggöras vad eleverna har möjlighet att påverka i dessa avseenden. Skolorna och förskolorna bör fortsätta sina ansträngningar att finna alternativa former för dialogen med de föräldrar som skolan idag har svårt att nå. 15

Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Rosengård SKOLVERKET 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning Integration är ett övergripande prioriterat mål i stadsdelen. I detta anges språkutveckling och lärande vara ett delmål och interkulturellt synsätt ett annat. I skola och förskola skall barnens kulturella mångfald och flerspråkighet ses som en tillgång och de verksamma skall stödja en positiv identitetsutveckling som vilar på flera kulturella och språkliga grunder. I stadsdel Rosengård uttrycks i många sammanhang, såväl i dokument som i intervjuer, att språkutveckling är den viktigaste vägen att förbättra elevernas lärande. Stadsdelsfullmäktige har år 2003 antagit ett särskilt språkprogram för skolor och förskolor där det bl.a. anges att strävan är att uppnå en funktionell tvåspråkighet för barn med annat modersmål än svenska. Därför skall modersmålet ha en naturlig plats i förskola och skola. Barn- och ungdomschefen uttrycker att ambitionen är att stadsdelen om fem år skall vara bäst i landet på att arbeta språkutvecklande. Kompetensutvecklingssatsningar har därför genomförts bland rektorer och personal i förskola och skola kring språkutveckling från och med höstterminen 2004. Inspektörerna bedömer att stadsdelens språkutvecklande inriktning är väl känd i stadsdelens barn- och ungdomsverksamheter men att det återstår ytterligare arbete innan den kan anses vara helt förankrad. Ännu har det i stadsdelen inte kunnat konstateras vilka effekter på barnens och elevernas lärande och utveckling satsningen har gett. Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet är ett internationellt perspektiv i undervisningen viktig bl.a. för att eleven skall kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang. Läroplanen för förskolan anger att förskolan kan bidra till att barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. Visserligen utgör skola och förskola i Rosengård i sig en mötesplats som ger förutsättningar att förbereda barnen och eleverna för ett alltmer internationaliserat samhälle. Samtidigt konstaterar inspektörerna att det internationella perspektivet i undervisningen och stödet till förskolebarnen att utveckla en flerkulturell tillhörighet, är förvånansvärt osynligt i Rosengårds skolor och förskolor. Det är därför angeläget att stadsdelsfullmäktige överväger vilka insatser som behövs för att de goda intentionerna om att stötta barnens och elevernas kulturella identitet också förverkligas i det dagliga arbetet. Stadsdelens förskolor och skolor skall enligt stadsdelscentrala dokument ha goda verktyg för att följa barns och ungas språkliga, kunskapsmässiga och sociala utveckling. I stadsdelen har därför utarbetats en mall för individuella utvecklingsplaner som alla skolor och förskolor skall upprätta för barn och elever. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg För att förstärka förskolornas arbete med språkutveckling startade stadsdelen ett omfattande arbete Språkbygget våren 2005. Projektet syftar till att medvetandegöra personalen och höja kompetensen genom föreläsningar och metodanvisningar. På varje förskola finns också språkombud som bildar ett stadsdelsövergripande nätverk. På de flesta förskolor finns endast begränsade möjligheter att ge barnen stöd i sin modersmålsutveckling. I många förskolor finns flerspråkig personal som, i 16

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Rosengård viss mån, kan fungera som tolkar för barnen. I de besökta förskolorna saknas dock strategier för hur förskolan skall använda kompetensen mera medvetet och systematiskt. Det finns också en inställning att stöd i barnens modersmålsutveckling endast kan ges genom de modersmålstränare som finns vid modersmålsenheten. Det saknas i praktiken strategier för hur förskolan kan stödja barnens modersmål på andra sätt t.ex. genom att använda böcker, musik, sånger och enkla ord på barnets språk. Att se föräldrarna som en ytterligare resurs i arbetet kan också utvecklas. Inspektörernas bedömning är att det modersmålsstöd som ges till en stor grupp förskolebarn med annat modersmål än svenska är otillräckligt i stadsdelen. Oregelbundenheten i vistelsen i förskolan för barn till arbetslösa och föräldralediga är negativ för deras utveckling, uppger både personal och föräldrar i de besökta förskolorna. I synnerhet för språkutvecklingen är den bristande kontinuiteten negativ, men även skapandet av stabila sociala relationer försvåras. Förskolan skall, enligt läroplanen, sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Arbetslaget skall utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem och samverka med dem samt tillsammans med personal i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Inspektörerna bedömer att, generellt sett, denna samverkan kan förbättras. I flertalet förskolor finns det ingen samverkan med förskoleklass eller skola. Däremot fungerar på en del håll övergången för barnen till förskoleklass och det finns tydliga rutiner för hur barnen skall lära känna miljön i skolan genom att göra besök under vårterminen. Enligt skollagen skall barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Mellan 50 och 75 procent av barnen i förskolorna i Rosengård bedöms av resursteamet vara i behov av stödinsatser i en eller annan form. Majoriteten av dessa barn har bristande förmågor i det svenska språket. Det centrala resursteamet i stadsdelen får cirka 90 ansökningar om stöd från förskolan. Den del av det centrala resursteamet i stadsdelen som arbetar med förskolorna och förskoleklasserna består av en psykolog, tre specialpedagoger och cirka 30 resurspersoner. Resursteamet ger också kompetensutveckling till förskolepersonalen så att personalen bättre skall kunna möta barn som har svårigheter att kommunicera. I intervjuer med representanter för ledning, centrala resursteamet och personal framkommer att stödinsatserna som helhet inte på långt när räcker till. I många fall skulle den bästa stödåtgärden vara att minska antalet barn i barngruppen men det finns i stort sett inga möjligheter till detta, enligt resursteamets chef (se vidare avsnitt 6). Sammantaget bedömer inspektörerna att förskolebarn i behov av särskilt stöd inte får detta tillgodosett inom ramen för verksamheten. Av skollagen framgår att skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan och erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Resursteamets chef uttrycker att skolbarnsomsorgen är ett dåligt samvete. Hon har uppfattningen att fritidshemmen, bland annat på grund av barngruppernas storlek och 17

Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Rosengård SKOLVERKET barnens behov, inte kan erbjuda barnen det stöd i utvecklingen som skulle behövas. Stadsdelen har dock ännu inte gjort några särskilda insatser gentemot fritidshemmen i detta avseende. Inspektörernas granskning av fritidshemmen visar att innehållet i fritidshemmens verksamhet avsevärt behöver förbättras så att barnen där kan erbjudas den meningsfulla fritid och stöd i utvecklingen som föreskrivs i skollagen. Av avsnitt 4 framgår att stadsdelen snarast måste utvärdera kvaliteten i denna verksamhet. Barn- och ungdomsutbildning Det allt överskuggande problemet för skolorna i Rosengård är att mycket stora grupper elever inte når kursplanernas mål, inte ens i de behörighetsgivande ämnena och därmed inte är behöriga till nationella program i gymnasieskolan. Stadsdelens resursteam har för något år sedan genomfört en kartläggning som visar att antalet elever som är i behov av stöd på grund av svårigheter i skolarbetet är mycket stort. Cirka hälften av eleverna bedöms vara i behov av särskilt stöd. Om dessutom elever som endast har svårigheter med det svenska språket räknas in, bedöms cirka 75 procent av eleverna vara i behov av stöd. I skollagen föreskrivs att särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Mycket tyder på att elever, som i årskurs 5 inte når målen, men som bedöms vara på god väg, därefter inte får det stöd som de har behov av för att få godkänt betyg i årskurs 9 (se avsnitt 1). Skolorna prioriterar de elever som har de allra största svårigheterna och dessa elever får t.ex. specialpedagogiskt stöd. Elever som har mindre allvarliga skolsvårigheter men som inte når målen har däremot små möjligheter att få tillräckligt stöd i skolorna i Rosengård. Möjligheterna att inom klassens ram ge stöd och individualisera undervisningen, t.ex. genom att dela upp klassen i grupper med två pedagoger, har minskat under senare år då personaltätheten på flera av stadsdelens skolor ligger under eller lika med genomsnittlig personaltäthet i Malmö eller riket (se vidare avsnitt 6). Klassernas storlek varierar kraftigt, men det förekommer klasser med närmare 30 elever. På några håll är förskoleklasserna också mycket stora. Resursteamets chef har uppfattningen att radikalt minskade klasser och elevgrupper skulle vara den mest optimala insatsen för att möta de enorma behoven av stöd. På Värner Rydénskolan har man dock försökt tillgodose stödbehoven inom klassens ram genom att dela in eleverna i undervisningsgrupper efter språkförståelsenivå. Man har färre elever i de nivågrupper där elever placerats med uttalade språksvårigheter. Nivågrupperingarna är inte statiska utan elever kan flytta mellan grupperna. En elev skall enligt grundskoleförordningen få stöd genom studiehandledning på modersmålet om eleven behöver det. Inom stadsdelen knyter man stora förhoppningar till de språkhomogena klasser (arabiska respektive albanska) som på två av stadsdelens skolor finns i några lägre årskurser och i årskurs 6-7. Modersmålslärare är kopplade till dessa klasser och i de lägre årskurserna genomförs bl.a. läsinlärning på modersmålet och sedan introduceras successivt svenska. Resultaten har hittills varit goda. Språkverkstäder finns på samtliga 6-9 enheter som ger kompletterande undervisning på några modersmål. Trots satsningarna på språkverkstäder och de språkhomogena klasserna finns det i stadsdelen många elever som inte får stu- 18