RÅDSLAG OM SKOLPOLITIKEN I NORRKÖPING. Hur kan alla Norrköpings skolor bli bra och attraktiva?

RÅDSLAG OM SKOLPOLITIKEN I NORRKÖPING Hur kan alla Norrköpings skolor bli bra och attraktiva? 1

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Underlag för rådslag om skolornas profilering och resultat... 3 Vad vill socialdemokratin med utbildningspolitiken?... 5 Vad vill alliansen med utbildningspolitiken?... 9 Kommunala friskolor... 14 Artikel i DN om de kommunala friskolorna I Linköping... 14 Friskolor vad gäller.... 16 Hur startar man en fristående skola?... 17 Profilklasser/skolor... 18 UR Dagens Nyheter den 29 mars 2005... 18 Från skolverkets hemsida... 19 BILAGA 1... 20 2

Underlag för rådslag om skolornas profilering och resultat Under min första tid som kommunalråd har jag besökt väldigt många skolor och samtalat med många elever, lärare, vaktmästare och annan personal. Mitt intryck är tydligt; många skolor fungerar väldigt bra och det pågår ett imponerande utvecklingsarbete. Om man tar hänsyn till elevernas skiftande förutsättningar så ser man dessutom att arbetet ger resultat. De genomsnittliga resultaten på många skolor är mer än godkända. Men. Jag är även medveten om att det finns brister. Skolan förmår inte ge alla barn och ungdomar det stöd de behöver för att få en bra grund att stå på. Det finns skolor där eleverna presterar sämre resultat än de borde. Därför behöver vi en diskussion om hur vi kan förbättra skolan i Norrköping. Jag tror inte att det finns något enkelt svar på frågan varför det går bra för en del elever och sämre för andra, varför en del skolor redovisar bättre resultat än andra. Men lite förenklat anar jag två huvudförklaringar. Den första handlar om pengar. Med fler lärare och annan personal får vi i regel bättre resultat. Det finns ett samband mellan resurser och resultat. Därför är det viktigt att tillföra skolan pengar, och framför allt, se till att pengarna fördelas efter de olika skolornas och i förlängningen, elevernas behov. Den andra handlar om ledarskap och arbetsklimat på skolorna. I en miljö där människor trivs och driva av gemensamma idéer, där åstadkoms i regel bättre resultat. Som sagt, det finns många skolor med ett spännande utvecklingsarbete. Och då tänker jag på både kommunala och fristående skolor. Dessutom har vi i kommunen sagt ja till inrättande av kommunala friskolor. Skälet är att vi ytterligare vill förstärka det lokala inflytandet och därmed utvecklingskraften. Med lokal frihet får vi en större mångfald. Och med ökad pedagogisk mångfald blir det möjligt för fler att finna en skola som passar just deras barn och behov. Men mångfalden och valfriheten har också en baksida. Vi vet att tillkomsten av fristående skolor i kombination med ökad valfrihet har bidragit till en ökad segregation. Skolor som direkt eller indirekt vänder sig till vissa kategorier utgör förstås en hot mot en sammanhållen skola där barn och ungdomar möts över alla tänkbara gränser. Förslag på diskussionsfrågor: - Hur ser vi socialdemokrater i Norrköping på skolan och skolans framtid? - Hur ser vi kommunala respektive fristående skolor? 3

- Hur tar vi debatten med alliansen? Vad är våra starkaste/svagaste kort och tvärtom i skoldebatten? - Är det möjligt att kombinera ökad mångfald och rättvisa? Om ökad frihet ger bättre resultat, varför begränsa antalet friskolor/fristående skolor? Borde vi inte göra alla skolor i Norrköping till friskolor, det vill säga ge alla en möjlighet att profilera sig pedagogiskt med mera? Och om vi gör så, hur undviker vi ökad segregation? - Hur ser vi på profilklasser? Är det rätt att ha inträdesprov av olika slag till profilklasser? Ska en elev kunna bli hänvisad till en annan skola då han eller hon inte lever upp till kraven som ställs på skolans profil? Jam egentligen handlar det här rådslaget om en grundläggande fråga, nämligen: Hur ska vi se till att alla barn och ungdomar får en bra grund att stå på och hur kan vi göra alla skolor i Norrköping bra och attraktiva? Lars Stjernqvist, utbildningsansvarigt kommunalråd. 4

Vad vill socialdemokratin med utbildningspolitiken? ( utdrag ur partiprogrammet) Alla barn ska ha rätt till en bra start i livet oavsett bakgrund eller familjeförhållanden. Alla ska ha goda möjligheter till utveckling och lärande. Alla barn är olika och alla skolor har inte samma villkor. Vi vill ha en kunskapsskola för alla, oavsett social och kulturell bakgrund. Det kräver en politik som fördelar resurser efter behov, som fortsätter satsa på skolan och som särskilt prioriterar de skolor och elever som har svårast förutsättningar. Tillgången till ett rikt språk är grunden för allt lärande. Dagens samhälle ställer stora krav på den kommunikativa förmågan och att kunna kritiskt granska och värdera information. I dag går alldeles för många barn och ungdomar igenom grundskolan och gymnasiet utan att klara kärnämnena. Att kunna läsa, skriva och räkna är förutsättningar för att klara sig i skolan och vardagen. Vi kan aldrig acceptera att någon elev går igenom skolan utan att ha fått möjlighet att tillgodogöra sig tillräckliga kunskaper. Kunskapssamhället ska vara för alla, inte bara några. Mer än var tionde elev i grundskolan har utländsk bakgrund. Många har ett annat modersmål som talas i hemmet. För dessa elever är deras modersmål en viktig resurs som skolan bör bygga vidare på. Att satsa på modersmålet får inte ställas mot ambitionen att stärka svenskan. Tvärtom. Alla elever måste få tillgång till ett rikt och varierande svenskt språk. Forskning visar att modersmålet är nyckeln för att lära sig svenska och för att lyckas i andra ämnen. Därför måste modersmålsundervisningen utvecklas och är i bland en nödvändighet för att nå skolframgång. Ämnesundervisningen på modersmål har visats sig bra och ska stärkas för de elever som har annat modersmål än svenska. Fler lärare, oavsett inom vilket ämne eller i vilken skolålder undervisning sker, behöver kunskaper om språkets betydelse för lärande. Internationella jämförelser visar att den sammanhållna skolan i de nordiska länderna ger bättre kunskapsutveckling än skolsystem som tidigt sorterar eleverna. Det ger också ett mer rättvist samhälle om alla ges samma chans att utvecklas tillsammans. Sverige har en av världens mest jämlika skolsystem men det som oroar oss mest är tendenser till ökade klyftor mellan skolor och elever. Det är självklart för oss socialdemokrater att alla barn ska kunna välja en bra sammanhållen kommunal skola där de bor. 5

Alla barn är inte lika och alla skolor har inte samma villkor. Lika chanser kräver olika resurser. Därför säger vi nej till en nationell skolpeng lika för alla. För oss socialdemokrater är det självklart att alla barn har rätt att gå i en bra skola. Fördela resurser efter behov. I de kommuner där socialdemokrater får förtroende i valet ska det finnas resursfördelningssystem som styr resurserna efter behov och som bättre tar hänsyn till elevernas behov. Alla elever har rätt till en likvärdig skolgång oavsett var man bor i landet. För att nå dit har skolan nationella mål och en nationell uppföljning. Dels handlar det om att följa upp den enskilda elevens resultat för att tidigt kunna upptäcka svårigheter men det handlar också om att kvalitetssäkra varje enskild skolas verksamhet. Vi har infört individuella utvecklingsplaner för alla elever redan från första klass och vi har förstärkt reglerna för rätten till åtgärdsprogram för de elever som har svårigheter. Lärarnas utbildningsnivå och kompetens är det som betyder mest för elevernas resultat. För att vara en bra lärare krävs djupa ämneskunskaper, god pedagogisk kompetens och ett engagemang för eleverna. Andelen behöriga lärare har ökat under de senaste åren, vilket är mycket positivt, I klassrummet är läraren en ledare som ska leda eleverna mot skolans mål. Läraren ska ständigt följa elevernas resultat och utveckling och kunna förändra sitt arbetssätt så att alla elever kan nå målen. Lärarens arbete är komplext och kräver många förmågor. Läraren behöver ges möjlighet att specialisera sig och utvecklas. Vi vill därför se fler av karriär- och utvecklingstjänster i skolan. Det är politikens ansvar att ge lärarna bästa möjliga stöd och redskap för utveckling. Politikens uppgift är inte att detaljreglera lärarnas arbete i klassrummet. Frågor om läxor och stängda dörrar för elever vid sen ankomst är inte frågor för politiken, utan pedagogisk frågor för professionen. Ingen ska behöva gå till skolan och känna oro eller rädsla. Trygghet och studiero är en förutsättning för att inhämta kunskaper. Särskilt stort behov har de elever som inte har det så lätt för sig i skolan. Ju fler vuxna som finns i skolan ju större är chanserna till trygghet och studiero. Från och med den 1 april 2006 är diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever förbjudet i förskolan, skolan och den kommunala vuxenutbildningen. Med lagen förtydligas skolans ansvar att arbeta förebyggande för att ge alla elever trygghet och studiero. Gemensamma ordningsregler ska utarbetas av elever, föräldrar och personal tillsammans. 6

Gymnasieskolan ska förbereda eleverna för yrkeslivet, samhällets krav, vidare studier samt ge alla elever personlig utveckling. Vi vill att eleverna inom ramen för en sammanhållen gemensam gymnasieskola ska kunna välja inriktning mot studieförberedande eller yrkesförberedande program och att alla yrkesprogram också ska kunna erbjudas som lärlingsutbildning. Eleverna behöver få mer information om vilka möjligheter som finns på arbetsmarknaden inför deras val till gymnasiet. Att skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor trendmässigt ökat de senaste tio åren måste uppmärksammas särskilt i alla skolor och i alla kommuner. Det behövs mer kunskap om orsakerna och mer av handfasta insatser som kan förbättra pojkars resultat men som också uppmärksammar effekterna för flickornas stress och pressande skolsituation. I grunden handlar det om att bryta traditionella könsmönster och könsroller som påverkar såväl pojkars som flickors attityder till skolan och styr deras framtida utbildningsval. Vi socialdemokrater vill se en sammanhållen skola som är en mötesplats för barn från olika sociala miljöer och kulturer och tillgänglig för barn med funktionshinder. Alla skolor ska, oavsett om det är en fristående skola eller en kommunal, tillhöra samma gemensamma skolväsende och ska omfattas av samma regler, såväl skyldigheter som rättigheter. Alla barn och ungdomar har rätt till samma nationellt likvärdiga skola oavsett var man bor och vem som är huvudman för skolan. De fristående skolorna erbjuder alternativa pedagogiska inriktningar. Men kontrollen av de fristående skolorna måste skärpas. Etableringar av nya fristående skolor får inte leda till sämre undervisning för barnen i den kommunala skolan eller till ökad segregation. Kommunernas inflytande vid etablering av fristående skolor ska förstärkas. Vinster ska komma skolan till del inte aktieägarna. Alla elever har rätt till en objektiv och allsidig undervisning. Vi är motståndare till religiösa friskolor. Vi socialdemokrater vill se fritidshemmet och skolan som en helhet. Ett bra fritidshem innebär något annat än ett ställe att vistas i under några timmar. Verksamheten ska vara stimulerande, men barnen ska också kunna leka och tänka i lugnare former. Många barn har små möjligheter att få hjälp med läxor och annat skolarbete hemma och för dem kan fritidshemmet spela stor roll också för deras möjligheter att klara skolan. Många föräldrar efterfrågar stöd och utbildning i hur de kan stödja sina barn i skolarbetet. Vi vill utveckla föräldrastöd i form av utbildningar och studiecirklar där man kan diskutera normer och värden men också hur föräldrar kan stödja sina barns lärande. Alla föräldrar kan inte hjälpa sina barn med matteläxan, men alla kan skapa rutiner och lugn och ro för hemarbetet. 7

Skolan ska vara en hälsofrämjande miljö. Elever som under sin uppväxt anammar en hälsofrämjande livsstil behåller ofta den som vuxna. En god hälsa är och också en förutsättning för lärande. Vi vill därför genomföra ett hälsolyft för skolan. Alla elever behöver röra på sig varje dag och alla elever ska ha rätt till skolmat av hög kvalitet. 8

Vad vill alliansen med utbildningspolitiken? (Utdrag ur alliansens samarbetsgrupps rapport om utbildningspolitiken) Varje samhälle har skyldighet att ge alla barn och ungdomar en utbildning som förbereder dem för ett liv som vuxna. I Sverige har vi en lång tradition av bred folklig utbildning. Det har länge varit självklart att en persons utbildning inte ska vara beroende av social bakgrund eller ekonomiska resurser. Alla ska ha samma rätt till en god utbildning. De som är allra mest beroende av en bra skola är de som i stor utsträckning slås ut från skolan i dag barn och ungdomar som av olika skäl inte kan räkna med stöd hemifrån. I en väl fungerande skola lämnas ingen elev på efterkälken. Där blir varje elev uppmärksammad och ges möjlighet att utveckla just sina talanger och förmågor. Där möts varje elev av höga förväntningar och ges förutsättningar att komma till sin rätt. Varje svensk skola ska utvecklas till en skola som lärare och elever kan känna sig stolta över. Vi vill ha en skola där alla känner sig trygga och respekterade och där varje elev får möjlighet att utvecklas till toppen av sin förmåga. Skolan ska präglas av mångfald och nytänkande och ge eleverna nödvändiga förutsättningar för att möta samhällets krav. Tusentals elever lämnar grundskolan med stora kunskapsluckor och förlorad självkänsla. Det behövs en politik för mer kunskap. Elever och föräldrar måste känna att politiker och myndigheter gör allt de kan för att få skolan på rätt spår igen. Framgångsrika skolor präglas av gott ledarskap och välutbildade lärare, av höga och positiva förväntningar på varje elev, av tydlig fokusering på kunskapsresultat och en trygg och lugn miljö. När grundskolan är av hög kvalitet blir inte kön och familjebakgrund längre avgörande för hur väl en elev lyckas nå kunskapsmålen. Grundskolan är därför det som kanske är av allra störst betydelse för att ge alla unga människor en likvärdig chans att skapa sig en framtid. Allians för Sverige anser att det är fullständigt oacceptabelt att så många elever inte får med sig de grundläggande kunskaperna från grundskolan. Vårt övergripande mål är att alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen. Allians för Sverige vill lägga mer kraft på att förebygga att elever inte får problem senare under skolgången. Efterhandslösningar blir sällan riktigt bra. Eleverna kommer till skolan med skilda bakgrunder och förutsättningar. Regeringen verkar tro att det går att skapa en likvärdig utbildning om alla elever får samma utbildning. Sanningen är ju att elever har olika behov och därför måste skolor tillåtas anpassa utbildningen efter de lokala förutsättningarna. Då ges också alla elever lika chanser. 9

Allians för Sverige vill lägga mer kraft på att förebygga att elever inte får problem senare under skolgången. Socialdemokraterna verkar tro att det går att skapa en likvärdig utbildning om alla elever får samma utbildning. Sanningen är ju att elever har olika behov och därför måste skolor tillåtas anpassa utbildningen efter lokala förutsättningar. Grundskolans huvuduppgift ska vara kunskapsuppdraget att ge alla elever, oavsett kön, familjebakgrund eller bostadsort förutsättningar att nå de grundläggande målen i alla ämnen. Målen i läroplanen och kursplanerna måste bli färre och tydligare. Skolan ska styras mot kunskapsmålen. För att stödja elevernas rätt till en likvärdig skola avser vi att införa nationella mål i svenska redan år tre. Elever som av olika anledningar inte når upp till dessa mål ska ha rätt till tidiga stödinsatser. Skolor ska ha möjlighet att låta elever börja såväl vid höstterminen som vid vårterminen det år de fyller sex eller sju år, beroende på föräldrarnas beslut. För att underlätta ställningstagandet om elevens mognad ska ett skolmognadsprov erbjudas av kommunen till varje elev inför skolstarten. Den som av olika skäl inte har tillgodogjort sig de grundläggande kunskaperna i alla ämnen när kommunens skyldighet att erbjuda grundskoleutbildning upphör, ska ha rätt att delta i grundläggande vuxenutbildning för att läsa in detta. Ingen elev ska kunna halka efter utan att detta uppmärksammas av skolan. Vi inför därför krav på att skolorna tillhandahåller en lägsta miniminivå av uppföljning, i form av tre obligatoriska kontrollstationer; år tre, fem och åtta. Nationella mål i svenska införs, liksom ett nationellt prov och skärpt krav på skolorna att erbjuda individanpassat stöd till eleven. Provet ska vara obligatoriskt och ge information om var eleven står i förhållande till målen i svenska. Individuella utvecklingsplaner ska finnas för varje elev, där elevens kunskapsläge i varje ämne och kommande behov av undervisning, stödbehov och egna insatser anges och följs upp. Kraven på att skolan erbjuder individanpassat stöd i form av t.ex. stöd från speciallärare, sommarskola, eller extra undervisningstid i ett ämne skärps. Skriftliga omdömen ska vara tillåtna från och med år ett. De ska få vara betygsliknande. Skolorna ska uppmuntras att erbjuda extra undervisningstid, t ex ett extra skolår, eller annan form av stöd så tidigt som möjligt för elever som riskerar att inte nå målen. Genom att förbättra informationen till föräldrarna tvingas skolan oftare precisera hur elevens utveckling ser ut. Genom detta förbättras både elevens, föräldrarnas och skolans uppfattning om elevens kunskaper och behov av stöd. Det är elevernas utveckling och behov av undervisning som ska avgöra skoltidens längd och undervisningens utformning. Skolor ska därför 10

uppmuntras att vid behov lägga in ett extra skolår för elever som behöver mer tid. Betyg ska vara målrelaterade och vara obligatoriska från och med år sex. Antalet betygssteg ska vara fler än idag. Nationella prov i samtliga teoretiska ämnen ska ges år nio. Alliansen menar att en översyn av skolans mål är nödvändig. Kunskapsmålen måste förtydligas och processmålen bli färre. Eftersom vi också vill tidigarelägga betygen och införa fler betygssteg måste nya betygskriterier tas fram. Vi kommer att tillsätta en ny betygsutredning, som får till uppgift att arbeta fram ett förslag med denna inriktning. Lärare och rektorer ska i skollagen ha tydliga befogenheter för att åstadkomma ordning och reda i skolan. Lärarna ska kunna omhänderta föremål som kan störa eller upplevas hotfulla. Lärarna ska kunna visa ut en störande elev ur klassrummet, ge stökiga elever kvarsittning och skicka en skriftlig varning till hemmet. Skolan ska kunna ge tillfällig avstängning (max två veckor). Skolan ska i extremfall kunna flytta en stökig elev permanent till en annan skola. Varje skola ska upprätta lokalt anpassade ordningsregler och ange vilka konsekvenserna blir för den som bryter mot reglerna. Det är viktigt att den fysiska miljön i skolan är inbjudande. Skolk bör anmälas hem samma dag. Ogiltig frånvaro ska skrivas in i elevernas betyg. Omfattande skolk ska leda till indraget studiebidrag på gymnasiet. Det ska finnas tre utbildningsinriktningar på gymnasiet; studieförberedande program, yrkesförberedande program och lärlingsutbildningar. De studieförberedande programmen ska premiera fördjupning i teoretiska ämnen. Kravnivån för grundläggande högskolebehörighet, d v s en studieförberedande gymnasieexamen, ska höjas jämfört med dagens nivå. Utöver betyget G i minst 90 procent av kurserna samt godkänt gymnasiearbete, ska krävas lägst betyget G i ämnena svenska, matematik och engelska. IV-programmet bör på sikt avskaffas i sin nuvarande form. Vi avser att ändra skollagen så att fristående gymnasieskolor från och med höstterminen 2006 ska kunna erbjuda utbildning på individuellt program. För den som inte nått grundskolans mål ska det vara möjligt att gå anpassad studiegång, det vill säga att eleven jobbar några dagar i veckan och läser in gymnasiebehörighet under de andra. På sikt är vår målsättning är att samtliga elever ska bli godkända i alla ämnen. Då ska kravet för en gymnasieutbildning vara betyget godkänd i alla ämnen i grundskolan. Allians för Sverige anser att fristående skolor en självklar del av det svenska 11

skolväsendet. Vi vill skapa ett skolväsende där villkoren för de kommunala och fristående skolorna är lika. Skapandet av likvärdiga villkor för kommunala och fristående skolor kan även komma att innebära förslag som ger de kommunala skolorna större frihet och självbestämmande. En kommuns möjlighet att påverka en fristående skolas ansökningsprocess ska minska. Fristående skolor ska ha rätt att välja om de vill delta i kommunens skolutvärdering. Fristående skolor ska återfå rätten att sätta betyg tidigare än kommunala skolor. Hur tidigt sådana betyg ska kunna sättas, får bli föremål för överväganden i den nya betygsutredningen.. Fristående skolor ska återfå en större frihetsgrad och kunna sätta betyg tidigare än kommunala skolor. Om styrelsen för friskolan så beslutar, ska betyg därför kunna sättas tidigare. Hur tidigt sådana betyg ska kunna sättas, får bli föremål för överväganden i den nya betygsutredningen. Möjligheter till dispens från betygsättning för vissa fristående skolor med särskild pedagogik, kvarstår. Allians för Sverige vill skapa goda förutsättningar för att starta och driva fristående skolor. Vi kommer därför att arbeta för att alla områden inom det offentliga beslutsfattandet präglas av långsiktighet, tydlighet och av en förståelse för de fristående skolornas förutsättningar. Allians för Sverige anser att mångfald ökar kvaliteten i förskolan. Därför ska etableringsfrihet för förskoleverksamhet införas. En kommun ska vara skyldig att lämna tillstånd till en förskola som uppfyller de krav som lagen ställer på god kvalitet och säkerhet. Kommunen ska också vara skyldig att lämna bidrag till en fristående förskola som har beviljats tillstånd och uppfyller kraven på öppenhet för alla barn som har rätt till förskola. Allians för Sverige konstaterar att fristående skolor med konfessionell inriktning är efterfrågade av många föräldrar och att de därigenom fyller en viktig uppgift. Skolor med konfessionell inriktning ska kvalitetsgranskas på samma sätt som andra skolor. Inspektioner ska skötas av den statliga skolmyndigheten. Skolornas självbestämmande ska öka. Inflytandets omfattning och utformning ska anpassas efter elevernas ålder och mognad och utformningen av elevinflytandet ska bestämmas lokalt. Elevråden och elevskyddsombuden bör här kunna spela en viktig roll. Ytterst få elever strävar efter att få styra sin skola administrativt. Det ska vara de professionellt utbildade i skolan rektorer och lärare som till slut fattar de avgörande besluten. Bestämmelsen om elevstyrda gymnasier ska därför avskaffas. De som undervisar i skolan ska ha såväl lärarutbildning som utbildning I undervisningsämnet/ -ämnena och en inriktning mot relevant skolform. 12

Begreppet behörig måste definieras tydligare i skollagen. Det är otillräckligt att tala om lärarbehörighet enbart i betydelsen avklarad lärarutbildning. För behörighet ska läraren ha adekvat utbildning både för det ämne och för den skolår som undervisningen avser. Endast behöriga lärare ska få tillsvidareanställas. Om det inte finns en behörig lärare att tillgå får en obehörig korttidsanställas. Den som är obehörig ska genomföra sin undervisning under överinseende av en behörig lärare. Vi föreslår att en person med tillräckliga ämneskunskaper ska kunna komplettera sin utbildning genom en ettårig praktisk pedagogisk utbildning (PPU-år). Den som både har de ämneskunskaper som krävs och väl vitsordad tjänstgöring som obehörig ska kunna få sina arbetslivserfarenheter validerad och därmed kunna avstå den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Personer som saknar högskoleexamen, men har relevanta färdigheter i ett ämne, ska kunna validera sina kunskaper, det kan t ex gälla en textilkonstnär i textilslöjd eller infödd amerikan med goda språkkunskaper i engelska. En speciallärarutbildning med inriktning mot barns läs- och skrivsvårigheter införs. Det blir en ny påbyggnadsutbildning för de med lärarexamen. 13

Kommunala friskolor Begreppet "kommunal friskola" har funnits sedan den första kommunala friskolan, Rösjöskolan i Sollentuna, startade 1995. Rösjöskolan var då en skola i ett socialt tungt område med få elever. Rektorn Ann-Charlotte Markman hämtade inspiration från en skola i invandrartäta Brixton i England och startade en kommunal friskola på försök. Rösjöskolan har en opolitisk styrelse med tre valda föräldraledamöter. De beslutar om skolans utveckling och ekonomi och rektorn fungerar som vd. Styrelsen har varit likställd med barn- och ungdomsnämnden i Sollentuna. I dag finns det ett 20-tal kommunala friskolor i Sverige, enligt Bo Sillén i nätverket för kommunala friskolor, men måttet av "frihet" varierar och ingen har gått så långt som Rösjöskolan. Kommunala friskolor har politiska förespråkare inom alla riksdagspartier, men partierna har haft olika anledningar till att vilja starta kommunala friskolor. Artikel i DN om de kommunala friskolorna I Linköping Kommunala friskolor ska införas i Sverige. Det har regeringspartierna enats om. Ökat självstyre ska förbättra elevernas resultat och ge rektorerna mer makt över skolorna hoppas politikerna. Skolminister Jan Björklund (fp) hade velat gå ännu längre och lägga skolorna under staten. Men där säger de andra regeringspartierna nej. - Kommunala friskolor är en sorts kompromiss där professionens roll i skolorna stärks. Jag kommer att lyssna noga på vilka regelförändringar som behövs i lagstiftningen. Det blir sedan kommunerna som får avgöra i vilken form man vill ha kommunala friskolor, säger Björklund. Linköpings kommun är den enda kommun som redan i dag driver en försöksverksamhet av kommunala friskolor i större skala. Många kommuner ligger i startgroparna, men ofta blir byråkratin övermäktig och försöken stannar vid enskilda skolor. Fem skolor i Linköping prövar, sedan ett år tillbaka, på att vara kommunala friskolor. Försöket pågår även nästa år och kommer därefter att utvärderas av forskare på Linköpings universitet under professor Glenn Hultman. Agneta Sandén, Linköpings utbildningschef, säger att man valt att "skynda 14

långsamt". Rektorerna har i intervjuer fått ange de mått av frihet de vill ha. De skolor som valdes ut hade personalen med sig, en ekonomi i balans, rektorer med förmåga att styra och det var olika typer av skolor, från skolor i invandrartäta områden till innerstadsskolor. Skolorna ligger direkt under de politiska utbildningsnämnderna och rektorerna svarar under Agneta Sandén och "slipper" såväl områdeschefer som enhetschefer. Rektorerna har fått ett ökat ekonomiskt ansvar och tar med sig såväl underskott som överskott mellan åren. De undantas en del övergripande kommunala kostnader. Om de får underskott kan de låna av kommunen mot att de betalar tillbaka inom två år. Personalen har kvar sin anställningstrygghet i kommunen. Allt är extremt noga reglerat i avtal. Om en rektor missköter ekonomin tar kommunen tillbaka skolan. - Man får alltså inte bestämma allt, men dessa enkla saker leder ändå till att rektorerna har en betydligt större handlingsfrihet. Och jag vaktar mig noga så att jag inte ersätter områdescheferna och lägger en våt filt över rektorns självbestämmande, säger Agneta Sandén. Den ekonomiska friheten och minskade byråkratin är viktiga, anser Ulf Lindberg, rektor på Folkungaskolan (en av de deltagande skolorna). Men den bästa hjälpen för att öka skolans kvalitet och konkurrenskraft gentemot friskolorna är skolans rådgivande styrelser, anser han. I styrelserna har rektorerna rekryterat höga chefer från Saab, Ikea och andra företag, vice rektor från Linköpings universitet, lektorer och doktorander. I styrelserna är även personalen representerad (men inte av rektorerna) och eleverna i gymnasiestyrelserna medan grundskolorna har föräldrar. Styrelserna är rådgivande utan ekonomiskt ansvar och arbetar helt med skolornas utvecklingsarbete. - De influenser jag får och den dynamik som finns i en sådan blandad grupp lever vida över mina förväntningar. Dörrar öppnas ut mot samhället på ett helt annat sätt än i traditionella nätverk och ger skolan enorma möjligheter att få del av exempelvis gästföreläsare från världens alla hörn, praktikplatser på företag, utbytesprogram utomlands, säger Ulf Lindgren. Ursula Hass, vice rektor på Linköpings universitet, håller med. - Styrelsen blir mer synlig än en arbetsgrupp. Jag sitter i styrelsen både ur ett för universitetet egoistiskt perspektiv och ur ett samhällsperspektiv. Vi behöver rekrytera duktiga elever, men de behöver också oss. Jag bjuder på mina 15

kontakter och kunskaper, säger hon. Eleverna Caroline Blick och Henrik Svensson, som går i trean på olika varianter av samhällsprogrammet, och läraren Martin Ternström är enormt positiva till att skolan blivit en kommunal friskola. De känner att det har lett till en utökad frihet och att de både reellt och känslomässigt kan påverka utvecklingen av skolan. Skolan har redan tidigare ett stort mått av elevdemokrati, men tydliga beslutsvägar upp i styrelsen påverkar stämningen och aktiviteten hos resten av personalen och eleverna. Friskolor vad gäller. Jämsides med det offentliga skolväsendet i Sverige finns det så kallade fristående skolor. Kännetecknande för dessa skolor är att de har en annan ägare än de som anordnas av kommun eller landsting. Fristående skolor finns på såväl grundskole- som gymnasienivå. Det finns också fristående särskolor. Fristående förskoleklass kan också bedrivas i anslutning till fristående grundskola eller särskola. De fristående skolorna är öppna för alla, men olika intagningsregler kan förekomma när det är fler sökande än platser. Oavsett vilken profil eller inriktning den fristående skolan har följs i allmänhet läroplanerna (Lpo 94 eller Lpf 94) samt de nationella kursplanerna. I vissa fall har skolorna egna ämnen/kurser med egna kursplaner vilka utgör skolans profil. Ett annat sätt för en fristående skola att profilera sig är att lägga utökad tid i ett eller flera ämnen. Waldorfsskolor har en egen läroplan och egna kurser. Fristående skolor är riksrekryterande och finansieras genom kommunala bidrag från elevernas hemkommuner. Fristående skolor får inte ta ut elevavgifter. Anmälnings-, kö- eller registreringsavgifter får inte heller tas ut. De flesta fristående skolor har allmän inriktning, men det finns också skolor med andra inriktningar till exempel speciell pedagogik. Enligt skollagen kan fristående skolor, till skillnad från offentliga ha konfessionell inriktning, dvs. en religiös inriktning. De språkligt/etniska skolorna är en heterogen grupp, där det finns rena språkskolor men även mer kulturorienterade skolor. Bland skolor med speciell ämnesprofil hittar man skolor som lyfter fram ett speciellt ämne eller ämnesblock. Internationella skolor är i första hand avsedda för elever vars utbildning i Sverige skall syfta till att underlätta deras skolgång utomlands. Utvecklingen har gått snabbt sedan det nya systemet med kommunala bidrag till fristående skolor infördes år 1992. Som exempel kan nämnas att det läsåret 1991/92 fanns ca.90 fristående grundskolor och att det 11 år senare, läsåret 2002/2003 fanns cirka 454 verksamma fristående grundskolor. Läsåret 2005/2006 finns det över 268 verksamma fristående gymnasieskolor. Läsåret 2005/2006 går cirka 8% av landets alla skolpliktiga elever i en fristående 16

grundskola. Cirka 13 % av landets gymnasieelever går i en fristående gymnasieskola Hur startar man en fristående skola? Ansökan ska ställas direkt till Skolverket före den 1 april kalenderåret innan skolan avser att starta. Det är dock sökandes ansvar att komplettera ansökan om den skickats in ofullständig. Ansökan handläggs vid Skolverket. Efter en första genomgång av ansökningarna kan handläggaren, om ansökan saknar relevanta uppgifter för kommunens yttrande, begära in kompletterande uppgifter. Kompletterande uppgifter kan också begäras in senare under handläggningens gång. I allmänhet får sökande ett tillfälle att inkomma med kompletterande uppgifter, därefter kan Skolverket fatta beslut på befintligt underlag. Varje ansökan skickas på remiss till respektive kommun samt när det gäller gymnasieskolor även till andra berörda kommuner. Kommunerna får tillfälle att yttra sig om effekterna av etableringen av en ny fristående skola eller en ny utbildning på redan befintlig skola. Ansökan granskas utifrån de kriterier som är uppsatta för bidragsberättigande och statlig tillsyn enligt 9 kap. skollagen (1996:1044) och förordningen om fristående skolor. Det ankommer på huvudmannen att i sin ansökan tydligt visa att eleverna kommer att få en utbildning som bygger på skollagens och läroplanens värden och mål. Sökande skall också redogöra för vilken läroplan, kursplaner och timplan skolan kommer att följa samt på vilket sätt eleverna kommer att få betyg eller i Waldorfskolornas fall intyg. Det skall framgå av ansökan att skolan är öppen för alla och de urvalsprinciper som kommer att gälla vid intagning till skolan skall redovisas. I ansökan skall vidare anges vilken kompetens skolan kommer att kräva av dels skolans rektor, dels de lärare som avses att rekryteras samt hur skolan avser att organisera ledningen. Verksamhetens varaktighet och stabilitet samt huvudmannens förutsättningar att driva en fristående skola i enlighet med gällande bestämmelser granskas särskilt noga, speciellt uppgifter om elevunderlag och elevprognos, ekonomi och lokaler. Sökande skall redogöra för vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa att skolan inför det sökta läsåret har ändamålsenliga lokaler. Det ska tydligt framgå hur och på vilka grunder skolans budget beräknats, så att det framgår att skolans varaktighet och stabilitet kan garanteras. Även huvudmannen granskas noggrant. Skolverkets beslut om godkännande och rätt till bidrag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. 17

Profilklasser/skolor UR Dagens Nyheter den 29 mars 2005. Matte-no-klasser, bildklasser, idrottsklasser eller musikklasser. Dramaklasser och dansklasser. Det senaste decenniet har allt fler skolor startat profilklasser. Det har varit ett sätt för skolorna att konkurrera när friskolorna har blivit fler och elevantalet i de kommunala skolorna har sjunkit. Skolverket har ingen statistik över hur många profilklasserna är. Men inspektörerna möter allt oftare grundskoleelever som nervöst har fått svetta sig igenom ett ansökningsprov innan de antagits till sin önskeutbildning. Det finns skolor med profilklasser där alla som vill får plats och då är det helt enligt skollagen. Skolverket kommer inom några veckor ( läs i april 2005) att fatta beslut om det är olagligt eller inte med urval till profilklasser. Då kan det bli stopp för framtida tester och intagningsprov. Men möjligheten finns också att myndigheten vänder sig till regeringen för att få tydligare direktiv om hur lagen ska tolkas. - Vi har arbetat i månader med detta och gått igenom skollagen och förarbetena, berättar undervisningsrådet Elizabeth Malmstedt på Skolverket. Däremot kommer skolverket inte att pröva om det är lagligt att en hel skola har en profil, som till exempel Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm. Fem anmälningar från skolor runt om i landet blev upprinnelsen till Skolverkets beslut att försöka reda ut begreppen runt profilklasser. En anmälan gäller Hökarängsskolan i Stockholm som har idrottsklasser och där en flicka som hade sökt dit inte fick plats. Andra anmälningar finns från en elev som inte antogs till en idrottsklass på Eriksdalsskolan i Stockholm och en elev som inte antogs till en idrottsklass på Solängsskolan i Gävle. Dessutom har en friskola anmält den kommunala Väskolan i Kristianstad och en lärare har anmält Tunaskolan i Botkyrka kommun för deras idrottsklasser. När det gäller skolan i Botkyrka kommer Skolverket också att ta ställning till om det är rätt att ha idrottsklasser där pojkarna måste läsa inriktningen ishockey och flickorna är tvungna att ha inriktningen fotboll. Dessutom prövar myndigheten om skolan kan kräva att eleverna är medlemmar i en idrottsförening för att få gå i en idrottsklass 18

Från skolverkets hemsida Inom kommunala skolor förekommer det i dag att klasser profileras för att inom timplanen erbjuda eleverna möjlighet till särskild inriktning på undervisningen mot t.ex. musik, idrott, dans och naturorienterande ämnen. Oftast utnyttjas skolans val och timmar från elevens val till den valda inriktningen. Många skolor använder sig av ett urvalsförfarande vid antagningen till sådana klasser. Ett sådant förfarande kan bestå av färdighetstester, intyg från lärare, bedömningar av elevers sociala förmåga, lottning m.m. Det förekommer också att skolorna uppställer vissa villkor för att eleverna skall få söka till klasserna, såsom krav på medlemskap i en förening, t.ex. en idrottsförening Förekomsten av s.k. profilklasser aktualiserar frågor dels om fördelning av elever på skolor, dels om fördelning av elever på klasser i skolan och dels om urvalsförfaranden såsom intagningsprov, tester och lottning kan användas vid antagning till dessa klasser. Även frågan om skolorna har rätt att uppställa villkor av annat slag är aktuell. Regeringen uttalade i propositionen Fristående skolor m.m. (prop. 1995/96:200) att tester och prov generellt inte skall accepteras vid intagning och urval till skolor ef-tersom intagningsprov begränsar öppenheten och därmed möjligheten att välja skola. En sådan gallring riskerar dessutom att bidra till och förstärka en icke önskvärd segregation. Eftersom inträdesprov i dans och musik sedan länge förekommit i vissa kommunala skolor, ansåg regeringen att i de fall en utbildning kräver att de sökande har speciella färdigheter i musik och dans borde hänsyn kunna tas till färdighe tsprov också vid antagning till en fristående skola. Regeringen underströk dock att test och prov endast bör få förekomma i undantagsfall och inte i de ämnen som utgör själva kärnan i grundskolans utbildning. 19

Bakgrund SALSA 1007-01-16 BILAGA 1 För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat, än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultat som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat analysverktyget SALSA. SALSA tar viss hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländska bakgrund och fördelningen pojkar/flickor i kommuner och skolor. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors betygsresultat avseende andel elever som uppnått målen och genomsnittligt meritvärde. Betygsresultaten presenteras för fristående och kommunala skolor med åk 9. Betygsresultaten för Norrköpings skolor läsåret 2004/2005 redovisas i följande diagram för fristående och kommunala skolor med åk 9. Av diagrammet framgår det att sex av de kommunala skolorna uppnår förväntat eller bättre resultat än förväntat. Sju av de tretton kommunala och två av 3 fristående skolorna uppnår inte förväntat resultat. Det resultatet kan jämföras med läsåret 1998/1999 då endast två av de kommunala skolorna uppvisade resultat över det förväntade. 20

Larsinge Axelsson 21