Idrott och hälsa. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Relevanta dokument
Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan

3.4 IDROTT OCH HÄLSA

IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

Ämnet Idrott och hälsa i Måsöskolan

Idrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla

IDH 3.4 IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9

Idrott och hälsa bedömning. Kommentar

Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.

Lokal pedagogisk planering i idrott och hälsa

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Idrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Rörelse Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus.

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

CENTRALT INNEHÅLL RÖRELSE åk 4-6

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa.

Lek, idrott, orientering, simning, motorik

Idrott & Hälsa åk 6-9

Betyg och bedömning i idrott och hälsa, åk 6. Läsåret

Idrott & hälsa veckor: (44 höstlov) 10 veckor: 2 12 (10 sportlov) Tema 2 -Kropp & Genus -Redskap

Kursplanen i ämnet idrott och hälsa

LPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser

Arbetssätt: Åk 1-3 Genom de flesta uppvärmningar träna takt och rörelse till musik. Träna några enkla danser som Sids dans.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Undervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra.

Idrott och hälsa - Kunskapskrav

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering

Lokal kursplan. Idrott och hälsa Vår förhoppning är att alla elever på Sjöstadsskolan efter avslutad grundskola ska:

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott & Hälsa åk 4-6

LPP Idrott och hälsa Tema 3 Arbetsbelastning och vinterliv

LPP Idrott och hälsa Tema 3 Samhälle och vinterliv

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Observationsscheman Idrott och hälsa

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition & Utevistelser

Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa

KG F-4 UNDRE MÅN13.20 V Nätspel. Badminton 1. 4 Nätspel. Badminton 2. 5 Klubbspel. Innebandy 1. 6 Klubbspel. Innebandy 2.

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Betygskriterier med specificerade krav, år 6 Idrott och hälsa

RÖDA TRÅDEN IDROTT OCH HÄLSA F-KLASS ÅK

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Naturskolan Kom Ut - LGR 11

Bild och form. Syfte. Innehåll:

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Om ämnet Idrott och hälsa

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken

Slutrapport Skapande Skola

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

KG F-4 UNDRE MÅN13.20 V Nätspel. Badminton 1. 4 Nätspel. Badminton 2. 5 Klubbspel. Innebandy 1. 6 Klubbspel. Innebandy 2.

Ingen Idrott - 4-5:an på utflykt. Kondition: "Kämpen" Parken. Konditionslek: "Flaggan" Parken. Friidrott: Hopp/Löp.

Bedömning i Friluftsliv. Erik Backman Idrotts- och hälsokonventet 30 okt

LGR 11. Kursplaner. Läroplanens kapitel 3. - Syfte - Centralt innehåll - Kunskapskrav

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Ny läroplan Föräldrainformation

Skolinspektionen. Idrott och hälsa Elever. Elever. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Rapport Skapande Skola

Redovisning av uppdrag om översyn av grundskolans kursplan för ämnet idrott och hälsa.

Arbetsområde: Planera, genomföra, utvärdera kondition-, styrka-, rörlighetsträning

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Broskolans röda tråd i Idrott och hälsa

NoT och centralt innehåll i Lgr 11

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition och Utevistelser

LGR 11. Kursplaner. Läroplanens kapitel 3. - Syfte - Centralt innehåll - Kunskapskrav

Protokoll 1 (10) Se nästa sida.

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

lgr 11 LGR 11 Nordanstigs Grundskolor Kursplaner - syfte - centralt innehåll - kunskapskrav

Undervisning och bedömning i friluftsliv i ämnet idrott och hälsa Erik Backman, Högskolan Dalarna

Särskild Utbildning För Vuxna

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

Lokal kursplan för idrott och hälsa Wallerska skolan

Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

för samtalen och diskussionerna framåt

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Idrott och hälsa

KG 6-9 Mån V. 34

MH A (D306) Mån Skogslek - Friidrott - Kast. 36 Friluftsliv - Fridrott - Hopp. 37 Friluftsliv - Friidrott - Löpning

SVENSKA LIVRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS TOLKNING AV SIMNING OCH LIVRÄDDNING I LGR11

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

KG 6-9 Mån V. 34

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

Brukarråd 26/11. Djupedalskolan

Lokalpedagogisk planering för simning Eskilstunas grundskolor

Pedagogisk Planering. Tappströmsskolan. IDH v (enligt lpo 94)

Dans och rörelse till musik

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Strävansmål för de olika arbetsområdena.

Terminsplanering för Idrott och hälsa HT 2014 ÅK1

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:29) om kunskapskrav för grundsärskolans ämnen och ämnesområden;

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP

Transkript:

Idrott och hälsa och hälsofrämjande levnadsvanor är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av idrott, fysiska aktiviteter och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva genom livet. Med färdigheter i och kunskaper om rörelse och hälsofrämjande levnadsvanor får människor redskap för att kunna påverka och ta ansvar för sin hälsa. Syfte Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Eleverna ska genom undervisningen ges förutsättningar att utveckla goda levnadsvanor i syfte att kunna påverka sin hälsa genom livet. Undervisningen ska vara utformad så att alla elever kontinuerligt kan delta i undervisningens aktiviteter och andra fysiska aktiviteter i skolan. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga. I undervisningen ska eleverna få möta olika slags aktiviteter i varierande miljöer och sammanhang samt få möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. Eleverna ska genom undervisningen utveckla förmåga att vistas utomhus och i naturen under olika årstider samt utveckla förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Eleverna ska i undervisningen ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan samt hur rörelse och fysiska aktiviteter förhåller sig till fysisk, psykisk och social hälsa. Eleverna ska i undervisningen ges möjlighet att planera och genomföra olika aktiviteter samt utveckla kunskaper om ämnesspecifika begrepp för att reflektera över sitt deltagande i aktiviteterna och för att kunna ta ställning i frågor som handlar om idrott, hälsa och friluftsliv. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om säkerhet och förmåga att hantera risker i samband med aktiviteter och hur man agerar i nödsituationer. Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla - förmåga att röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang - förmåga att genomföra och anpassa friluftsliv och utevistelser efter olika förhållanden och miljöer - förmåga att planera, genomföra och värdera aktiviteter utifrån hur de påverkar fysisk förmåga och hälsa - förmåga att agera säkert och förebygga risker i samband med rörelse, friluftsliv och utevistelser samt simma och hantera nödsituationer på land och i vatten. Centralt innehåll I årskurs 1 3 - Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former. - Lekar och andra enkla rörelseaktiviteter, inomhus och utomhus, samt deras regler. - Takt och rytm i enkla danser och rörelser till musik. - Lekar i vatten och vattenvaneövningar. Att balansera, flyta och simma i mag- och ryggläge.

- Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning. - Utforskande av möjligheter till och genomförande av aktiviteter i natur- och utemiljö. - Allemansrättens grunder. - Samtal om egna upplevelser av olika aktiviteter. I årskurs 4 6 - Sammansatta, grovmotoriska grundformer i kombination med olika redskap. - Lekar, spel, idrotter och andra rörelseaktiviteter, inomhus och utomhus. - Takt och rytm i danser och i rörelser till musik. - Grundläggande träningslära, till exempel konditionsträning, styrketräning och rörlighetsträning. - Simning i mag- och ryggläge. - Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler. - Utforskande av möjligheter till och genomförande av aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. - Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten och dess tillämpning i praktiken. - Badvett och säkerhet vid vatten under olika årstider. Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap. - Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. - Samtal om egna upplevelser av deltagande i olika aktiviteter samt hur dessa aktiviteter påverkar den fysiska förmågan och hälsan. - De förutsättningar till aktiviteter som finns i närmiljön. - Första hjälpen. I årskurs 7 9 - Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter och andra rörelseaktiviteter, inomhus och utomhus. - Traditionella och moderna danser samt skapande av rörelse- och träningsprogram till musik. - Träningslära, till exempel styrketräning, konditionsträning och rörlighetsträning utifrån olika ändamål och individuella behov. - Digitala verktyg och andra verktyg för att planera, genomföra och värdera rörelseaktiviteter. - Olika simsätt i mag- och ryggläge.

- Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel såväl med som utan digitala verktyg. - Planering och genomförande av friluftsaktiviteter i skilda miljöer under olika årstider. - Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten och dess tillämpning i praktiken. - Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse. - Badvett och säkerhet vid vatten under olika årstider. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen. - Förebyggande av skador genom allsidig träning, anpassning av belastning och tekniker för rörelseutföranden. - Planering och genomförande av aktiviteter utifrån hur de påverkar olika aspekter av fysisk förmåga och fysisk, psykisk och social hälsa. - Samtal om egna upplevelser av deltagande i olika aktiviteter samt hur dessa aktiviteter påverkar olika aspekter av fysisk förmåga och fysisk, psykisk och social hälsa. - Normer kring aktiviteter. Hur normer påverkar individers deltagande, till exempel normer kring kön och olika rörelseaktiviteter. - Kroppsideal inom olika rörelsekulturer och i samhället i övrigt, till exempel i olika medier. - Dopning och lagar och andra bestämmelser som reglerar förbud mot dopning. - Första hjälpen och hjärt- och lungräddning. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET IDROTT OCH HÄLSA Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 sammanhang och anpassar sina rörelser till viss del till syftet med aktiviteterna. Eleven genomför aktiviteter i natur- och utemiljö med viss anpassning till olika förhållanden och skyldigheter. Eleven värderar på ett enkelt sätt hur aktiviteterna påverkar den egna fysiska förmågan och hälsan. Eleven förebygger på ett i huvudsak fungerande sätt risker i samband med olika aktiviteter. Eleven hanterar nödsituationer på land och vid vatten samt simmar 200 meter i en följd varav 50 meter i ryggläge. Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6 Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6 sammanhang och anpassar sina rörelser relativt väl till syftet med aktiviteterna. Eleven genomför aktiviteter i natur- och utemiljö med relativt god anpassning till olika förhållanden och skyldigheter.

Eleven värderar på ett relativt utvecklat sätt hur aktiviteterna påverkar den egna fysiska förmågan och hälsan. Eleven förebygger på ett fungerande sätt risker i samband med olika aktiviteter. Eleven hanterar Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6 Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 sammanhang och anpassar sina rörelser väl till syftet med aktiviteterna. Eleven genomför aktiviteter i natur- och utemiljö med god anpassning till olika förhållanden och skyldigheter. Eleven värderar på ett utvecklat sätt hur aktiviteterna påverkar den egna fysiska förmågan och hälsan. Eleven förebygger på ett väl fungerande sätt risker i samband med olika aktiviteter. Eleven hanterar Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 sina rörelser till viss del till syftet med aktiviteterna. Eleven genomför under skilda årstider friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och skyldigheter. Eleven planerar aktiviteter på ett i huvudsak fungerande sätt utifrån hur de påverkar olika aspekter av fysisk förmåga och hälsa. Eleven värderar på ett enkelt sätt hur aktiviteter påverkar olika aspekter av den egna fysiska förmågan och hälsan. Eleven förebygger på ett i huvudsak fungerande sätt risker i samband med olika aktiviteter. Eleven hanterar nödsituationer på land och vid vatten samt simmar 200 meter i en följd varav 50 meter i ryggläge. Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9 Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 sina rörelser relativt väl till syftet med aktiviteterna. Eleven genomför under skilda årstider friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och skyldigheter. Eleven planerar aktiviteter på ett fungerande sätt utifrån hur de påverkar olika aspekter av fysisk förmåga och hälsa. Eleven värderar på ett relativt utvecklat sätt hur aktiviteter påverkar olika aspekter av den egna fysiska förmågan och hälsan.

Eleven förebygger på ett fungerande sätt risker i samband med olika aktiviteter. Eleven hanterar Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9 Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 sina rörelser väl till syftet med aktiviteterna. Eleven genomför under skilda årstider friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och skyldigheter. Eleven planerar aktiviteter på ett väl fungerande sätt utifrån hur de påverkar olika aspekter av fysisk förmåga och hälsa. Eleven värderar på ett utvecklat sätt hur aktiviteter påverkar olika aspekter av den egna fysiska förmågan och hälsan. Eleven förebygger på ett väl fungerande sätt risker i samband med olika aktiviteter. Eleven hanterar