KAUNIAISTEN KAUPUNKI GRANKULLA STAD GRANKULLA STADS UTVECKLINGSBILD FÖR MARKANVÄNDNING OCH BOENDE

KAUNIAISTEN KAUPUNKI GRANKULLA STAD GRANKULLA STADS UTVECKLINGSBILD FÖR MARKANVÄNDNING OCH BOENDE Godkänd av stadsfullmäktige 15.3.2010

Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BEHOVET AV OCH SYFTET MED EN UTVECKLINGSBILD... 3 VAD ÄR EN UTVECKLINGSBILD?... 3 STRUKTUREN I GRANKULLAS UTVECKLINGSBILD... 3 1.2 PLANERINGSFASER... 4 2. UTGÅNGSPUNKTER... 4 2.1 NULÄGE... 4 DEN BYGGDA MILJÖNS UTVECKLING... 4 PLANLÄGGNINGSLÄGE... 5 BEFOLKNING... 6 BOSTADSBESTÅND OCH BOENDENIVÅ... 6 2.2 PLANERINGSLÄGE... 7 GENOMFÖRANDEPROGRAM FÖR MARKANVÄNDNING, BOENDE OCH TRAFIK I HELSINGFORSREGIONEN 2017 (MBT-2017)... 7 MARKDISPOSITIONSPLAN 2004 (MASU 2)... 8 BOSTADSPROGRAM 2008 2011 (-2017)... 9 3. MÅL OCH MÖJLIGHETER... 9 3.1 FRAMTIDSUTSIKTER FÖR BOENDE... 9 3.2 SÄRDRAG I FRÅGA OM BOENDE... 10 BEFOLKNINGENS ÅLDERSSTRUKTUR... 10 TILLBYGGNAD I SMÅHUSOMRÅDEN... 10 3.3 TJÄNSTER... 11 HUR EN ÖKNING AV INVÅNARANTALET INVERKAR PÅ SERVICEBEHOVET... 11 HÄLSOVÅRD OCH SJUKVÅRD... 11 ÅLDRINGAR OCH ANDRA SOM BEHÖVER SERVICEBOENDE... 12 DAGHEM... 12 SKOLOR... 13 ARBETSPLATSER OCH AFFÄRS- OCH KONTORSLOKALERNAS UTVECKLING... 13 4. UTVECKLINGSBILD... 14 4.1 VISION FÖR BOENDE OCH MARKANVÄNDNING... 14 FRAMTIDA BOENDE I GRANKULLA... 14 1

STRATEGI FÖR STADSSTRUKTUREN... 14 UTVECKLINGSOMRÅDEN... 14 4.2 UTVECKLINGSOMRÅDEN... 15 1 CENTRUMOMRÅDET... 15 2 BJÖRKGÅRDS OMRÅDE... 16 3 ÅBOLEDENS OMRÅDE... 17 4 INDUSTRIVÄGENS OMRÅDE... 18 5 STATIONSVÄGEN 44-46... 19 6 GALLTRÄSKS SÖDRA SIDA... 20 7 VILLA BREDAS TOMT... 22 8 JUUSVÄGENS TOMT... 23 4.3 SAMMANDRAG OCH GENOMFÖRANDEPROGRAM... 24 BILAGOR BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 BILAGA 4 BILAGA 5 BILAGA 6 BILAGA 7a BILAGA 7b Markanvändning enligt detaljplanerna Obebyggda eller ofullständigt bebyggda bostadstomter Kommunala bastjänster Stora dagvårdsenheters placering med avseende på markanvändningen Utvecklingsmål för markanvändning och boende Åtgärder i utvecklingsområdena Av staden ägda obebyggda tomter som inte ingår i utvecklingsområdena Av staden ägda obebyggda tomter som inte ingår i utvecklingsområdena, karta 2

1. INLEDNING 1.1 BEHOVET AV OCH SYFTET MED EN UTVECKLINGSBILD VAD ÄR EN UTVECKLINGSBILD? Som stöd för användningen och utvecklingen av markområden har man under de senaste åren börjat utarbeta utvecklingsbilder för markanvändningen i kommunerna och landskapen. Utvecklingsbilden är en översiktlig men strategisk beskrivning av den framtida markanvändningen, de faktorer som inverkar på denna och de ändringar den orsakar. I utvecklingsbilden beaktas bl.a. befolkningens och arbetsplatsernas utveckling, befintliga markanvändningsplaner, den omgivande områdesstrukturen, eventuella projekt och allmänna samhälleliga trender. Utvecklingsbilden är ett strategiskt dokument som kompletterar planläggningen och utgör en grund för denna. I markanvändningshierarkin placerar sig utvecklingsbilden jämsides med generalplanen som ett inofficiellt målprogram som styr detaljplanen. Utvecklingsbilden utarbetas i en process med fria former där det centrala elementet är växelverkan mellan aktörerna. Man kan också välja utvecklingsområden som granskas noggrannare. I allmänhet presenteras utvecklingsbilden som en åskådlig kombination av text, kartor, scheman och bilder. Eftersom utvecklingsbilden är kommunens strategiska dokument, kan den granskas och uppdateras med bestämda tidsintervall (t.ex. per fullmäktigeperiod). STRUKTUREN I GRANKULLAS UTVECKLINGSBILD Största delen av Grankulla stads område har detaljplanlagts. I staden finns ändå med tanke på boende väsentliga obebyggda eller ofullständigt bebyggda områden vars utveckling bör granskas närmare. Dessa områden har kallats utvecklingsområden. Utvecklingsbilden omfattar en strategisk plan för hela kommunens område som framförs som scheman i kartform jämte kompletterande texter, bilder och ritningar. Utvecklingsbilden gäller för tidsperioden 2009 2017. På så sätt motsvarar den tidsmässigt den gemensamma planeringen i huvudstadsregionens kommuner. Grankullas utvecklingsbild för markanvändning och boende fokuserar också på särdrag som avviker från andra kommuner. Dessa är en obalanserad åldersstruktur, boendeformernas ensidighet och den stora andelen glest bebyggt småhusområde. Tyngdpunkten i Grankullas utvecklingsbild är således på: strategi för stadsstrukturen utvecklingsområden korrigering av befolkningens åldersstruktur boendeformernas fördelning kompletterande bebyggelse i småhusområden I utvecklingsbilden utreds också hur invånarantalets kommande ökning inverkar på behovet av offentlig basservice. Syftet med utvecklingsbilden är att ge riktlinjer för 3

hur service kan placeras med tanke på markanvändningen. I varje servicesektors eget program granskas noggrannare vilka innehålls- och lokalitetsbehov serviceproduktionen medför. 1.2 PLANERINGSFASER Utarbetandet av Grankullas utvecklingsbild för markanvändning och boende inleddes i januari 2009 och dess innehåll har bearbetats på tjänstemannamöten under våren. En av förtroendevalda och tjänsteinnehavare bestående större arbetsgrupp, där utvecklingsbildens mål och möjligheter har fastställts, har sammanträtt totalt 7 gånger. Utvecklingsbilden behandlas i stadsfullmäktige på vintern 2010. Medlemmar i arbetsgruppen har varit de förtroendevalda Pekka Koskinen (ordf.), Finn Berg, Marianne Kivelä, Veronica Rehn-Kivi och Juha Pesonen samt tjänsteinnehavarna stadsdirektör Torsten Widén och direktören för samhällstekniken Marianna Harju. Markanvändningschef Mauri Liimatainen och fastighetsingenjör Tarja Pirinen samt i skisstadiet Jukka Alapiha från arkitektbyrån A+ har verkat som sakkunniga i gruppen. 2. UTGÅNGSPUNKTER 2.1 NULÄGE DEN BYGGDA MILJÖNS UTVECKLING Grankulla stad har utvecklats av ett villasamhälle som grundades i början av 1900-talet. Villabebyggelsen, som grundade sig på stora trädgårdstomter, var till en början koncentrerad till områdena längs järnvägen och kring Gallträsk. År 1920 blev villasamhället köping och den första detaljplanen fastställdes 1941. Den här detaljplanen ändrade knappast alls stadsbilden i Grankulla, utan tvärtom så accentuerades samhällets parkaktiga omgivning. Ställningen som självständig köping och det växande antalet invånare gjorde det ändå nödvändigt att planlägga tomter också för service. Efter kriget började de stora villornas tid vara förbi. I Grankulla började man bygga egnahemshus som var större än i genomsnitt. Köpingen blev betydligt större när Kasabergsområdet anslöts till Grankulla 1957. I Kasabergsområdet gäller ännu stadens äldsta detaljplan från 1959. Otto-I. Meurmans detaljplaner från 1960 talet förde med sig inte bara ett effektivare småhusbyggande i Grankulla utan också områden med flervåningshus och radhus. Som en symbol för köpingen uppfördes ett tornhus i 7 våningar i centrum och flera flervåningshus i Kasabergsområdet. Det finns ett flertal Meurmanska detalj- 4

planer särskilt från åren 1964-65 som fortfarande är i kraft och de fortsätter att styra byggandet i Grankullas småhusområden. År 1972 blev Grankulla stad. Man började förnya de gamla detaljplanerna efter principen att minska byggnadstätheten. Dessa detaljplaneändringar gjordes särskilt kring Gallträsk och i stadens norra delar. År 1992 godkände stadsfullmäktige en markdispositionsplan (Masu 1) för hela Grankulla stads område där de principer fastställdes som skulle följas i detaljplaneändringar. I småhusområden syftade Masu 1 till att minska byggrätten, likväl så att antalet bostäder skulle förbli oförändrat. I den 2004 godkända markdispositionsplanen (Masu 2) avstod man från målet att minska byggrätterna. Den stora andelen småhus och närheten till naturen är fortfarande betecknande för stadsbilden i Grankulla. Det främsta målet för markanvändningen i Grankulla är att bevara och förenhetliga den nuvarande markanvändningsstrukturen. Dagens stadsplanering syftar till en modern villastad med beaktande av miljövärden och traditioner. Grankulla centrum byggs allt tätare och mer stadslikt. Tyngdpunkten i planläggningen ligger på produktionen av flervåningshus i centrum och längs banan i närheten av stationerna. PLANLÄGGNINGSLÄGE Nästan alla områden i staden har i dag en gällande detaljplan. Inom stadens område finns ca 130 under olika tider fastställda detaljplaner varav de flesta inkluderar kvartersområden för småhus. Detaljplanerna täcker ca 565 ha, dvs. 94 % av stadens område. För planeringen av markanvändningen betyder det att befintliga detaljplaner och planer revideras att motsvara de förhandenvarande behoven. Av detaljplaneområdet är ca 294 ha byggnadsmark, dvs. litet över hälften. Nästan 30 % av stadens areal är rekreationsområden. Det finns 986 planlagda byggnadstomter och deras areal är i medeltal 2977 m 2. Det genomsnittliga tomtexploateringstalet är 0,30 och områdesexploateringstalet 0,15. Antalet bostäder i detaljplanerna är 4220, dvs. i genomsnitt 4,3 per tomt. Den sammanlagda byggrätten i planerna är ca 855 000 m 2 vy. (Markanvändning enligt detaljplanerna, se bilaga 1) Detaljplanlagda områden efter användningsändamål 2009. 5

BEFOLKNING Invånarantalet i Grankulla har inte ändrats märkbart på 2000-talet. I början av 2008 hade staden 8530 invånare. En typisk Grankullafamilj består av föräldrar som är över 35 år och deras barn i skolåldern. En annan stor åldersgrupp är invånarna över 55 år. Däremot finns det få unga, vuxna i studieåldern och unga familjer med barn i dagvårdsåldern. Befolkningsutveckling i Grankulla 2000 2008. Befolkningens åldrande är en klar trend i Grankulla. Under de senaste åren har andelen 65 år fyllda stigit till över 16,3 procent, vilket är mer än i genomsnitt i huvudstadsregionen eller hela landet. För att folkmängden ska bibehållas på den nuvarande nivån krävs att bostadsytan ökar årligen med 1,2 procent. Under de senaste åren har invånarantalet i åldersgruppen 55-64 år slutat att minska. Antalet barnlösa familjer ökar. Under de tio senaste åren har antalet barn i dagvårdsålder minskat med omkring 20 % och nativiteten har sjunkit. Den minsta åldersgruppen i Grankulla är invånare i åldern 25-29 år och den här gruppens andel har fortsatt att sjunka. BOSTADSBESTÅND OCH BOENDENIVÅ Vid utgången av 2008 fanns det i Grankulla sammanlagt 3349 fast bosatta bostäder. Den genomsnittliga bostadsarealen per person var 46,8 m 2. Siffran har stigit jämnt ända till dags dato. Bostadsarealen per invånare är klart större i Grankulla än i de övriga kommunerna i huvudstadsregionen eller i hela landet där motsvarande siffror år 2008 var: Esbo 35,95 m 2, Helsingfors 34,24 m 2, Vanda 34,62 m 2 och hela landet 38,64 m 2. 6

En stor del av Grankullaborna bor i småhus. År 2008 var den genomsnittliga arealen i fristående småhus ca 175 m 2 och i radhus eller kopplade hus 105 m 2. I flervåningshus var den genomsnittliga bostadsytan ca 69 m 2. Den genomsnittliga arealen per bostad i Grankulla var 114,6 m 2, medan motsvarande siffra i hela landet var 79,1 m 2 och i huvudstadsregionens övriga kommuner 63 81 m 2. (Källa: Statistikcentralen) Antalet bostäder i Grankulla efter hustyp år 2008. 2.2 PLANERINGSLÄGE GENOMFÖRANDEPROGRAM FÖR MARKANVÄNDNING, BOENDE OCH TRA- FIK I HELSINGFORSREGIONEN 2017 (MBT-2017) Helsingforsregionens delegation för markanvändning, trafik och boende (MBTsamarbete) har utarbetat ett genomförandeprogram för 2008-2017. Utgående från målen i programmet har en avsiktsförklaring ingåtts mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen för att öka bostads- och tomtutbudet. Enligt avsiktsförklaringen är det regionala målet att under tioårsperioden bygga 12 000 13 000 bostäder per år. Målet är att 20 % av nybyggnationen i områdets kommuner ska vara statsstödd hyresbostadsproduktion. Byggandet i Grankulla har redan framskridit långt och med beaktande av huvudstadsregionens mål. Den småhusdominerade stadsstrukturen som stöder sig på goda trafikförbindelser, i synnerhet spårtrafiken, motsvarar väl huvudstadsregionens gemensamma riktlinjer. Grankulla har inom MBT-samarbetet förbundit sig till en produktion av 600 bostäder under tioårsperioden. Markanvändningskalkylerna baserar sig på att befolkningen kan öka till ca 10 000 invånare fram till år 2020. Under tioårsperioden skulle det innebära en ökning på 1200-1500 personer. Av de 600 bostäderna skulle 120 vara statsstödda hyresbostäder. Det här betyder en årlig produktion på i genomsnitt 60 bostäder, varav 12 är hyresbostäder. 7

MARKDISPOSITIONSPLAN 2004 (MASU 2) Principerna för utveckling av samhällsstrukturen och markanvändningen i Grankulla har framförts i den av stadsfullmäktige 13.12.2004 godkända markdispositionsplanen (Masu 2). I planen har stadens markanvändningsbehov granskats fram till år 2020. Centrala teman i Masu 2 är grönområden, den byggda miljön och trafiken. Grankullas egentliga höghusområden finns i centrum och dess närhet samt i Kasabergsområdet. Med avseende på boende har staden som mål i Masu 2 att bereda sig på att uppföra nya flervåningshus för bostäder i centrum. Dessutom strävar man efter att med detaljplaneändringar göra det möjligt att bygga låghus bl.a. för specialgruppers behov. Merparten av byggnadsmarken i Grankulla är småhusområde. Särskilt i småhusområdena enligt de äldsta detaljplanerna finns det ännu möjligheter till kompletterande byggande. Målet för Masu 2 är att bevara den öppna, gröna stadsstrukturen och karaktären av villastad i Grankullas småhusområden. Vid planläggningen av småhusområden har praxis i Grankulla varit att antalet bostäder fastställs i detaljplanen. Principen i Masu 2 är att byggrätten på tomterna i småhusområden inte ökas genom planändringar, men att den på större tomter kan fördelas friare mellan bostäderna (bl.a. Meurmans planer från 1964). Plankartan i markdispositionsplanen 2004 (Masu 2). Utvecklingsbilden för markanvändning och boende kompletterar och uppdaterar de i Masu 2 framförda målen för markanvändningen. 8

BOSTADSPROGRAM 2008 2011 (-2017) I Grankulla stads bostadsprogram har man granskat stadens bostadspolitiska och planläggningsmässiga möjligheter och framfört riktlinjer för hur bostadsproduktionen ökas under de närmaste tio åren. Bostadssituationen i huvudstadsregionen har försvagats efter det att Masu 2 utarbetades. Man har kunnat skönja utflyttning från Grankula, särkilt i fråga om åldersgruppen 25-44 år. Därför strävar staden efter att i framtiden med hjälp av riktade planlösningar skapa mångsidigare bostadsutbud än tidigare. Ökningen av antalet bostäder har under de senaste åren baserat sig främst på småhusbyggande. Utvecklingen av centrum gör det möjligt att bygga också flervåningshus och öka antalet bostäder exceptionellt mycket under de närmaste åren. Området kring Björkgårds station och Industrivägens område kommer också att vara utvecklingsområden där det strukturellt finns plats för ytterligare bostadsbyggande. Enligt de gällande detaljplanerna finns det ganska bra möjligheter till tillbyggnad också i småhusområden. I bostadsprogrammet kartläggs de viktigaste nya bostadsproduktionsområdena. Utgående från kartläggningen kan man konstatera att Grankullas förbindelse att skapa produktionsförutsättningar för 600 bostäder under en tioårsperiod kan verkställas. 3. MÅL OCH MÖJLIGHETER 3.1 FRAMTIDSUTSIKTER FÖR BOENDE Nedan har samlats allmänna framtidsutsikter för boende: Nya bostäder behövs fortfarande Den regionala strukturförändringen och flyttningsrörelsen kommer att fortsätta i Finland under de närmaste åren. Följden är att bostäder blir tomma i avfolkningsområden och byggandet av nya bostäder för inflyttare fortsätter i tillväxtcentra. Bostadskvaliteten förbättras och boenderymligheten ökar Den statistiska boenderymligheten och bostädernas genomsnittliga areal ökar, men långsamt. Bostädernas tekniska nivå, apparater och teknik utvecklas. Invånarna åldras Både invånarna och bostäderna åldras och därför behövs mångsidigt servicebostadsbyggande och renoveringar av befintliga bostäder. Boendet differentieras Skillnaderna i boende ökar. Kommunerna konkurrerar om goda invånare. Eftertraktade invånare är unga, aktiva, arbetande, välutbildade och samhällstillvända. Konsumtions- och placeringsandelen i boende fortsätter att stiga och bo- 9

ende är relativt dyrt också framdeles. En del av de bostadsbehövande klarar sig inte utan stöd för boendet, och socialt boende till ett rimligt pris behövs. Efterfrågan på mångsidigare bostäder och boendeformer ökar, men s.k. normala bostäder efterfrågas fortfarande mest. Boendet förväntas vara flexibelt Boendet ska svara mot invånarnas skiftande livssituationer och familjeförhållanden. Bostadshusen och bostäderna bör konstrueras så att de är flexibla. Olika boendeformer för olika behov I olika livsskeden behövs olika slags bostäder. Olika åldersgrupper och olika hushåll har olika behov i fråga om boendeform. Hyresboende och delägarboende blir alternativ till ägarboende. Förväntningarna på stadsmiljön ökar Det ställs allt högre krav på miljöns kvalitet, säkerheten och servicen. Det här gäller i synnerhet familjer med barn i dagvårds- och skolåldern. Människorna rör sig mera Människorna fortsätter att röra sig mer både i arbetet och på fritiden. Man bör gynna boende som stöder sig på kollektivtrafik. Invånarnas önskemål i fråga om boende är fortfarande konservativa Finländarnas förhållande till boende är vardagligt praktiskt. Finland urbaniseras, men efterfrågan på stadsnatur växer. Efterfrågan är i allt större utsträckning inriktad på olika former av stadssmåhus och stadsvillor. 3.2 SÄRDRAG I FRÅGA OM BOENDE BEFOLKNINGENS ÅLDERSSTRUKTUR Med hjälp av bostadsutbudet strävar staden efter att korrigera den snedvridna åldersfördelningen hos Grankullas befolkning. I Grankulla behövs bostäder för i synnerhet 25-29-åringar och barnfamiljer med barn i dagvårdsåldern. Barnfamiljerna kan bidra till att befolkningens medelålder sjunker. För ensamstående lämpar sig enrummare och små tvårummare, för unga par bostäder med 2-3 r+k och för unga barnfamiljer 3-4 r+k. De för unga vuxna, studerande och barnfamiljer avsedda bostäderna bör ha ett rimligt pris. Därför är det motiverat att öka också antalet hyresbostäder och olika slags delägar- och tjänstebostäder. TILLBYGGNAD I SMÅHUSOMRÅDEN Småhustomterna i privat ägo byggs på markägarnas villkor. Inom det privata småhusbyggandet i Grankulla uppförs i genomsnitt ca 10-20 bostäder per år. I den här utvecklingsbilden har man utrett mängden outnyttjad byggrätt enligt detaljplanen i småhusområden och byggrättens placering. Av de ofullständigt bebyggda tomterna har de tomter kartlagts på vilka man enligt den nuvarande planen kan bygga fler bostäder, vilket beskriver möjligheterna att bygga småhusområdena tätare. 10

Det finns drygt 880 småhustomter i Grankulla, och den sammanlagda byggrätten på tomterna är ca 555 000 m 2 vy, dvs. ca 65 % av den planlagda byggrätten. Det har planlagts 2500 bostäder på småhustomterna, dvs. 60 % av antalet bostäder i alla planer. Antalet helt obebyggda småhustomter är 67. Den sammanlagda byggrätten på dessa tomter är 35 000 m 2 vy och antalet bostäder 180. Det finns 195 ofullständigt bebyggda småhustomter på vilka det är möjligt att bygga fler bostäder utgående från den återstående byggrätten och antalet bostäder. Merparten av dessa är tomter för två bostäder på vilka bara en bostad har byggts. Enligt de nuvarande detaljplanerna är det möjligt att bygga ytterligare ca 260 bostäder på de ofullständigt bebyggda tomterna. Det här innebär en tilläggspotential på ca 650 invånare. (Obebyggda eller ofullständigt bebyggda bostadstomter, se bilaga 2) 3.3 TJÄNSTER HUR EN ÖKNING AV INVÅNARANTALET INVERKAR PÅ SERVICEBEHOVET Målet är att staden har ca 10 000 invånare fram till år 2020. Enligt gällande detaljplaner och aktuella detaljplaneprojekt är det möjligt att bygga ca 1 000 nya bostäder under den följande tioårsperioden, vilket betyder en ökning på ca 2 000 invånare. Nedan granskas hur en ökning av invånarantalet inverkar på behovet av offentliga tjänster. (Nuvarande kommunala bastjänster, se bilaga 3) HÄLSOVÅRD OCH SJUKVÅRD Nuläge Grankulla hälsocentral svarar för primärvården för Grankullaborna. Hälsocentralens vårdavdelning med 30 vårdplatser finns i Ekkulla vid Klappträsk. Dessutom har Grankulla nio vårdplatser på Bolarskogs sjukhus i Esbo. 11

Utvecklingsbehov Dimensioneringen i den kommunala hälsovården är i genomsnitt en läkare och en skötare per 2 000 invånare. De nuvarande hälsocentralslokaliteterna räcker till också för ett framtida större invånarantal, särskilt om administrationen inom hemoch institutionsvården flyttar till andra lokaliteter. ÅLDRINGAR OCH ANDRA SOM BEHÖVER SERVICEBOENDE Nuläge Grankulla stad har på flera ställen vårdplatser som huvudsakligen är avsedda för äldrebefolkningen: Villa Anemone är ett vårdhem med 20 platser som är avsett främst för demenspatienter, Villa Apollo är ett servicehus som består av 16 bostäder och ett grupphem för 6 personer och Villa Breda är ett ålderdomshem med 17 platser. På Villa Bredas tomt finns dessutom 30 för Grankullapensionärer avsedda hyresbostäder. I Brandkårsvägens pensionärshus har staden 18-20 bostäder och i Casa Senior tre hyresbostäder. Utöver de egna enheterna köper staden såväl institutionsvård som serviceboende också av utomstående serviceproducenter. Utvecklingsbehov I och med att befolkningen ökar och åldras kommer behovet av serviceboende att växa avsevärt. De lösningar som staden väljer för tjänsteproduktionen inverkar då betydligt på stadens behov av lokaler. För dem som behöver serviceboende bör det finnas ett urval av olika boendealternativ, eftersom deras behov är olika. För att göra vårdkostnaderna rimligare och förbättra vårdkvaliteten borde man centralisera de nuvarande spridda tjänsterna. En arbetsgrupp som bereder en strategi för äldreomsorgen funderar som bäst över åtgärder för ordnande av tjänsterna inom äldreomsorgen. Som ett alternativ när servicen inom äldreomsorgen utvecklas har det framförts att boende som kräver vård dygnet runt ska koncentreras till ett nytt service- och boendecentrum som byggs på Villa Bredas tomt. Servicecentret skulle nås lätt också från de nya höghusområdena i centrum. Med en befolkningstillväxt på 2000 invånare skulle centret på Villa Bredas tomt ändå inte räcka till för att täcka stadens hela behov av serviceboende. I framtiden borde det göras möjligt att producera också privat serviceboende nära servicen i centrum. Den av staden ägda tomten för flervåningshus vid Junghansgränden, som är på gångavstånd från servicen i affärscentrum, skulle lämpa sig bra för privat servicebostadsproduktion. Enligt den gällande planen är det möjligt att bygga sammanlagt ca 30 bostäder samt serviceutrymmen och andra allmänna utrymmen på tomten vid Junghansgränden. DAGHEM Nuläge Staden har 8 egna daghem och köper tjänster av 2 daghem. Sammanlagt har dessa ca 470 dagvårdsplatser. Därutöver finns det ett privat daghem i Grankulla. Daghemmen har kapacitet för att betjäna den nuvarande folkmängden. Det nya daghemmet i Kasaberget ökar i någon mån antalet dagvårdsplatser. 12

Utvecklingsbehov Ökar antalet invånare i Grankulla med 2000, betyder det med den nuvarande åldersfördelningen att det behövs ytterligare 140 dagvårdsplatser. En sådan ökning av invånarantalet förutsätter att minst två nya dagvårdsenheter byggs. I framtiden skulle antalet daghem kunna minskas och enheternas storlek ökas. Med tanke på markanvändningen bör staden bereda sig på att bygga större dagvårdsenheter i områdena Björkgård, Sansåker och Kasaberget (se bilaga 4). SKOLOR Nuläge Grankulla har tre finskspråkiga och tre svenskspråkiga skolor. De finskspråkiga lägre årskurserna (1-6) finns i Mäntymäen koulu, som har 321 elever 2009. Granhultsskolan är en svenskspråkig lågstadieskola med 357 elever. I Kasavuoren koulu finns de finskspråkiga högre årskurserna (7-9) med 313 elever. Det svenskspråkiga högstadiet Hagelstamska skolan har 290 elever. Det finskspråkiga gymnasiet Kauniaisten lukio finns i anslutning till Kasavuoren koulu och har 375 elever. Gymnasiet Grankulla samskola är ett svenskspråkigt gymnasium med 287 elever. I de finskspråkiga skolorna kommer 60 % av eleverna i högstadiet och 69 % av eleverna i gymnasiet från Esbo. I de svenskspråkiga skolorna är 64 % av eleverna i högstadiet och omkring hälften av eleverna i gymnasiet Esbobor. Utvecklingsbehov En befolkningstillväxt på 2000 invånare skulle med den nuvarande åldersfördelningen innebära att elevantalet ökar med 360, varav de lägre årskursernas andel är 180 elever, de högre årskursernas 90 elever och gymnasiets 90 elever. Ytterligare undervisningsgrupper skulle behövas på nästan alla årskurser och särkilt för de lägre årskurserna skulle det behövas också tilläggslokaliteter. En lösning kunde vara exempelvis en tillbyggnad av Kasavuoren koulu. ARBETSPLATSER OCH AFFÄRS- OCH KONTORSLOKALERNAS UTVECKLING Arbetsplatserna i Grankulla är till största delen inom affärs- service- och kontorssektorn. Det finns bara ett litet antal industriarbetsplatser vid Industrivägen. Läget har en stor inverkan på uppförandet av affärs- och kontorsbyggnader, och därför är det viktigt att de placeras vid goda kollektivtrafikförbindelser. Därför kommer tomterna för industri-, affärs- och kontorsbyggnader vid Industrivägen att ändras till att användas för bostäder, med undantag för en tomt. Byggandet av affärs- och kontorshus koncentreras till stadens centrum främst i närheten av stationen, där de har de bästa förutsättningarna att verka. När servicestationstomten vid Grankullavägen nära centrum ändras till affärs- och kontorstomt ökar antalet arbetsplatser i staden. Affärslokaliteter kan byggas i liten utsträckning också i närheten av Björkgårds station. 13

4. UTVECKLINGSBILD 4.1 VISION FÖR BOENDE OCH MARKANVÄNDNING FRAMTIDA BOENDE I GRANKULLA Grankullas allmänna karaktär som ett grönt villasamhälle är en viktig imagefaktor och bör bevaras. Grankulla borde erbjuda mångsidiga boendealternativ för nuvarande och kommande invånare i olika livsfaser. Särskild vikt bör fästas vid barnfamiljer och de invånare som behöver tjänster i sitt boende. Boendeformerna bör göras mångsidigare än i dag genom att i behövlig utsträckning öka antalet flervåningshus, små bostäder, hyresbostäder och ARA-bostäder. STRATEGI FÖR STADSSTRUKTUREN Grankullas byggda miljö kompletteras inom den nuvarande stadsstrukturen. Parkoch grönområdesnätverket bevaras oförändrat samtidigt som dess kvalitet förbättras. Staden effektiverar markanvändningen vid goda kollektivtrafikförbindelser genom att öka produktionen av flervåningshus och kopplade bostäder. I småhusområden stöder staden genomförandet av de nuvarande detaljplanerna på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt enligt dagens krav. UTVECKLINGSOMRÅDEN Stadens utvecklingsmål i fråga om markanvändningen riktas på åtta separat fastställda utvecklingsområden. I dessa områden är staden en aktiv aktör i detaljplaneändringarna. För närvarande är utvecklingsområdena antingen helt eller till största delen i stadens ägo. Nedanstående områden har valts som utvecklingsområden (se bilagorna 5 och 6): Centrumområdet Björkgårds område Åboledens område Industrivägens område Stationsvägen 44-46 Gallträsks södra sida Villa Bredas område Tomten på Juusvägen 9 14

4.2 UTVECKLINGSOMRÅDEN 1 CENTRUMOMRÅDET Nuläge Detaljplanen för centrum har reviderats i två faser. Detaljplaneändringen för affärscentrum (Centrum 1) blev färdig 2005 och området har börjat byggas. Detaljplaneändringen för området mellan järnvägsstationen, Tunnelvägen och Dalvägen samt områdena norr om järnvägen (Centrum 2) sker stegvis. För Dalvägens kvarter godkändes detaljplaneändringen 2008. Arbetet med att ändra detaljplanen för stationsområdet och dess omgivning samt områdena norr om järnvägen pågår. Genom de nya detaljplanerna för affärscentrum och Dalvägens kvarter har sammanlagt 5 nya affärs/flervåningshustomter planlagts i centrum. Dessa omfattar totalt 23 650 m 2 vy för boende i ca 230 bostäder i flervåningshus. Illustration av Dalvägens kvarter. Utvecklingsbild I samband med att stadsbanan byggs flyttas Grankulla station västerut. I s.k. Banarbetarnas kvarter anvisas ca 5000 m 2 vy bostads- och kontorsbyggnation, dvs. ca 50 bostäder. Anslutningsparkeringsplatserna (ca 250 platser) koncentreras längs Helsingforsvägen, där det också byggs en enhet för dagligvaruhandel. Vyn från Stationsvägen mot stationshuset bör bevaras och framför affärsbyggnaden bör en öppen plats anläggas. Om de befintliga träden i området inte kan bevaras, ska det förutsättas i planen att fullvuxna träd ska planteras i stället för dem. Kontorslokaler byggs också längs Tunnelvägen söder om banan. Stationsområdet planläggs så att stationshuset och dess omgivning bevaras men att man får fungerande affärsverksamhet i stationshuset. 15

2 BJÖRKGÅRDS OMRÅDE Nuläge Största delen av området vid Björkgårds station och dess omgivning saknar detaljplan. På bägge sidor av Bredaporten har sammanlagt två kvarter för bostads- och affärsbyggnader planlagts med en total byggrätt på 2795 m 2 vy. Utvecklingsbild I området planläggs främst bostäder i flervåningshus och några affärslokaler. Flervåningshusen kan ha ca 300 bostäder varav omkring 20 stadens tjänstebostäder. Ca 45 bostäder kan planläggas som ARA-produktion. Servicen i området ökas med en enhet för dagligvaruhandel och små servicelokaliteter. Området kan byggas ekologiskt. Med anledning av de goda kollektivtrafikförbindelserna kan målsättningen vara en dagvårdsenhet i området. Småhuskvarteret delas i små småhustomter (ca 15 st.) som kan anvisas för privat byggande. Illustration av planutkastet för Björkgård. 16

3 ÅBOLEDENS OMRÅDE Nuläge Området är inte planlagt. Åboleden, som innebär en betydande miljöolägenhet, löper genom området. Området gränsar till Esbo. Åboleden avskiljer området från Grankullas övriga struktur. Utvecklingsbild I nuläget kan boende inte planläggas för området på grund av miljöolägenheterna. Bäst skulle allmän verksamhet, såsom motionsanläggningar, lämpa sig för området. Vill man utveckla området kraftigt som en del av bostadsproduktionen i huvudstadsregionen, skulle en helhet för ca 3000-4000 invånare kunna planeras. Det här skulle innebära att Åboleden flyttas i en tunnel eller täcks. En kraftig ökning av antalet invånare skulle förutsätta en omvärdering av dimensioneringen av Grankullas tjänster. Flygbild av Åboledens område. 17

4 INDUSTRIVÄGENS OMRÅDE Nuläge Området har planlagts huvudsakligen för industri- och kontorsbruk. Dessutom finns det affärslokaler i området. Området har endast delvis byggts enligt planen. Även i fråga om det nuvarande byggnadsbeståndet kan lönsam verksamhet bedrivas bara på en tomt. Utvecklingsbild Området anvisas för bostadshus med undantag för en tomt. Det skulle kunna byggas ca 230 bostäder i området varav ca 30 ARA-produktion. För området bereds som bäst en detaljplaneändring där byggrätten i flervåningshus planeras bli 18 275 m 2 vy, vilket motsvarar ca 230 bostäder. Illustration av Industrivägens planförslag. 18

5 STATIONSVÄGEN 44-46 Nuläge I ett område som avgränsas av Stationsvägen, Vita Bandets väg och Gamla Åbovägen finns en rätt stor tomt som ägs av staden. Enligt den gällande detaljplanen kan det byggas bostadshus med en byggrätt på högst 3 300 m 2 vy på tomten. Antalet bostäder har inte fastställts i planen. Bostadskvarterets areal är ca 22 860 m 2. Stora höjdskillnader begränsar användningen av tomten. I markdispositionsplanen 2004 (Masu 2) har norra delen av tomten anvisats som grönområde. Utvecklingsbild Kvartersområdet skulle kunna byggas som en helhet genom att iaktta lågt byggande och ett exploateringstal på ca 0,25. Norra delen av tomten borde ändras till rekreationsområde, varvid arealen på den tomt som kan bebyggas minskar och byggrätten blir ca 3 500 4 000 m 2 vy. Flygbild av tomten vid Stationsvägen 44-46. 19

6 GALLTRÄSKS SÖDRA SIDA Nuläge Staden äger flera småhustomter som ännu inte bebyggts på södra sidan av Gallträsk. Förekomsten av en med stöd av naturvårdslagen fridlyst växt i området hindrar att området byggs fullt ut enligt den gällande detaljplanen. Utvecklingsbild Området skulle kunna utvecklas så att det blir möjligt att bygga bostäder där trots det fridlysta området. Byggvolymen måste likväl anpassas till villaprägeln kring Gallträsk. Byggandet bör följa villatraditionen och får inte bli för massivt. I området skulle det kunna uppföras några stora villor med flera bostäder samt eventuellt effektivare småhusbebyggelse längs en del av Kavallvägen. Flygbild av området vid Gallträsks strand. 20

Det föreslagna fridlysta området vid Gallträsks strand och nuvarande markanvändning. 21

7 VILLA BREDAS TOMT Nuläge Den nuvarande detaljplanen för Villa bredas tomt tillåter uppförande av 4 000 m 2 vy allmänna byggnader för stadens bruk på den 12005 m 2 stora tomten. I dag finns servicecentret Villa Breda och pensionärsbostäder på tomten. Bostäderna rivs i samband med tillbyggnaden. Utvecklingsbild En betydlig ökning av serviceboende som kräver vård dygnet runt är möjlig på tomten. Ståndpunkt till byggvolymen och boendeformerna tas utgående från den äldrepolitiska strategin, där den åldrande befolkningens boendebehov utreds. Villa Bredas tomt. 22

8 JUUSVÄGENS TOMT Nuläge Bredvid de nuvarande ungdoms- och studerandebostäderna finns tomt 3-30-2, som ägs av staden. Tomtens areal är 3609 m 2. I den gällande detaljplanen har tomten planlagts som småhustomt där antalet bostäder är tre och våningsytan 600 m 2. Utvecklingsbild Tomten bevaras enligt detaljplanen som småhustomt, men det är möjligt att höja tomtens exploateringstal så att flera småhus kan byggas på tomten. Det är möjligt att placera en kvartersplan vid Juusvägen, varvid områdets barnfamiljer skulle få aktivitetsplatser. Juusvägens tomt. 23

4.3 SAMMANDRAG OCH GENOMFÖRANDEPROGRAM I tabellen nedan har samlats en kalkyl över volymen på det uppförande av bostäder och affärs- och kontorsbyggnader som genomförs under denna utvecklingsperiod (2009-2017) samt tidsschemat för genomförandet. Område nr Områdets namn bostadsyta m 2 vy antalet bostäder affärs/ kontorslokalers våningsyta m 2 vy Tidpunkt för byggande 1 Centrumområdet 27 650 280 7 650 2007 2014 2 Björkgårds område 25 850 316 1 400 2013 2015 4 Industrivägens område 18 275 230 2 210 2011 2013 5 Stationsvägen 44-46 3 500 30-2017 - 6 Gallträsks södra sida 4 000 15-2016 - 8 Juusvägens tomt 1 500 20-2016 - Sammanlagt 80 775 891 11 260 Tabell över den årliga bostadsproduktionen inom hela staden under utvecklingsperioden och dess inverkan på invånarantalet i Grankulla: Antalet nya bostäder och befolkningsökning: År Nya bostäder antal Befolkningsökning Invånarantal 2009 103 206 8706 2010 100 200 8906 2011 136 272 9178 2012 143 286 9464 2013 132 264 9728 2014 176 352 10080 2015 113 226 10306 2016 151 302 10608 2017 57 114 10722 Sammanlagt 1111 2222 24

Av staden ägda obebyggda tomter som inte ingår i utvecklingsområdena Grankulla stads utvecklingsbild för markanvändning och boende BILAGA 7 a Området på kartan Fastighets- eller planbeteckning Adress Användningsändamål enligt planen Areal m 2 Byggrätt m 2 vy Exploateringstal e 1 23500200110012 Bolagsgränden 6 AO-5 2 240 400 0.18 2 23500200160018 Torngränden 4 AO-5 1 129 250 0.22 3 23500200170008 Torngränden 3 AO-5 2 297 460 0.20 4 23500200180014 Djurbergsrån 4 AO-6 1 124 200 0.18 5 23500200180016 Jondalvägen 16 AO-6 1 000 200 0.20 6 23500202100003 Junghansgränden 3 AK-4 4 578 2 500 0.55 7 23500303210001 Keragränden AM 1 345 1 344 1.00 8 23500303250001 Martagränden 2-4 Y-3 12 450 3 245 0.26 9 23500500790005 Bredavägen 66 AO 1 121 450 0.40 10 23500501350008 Bredavägen 83 AO 2 2 107 670 0.32 11 23500501370001 Yrjö Liipolas väg 16 AO 5 1 742 300 0.17 12 23500501380007 Marcus Collins gränd 11 AP-3 4 579 900 0.20 13 23500501330001 Magnus Hagelstams väg 1 AL 1 819 606 0.33 14 23500608000002 Bastbacken 5 AO-8 976 200 0.20 15 23500608100001 Alpgränden 3 AO-8 1 245 200 0.16 16 23500608100003 Alpvägen 15 AO-8 1 265 200 0.16 17 23500608100004 Alpvägen 17 AO-8 1 595 200 0.13 18 23500700920013 Norra Mossavägen 1 AR-4 2 813 1 250 0.44 19 23500700950005 Elevhemsvägen 13 AP 9 350 800 0.09 20 23500811140001 Krogbergsvägen 4 A-2 1 594 500 0.31 Sammanlagt 56 369 14 875 0.28