Havre. (Avena sativa) - En humörhöjare?

Havre (Avena sativa) - En humörhöjare? av Cecilia Reynold, Farmakognosi 10 p, B, Institutionen för läkemedelskemi, Avdelningen för Farmakognosi, Uppsala universitet Handledare Anders Backlund och Sonny Larsson

Sammanfattning I diverse kommersiella sammanhang nämns havre som hälsobefrämjande. Havre, Ave na sati va, som ingår i familjen Poaceae Gramineae, innehåller bland annat proteiner som är uppbyggda av olika aminosyror däribland aminosyran tryptofan. Tryptofan är en prekursor till serotonin och melatonin. Tre ämnen som påverkar vårt humör, beteende och känsloliv. Både tryptofan och melatonin går att köpa i hälsokostaffärer som kosttillskott och på recept kan patienter med depressioner få läkemedel som ser till att halterna av serotonin höjs i hjärnan. Sedan några år tillbaka har intresset för functional foods, mervärdesmat, ökat. Mervärdesmat är livsmedel som är utvecklade för att ge en specifik fysiologisk hälsoeffekt. Effekten skall vara vetenskapligt dokumenterad. En litteraturstudie gjordes på femtiofem artiklar i PubMed för att undersöka om forskningen av i dag är intresserad av havre som mervärdesmat med hälsopåstående humörhöjande. Slutsatsen i just denna studie tyder inte på att så är fallet. 2

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 INLEDNING... 4 HAVRE... 5 Växtsytematik, nomenklatur, historik och odling... 5 Vad innehåller havre?... 7 BASALA KUNSKAPER...10 Protein...10 Aminosyra...10 VAD HAR TRYPTOFAN. SEROTONIN OCH MELATONIN FÖR SAMBAND?...13 Tryptofan...16 Serotonin...17 Melatonin...18 FUNCTIONAL FOODS...19 Vad är functional foods?...19 MOOD AND FOOD...20 Kan livsmedel påverka vårat humör?...20 Är havre intressant som ett humörhöjande medel?...21 DISKUSSION...22 REFERENSLISTA...23 BILAGOR:...31 BILAGA 1. MCDONALDS...31 BILAGA 2. OATLY...32 BILAGA 3. AFTONBLADET HÄSTEN...33 BILAGA 4. - MINISTUDIE...35 3

Inledning I diverse kommersiella sammanhang nämns havre som hälsobefrämjande. McDonalds gör reklam genom att låta gladiatorer posera på deras pappersunderlägg till brickorna där de uttalar sig om att frukosten är dagens viktigaste måltid, för att din kropp och din hjärna och ditt humör skall fungera under dagen. En gladiatorfrukost består oftast av havregrynsgröt (bilaga 1). På TV gör de reklam om en havredrycks hälsosamma effekter med devisen havre påverkar dig mer än vad du tror (bilaga 2). I Aftonbladet kan man läsa följande: Ät som en häst! Samma tidning menar att havre är rena mirakelmedlet för magen, skelettet och nervsystemet och att en portion havre dessutom kan ge både energi och lugn (bilaga 3). Syftet med denna uppsats är att dels beskriva växten havre, Ave na sati va, och utifrån denna beskrivning diskutera om ämnena tryptofan, serotonin och melatonin har någon koppling till havre samt om det finns något intresse inom forskningen i dag av havre som mervärdesmat - en humörhöjare. 4

Havre Havre, Ave na sati va, är en ettårig stråväxt som kan bli upp till en meter hög, med kalt strå och kala, breda blad. Småaxen, som oftast är tvåblommiga, är mycket stora och sitter samlade, oftast på en sida, som en vippa. Varje blomma i småaxet har vanligen ett utskjutande borst. Blomningen sker under högsommaren. Havre är självpollinerande och självbefruktande. Ett sätt att skilja havresorterna åt är genom att se vilken färg kornet har, det finns vit-, gul- och svarthavre. Figur 1 A. Toppen av en vippa. B. Stjälken med vipan längst upp C. Småaxen, är oftast tvåblommiga. D. Stjälk och de tunna breda bladen. Växtsytematik, nomenklatur, historik och odling Havre ingår i familjen Poaceae Gramineae (Gräs). Familjen har 635 släkten och 9000 arter. I Sverige finns 58 släkten och mer än 150 arter. Släktet Avena har omkring 25 arter och i Sverige förekommer det tre arter havre (A. sativa), flyghavre (A. fatua) och purrhavre (A. strigos). (Krok, et al. 2001) I dag eftersträvar man ett stabilt växtsystem som bygger på de verkliga släktskapsförhållandena, jämfört mot vad man gjorde förr i tiden då växtsystemet kunde bygga på till exempel växtens yttre morfologi. 5

Figur 2. Man delar in växtvärlden i hierarkiskt underordnande grupper, där arten är grundenheten i växtsystemet. Den nomenklatur som infördes av Carl von Linné, 1753, och sedan dess använts, består av två latinska/latiniserade ord där det första är släktnamnet och det andra art epitet. Havre härstammar troligen från en sydeuropeisk vildart, A. ste rilis; den första odlingen kan spåras till Medelhavsområdet för ca 2 000 år sedan, havre var inte känd som odlad växt av de gamla kulturfolken. Grekerna ansåg den dessutom oduglig som föda. I Västeuropa blev den först känd under bronsåldern, men spelade i Norden en obetydlig roll ännu under järnåldern. Havreodlingen i Sverige blev allmänt utbredd under 1700-talet och nådde sin höjdpunkt i slutet av 1800-talet då havre utgjorde omkring 50 procent av spannmålsproduktionen i landet. Idag odlas havre huvudsakligen som fodersäd men även för framställning av till exempel havregryn och havremust. Havre odlas nu i många länder men det är främst i Europa och Nordamerika man hittar odlingar. Havreodlingen omfattar nästan uteslutande vanlig havre. Havre behöver ett nederbördsrikt klimat och sås därför tidigt på våren så den inte torkar ut på senvåren och försommaren, den är ej heller speciellt köldkänslig. Havre kan odlas på all slags jord men drabbas ofta och särskilt på kalkrik jord av bristsjukdomar, utöver bristsjukdomar kan den få ett flertal sot- och rostsjukdomar samt virussjukdomar. Flyghavre som står den odlade havren nära i släktskap, kan också nämnas och är ett besvärande ogräs som ofta kräver kostsam handrensning av fälten. 6

Vad innehåller havre? För att kroppens alla funktioner skall fungera normalt krävs det att man tillför energi och näring. 15% 55% 30% Protein Fett Kolhydrater Figur 3. Genomsnittliga energibehov fördelat på protein, fett och Kolhydrater per dag för en man respektive kvinna med stillasittande arbete och ingen eller begränsad fysiskt aktivitet på fritiden. Män 11,5 MJ (2700 kcal Kvinnor 9,1 MJ (2200 kcal) (SLV, 2005) Fördelning protein, fett och kolhydrater i havre 16% 76% 8% Protein Fett Kolhydrater Figur 4. Fördelning protein, fett och kolhydrater i havre (SLV, opublicerat) Energin får vi framförallt från fett och kolhydrater men även från proteiner. För normal ämnesomsättning behöver kroppen andra ämnen. Dessa essentiella ämnen kan kroppen inte själva tillverka utan de måste därför tillföras genom maten. Man brukar skilja mellan två olika essentiella ämnen, dels de som behövs i större mängd för uppbyggnad och underhåll av vävnadsceller, till exempel protein, vissa mineralämnen och fettsyror. Dels de som behövs för olika kemiska processer i kroppen, dessa ämnen behövs i mindre mängder, till exempel vitaminer och spårelement som tillsammans med enzymer och hormoner reglerar kroppens ämnesomsättning. Varje essentiellt näringsämne, 52 stycken, har sin speciella uppgift och kan inte bytas ut mot ett annat och måste tillföras kroppen regelbundet. För att kroppen ska kunna utnyttja de essentiella näringsämnena måste kosten innehålla tillräcklig mängd energi och att tillräcklig mängd vätska. Tabell 1 visar vad havre innehåller. Figur 5 visar ett axplock sädesslag och dess tryptofanhalt. Figur 6 visar ett axplock av sädesslag och dess aminosyrainnehåll. 7

Tabell 1. Havre innehåller följande: (SLV, 2005) Havregryn ångprepeparerad 100g Energi (kj) 1544,2 Energi (kcal)) 369,1 Vatten (g) 10,2 Aska (g) 1,9 Protein (g) 13,3 Fett (g) 7 Kolhydrater (g) 62,3 Askorbinsyra (mg) 0 Kalcium (mg) 56 Järn (mg) 5,3 Na2 + (mg) 2 Fibrer (g) 10 Alkohol (g) 0 M illigram Tryptofan per 100 g livsmedel M g 600 500 480 400 300 350 350 330 330 290 200 200 100 84 74 32 0 Havregryn ångprerarerade Hirs, hela eller krossade korn Rågkross eller rågflingor ångprep Grahamsmjöl Korngryn eller kornflingor Majsmjöl polenta Rismjöl Råris kokt Ris, polerat, kokt Potatismjöl eller potatisgryn Figur 5. Milligram tryptofan per 100 g livsmedel (SLV, opublicerat) 8

16000 14000 SER PRO GLY 12000 GLU 10000 A SP 8000 6000 4000 A LA HIS A RG V A L 2000 TRP 0 Havregryn ångprerarerade Hirs, hela eller krossade korn Grahamsmjöl Korngryn eller kornflingor Rågkross eller rågflingor ångprep Majsmjöl polenta Rismjöl Råris kokt Ris, polerat, kokt Potatismjöl eller potatisgryn THR TY R PHE CY S MET LY S LEU ILE Figur 6. Aminosyrainnehåll i 100g sädesslags ätliga del. (SLV, opublicerat) Havre innehåller inte alla essentiella ämnen som kroppen behöver se tabell 2. (SLV, 2005) Tabell 2. De 52 essentiella ämnena som kroppen behöver var och en med sin speciella uppgift. De ämnen som är svartmarkerade finns i havre. (SLV, 2005) Kolhydrater, Fett och Protein Kolhydrater: Disackarider, sackaros, Fiber Fett: mättat, enkelomättat och fleromättat fett samt Kolesterol Mineraler Fettlösliga vitaminer Vattenlösliga vitaminer Fosfor Alfa-tokoferol Askorbinsyra (vitamin C) Fettsyror F4:10 Järn Vitamin D Folat F12:0 Protein Kalicium Karoten Niacin F14:0 Kalium Retinol Niacinekvivalenter F16:0 Magnesium Riboflavin F18:0 Natrium Tiamin F20:0 Selen Vitamin B6 F16:1 Zink Vitamin b12 F18:1 F18:2 F18:3 F18:4 F20:1 F20:4 F20:5 F22:5 F22:6 9

Basala kunskaper Protein Den basala byggdelarna för proteiner är aminosyror. Proteiner utgör ca 50 % av den organiska massan i kroppen. Proteiner har avgörande betydelse för de allra flesta av cellens funktioner. Några av de viktiga uppgifter proteinerna har i människokroppen som kan nämnas är: katalysatorer för kemiska reaktioner (enzymer), byggmaterial (kollagen), försvar mot infektioner (antigen), signalmolekyler, receptorer och transportmolekyler (hemoglobin). (Bjålie. Et al, 1998) Proteiners struktur kan delas upp i fyra nivåer: Primärstruktur kallas ordningen av aminosyrorna i en peptidkedja. Sekundärstrukturer består av den spiralformade - helixen eller den veckade -strukturen, dessa bildas när peptidkedjan finns inom begränsade områden i regelbundna tredimensionella konfirmationer. Tertiärstrukturen består av att hela peptidkedjan packas samman i en tertiärstruktur, där områden med sekundärstruktur är sammanbundna med slingor av peptidkedjan av olika längd och form. Ett protein kan bestå av en eller flera sådana kedjor. Om proteinet innehåller flera peptidkedjor arrangeras dessa i en kvartärstruktur. (Stryer. 1995) Figur 7. Strukturnivåer i ett protein Aminosyra Aminosyror är de primära produkterna som bildas när kväve biosyntetiskt integreras i organiska föreningar. Kväve i alla naturprodukter kommer ursprungligen från luftens kväve. Det är bara vissa bakterier som blågröna alger, framförallt släktena Azotobácter, Aerobácter och Clostr idium, som kan utvinna kvävet direkt från luften. Havre liksom andra högre växter kan inte tillgodogöra sig kvävet direkt från luften utan måste använda sig av ammoniak och nitrater, som frigjorts av bakterier i humus. Nitrater kan upptas 10

ur jorden av växternas rötter men kan inte direkt reagera med kvävereceptorn, utan måste först reduceras till ammoniak. Denna process sker i två steg. Vid reduktion av nitrat till nitrit medverkar ett molybdenhaltiga enzymer och nitratreduktaser, som i sin tur reducerar nitrit till ammoniak. Mangans närvaro fodras dock för att detta skall verka. Huvudreceptorn för ammoniak hos de högre växterna är alfaketoglutarsyra, som bildas i citronsyracykelns i kolhydrat-metabolismen. (Samuelsson, 1999) Alla proteiner hos levande arter från bakterier till människor är uppbyggda av samma 20 grundstrukturer av aminosyror. Människan behöver tillföra åtta, småbarn behöver tillföra 10, av de 20 aminosyrorna via kosten, De aminosyror som inte kroppen själv kan producera benämns essentiella. Dessa är arginin, histadin, isoleucin, leucin, lysin, metionin, fenylalanin, treonin, Tryptofan och valin, små barn kan ej heller producera arginin och histidin. En aminosyra består av minst en aminogrupp (4NH2), eller ett derivat av dessa, och minst en karboxylsyragrupp (4COOH) samt en sidokedja(r). NH 2 H C COOH R Figur 8. Struktur av en L-aminosyrA. R-gruppen är sidokedjan, som ger den dess egenskaper. Av dessa 20 aminosyror har 19 en aminogrupp bunden till kolet. Den tjugonde, prolin, innehåller en sekundär aminogrupp och är egentligen en iminosyra. Eftersom aminosyrorna, med undantag för glycin, har ett asymmetriskt centrum kan de förekomma i två olika steriska former (L- respektive D-form). Alla aminosyror som ingår i proteiner är L-aminosyror. Sidokedjan (R-gruppen) i aminosyran ger den dess egenskaper. Med avseende på denna brukar man dela in de 20 aminosyrorna i fyra olika grupper, se tabell 3. (Stryer, 1995) 11

Tabell 3. 20 Aminosyror, samt deras indelning. För varje aminosyra anges dels namnet, dels gängs en- och trebokstavsbeteckningar 1. Opolära 2. Polär laddade 4. Polära oladdade Alanin, Ala, A Asparginsyra, Asp, D Treonin, Thr, T (sur) Valanin, Val, V Glutaminsyra, Glu, E Cystein, Cys, C (sur) Leucin, Leu, L 3. Polär laddade Serin, Ser, S Isoleucinm, Ile, I Metionin, Met, M Fenylalanin, Phe, F Tryptofan, Trp, W Prolin, Pro, P Lysin, Lys, K (basisk) Arginin, Arg, R (basisk) Histidin, His, H (basisk) Glycin, Gly, G Tyrosin, Tyr, Y Asparagin, Asn, N Glutamin, Gln, Q Flera enskilda aminosyror har specialiserade funktioner i kroppen, till exempel att vara byggstenar till hormoner (melatonin) eller transmittorsubstanser (serotonin). Individens ålder, nutritionella och fysiologiska status och kostens sammansättning i övrigt är faktorer som har inflytande på effekter av aminosyraintag. Ungdomar som håller på att växa kan vara mycket känsliga för obalans i aminosyraintag medan färdig växta vuxna oftast visare en bättre tolerans. Vissa sjukdomstillstånd kan även medföra att en individ har försämrad tolerans för någon enskild aminosyra. (SLV, 2005) Bland möjliga effekter av ett obalanserat aminosyraintag kan nämnas: konkurrens mellan aminosyror vid upptag, transport eller proteinsyntes överbelastning av metabolismvägar med ackumulering av ingående substanser som följd och en direkt effekt på födointag eller hormonella funktioner. När enstaka aminosyror intas är den procentuella andelen i förhållande till övrigt aminosyraintag viktigare än den absoluta mängden. (Benton, 1999) 12

Vad har tryptofan, serotonin och melatonin för samband? Tryptofan är prekursor till serotonin och melatonin. Biosyntesen av shikimisyra inleds genom en aldolkondensation (1). Additionsprodukten är ett derivat av en heptos, som undergår ringslutning till 3- dehydroquinat (2). Genom att förlora vatten bildas 3-dehydroshikimat som sedan reduceras till shikimat (3). Fosforylering av shikimat med ATP till shikimat-3-fosfat, reagerar vidare med en molekyl, fosfoenolpyruvat, till 5-enolpyruvylshikimat-3- fosfat. Slutligen omvandlas 5-enolpyruvylshikimat-3-fosfat till chorismat genom 1,4 transeleminering av väte och fosfat(4). Från chorismat leder en grenad kedja till fenylalanin eller tyrosin och tryptofan. Figur 9. Biosyntes av tryptofan via shikimi syra syntesvägen Tryptofans biosyntes med utgångspunkt från chorismate kräver fem enzymer. (5) Det första steget, bildning av antranilat, är en komplicerad reaktion, katalyserad av antranilatsyntas, då donation av en aminogrupp från glutamat sker samt att enolpyruvyl sidkejdan på korismat försvinner. Mg 2+ måste närvara för att denna reaktion kunna genomföras. 13

Figur 10 A. Antranil syntas är uppbyggd av tre subaktiviteter. Antranil syntas är uppbyggd av tre subaktiviteter: 1. TrpG är en glutamin amidostranferas vilken katalyserar ett frisläpp av amonium från glutamin. 2. Amino-2-deoxisochorismat syntas katalyserar inbyggnaden av amoniak i chormismat vid 2-postion. 3. Antralin får man då sidokedjan tas bort genom katalys med 2-amino-2- deoxyisochorismatlyas. Kombinationen av de två senaste subdelarna (1 och 2) har fått namnet subenhet TrpE. Bildat antralin reagerar med 5-fosforbiosyl-1-diofosfat (PRPP) med hjälp av enzymet antralinatfosforibosyltransferas (APRT) och då får man 5-fosforibosyl- antranilat. (APRT) Figur 10 B. Antralin reagerar och man får 5-fosforibosyl-antranilat. 5-fosforibosyl- antranilat katalyseras av antranilat fosforibosylisomer (PRAI) katalys ger 5-fosfo-1-(O-carbocylfenylamino)-1-dexyribulos. (PRAI) Figur 10 C. 5-fosforibosyl- antranilat katalyseras av antranilat fosforibosylisomer (PRAI) katalys ger 5-fosfo-1-(o-carbocylfenylamino)-1-dexyribulos. 5-fosfo-1-(o-carbocylfenylamino)-1-dexyribulos dekarboxyleras och genom en ringslutning av sidokedjan får man inidolyl-3-fosfatglycerol. Denna reaktion katalyseras av indol-3-glycerol fosfat syntas (InGPS). 14

Figur 10 D. 5-fosfo-1-(o-carbocylfenylamino)-1-dexyribulos dekarboxyleras och genom en ringslutning av sidokedjan får man inidolyl-3-fosfatglycerol. Denna reaktion katalyseras av indol-3-glycerol fosfat syntas (InGPS). I reaktionen där tryptofansyntas är katalysatorn byts fosfoglycerolsid-kedjan ut mot serine och L-tryptofan har bildats. Figur 10 E. I reaktionen där tryptofan syntas är katalysatorn byts fosfoglycerolsidkedjan ut mot serine och L-tryptofan har bildats. Syntesväg för serotonin utgångspunkt L-tryptofan, sker med hjälp av två enzymer, tryptofan hydroxylas och aromatisk aminosid ecarboxylas. Figur 11. Synteväg för serotonin. Biosyntesen av melatonin från serotonin sker genom två enzymer. Serotonin N- acetyltransferas och hydroxyindole-o-meyhltransferas. (Samuelsson, 99) 15

Figur 12. Biosyntesen av serotonin. Tryptofan L-tryptofan är som nämnts en aromatisk essentiell aminosyra, shikimisyrasyntesvägen leder till syntes av de aromatiska aminosyrorna fenylalanin, tryptofan och tyrosin. Figur 13. Aminosyran tryptofan Trp eller T. Denna kedja finns följaktligen inte hos däggdjur, utan endast hos växter, alger och vissa bakterier. Vi får i oss tryptofan genom att äta mat, till exempel havre. Shikimisyrasyntesvägen har uppkallats efter sin centrala intermediär, shikimiat, som för mer än 100 år sedan isolerades från det japanska trädet shikiki-no-ki, Illíum anisátum L. (Samuelsson, 1999) Tryptofan som humörhöjande medel I USA har man använt renframställd tryptofan som läkemedel och det har givits i höga doser för att ha positiva effekter vid sömstörning och nedstämdhet. Det har visat sig att den akuta toxiciteten är låg. Tryptofan är inte registrerat som läkemedel i Sverige. Däremot förskrivs tryptofan som ex tempore, det vill säga tillverkad av Apoteket AB för viss patient, för behandling av sömnproblem och nedstämdhet. (Wierup, 1998) Då det visade sig att höga doser L-tryptofan kunde framkalla ett nytt biverkningssyndrom, 16

EMS, eosiniphilia-myalgia syndrome, är det numera förbjudet att sälja L-tryptofan i USA. EMS ger bland annat symtom som muskel och ledvärk, feber och hudutslag. Först uppmärksammades detta syndrom i New Mexico 1989 sedan började allt fler fall upptäckas i USA och några enstaka fall runt om i världen. En utredning inledes då The Food and Drug Administration, FDA, fann ett starkt samband mellan människor som insjuknat i EMS och som intagit L-tryptofan. Denna utredning ledde till att man kunde spåra kontaminerad L-tryptofan till en tillverkare, Showa Denko of Tokyo, Japan. Showa Denko of Tokyo, Japan stod för majoriteten av den L- tryptofan som orsakade EMS och genom kromatografi lyckades man identifiera de ämnen som troligen orsakade EMS -besvären. (Das, et al. 2004) Läkemedelsverket rekommenderar förskrivnings- och användningsstopp av L- tryptofan med tanke på att L-tryptofansyndromet inte är helt klarlagd. (Wierup, 1998) Serotonin Serotonin isolerades första gången från serum, sero, som en vaskulär konstriktionsfaktor, tonin, där av namnet. 1948 blev det kemiskt identifierat som 5- hydroxytryptamin (5-HT). (Samuelsson, 1999) Figur 14. Serotonin, strukturformel Serotonin är en neurotransmittor med receptorer i alla neuron. I denna uppsats fokuseras på serotonins uppgift som hjärnans kemiska budbärare. Serotonins främsta uppgift är att hjälpa till att överföra signaler från cell till cell, så att den neuronala signalöverföringen fortlöper som den ska. Serotonin är syntetiserat i den del av hjärnan som kallas mandelkärnan, tallkottkörteln. Serotonin påverkar många delar av hjärnan så som det limbiska systemet, hippocampus och som i sin tur påverkar en mängd olika funktioner såsom mättnads- och hungerkänslor, sömn, vakenhet och sinnesstämningen, välbefinnande, ångest och illamående med mera. (Bjålie, et al. 1998 ) Det finns utrymme att både upp och ned reglera halten serotonin genom att äta tryptofanrik och tryptofanfattigt livsmedel. Upptaget av tryptofan kan påverkas av individens ålder, kön och fysiologiska status (SLV, 2005). Halten av tryptofan påverkas även av att aminosyror tävlar med varandra om transporten in i kroppen. När enstaka aminosyror intas, till exempel tryptofan, är det den procentuella andelen i förhållande till intaget av det övriga aminosyrorna som är viktigast. Inte att den absoluta mängden tryptofan är störst. (Hakkarainen, et al. 2003) Det finns inte så mycket forskning om tryptofan. Några av anledningarna till detta kan vara att det är låg inbindning av tryptofan till mrna i CNS, svårt att renframställa protein samt att det inte finns serotoninproducerande neuronala celler som lämpar sig för in vitro studier. (Hakkarainen, et al, 2003) 17

Serotonin som humör höjande medel Det finns inga läkemedel som består av rent serotonin, det finns dock läkemedel som påverkar upptaget av serotonin i synapsklyftan. Bland annat så kallade, selektiva serotonin återupptagshämmare, SSRI- preparat (selective serotonin reup inhibitor). (LM, 2005) Melatonin På femtiotalet isolerade och upptäckte Aaron Lerner och hans medarbetare N-acetyl- 5-methoxytryptamine från skinnet av en groda, de försökte hitta faktorn som gjorde skinnet på denna groda ljusare. Lerner gav det nyupptäckta ämne namnet melatonin, mela på grund av att det gör celler som är producerade av pigmentet melanin ljusare och tonin därför att det är ett derivat av serotonin. Figur 15. Melatonins strukturformel Melatonin är ett hormon som produceras av bland annat epifysen, corpus pineale, genom metabolism av tryptofan via bland annat serotonin. Melatonin har en viktig roll i reglering av sömn och kroppens biologiska rytmer. (Karasek, 1999) Man trodde först att melatonin bara producerades hos djur, men så sent som 1995 identifierade man melatonin i växter, både i rot, stam, frö och blad. Melatonin verkar ha två uppgifter i växten dels som mörkersignalering, dels som antioxidantskydd. (Guofang Chen, et al. 2002) Hos djur och människor styrs produktionen av melatonin av nervimpulser från ögat och kontrolleras på ett cyklist sätt av växling mellan ljus och mörker. Genom ögats näthinna går signaler genom synnerven till hypotalamus som ligger ovanför synnervskorsningen. Mörker medför insöndring medan ljus hämmar insöndringen, serumnivån av hormonet varierar under dygnet och har därför stor betydelse för dygnsrytmen. Från hypotalamus går sedan nervsignalerna vidare till tallskottkörteln som utsöndrar melatonin i blodet. (Bjålie, et al. 1998) Melatonin som humör höjande medel I USA är Melatonin klassat som ett receptfritt så kallat OTC-läkemedel under indikationen "to enhance the natural sleep process". 1995 uppskattades 20 miljoner amerikaner använda melatonin för egenvård. I Sverige är melatonin sedan 1995 klassificerat som läkemedel och har endast varit tillgängligt som ex tempore hittills kunnat säljas utan godkännande på recept efter läkarordination. 1997 gjordes en receptinsamling av melatoninförskrivningen i Sverige. Receptundersökningen tydde på att melatonin i många fall förskrevs på ett irrationellt sätt och på icke dokumenterade indikationer i anmärkningsvärt höga doser. 18

Då Apoteket ABs ansökte om rikslicens för melatonin, avslog läkemedelsverket detta och tog bort de vanligaste doserna som ex tempore beredning, dessa styrkor har nämligen bedömts kunna ersättas av licensförskrivning av motsvarande läkemedel. Licensförskrivning av potenta läkemedel om vilka vi har ofullständiga kunskaper är att föredra framför förskrivning ex tempore, bland annat för att det underlättar en uppföljning som kan ge ökade kunskaper om läkemedlens effekt och biverkningar. Licensförfarandet ger Läkemedelsverket möjlighet att värdera förskrivningen och vid behov föreslå klinisk prövning på vissa indikationer. I dag är följande användningsområden relativt väldokumenterade såsom besvären av jetlag, indicerat vid sömnstörningar framkallade av rubbningar i melatonininsöndringen. Däremot efterlyses fler kontrollerade, dubbelblinda och randomiserade studier på indikationer där melatonin bland annat på teoretiska grunder bedöms kunna ha positiv effekt, t ex vid sömnproblem i allmänhet, sömnstörningar hos äldre och vid depression. (Henningsson, 1999) Functional foods 1984 startade Japan ett forskningsprogram för att kartlägga olika födoämnens hälsoeffekter. Enligt livsmedelsverket dök begreppet Functional foods upp i Sverige första gången 1991. Forskningen om födoämnens hälsoeffekter har sedan dess spridit sig runt om i världen. (Hed, 2000) Vad är functional foods? Begreppet Functional foods har varit ganska oklart. En anledning är att man har varit oense här i Sverige om hur man skall definiera och vad som skall innefattas i begreppet. I Sverige har vi sedan 1990 talet lagstiftat om att kunna använda så kallad hälsopåståenden om livsmedel. Dels genom nyckelhåls-märkning som på ett enkelt sätt informerar butikskunderna om fettsnåla eller fiberrika varianter av livsmedel. Dels med två-stegsprincipen vilket innebär att man nämner ett allmänt erkänt samband mellan kost och hälsa (steg ett) och därefter kopplar samman detta med produktens näringsinnehåll (steg två). (Hed, 2000) Terminologicentrum, TNC, rekommenderade för något år sedan ordet mervärdesmat. Begreppet sammanfattar det som förespråkarna hävdar är det som utmärker dessa produkter, nämligen ett livsmedel som är mer än det vanliga. (Holgersson, 2002) Sedan 2001 har regelverket utökats med produktspecifika påståenden, det vill säga det är tillåtet att i marknadsföringen av en viss produkt påstå att den har en viss hälsobefrämjande fysiologisk effekt. Först måste produkten genomgå en kliniskprövning för att styrka den hälsofrämjande egenskapen. Efter att en expertpanel som utses av SNF, Swedish Nutrition Foundation, har granskat och godkänt prövningen får produkten marknadsföras. (Hed, 2000) 19

Mervärdesmat är således livsmedel som är utvecklade för att ge en specifik fysiologisk hälsoeffekt. Effekten skall vara vetenskapligt dokumenterad. (Vikström, 2002) Det finns två forskarcentrum i Sverige som utför dessa vetenskapliga tester KPL, som står för centrum för kliniska prövningar av livsmedel, i Uppsala och Functional Food Science Center i Lund. Om expertpanelen finner att dokumentationen stödjer hälsopåståendet får produkten marknadsföras med hp-info-märket. hp-info.nu är utformad av den svenska livsmedelsbranschen, med SNF Swedish Nutrition Foundation som samordnande och rådgivande instans. Än så länge är fyra produkter godkända och har således rätten att använda stämpeln. (Olsson, mail) Figur 16. Hp-info-märket En kvalitetsstämpel för produkter med dokumenterad effekter. Syftet med hp-info.nu är i första hand att ge konsumentinformation gällande hälsopåståenden om livsmedel. Tabell 5. text Dokumentationen av följande produkters hälsopåståenden har granskats och godkänts, och får märkas med hp-info.nu och får marknadsföras som hälsobefrämjande, uppdaterade 11 Maj 2004. Produkter Hjärtans Lust hårdost baserad på rapsolja, Skånemejerier ProViva fruktdryck med Lactobacillus plantarum 299v, Skånemejerier Becel pro.activ matfett, Unilever Bestfoods AB Primaliv youghurt med müsli, Skånemejerier Hälsopåstående "Som ersättning för vanlig ost bidrar Hjärtans Lust till sänkta kolesterolvärden" "ProViva minskar gasbildning i magen." "Becel pro.activ sänker total- och LDL-kolesterol." "Primaliv utjämnar blodsockernivån efter en måltid." Mood and food Kan livsmedel påverka vårat humör? De senaste fyrtio åren har forskningen visat att kemi och funktion både av den utvecklande hjärnan och den fullt utvecklade hjärnan påverkas av vad vi äter. Kaffe som är ett av de mest kända exempel på detta kan både påverka hur pass alert du är och dessutom påverka din prestationsförmåga. (Benton, et al, 1999) De senaste åren har det blivit klart att många fler delar av vår födas innehåll, allt från det vi stoppar i oss i sin helhet till enskilda vitamintillskott, påverkar hjärnans funktion. Några påverkar biokemin medan andra har uppvisat ha effekt på funktionella funktioner som så väl människors uppförande och humör. 20

Till exempel har man kommit fram till att folsyra påverkar hjärnans utveckling och dess funktioner men man vet inte mycket om den underliggande mekanismen. I kontrast till folsyran har vi aminosyrorna som till exempel tryptofan. Man känner väl till biosyntesen mellan aminosyrorna och neurotransmittorerna och frisläppandet av neurotransmittorerna men man vet inte riktigt vad som sker i hjärnan när neurotransmittorerna släpps fria i hjärnan. Detta på grund av att ämnet föda och hjärnan och framförallt ämnet hjärnan är så ungt. (Fernstrom, 2000) Är havre intressant som ett humörhöjande medel? En ministudie gjordes genom att söka på Pub Med (bilaga 4). Resultatet blev 55 träffar på sökorden; mood, diet, amino acid och tryptophan. 31 träffar på sökorden; mood, diet, amino acid och tryptophan och serotonin och en träff om även melatonin lades till. Om man även la till oats fick man inte upp några träffar alls, däremot om man sökte på mood, diet och oats fick man upp en träff. Denna artikel kom även upp om man slog på mood, diet, amino acid och tryptophan, det vill säga den är en av de 55 träffar som nämndes ovan. Utifrån denna studie kan man dra slutsatsen att havre som ett humörhöjande medel inte verkar vara intressant för forskningen. 55 träffar: mood, diet, amino acid och tryptofan 1 träff: mood, diet och oats 1 träff: mood, diet, amino acid, tryptofan, serotonin och melatonin 31 träffar: mood, diet, amino acid tryptofan och serotonin 0 träffar: mood, diet, amino acid, tryptofan, serotonin, melatonin och oats Figur 17. Resultat av mini studie i pub med angående om havre är av intresse i forskningsvärlden som humörhöjande medel. Man fick inga träffar om man sökte på orden; mood, diet, amino acid, tryptofan, serotonin, melatonin och oats. En träff om man sökte på orden; mood, diet, amino acid, tryptofan, serotonin och melatonin. Trettion träffar om man sökte på orden; mood, diet, amino acid, tryptofan och serotonin. Femtiofem träffar om man sökte på orden; mood, diet, amino acid och tryptofan. En träff om man sökte på mood, diet och oats. Som bilden illustrerar så återfan man de flesta av artiklarna bland de femtiofem träffarna. 21

Diskussion Jag blev intresserad av havre som humörstimulerande medel då jag läste ett citat som engelskmannen Samuel Johnson skall ha skrivit i sin engelska ordbok 1755 om att: havren förekommer i Skottland som människoföda och i England som hästfoder. En skottsk läkare sägs ha kommentar detta med orden: - medan England är berömt för sina hästar, så är skottland det för sina starka karlar. Nu på senare tid kan man se reklam från McDonalds som säger att en gladiatorfrukost består oftast av havregrynsgröt och att frukosten är dagens viktigaste måltid, för att din kropp och din hjärna och ditt humör skall fungera. Aftonbladet skriver följande: Ät som en häst! - Havre är rena mirakelmedlet för magen, skelettet och nervsystemet och att en portion havre dessutom kan ge både energi och lugn. Med detta i åtanken så är det är inte konstigt att man ställer sig frågan: Vad är det som är så bra med havre? Förutom att havre skiljer sig rent fysisk i utseende från de andra sädesslagen, med hängande vippor högst upp på det ståtliga grässtråt, så innehåller också havre förhållandevis mer aminosyror än de andra sädesslagen och då framförallt tryptofan. Då havre innehåller tryptofan som är en prekursor till serotonin och melatonin så väcktes tanken att det kunde vara just detta som gjorde havre så bra till och med så bra att man kanske kan använda det som humörhöjande medel. Den föda vi stoppar i oss påverkar vårt humör, det har man vetat sedan länge. Numera vet man att en balanserad kost är att rekommendera. Men man vet fortfarande inte till hundra procent vad det är i maten som påverkar vad och på vilket sätt i hjärnan. Att havre innehåller förhållandemässigt mer typtofan, än andra sädesslag talar inte för att det skulle göra havre till en större källa för glädje. Sedan 2001 är det tillåtet att i marknadsföringen av en viss produkt påstå att den har en viss hälsobefrämjande fysiologisk effekt. Först måste, dock, produkten genomgå en kliniskprövning för att styrka den hälsofrämjande egenskapen. Några havreprodukter har inte blivit godkända ännu och enligt mini litteraturstudien i pub med kunde man inte dra några slutsatser om att vetenskapsmän/kvinnor skulle finna havre intressant som till exempel ett humörhöjande medel. Men varför envisas media med att lyfta fram havre som något slag mirakel medel? Är det en myt eller ligger det något bakom detta? Forskning om havres hälsobefrämjande fysiologisk effekt/effekter borde komma tillstånd, för tänk om det verkligen är ett mirakelmedel? 22

Referenslista Bjålie, J G. Toverud, K C. Bjerneroth, G., 1998. Människokroppen : fysiologi och anatomi, Liber Stockholm, Sweden, 1998; 1th ed. Das Y T, Bagchi M, Bagchi D. Preuss H G., 2004. Safety of 5-hydroxy-L-Tryptophan., Volume 150, Issue 1, 15 April 2004, Pages 111-122. Fernstrom, John D., 2000. Can nutrient supplements modify brain function? Am. J. Clinical Nutrition, Jun 2000; 71: 1669S - 1673. Hed Fredrik., 2000. Tema, läkemedeksvärlden, 2000, 10. Hed F., 2000. Functional foods Livsmedel som är läkemedel som är mat, Läkemedelsvärlden. 2000, 10. Karasek M. Neuro Endocrinol Lett. 1999;20(3-4):179-188. Melatonin in humans-where we are 40 years after its discovery. Holgersson P., 2002. Dagens nyheter 2002, 18 Nov Olsson, J., 2004 se separate mail. Samuelsson, G., 1999 Drugs of Natural Origion: A textbook of pharamcognosy; Swedish Pharmaceutical Press: Stockholm, Sweden Stryer, L., 1995, Biochemistry, Freeman, New York, 4 th ed. Lagercrantz, S., 2004. Läkemedelsvärlden 2004, 3 LB - Läkemedelsboken, 2005 Young S N. Clincal nutrition: 3. The fussy boundery between nutrition and psychopharmacology. Canadian Medical association or its licensors, jun 2002;166(2) 205-209. Benton D, Donohoe R T, 1999.The effects of nutrients on mood. Public health nutrition SLV - Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas, version 02.2. samt se separat mail Wierup, 1999;10 (7) Information från läkemedelsverket ISSN 1101-7104 Vikström, 2002, DN. 2002 Wulf Becker och Monika Pearson. Riksmaten 1997-98 Kostvanor och näringsintag i Sverige Metod och resultatanalys av, Avdelning för information och nutrition, Livsmedelsverket. Soichi A. Functional food science in Japan: State of the art. BioFactors 2000, 12, 1-4. Henningsson., Information från Läkemedelsverket 1998;9(7):5. ISSN 1101-7104. Matverket fakta om maten och hälsan 23

Mail referenser: Från: <Registrator@slv.se> Skickat: den 23 augusti 2005 11:58:44 Till: <cecilia_reynold@hotmail.com> Ämne: SV: 6:2380 uppsats BM C- Inkorg en Hej Cecilia, visst är det ok, bara du anger att det är vi som är källan. Vänliga hälsningar, Anna Göransdotter Nilsson Upplysningen -----Ursprungligt meddelande----- Från: Cecilia Reynold [mailto:cecilia_reynold@hotmail.com] Skickat: den 20 augusti 2005 15:08 Till: Registrator A/SE Ämne: 6:2380 uppsats Hej! Jag läser på uppsala universitet. Just nu håller jag på att skriva färdigt min uppsats om havre. Jag har använt en del material från eran hemsida är det OK? mvh Cecilia 24

Från: <mcsvar@mcdonalds.se> Skickat: den 14 december 2004 15:00:06 Till: cecilia_reynold@hotmail.com BM C- Inkorg en Ämne: Re: Re: Fråga från www.mcdonalds.se [041207-67FJ6R] [041207-67FJ6R] 25

Från: Johan Olsson <Johan.Olsson@kpl.uu.se> Skickat: den 12 juli 2004 13:21:51 Till: "'Cecilia Reynold'" <cecilia_reynold@hotmail.com> Ämne: RE: hur många livsmedel är godkända som mervärdesmat? BM C- Inkorg en Hej Cecilia Det är korrekt. Produkter som fått godkänt får också tillåtelse att använda en logotyp som visar att de är godkända. Alla information som du efterfrågar hittar du på www.hp-info.nu Om du har några ytterligare frågor så besvarar jag dem gärna. Jag har dock semester från den 17 juli tom den 16 augusti. Mvh, Johan Olsson 26

********************************************************************************** Johan Olsson, PhD Executive Director Centre for Clinical Trials of Foodstuffs KPL Uppsala University P.O. Box 609 SE-751 25 Uppsala Sweden Phonel: +46 18 611 71 43 Fax: +46 18 12 30 47 Mobile: +46 733 77 01 06 E-mail: Johan.Olsson@kpl.uu.se homepage: www.kpl.uu.se Visiting adress: Dragarbrunnsgatan 70 In cooperation between Uppsala University, Swedish University of Agricultural Sciences, the County Administration and County Council in Uppsala county ********************************************************************************** From: Cecilia Reynold [mailto:cecilia_reynold@hotmail.com] Sent: Monday, July 12, 2004 11:55 AM To: info@kpl.uu.se Subject: hur många livsmedel är godkända som mervärdesmat? Hej! Vad jag har förstått så är det tillåtet att i marknadsföringen av en viss produkt påstå att den har en viss hälsobefrämjande fysiologisk effekt. Produkten skall dock genomgå kliniskaprövningar för att styrka den hälsofrämjande egenskapen. Efter att en expertpanel som utses av Swedish Nutrition Foundation (SNF) har granskat och godkänt prövningen får produkten marknadsföras. Jag undrar hur många livsmedel i Sverige som har genomgått kliniksprövning, och hur många av dessa som fått en stämpel med godkännande samt vilka dessa är. MVH Cecilia 27

Från: Lindeskog Bengt <bengt.lindeskog@mpa.se> Skickat: den 9 juni 2004 15:41:47 Till: Kopia: <cecilia_reynold@hotmail.com> "Registrator" <Registrator@mpa.se>, Brounéus Fredrik <Fredrik.Brouneus@mpa.se> Ämne: Tryptofan - ad 291:2004/31850 BM C- Inkorg en Bästa Cecilia Reynold! I december 1995 meddelade läkemedelskontrollen i Tyskland att man upphävde sitt beslut att återkalla produkter innehållande L-tryptofan. I sitt meddelande säger man "The currently available data supports the founded suspicion that the occurrence of EMS (eosinophilia myalgia syndrome) was associated with the oral administration of L-tryptophan-containing products where the active substance contained certain contaminations, among them ethylidene-bis(tryptophan)." Eftersom L-tryptofan inte funnits som registrerat läkemedel i Sverige tillämpades inte återkallandeproceduren här. Med vänliga hälsningar Bengt Lindeskog Biverkningsenheten Läkemedelsverket Box 26 751 03 UPPSALA 28

Från: Registrator <Registrator@mpa.se> Skickat: den 1 juni 2004 15:22:26 Till: <cecilia_reynold@hotmail.com> BM C- Inkorg en Ämne: FW: Tryptofan vad gäller i dag? 29

Datum: Mon, 13 Jun 2005 08:13:54 +0200 Från: Kristina Bergdahl <kristina.bergdahl@aftonbladet.se> Till: Cecilia Reynold <Cecilia.Reynold.1026@student.uu.se> Ärende: Re: uppsats! Ja det kan du ha. ---- Med vänlig hälsning / Best regards Kristina Bergdahl Aftonbladets läsarservice 08-725 21 53 11 jun 2005 kl. 13.55 skrev Cecilia Reynold: > > > Hej! > > Jag är en student på Uppsala universitet som håller på att skriva en > B-uppsats > om Havre. Undrar nu om jag kan få ha er artikel: Tisdag 24 juni 2003 > Ät som en häst av Petra Weiss som bilaga. jag nämner nämligen den i min > introduktion. > > mvh > Cecilia Reynold > tel 0707-431615 > 30

Bilagor: Bilaga 1. McDonalds 31

Bilaga 2. Oatly Home Products Oats Q&A Recipes Where to find Oatly The company Contact Oats are good for you. Soluble fibers lower your cholesterol >> Thank you for a good show. See you in 2006! Cooking with Oatly. Try our Indian vegetable casserole >> Ceba Foods AB, Scheelevägen 18, SE-223 63 Lund, Sweden, +46(0)46 19 13 10, info@oatly.com 2005-06-11 32

Bilaga 3. Aftonbladet Hästen Tisdag 24 juni 2003 Ät som en häst 5 goda skäl att frossa i havre Gör kroppen glad och börja äta som en häst! Havre är rena mirakelmedlet för magen, skelettet och nervsystemet. Dessutom kan en portion havre ge både energi och lugn. Tycker du att en skål havregrynsgröt låter trist och torrt? Då kanske du tänker om när du får veta att havre är en av de bästa medicinerna för att hålla kroppen frisk och stark. Havre är ett av de mest näringsrika sädesslagen och är fullproppat med proteiner och mineraler, vilket är särskilt bra för att bygga upp skelett, tänder och bindväv. Bra efter förlossning Havre innehåller också mycket fosfor och kalcium och är lättsmält, vilket är särskilt bra om du har varit sjuk och behöver en extra skjuts för att tillfriskna eller efter en förlossning, då man behöver kraft. Studier visar också att havre troligen har en gynnsam effekt på livmodern efter en förlossning. En HAVRE ÄR TOPPEN för både hästar och människor. Bland annat stärker det skelettet och påskyndar tillfriskningen när du varit sjuk. Foto: GETTY IMAGES specialbehandlad havre har testats i en pilotstudie vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, där symptomen hos Ménièrepatienter lindrades hos hälften av de 30 som deltog i studien. Den havreblandningen säljs i dag receptfritt på apoteken. Naturligtvis kan du äta havre på mer än ett sätt. Kakor, chokladbollar och bröd är jättegott med havre, det går att panera fisk med havre, strö havregryn över yoghurten och göra smoothies och pajer som kan vara goda alternativ till grötfrukost. Petra Weiss Publicerad: 2003-06-24 33

5 goda skäl att frossa i havre 1. Har en lugnande effekt. En stor portion havregrynsgröt till frukost är bra för nervsystemet. Havre har en lugnande och avslappnande effekt, samtidigt som det ger mängder med energi. 2. Hjälper dig att sluta röka. Studier visar att de som slutar röka eller snusa eller som slutat med antidepressiva medel, mår bättre när de regelbundet äter havre. Så bunkra upp med en påse havre till nicoretten, med andra ord. 3. Är bra för magen. Är du dålig i magen och känner dig gasig eller förstoppad är havre rena dundermedicinen. Havre innehåller en löslig fiber som förbättrar matsmältningen samtidigt som det lugnar magen och tar med sig cancerframkallande ämnen, vilket innebär att havre dessutom kan förhindra cancer i tarmen. 4. Stabiliserar blodsockret. Diabetiker mår extra bra av en dos havre varje dag. Det minskar mängden kolhydrater i blodet och stabiliserar blodsockret vilket också är bra om du är lite lynnig i humöret, kanske på grund av blodsockerfall, PMS eller menopaus. Har du kraftiga menstruationer eller blodbrist kan havre hjälpa till att få upp järnvärdet. 5. Sänker kolesterolet. Även högt kolesterol kan motas med havre. En deciliter dagligen sänker kolesterolet och motverkar åderförkalkning, enligt en studie vid Göteborgs universitet. Havre blommor i juli och augusti Havre är ett kraftigt och oftast högväxt gräs med kala strån som kan bli över en meter höga. Bladen är kala och breda. Arten blommar i juli-augusti och är ett av våra fyra sädesslag. Havre innehåller E-vitamin, B-vitamin, samt mineraler som kalium, fosfor, järn och zink. I Sverige har vi odlat havre sedan 1700-talet, med höjdpunkt i slutet av 1800-talet. I dag odlas havre huvudsakligen som fodersäd men även för framställning av till exempel havregryn och havremust. Källa: Smart mat för din hälsa (Forum) http://www.aftonbladet.se /vss/halsa/story/0,2789,323100,00.html Aftonbladet Nya medier 34

Bilaga 4. - Ministudie Syfte: Att ta reda på om havre verkar vara av intresse för forskarna idag som humör höjande medel. Metod: En sökning på Pub Med gjordes, Pub Med är en bibliografisk databas bestående av Medline och PreMedline, som omfattar medicin, omvårdnad, odontologi, veterinärmedicin, hälso- och sjukvård samt de prekliniska ämnesområdena. 1950- (1966- inkl abstracts). Resultat/Analys: Sökningen rörde; om Tryptofan i livsmedel till exempel havre kan påverka humöret. Resultatet blev 55 träffar på sökorden; mood, diet, amino acid och tryptophan. 31 träffar på sökorden; mood, diet, amino acid och tryptophan och serotonin och en träff om även melatonin lades till. Om man även la till oats fick man inte upp några träffar alls, däremot om man sökte på mood, diet och oats fick man upp en träff. Denna artikel kom även upp om man slog på mood, diet, amino acid och tryptophan, det vill säga den är en av de 55 träffar som nämndes ovan. En analys gjordes utifrån träffarna på mood, diet, amino acid och tryptophan och serotonin samanlagt trettien stycken artiklar och kom fram till följande: tjugo stycken var kliniska prövningar, generellt av typen placebo-kontrollerad, dubbelblind cross-over model. Utgångspunkten för prövningen var ofta akut tryptofanutarmning. Denna metod går ut på att man får äta en mixtur av aminosyror som inte innehåller tryptofan eller som är fattig på protein. Detta minskar proteinsyntesen och halten av tryptofan i blodet sänkts. Efter ett antal timmar har tryptofanhalten i blodet minskat med 10-20 procent. Detta får till följd att syntesen av serotonin i hjärnan också minskar vilket kan leda till att patienter som förut har varit deprimerade får temporära återfall eller temporärt sänkt humör. Subjects varierade och kunde vara friska frivilliga män, män med depressioner, män som misbrukade alkohol, män med våldsamt förflutet, kvinnor med PMS och kvinnor med matstörningar etc. End-points kunde vara mindre depressiv, mindre missbruk, mindre smärta, bättre matvanor etc. Resten det vill säga elva stycken var reviews. De handlade mer om effekten av föda på hjärnan och olika teorier och samanställningar över andras studier. 35