BARNHÄLSOVÅRD I HALLAND 2013

BARNHÄLSOVÅRD I HALLAND 2013 Barnrapport

Denna rapport 1 är en sammanfattning av verksamheten vid Hallands barnavårdscentraler under 2013. Vår förhoppning är att rapporten, som ges ut årligen, ska ge en fortlöpande bild av verksamhet och verksamhetsutveckling inom barnhälsovården i Region Halland. Den ska även ge underlag till en utvärdering av verksamheterna. På detta sätt kan den bidra till att uppfylla barnhälsovårdens vision: Alla förskolebarn i Halland ska erbjudas en över länet likformig, evidensbaserad barnhälsovård av högsta möjliga kvalitet. Verksamheten vid barnavårdscentralerna är inget utan det hängivna arbete som alla BVC-sjuksköterskor lägger ner, både i sitt arbete med barnen och insamlandet av denna statistik, och vi vill därför rikta ett stort: TACK till alla BVC-sjuksköterskor i Halland! Kungsbacka den 29 april 2014 Bernt Alm Barnhälsovårdsöverläkare Gerd Almquist-Tangen barnhälsovårdsutvecklare Mona Källqvist Andersson Barnhälsovårdsassistent 1 Använd gärna uppgifter från denna rapport, men kom alltid ihåg att ange källan (Barnhälsovård i Halland 2013, Barnhälsovårdsenheten Region Halland). 1

Innehåll Sammanfattning... 3 Barnavårdscentralerna i Halland... 4 Rapportens syfte... 4 Barnhälsovårdsenheten... 5 Bakgrund... 5 Barnhälsovårdsenhetens roll idag... 5 Framtidens utmaningar... 7 Nationella uppgifter... 8 Amning, vaccination och föräldrars rökvanor... 8 Lokala uppgifter... 9 Verksamhets- och kvalitetsdata på BVC... 9 Halland 2013... 11 Lokala uppgifter... 13 Födelsetal i Halland... 13 Barn inskrivna på BVC i Halland... 13 Föräldrastöd på BVC... 15 Hembesök hos nyfödda... 15 Föräldragrupper... 16 Nedstämdhet efter förlossningen... 17 Besök på förskolor... 17 Hörselscreening... 18 Tal- och språkbedömning vid 3 år... 21 4-årskontrollen... 21 Undersökningar... 22 Remisser... 23 Skolförberedande undersökning... 25 Nationella uppgifter... 27 Amning... 27 Rökvanor hos föräldrar... 29 Vaccinationer... 30 Personalresurser... 33 Läkare och sjuksköterska... 33 Utbildning... 36 Mödra-barnhälsovårdspsykologer... 36 Tillgång till barnhälsovårdspsykolog... 37 Vårdtyngd... 40 Utbildningar 2013... 43 Tabellbilaga... 44 2

Sammanfattning I december 2013 fanns i Region Halland 24 973 inskrivna förskolebarn. Detta innebär en ökning med 229 barn, motsvarande 0,9 % jämfört med år 2012. Under året skrevs 3 278 barn in på barnhälsovården i Halland. Idag finns det 50 barnavårdscentraler i länet, jämfört med 56 förra året. På dessa tjänstgör 104 sjuksköterskor och 90 läkare. Ett fortsatt problem för Hallands barnavårdscentraler är att endast 20 enheter av 50 uppfyller de riktlinjer för läkarens och sjuksköterskans verksamhet på barnavårdscentral som antogs av landstingsstyrelsen den 17 december 2007 och som ingår i modellbeskrivningen för Vårdval Halland. Detta är allvarligt och en indikation på att barnpengen inte kommer barnen tillgodo, utan används på ett sätt som inte är avsett. Resultatet är att barnkompetensen urholkas och risken för medicinska felbedömningar ökar genom att barnen får mindre tid än de egentligen borde få. 1 På alltför många ställen måste BVC-sjuksköterskorna därför lägga långt mer än halva sin arbetstid på vuxenpatienter. Detta är sedan länge, trots modellbeskrivningens riktlinjer, ett problem. Antalet så små barnavårdscentraler är i år visserligen endast 13, jämfört med 26 förra året, men det finns fortfarande mycket att göra ur bemanningsaspekten och för barnkompetensen. Halland ligger som tidigare väl till jämfört med nationell BVC-statistik, men spridningen är stor mellan kommunerna. Sedan många år ser vi att rökning i barns hemmiljö minskar något och totalt sett är i nivå med siffrorna för riket. Vaccinationstäckningen är bättre i Halland än i riket. Vi ser en liten nedgång i andelen barn som ammas vid fyra månaders ålder, men även detta ses i riket som helhet. Det föräldrastöd som erbjuds på BVC i form av form av föräldragrupper fungerar väl och har de senaste åren förbättrats väsentligt, men den del som består av kontakter med förskola kan ökas. Täckningsgraden för besök på förskolor varierar kraftigt (från 0 till 100 %), vilket dels beror på att fördelningen av förskolor på vårdenheterna är påtagligt ojämn och dels på att intresset för detta samarbete varierar bland kommunernas förskolepersonal. För att uppnå en bättre förebyggande hälsovård i förskolan behöver fördelningen av förskolor jämnas ut mellan barnavårdscentralerna och kontakterna med förskolan förstärkas. Statistiken för hembesök visar att alla kommuner nu ligger över målet i modellbeskrivningen efter införandet av vite för brister i måluppfyllelsen. Tal och språkscreening vid 3 år, fyraårsundersökningen och den skolförberedande undersökningen vid 5 år är alla väl fungerande. Statistiken över barnhälsovårdspsykologernas verksamhet lämnar mycket i övrigt att önska. I år har vi fått in mer uppgifter än tidigare, men skillnaderna är fortfarande stora. Huvudintrycket är att det finns mycket stora olikheter i barnhälsovårdspsykologernas verksamhet, vilket avspeglar sig i tillgången till psykologer för Hallands förskolebarn. 1 Mötet med barnet. Barnkompetens inom hälso- och sjukvården. Regeringskansliet. Karlskrona 2005. 3

Barnavårdscentralerna i Halland Alla förskolebarn i Sverige har rätt till en kostnadsfri hälsovård. Denna bedrivs på landets barnavårdscentraler och följer ett av Socialstyrelsen fastställt nationellt program 1. I detta program ingår bl. a. vaccinationer, undervisning i hälsovård såväl individuellt som i grupp, samt hälsokontroller och utvecklingsbedömningar vid specificerade åldrar. Det är dock ålderstiget och en förnyelse i form av ett Vägledningsdokument som utformats i samarbete mellan Socialstyrelsen och barnhälsovårdens professioner utgavs alldeles nyligen, i april 2014. Detaljerade metodbeskrivningar kommer att återfinnas på Rikshandboken Barnhälsovård 2. Vid årsskiftet 2013/2014 var 24973 barn inskrivna på Hallands barnavårdscentraler. Detta är en ökning med 229 barn sedan 2012/2013. Procentuellt motsvarar detta en ökning med 0,9 %. Antalet mantalsskrivna var den 1 december 25314, vilket innebär att ungefär 98,7 % av barnen var inskrivna på någon barnavårdscentral. Under året föddes 3278 barn, vilket är 13 färre än år 2012 (se figur 1). Svårigheten med en exakt beräkning av antalet barn beror på att barn mantalsskrivna i Halland kan vara inskrivna på BVC i en annan kranskommun och tvärtom. Även barn till asylsökande kan vara svårberäknade eftersom de kan vara inskrivna på en BVC utan att vara mantalsskrivna i kommunen. Riktlinjer för BVC-verksamheten finns från och med den 17 december 2007 i skriften Barnhälsovården i Landstinget Halland Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring, där hänvisning ges till Skydda skyddsnätet (SoS) och Metodbok för BVC i Halland. Dessa riktlinjer har utarbetats av Barnhälsovårdsenheten och fastställts av landstingsstyrelsen. Modellbeskrivningen för Vårdval Halland anger att vårdenheten skall följa dessa. Rapportens syfte Rapporten ska återspegla det hälsofrämjande arbete som bedrivs på barnavårdscentralerna i Halland. Genom att en sådan rapportering har skett under en lång rad av år kan också förändringar, till exempel av vaccinationstäckning, rökning i barnets närhet och amningsfrekvens, följas över tid. Rapporten utgör därför ett underlag för det kvalitetsarbete och utvecklingsarbete som ständigt utförs inom barnhälsovården. Rapporten kan användas vid analys och tolkning av hälsodata samt vid förändringsarbete inom barnhälsovården, men också som utgångsläge för nya studier och utvecklingsarbete. I Vårdval Halland kommer rapporten att vara till stöd vid uppföljningen av barnavårdscentralernas resultat. Rapporten är ett medel för att uppnå barnhälsovårdens vision: att alla barn i Halland ska erbjudas samma evidensbaserade barnhälsovård av högsta möjliga kvalitet. 1 Hälsovård för mödrar och barn inom primärvården, SoS 1981:4, Hälsoundersökningar inom barnhälsovården (Allmänna Råd, SoS, 1991:8), Kvalitetssäkring av BHV 1994:14 Socialstyrelsen. 2 http://www.rikshandboken-bhv.se/ 4

Barnhälsovårdsenheten Bakgrund I Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring för Barnhälsovården i Landstinget Halland, fastställda av landstingsstyrelsen den 17 december 2007 slås fast att dessa ska ligga till grund för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring av barnhälsovården i Halland. I modellbeskrivningen för Vårdval Halland preciseras att vårdenheten skall Bedriva barnhälsovård enligt gällande riktlinjer och utifrån barnets och familjens behov. Detta konkretiseras i Barnhälsovården i Hallands vision att alla förskolebarn i Halland skall erbjudas en över länet likformig, evidensbaserad barnhälsovård av högsta möjliga kvalitet. Barnhälsovårdsenheten har funnits i landstinget Halland sedan januari 2006. Den består av barnhälsovårdsöverläkare, barnhälsovårdsutvecklare och barnhälsovårdsassistent på vardera 50 % och skall arbeta länsövergripande. Barnhälsovårdsenhetens roll idag Att samla in, analysera och bearbeta hälsodata och prestationsbeskrivningar från BVC Barnhälsovårdsenheten samlar årligen in statistik som skall förse verksamhetschefer och politiker med en detaljerad bild av verksamheten och dess resultat, samt behovet av barnhälsovård. Dessa data presenteras varje år i skriften Barnhälsovård i Halland ( Barnrapporten ). Att i enlighet med nationella program, författningar och handlingsplaner utarbeta riktlinjer och metoder för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på BVC. Under åren som gått har barnhälsovårdsenheten regelbundet försett BVC-personalen med utbildningsinsatser. Syftet med dessa har varit att försöka få den verksamhet som bedrivs vid barnavårdscentralerna att vara så likformig över länet som möjligt, byggd på den senaste kunskapen och i möjligaste mån evidensbaserad. Grundkurs: Årligen erbjuds en grundkurs i barnhälsovård som är öppen för alla personalkategorier som arbetar på BVC (sjuksköterska, läkare och psykolog). Vi har även försökt att stödja teamarbetet mellan dessa genom att periodvis ha företräde för de team som söker tillsammans. Det har varit ett stort tryck från läkare under ST-utbildning att få gå dessa kurser. Omfattningen har varit tre dagar och ambitionen har varit att täcka alla aspekter på BVCverksamheten. Som föreläsare har anlitats specialister från regionen, men även externa föreläsare har kunnat erbjudas. Idag har cirka 80 % av läkarna och sjuksköterskorna på Hallands barnavårdscentraler gått denna kurs (fig. 24) Amningskurs: Vi ser sedan ett antal år en sjunkande amningsfrekvens i riket. Sedan Hallands Tillväxtprojekt påvisat betydelsen av amningsproblem för tidig nedläggning av amning, har enheten sedan våren 2012 erbjudit en tredagars kurs i amningens alla aspekter, med särskild tonvikt på hur man hanterar amningsproblem. 2013 hade ca 60 % av Hallands BVCsjuksköterskor gått denna kurs. Barnhälsovårdsdagar: Varje år har vi erbjudit en heldagsutbildning för alla personalkategorier. 5

Dessa har givits i två pass för att alla skall ha möjlighet att gå. 2013 gavs föreläsningar om spädbarnsnutrition och tillväxt med fokus på barnets första halvår. Representanter för barnmatsindustrin deltog med en uppskattad utställning. Även Petra Jankov Picha från bloggen Att flaskmata föreläste. Professionsspecifik utbildning: På hösten erbjuds utbildningar i form av yrkesvisa halvdagar. Läkarna har fått specialutbildning om komjölksallergi, barnortopedi, neuropsykiatriska diagnoser på BVC, kardiologi och vaccination. Sjuksköterskorna har fått utbildning om amning och barns motoriska utveckling. Områdesträffar: Både vår och höst arrangerar BHV-enheten kollegiala träffar för BVCsjuksköterskorna kommunvis. Ämnen för dessa brukar vara senaste nytt, statistik och forum för frågor och diskussion. 2013 har även lokala träffar för vårdenhetscheferna prövats. Att vara en förmedlande länk mellan landstingens och kommunens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för förskolebarnen (0-5 år) I landstingets riktlinjer för barnhälsovård (se ovan) anges att det ska finnas utarbetade rutiner för samverkan med övriga aktörer, t.ex. mödrahälsovården, BB, skolhälsovården, habiliteringen, logopedin, socialförvaltningar och förskolor; dels länsövergripande och dels på varje enskild barnavårdscentral. För att tillgodose detta krav på samverkan har barnhälsovårdsenheten samarbetsmöten med företrädare för dessa verksamheter 1-2 gånger per år. Att ansvara för att stimulera och förmedla aktuell forskning och vägleda personal på BVC Två stora länsövergripande projekt som engagerar barnhälsovården är Språkkedjan och Tillväxprojektet (TP). Fördelarna som barnhälsovården får av dessa är både kort- och långsiktiga. Kortsiktiga genom att projekten bekostar en inte obetydlig del av BHV-personalens utbildning; under åren har flera föreläsningsdagar om barns språkutveckling och tillväxt kunnat erbjudas utanför barnhälsovårdsenhetens ordinarie utbud. Långsiktiga genom att projektens resultat kommer att komma barnhälsovården tillgodo i form av bättre metoder och tidigare upptäckt eller till och med prevention av språkstörning och tillväxtstörningar. Språkavvikelse hos ett litet barn innebär att barnet har svårigheter med språklig kommunikation, både i förståelse- och uttrycksförmåga. För många av dessa barn leder detta till problem med vuxna, i familjen, på förskola och skola och med jämnåriga. Sex procent av de barn som screenas vid 2.5 års ålder hade en avvikande språkutveckling och av dessa kan så mycket som 70 % ha andra betydande svårigheter såsom generella inlärningssvårigheter, ADHD eller autismspektrumstörning vid 7 års ålder. Det är därför av mycket stor betydelse att alla barn screenas för tal- och språkavvikelser och att de barn som faller ut får en remiss till legitimerad logoped, audionom och BHV-psykolog. Språkkedjan är ett regionövergripande projekt som har pågått sen 2006. Projektet har utvecklats ur ett samarbete mellan barnavårdcentraler, bibliotek, och logopedmottagningar. Syftet med projektet har varit att förbättra utvecklingsmöjligheterna för de barn som har särskilda problem när det gäller tal- och språkutveckling och att erbjuda ett lättåtkomligt material för föräldrar vars barn har en språkstörning eller språkavvikelse. Ett barns tillväxt utgör ett integrerat mått på barnets såväl fysiska som psykiska välbefinnande. Under de senaste tjugo åren har andelen feta och överviktiga barn ökat betydligt världen över. 6

Tillväxtprojektet är ett samarbete mellan barnhälsovården, barnkliniken och Göteborgs Universitet och har som målsättning att öka förståelsen för begreppet barns hälsa och tillväxt. Detta kommer att belysas både utifrån ett föräldraperspektiv som klargör föräldrarnas behov och ett medicinskt/socialt perspektiv där vi kommer att söka efter riskfaktorer för tillväxtrubbningar, fetma och det metabola syndromet. Barnhälsovårdsutvecklaren har tillsammans med dr. Josefine Roswall vid barnkliniken initierat detta projekt. I januari 2014 försvarade dr. Roswall sin avhandling Fetma och övervikt i barndomen - tidig identifiering av riskfaktorer och i mars försvarade Gerd Almquist-Tangen sin Health, nutrition and growth in infancy - a child health care perspective vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet. Att bevaka internationell och nationell forskning samt metodutveckling inom barnhälsovård BHV-enheten deltar regelbundet i olika nationella sammankomster, såsom Barnveckan (riksnätverk för barnläkare och barnsjuksköterskor) och Barnhälsovårdsdagarna (riksnätverk för all personal på landets barnhälsovårdsenheter). BHV-enheten har även samverkansmöten med barnhälsovårdsenheterna både i Västra Götalandsregionen och Södra sjukvårdsregionen. Hösten 2012 arrangerade enheten årets Barnhälsovårdsdagar i Tylösand. Barnhälsovårdsöverläkaren ingår i Socialstyrelsens referensgrupp avseende plötslig spädbarnsdöd (SIDS) och deltar i en arbetsgrupp vid Socialstyrelsen med uppgift att utarbeta ett vägledningsdokument för sjukvårdspersonal om SIDS. Barnhälsovårdsutvecklaren ingår i nationella referensgrupper vid Livsmedelsverket avseende amningsfrågor, samt i den nationella översynen av hembesök. Framtidens utmaningar Att uppnå visionen att alla förskolebarn i Halland ska få en likformig, evidensbaserad barnhälsovård av högsta möjliga kvalitet För att detta ska bli verklighet, krävs att alla enheter verkligen når upp till de krav som ställs i Hallands riktlinjer för barnhälsovård. Det viktigaste målen, både för 2012 och 2013 har varit att barnkompetensen skulle höjas genom att tjänstgöringsgraden för hela teamet vid BVC (läkare, sjuksköterskor och psykologer) uppnår målen i Riktlinjerna. Tyvärr har detta mål ännu inte uppnåtts. Att även barnhälsovården får en datoriserad journal Under 2011 genomfördes ett projekt med syftet att undersöka om det var möjligt att införa en datoriserad barnhälsovårdsjournal i befintligt VAS. Vi kunde konstatera att en sådan inte höll måttet för användning i Halland och därför avslutades projektet. Under 2013 fick regionen möjlighet att delta med option på en upphandling av barnhälsovårdsjournalen med Örebro, Blekinge, Sörmland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Denna upphandling avslutades i februari 2014 och har gett till resultat att Halland nu förbereder inköp av journalsystemet PMO. Att minska förekomsten av övervikt och fetma hos förskolebarn År 2005 startades Hallands tillväxtprojekt och 2006 gjordes en tvärsnittsstudie för att bedöma förekomsten av övervikt och fetma i Halland. Vi fann då att 14,4 % av flickorna och 11,6 % av 7

pojkarna var överviktiga eller feta (iso-bmi > 25) vid fyra års ålder. Tillväxtprojektets barn, födda 2007-2008, har nu fyllt fyra år och vi kan snart se hur det aktuella läget för övervikt och fetma ser ut i Halland. Förhoppningsvis kommer vi även att kunna följa utvecklingen genom årliga uppföljningar, som redan sker i många landsting och regioner i riket. Under 2014 kommer en extra satsning att ske i och med att Terapirekommendationernas råd för behandling av barn med övervikt och fetma kommer att implementeras och barnhälsovården dessutom fått ett extra instrument att arbeta med i form av datoriserade BMI-kurvor. Att skapa en gemensam amningspolicy för hela Halland Bröstmjölk är det lilla barnets absolut bästa näringskälla. För att på bästa sätt kunna stödja och uppmuntra till amning måste det finnas en samsyn baserad på den bästa evidensen som är tillgänglig. Under 2013-2014 har vi arbetat med att ta fram en regionövergripande amningspolicy. En nationell strategisk plan för samordning av amningsfrågor, som kommer att gälla 2013-2016, är framtagen (april 2013) av den Nationella amningskommittén och godkänd av Konsumentverket, Socialstyrelsen, Livsmedelsverket och Statens Folkhälsoinstitut. I planen framhålls vikten av att den information som föräldrar får är aktuell och vetenskapligt grundad. Enligt dessa fyra myndigheter krävs enhetligt budskap, respekt och samarbete mellan olika vårdgivare och föräldrar för att öka amningsfrekvensen. Vårdrutiner som påverkar amning ska baseras på gemensam sakkunskap, värderingar och lagstiftning. Målet är att Region Halland skall ha en miljö som främjar amning men samtidigt tar hänsyn till föräldrarnas val. Vi har erbjudit föreläsningar om amning i olika kulturer samt om flaskmatning för BVCpersonalen. Vi har även erbjudit nutritionsföreläsningar med dietister och med barnläkare med specialitet i tillväxt, endokrinologi och fetma. Vi erbjuder kontinuerlig information om olika modersmjölkersättningar. Målsättningen har varit att få alla BVC-sjuksköterskor att betrakta pediatrisk nutrition och tillväxt i en ständigt pågående process. Vi har även erbjudit en amningskurs 2+1 dag med mycket fokus på amningsproblem. Nationella uppgifter Amning, vaccination och föräldrars rökvanor Det förebyggande arbetet på BVC har en mycket lång tradition. Från början var barnhälsovårdsarbetet inriktat mot ohälsa på grund av näringsbrist och infektionssjukdomar. Tidigt insåg man vikten av att spädbarnen ammades, och föregångaren till vår tids barnavårdscentraler, Föreningen Mjölkdroppen, hade som sin viktigaste uppgift att förse barnen med god näring. Idag vet vi att nutritionen inte bara är viktig för det växande barnet utan också kan ha långtgående verkningar i vuxen ålder (övervikt, hjärt-kärlsjukdomar m.m.). Allt eftersom nya vacciner har utvecklats har barnhälsovården fått en allt viktigare roll vid bekämpandet av infektionssjukdomarna. Det kostnadsfria vaccinationsprogrammet ger alla barn rätt till vaccination på BVC. Detta generella vaccinationsprogram står ständigt under utveckling och förändring. Immunitetsläget i befolkningen följs med jämna mellanrum, och förändringar kan ge anledning till att förändra antalet vaccinationer mot en sjukdom, eller att förändra intervallen mellan injektionerna. 8

Under de senaste åren har det skett en kraftig ökning av antalet sjukdomar som det finns vaccin tillgängligt mot. Som exempel kan nämnas rotavirus (diarrésjukdom), vattenkoppor, hepatit A och B (leverinflammation) samt humant papillomvirus (livmoderhalscancer). Det pågår en ständig diskussion om huruvida dessa skall erbjudas alla barn eller enbart riskgrupper, eller om det är något som föräldrarna får bekosta själva. Det som idag vaccineras kostnadsfritt emot på Sveriges barnavårdscentraler är difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ B (kan ge hjärnhinneinflammation), mässling, påssjuka och röda hund samt pneumokockinfektioner (hjärnhinneinflammation och lunginflammation). Barn med ökad risk vaccineras även mot hepatit B (leverinflammation, gulsot) och tuberkulos. Amning och vaccinationstäckning har följts lokalt och nationellt under decennier. Under senare år har allergiproblem bland barn ökat och en riskfaktor är föräldrars rökvanor. Sedan 1996 registreras föräldrars rökvanor och genom att följa dessa data erhålls en bild över utvecklingen. För socialstyrelsens nationella dokumentation insamlas följande uppgifter: Amningsmönster upp till 12 månaders ålder Rökvanor i barnens omedelbara närhet vid 1 och 8 månaders ålder Vaccinationsuppgifter Lokala uppgifter Verksamhets- och kvalitetsdata på BVC Barnets första levnadsår är det mest resurskrävande och familjen gör då många besök hos sjuksköterskan. Det finns beräkningar som visar att det läggs ner cirka 60 % av barnhälsovårdsresurserna för ett barn under dess första levnadsår, och cirka 10 % under det andra. Under de senaste åren har även kraven på fler insatser för de lite större barnen ökat. Ett test för tal, språk, och kommunikation vid 3 års ålder har införts förutom det som redan genomförs vid 4 års ålder och en skolförberedande undersökning görs när barnet är 5 år. Därför är det viktigt att veta barnens åldersfördelning när arbetet på den egna barnavårdscentralen ska planeras. Av erfarenhet vet man att ovana föräldrar behöver extra stöd. Bland de nyfödda barnen är det viktigt att se hur många som är familjens första barn. Enligt barnhälsovårdens kvalitetsdokument bör hembesöksverksamhet och föräldragrupper prioriteras. 9

Lokala uppgifter av intresse är: Barn inskrivna på BVC Hembesök Föräldragruppsdeltagande Screening för nedstämdhet efter förlossning Förskolor som har besökts Hörselscreenade vid 3-5, 8-10, 18 månaders ålder Tal- och språkbedömning vid 3 år 4-årskontrollen (syn, hörsel och utveckling samt remitterade) Skolförberedande undersökning Nyfödda per heltids sjukskötersketjänst Tillgång till barnhälsovårdspsykolog Nyfödda per sjuksköterska 10

Halland 2013 Region Halland är indelad i sex kommuner, och 2013-12-31 fanns totalt 50 barnavårdscentraler. Vårdenhetens nummer inom parentes. KUNGSBACKA: Onsala (71), Särö (72), Kungsbacka (73), Fjärås (75), Åsa (76), Husläkarna Centrum (77), Husläkarna Vallda (78), Säröledens familjeläkare (701) och Stenblomman (702). VARBERG: Västra Vall Centrum, N2 (31), Västra Vall Centrum. N1 (31), Västra Vall Centrum, S3 (31), Hälsans Hus, Breared (31), Västra Vall Centrum. S1 (31), Håsten (33), Bua (34), Kungsäter (34), Veddige (34), Tvååker (35), Neptunuskliniken (36), Läjeskliniken (37) och Husläkarna Varmbadhuset (39). FALKENBERG: Skogstorp (61), Falkenberg (61,62), Vessigebro (63), Ullared-Ätran (64), Familjeläkarna Centrum (65), Laurentiuskliniken (66), Slöinge (67) och Familjeläkarna Skrea (68). HALMSTAD: Hertig Knut (201), Kärleken (201), Vallås (203), Amadeuskliniken Humlan (204), Bäckagård (205), Nyhem (206), Oskarström/Åled (207), Getinge/Harplinge (208), Viktoriakliniken Kungsgatan (209), Andersberg (210), Amadeuskliniken Grodan (211), Viktoriakliniken Eldsberga (212), Tudorkliniken (216) och Capio Citykliniken (217). LAHOLM: Familjecentralen (41), Hälsoringen Knäred (42), Familjeläkarna vid Torget (45) och Hälsoringen Glänninge (47). HYLTE: Hyltebruk/Unnaryd (51) och Torup (53). 11

12

Lokala uppgifter Födelsetal i Halland Antalet födda i Halland har sedan 1968 fluktuerat i ungefärliga 20-årsperioder, beroende på när en ålderskohort uppnår barnalstrande ålder. Toppar har setts runt 1973, 1993 och 2010. 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 Riket Halland 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Figur 1. Levande födda i Hallands län och riket mellan 1970-2013. Observera att skalan är olika för riket och Halland. Barn inskrivna på BVC i Halland Uppgifterna gäller för de barn som var inskrivna på respektive BVC den 31 december respektive år. Figur 2 visar antalet barn i de sex kommunerna. Som vi ser ökar antalet förskolebarn i Halmstad och Varberg medan Kungsbacka tycks ha nått en platå efter en ökning mellan 2003 och 2010. Falkenberg, Laholm och Hylte ligger på stabila nivåer. Ökningen av förskolebarn under 2013 var 229 barn, dvs. 0,9 %. Av speciellt intresse är antalet barn födda under det senaste året (nyfödda, 0-åringar). De här barnen är de som har den tätaste kontakten både med sjuksköterskan och med läkaren på BVC och som därför kommer att konsumera den största delen av barnets kapitationsersättning. Man har beräknat att ca 60 % av allt arbete som läggs ned på ett förskolebarn under hela BVC-tiden görs under dess första år på barnavårdscentralen. 13

8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 Kba Vbg Fbg Hstd Laholm Hylte 1000 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 2. Antal inskrivna barn på BVC i Halland 2003-2013. Figur 3 visar andelen nyfödda i kommunerna. Förändringarna är mycket små, och för Halland som helhet är andelen ganska konstant runt 14 %. 18 16 14 12 10 8 6 4 Kba Vbg Fbg Hstd Lah Hy RH 2 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 3. Nyfödda i procent av antalet inskrivna vid Hallands barnavårdscentraler per kommun och i Halland som helhet (RH). 14

Föräldrastöd på BVC Hembesök hos nyfödda Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas ett hembesök så snart som möjligt (helst inom 7 dagar) efter hemkomsten enligt Socialstyrelsen (Allmänna råd 1991:8). Hembesöket är en väl inarbetad arbetsmetod som används när barnet blivit inskrivet vid barnhälsovården och kan därmed betraktas som en förlängning av vårdkedjan från sjukhus till hem. Hembesök skall även erbjudas till föräldrar med adoptivbarn, fosterbarn och nyinflyttade barn samt familjer med särskilda behov. Besöket kan handla om information, kontaktskapande, stöd, bedömning av samspel, och familjeförhållanden samt en undersökning av barnet. Hembesök har visat sig ha positiva effekter på amning och har även visat en blygsam men ihållande effekt vad gäller barnsäkerhet. Att hembesöken är få är inte bara ett fenomen som förekommer i Halland, utan en tendens som ses på flera håll i riket. Det beror på att verksamheten av olika skäl nedprioriteras. Sedan 2008 har ett arbete pågått i barnhälsovårdsutvecklarnätverket för att utreda vad som bör göras i denna fråga. Eftersom hembesöken anses vara en så viktig del av barnhälsovårdens föräldrastöd, kommer sannolikt utförda hembesök att ingå i den nationella statistiken, och därmed även i det planerade kvalitetsregistret för barnhälsovård, tillsammans med amning, rökning och vaccinationer. Sedan 2013 har ett avdrag i kapitationen för förskolebarn gjorts för de vårdenheter som inte kommit upp till stipulerade 95 % till förstföderskor eller 80 % till omföderskor. Avdragets storlek är 2 % vid 15 % avvikelse eller mer, 1 % vid 5-14 % avvikelse och 0,5 % vid 1-4 % avvikelse. Som vi ser av figurerna har efter detta de tidigare stora skillnaderna mellan kommunerna redan nu försvunnit både för förstföderskor och för omföderskor. 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% Kba Vbg Fbg Hstd Lah Hy RH 40% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 4. Andel förstföderskor som har fått hembesök under 2004-2013, per kommun. Den streckade linjen anger minsta godtagbara nivå enligt Region Hallands riktlinjer (se även tabellbilaga). RH = Region Halland. 15

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Kba Vbg Fbg Hstd Lah Hy RH 30% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 5. Omföderskor som har fått hembesök under 2004-2013, per kommun. Den streckade linjen anger minsta godtagbara nivå enligt Region Hallands riktlinjer (se även tabellbilaga). RH = Region Halland. Föräldragrupper Som en del av föräldrastödsverksamheten på BVC, erbjuds alla nyblivna föräldrar att delta i föräldragruppsverksamhet enligt Socialstyrelsen (Allmänna råd 1991:8). Föräldrar som tidigare har barn och vill delta, bör således också i mån av plats få vara med i föräldragrupp. BVCsjuksköterskan är gruppledare och den som planerar grupperna och delar ut information och broschyrer. Den nationella normen är att 70 % av förstagångsföräldrarna skall delta i föräldrautbildning. De senaste åren har fler kommuner närmat sig måltalet. Enligt riksdagsbeslut från 1979 är föräldrautbildningen en viktig del av BVC:s arbete. I första hand är det föräldrautbildning i grupp som åsyftas, men även individuell sådan kan förekomma, bland annat för familjer med särskilda behov. 16

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Kba Vbg Fbg Hstd Lah Hy RH 10% 0% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 6. Andel förstföderskor 2004-2013 som har deltagit i föräldragrupp mer än 3 gånger, per kommun. Den streckade linjen anger minsta godtagbara nivå enligt Region Hallands riktlinjer (se även tabellbilaga). RH = Region Halland. Nedstämdhet efter förlossningen Liksom i resten av landet, erbjuds stöd till mödrar med risk att utveckla depression under barnets första levnadsmånader. Risken bedöms med den s.k. EPDS-skalan ( Edinburgh Postnatal Depression Scale 1 ) vid 6-8 veckor efter förlossningen. Under 2013 tackade över 90 % av mödrarna ja till att delta i denna screening. Besök på förskolor 1978 övergick det formella ansvaret för hälsovården i förskolan från kommunerna till landstingens barnhälsovård. Detta ansvar finns inte längre i någon författning eller föreskrift, men trots detta är samarbete mellan förskolan och hälso- och sjukvården lika viktigt som tidigare. Med tilltagande arbetsbelastning (ökat antal förskolor) har de besök som tidigare gjordes på de till barnavårdscentralen tillhörande förskolorna successivt minskat. I Socialstyrelsens kunskapsöversikt Smitta i förskolan (2001), sägs endast att Regelbunden kontakt med kontinuitet mellan förskolan och hälso- och sjukvården, inklusive besök på förskolan bör eftersträvas. I riktlinjer för Halland rekommenderas att sjuksköterskan gör årliga besök på förskolan, samt att andelen förskolor som besökts åtminstone en gång bör vara minst 70 % enligt riktlinjer för BVC. Denna täckning varierar påtagligt år från år och någon trend kan inte urskiljas. Huvudintrycket är dock att kontakten mellan barnavårdscentralen och förskoleverksamheten inte är optimal, vilket är olyckligt då adekvat information om basal hälsovård på förskolor kan förebygga många besök i sjukvården, och då även bidra till att förbrukning av sjukvård i allmänhet och antibiotika i synnerhet minskar. Även denna faktor är beroende av barnavårdscentralernas resurser, men även på antalet förskolor som tillhör respektive barnavårdscentral. Detta varierar kraftigt i Halland, och är sannolikt en bidragande orsak till att täckningsgraden varierar mellan 0 och 100 % besökta förskolor/avdelningar. Tyvärr har förskolornas intresse för kontakten också varit svagt på många 1 Hwang P och Wickberg B. Föräldrastöd och barnets psykiska hälsa. Folkhälsoinstitutet 2001:37, Stockholm 2001. 17

ställen. Helhetsbilden är dock att Halland som helhet har god täckning och nästan klarat målet 70 %, dock med stora skillnader mellan barnavårdscentraler och även mellan kommuner. 120% 100% 80% 60% 40% 20% Kba Vbg Fbg Hstd Lah Hy RH 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 7. Andel förskolor som har besökts av BVC i respektive område. Den streckade linjen anger minsta godtagbara nivå enligt Region Hallands riktlinjer (se även tabellbilaga). RH = Region Halland. Hörselscreening Under 2007 infördes generell screening av nyföddas hörsel med OAE (otoakustisk emission) i Halland. Denna kommer förhoppningsvis att medföra att fler hörselskadade barn får adekvata insatser tidigt, men kommer inte att ersätta den hörselscreening vid 3-5, 8-10 och 18 månaders ålder som sker genom ett formulär med riktade frågor till föräldrarna (Figur 8 a-c). Hörseltest i form av audiogram görs på barnen när de är fyra år. 100% Hörselkontroll, 3-5 mån 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% Kba Vbg Fbg Hstd Lah Hy RH 60% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 18

100% Hörselkontroll, 8-10 mån 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% Kba Fbg Hstd Lah Hy RH Vbg 60% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 100% Hörselkontroll, 18 mån 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% Kba Vbg Fbg Hstd Hy Lah RH 60% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 8 a-c. Andel barn som hörselscreenats vid 3-5, 8-10 respektive 18 månaders ålder i Halland 2013 per kommun (barn födda 2012 resp. 2011). RH = Region Halland. Resultatmålet är vid denna undersökning 100 % enligt riktlinjer. Vi har under en lång rad av år påpekat detta, och ser nu att resultaten successivt förbättrats. Orsaken till de låga talen har förhoppningsvis berott på bristande journalföring. Detta skulle kunna undvikas i framtiden om en datoriserad barnhälsovårdsjournal med basalt beslutsstöd infördes. Det är viktigt att tänka på att dessa undersökningar är nödvändiga även efter införandet av neonatal hörselscreening (OAE) på BB. Alla hörselnedsättningar är inte medfödda, utan kan förvärvas under de första levnadsåren. 19

20

Tal- och språkbedömning vid 3 år Språkutvecklingen börjar redan innan födseln och pågår hela livet, men med den snabbaste utvecklingen mellan 2-4 års ålder. Språket är genom sin vidareutveckling i skrift, i datorer, själva grunden för att kunna kommunicera. En bedömning av barnets språkutveckling erbjuds i Halland vid 3 års ålder för att man skall kunna upptäcka tidiga språkstörningar, och därmed ha en möjlighet att komma in tidigt med adekvat behandling. Tidiga språkstörningar hos barn har även visats vara starkt korrelerade med beteendeproblem senare under barndomen. Här bör 100 % vara undersökta. Även om man inte kommer upp till denna siffra, är avvikelsen relativt liten i de flesta kommuner. 100% 98% 96% 94% 92% Kba Vbg Fbg Hstd Lah Hy RH 90% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 9. Andel barn som undersökts avseende tal och språk vid 3 års ålder i Halland 2005-2013 per kommun (barn födda 2009). RH = Region Halland. 4-årskontrollen Vid 4 års ålder erbjuds alla barn en kontroll som innefattar syn, hörsel och utveckling. Täckningsgraden är god vid samtliga undersökningar. Den dominerande remissmottagaren vid utvecklingsbedömningen är logopedmottagningarna med ca 8 % av undersökta. 2 % avgår till mödra-barnhälsovårdspsykolog och ca 1 % till barnmottagning. Endast enstaka remisser avgår till barn- och ungdomspsykiatrin. En anledning till de avvikande resultaten i Hylte är att några asylsökande barn flyttat in och därför inte fått denna undersökning i rätt tid. Eftersom det är få barn i nämnaren, ger detta ett relativt stort utslag procentuellt. 21

Undersökningar 100% 98% 96% 94% Kba Vbg Fbg Hstd Lah Hy RH 92% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 10. Andel barn som synundersökts vid 4 års ålder i Halland 2006-2013 per kommun (barn födda 2008). RH = Region Halland. 100% 98% 96% 94% Kba Vbg Fbg Hstd Lah Hy RH 92% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 1. Andel barn som hörselundersökts vid 4 års ålder i Halland 2006-2013 per kommun (barn födda 2008). RH = Region Halland. 22

100% 98% 96% Kba Vbg Fbg Hstd Lah Hy RH 94% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 12. Andel barn som utvecklingsbedömts vid 4 års ålder i Halland 2006-2013 per kommun (barn födda 2008). RH = Region Halland. Remisser 8% a) Barnhälsovårdspsykolog 6% 4% 2% Kba Vbg Fbg Hstd Lah Hy RH 0% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 23

25% b) Logoped 21% 17% 13% 9% 5% Kba Vbg Fbg Hstd Lah Hy RH 1% -3% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 4% c) Barnmottagning 3% 2% 1% Kba Vbg Fbg Hstd Lah Hy RH 0% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 24

3% d) Barn- och ungdomspsykiatri 2% 1% Kba Vbg Fbg Hstd Lah Hy RH 0% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 13 a-d Andel barn som remitterats till barnhälsovårdspsykolog, logoped, barnmottagning respektive barn- och ungdomspsykiatri vid 4-årskontrollen i Halland 2006-2013, per kommun (barn födda 2008). RH = Region Halland. Skolförberedande undersökning För att avsluta BVC-tiden och sammanfatta vad som hänt barnet under denna, samt för att upptäcka problem som behöver åtgärdas innan skolstart (sängvätning, läs- och skrivsvårigheter, koncentrationssvårigheter m.m.) erbjuds en sista undersökning på BVC vid 5 års ålder. Denna består av en sjuksköterskedel med inriktning på social mognad, motoriska och perceptuella avvikelser som kan ha betydelse inför skolstarten, samt en läkarundersökning. En sammanfattning av barnets tid inom barnhälsovården görs, och barnet vaccineras mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio. Målet är att 98 % skall undersökas. Vi har under de senaste åren sett en tydlig trend mot förbättring. 25

100% 80% 60% 40% 20% Kba Vbg Fbg Hstd Lah Hy RH 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 14. Andel barn som undersökts vid 5 års ålder i Halland 2005-2013 per kommun. RH = Region Halland. 26

Nationella uppgifter Amning Rapporten gäller barn födda under 2012. Uppgifterna har samlats in från enskilda barns journaler. Antal genomgångna journaler redovisas samt hur många som inte kan bedömas. Amning helt eller delvis registreras vid 1 vecka, 2, 4, 6, 9 och 12 månaders ålder. Definitioner Enbart ammade: Barn som fått enbart bröstmjölk samt vitaminer eller läkemedel (t ex ADvitamin). Delvis ammade: Barn som förutom bröstmjölk även fått modersmjölksersättning, välling eller annan kost. Ej ammade: Barn som inte har fått bröstmjölk överhuvudtaget. De riktlinjer som WHO anger och som finns angivna i SOSFS 2008:33 ska skydda, stödja och främja amning och har som målsättning att 80 % av barnen enbart ska ha bröstmjölk under de fyra första månaderna. Figur 15 visar amningsfrekvensen fördelad över de olika kommunerna. Det finns en liten variation, där amningsfrekvensen vid 4 månader är högre i den norra länsdelen än i den södra. I Halland ligger siffran för barn som enbart ammas vid 4 månaders ålder på ca 60 % och vi ser dessutom en sjunkande tendens, vilken dock är lika stor i riket som helhet. Det finns en svagt ökande andel barn som överhuvudtaget inte ammas vid fyra månader (se fig. 15b) och denna kan tänkas bero på att allt fler mödrar nu går hem från BB mycket tidigt och därvid inte hinner komma igång med amningen med stöd från BB-personal. Den huvudsakliga orsaken till den sjunkande andelen helammade beror dock på att definitionen av helamning har ändrats. Tidigare kunde barn som fått smakportioner även räknas som helammade, om de fick sin huvudsakliga näring via bröstmjölken, men idag tillåts inte detta inom definitionen. Det är således långt kvar till WHO:s rekommendation, men rätt så lika genomsnittsfrekvensen i riket. Andelen barn som lämnar BB tidigt har ökat de senaste åren. De flesta mödrar lämnar BB efter två till tre dygn men vissa går hem så tidigt som efter sex timmar. Vid tidig hemgång har amningen oftast inte kommit igång. När mor och barn lämnar BB övergår ansvaret till barnhälsovården för information och stöd i samband med amning. För ett mer optimalt omhändertagande förutsätter detta att BVC fått information muntligen och/eller skriftligen så tidigt som möjligt/utan dröjsmål från BB för att kunna kontakta familjen. BVC-sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja föräldrarna samt att upprätthålla och förbättra den nuvarande amningsfrekvensen i Sverige. 27

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Kba Vbg Fbg Hstd Lah Hy RH RIKET 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 15. Barn födda 2004-2012, enbart ammade vid 4 månaders ålder, per kommun. RH = Region Halland. I fig. 15 ses en nedgång av antalet helt ammade barn från 2004 i Halland. Dock kan man skönja en avplaning av kurvan sedan ca 2009 och frekvensen helt ammade barn vid 4 månaders ålder tycks inte minska ytterligare under 50 %. En del av nedgången berodde på att WHO 2004 ändrade definitionen av helamning, från att tidigare tillåta smakportioner, till att nu endast tillåta vatten och D-vitamin som tillskott utöver amningen. Det är ett faktum att synen på amning under de senare åren har blivit alltmer polariserad mellan dem som önskar en så lång period av helamning som möjligt och en växande fraktion, både bland experter och bland allmänhet, som förespråkar en mer tillåtande attityd till tillskottsnäring under den senare delen av första levnadshalvåret. I epidemiologiska studier ses ännu lägre frekvenser av helamning än de som framkommer i statistiken från barnavårdscentraler, vilket sannolikt avspeglar det sanna förhållandet. I figur 15b nedan har hel- och delamning slagits ihop och jämförts med icke-amning och även andelen icke ammade visas. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Kba Vbg Fbg Hstd Lah Hy RH RIKET Icke ammade 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 15b. Barn födda 2004-2012, ammade helt eller delvis samt icke ammade vid 4 månaders ålder, per kommun. RH = Region Halland. 28

Rökvanor hos föräldrar Föreliggande statistik gäller för barn födda 2012. BVC-sjuksköterskan registrerar föräldrarnas rökvanor vid sex tillfällen under barnets första levnadsår. I registreringen ingår också uppgifter om någon i familjen röker. Dessa uppgifter ger information om barnet ifråga lever i rökfri eller rökig miljö. Definitioner: Med rökare menas att man regelbundet röker cigarett/cigarr/pipa. Även rökning som sker utomhus gör att man räknas som rökare. Feströkare som röker någon enstaka gång räknas inte som rökare. 20 15 10 5 Kba Vbg Fbg Hstd LaH Hy RH RIKET 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 16. Andel barn där mor röker i hemmet vid 0-1 månaders ålder, per kommun, födda 2004-2012, samt i riket 2004-2011. RH = Region Halland. 29

30 25 20 15 10 5 Kba Vbg Fbg Hstd Lah Hy RH RIKET 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 17. Andel barn där far röker i hemmet vid 0-1 månads ålder, per kommun, födda 2004-2012 samt i riket 2004-2011. RH = Region Halland. Figur 16 och 17 visar att närmare 95 % av mödrarna i Halland är rökfria, medan fäderna röker i något högre grad. Både för mödrar och fäder tycker vi oss dock se en svagt nedåtgående tendens. Den högsta andelen rökfria mödrar finner vi i Kungsbacka (97 %) och den högsta andelen rökande mödrar i Hylte (12 %). Halland ligger ungefär på samma nivåer som riket i sin helhet, men variationerna inom regionen är som så ofta ganska stora. Vaccinationer De vaccinationer som redovisas här är DTP-Polio-HiB (difteri, stelkramp, polio, kikhosta, Haemophilus influenzae typ B (orsak till svår hjärnhinneinflammation hos spädbarn)), MPR (mässling, påssjuka och röda hund) och BCG (tuberkulos). BCG-vaccinationen relateras till om barnet är s.k. riskbarn avseende tuberkulos eller ej (se faktaruta). Fyra variabler anges; riskbarn som vaccinerats, riskbarn som inte vaccinerats, ej riskbarn som vaccinerats och ej riskbarn som inte vaccinerats. 30

Definition av riskbarn: Tidigare tuberkulos hos en nära anhörig eller hushållskontakt. Aktuell tuberkulos hos en nära anhörig eller hushållskontakt (samråd med den behandlande läkaren när det gäller eventuell kemoterapi och tidpunkten för BCG). Den ena eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna eller annan hushållsmedlem kommer från ett land med ökad tuberkulosförekomst ( 25 fall per 100 000 invånare och år). Planerad vistelse i ett land eller område med hög tuberkulosförekomst ( 100 fall per 100 000 invånare och år) om barnet kommer i nära kontakt med lokalbefolkningen. Grundvaccinering består av tre vaccinationer med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och sjukdomar orsakade av bakterien Haemophilus influenzae typ B. I separat spruta ges pneumokockvaccin. Antalet vaccinationer noteras dvs. om barnet fått en, två eller tre vaccinationer eller inte vaccinerats alls. Vid vaccination mot BCG och mässling, påssjuka och röda hund behöver barnet endast en vaccination under småbarnstiden. 100 DTP-polio-HIB 98 96 Kba Vbg Fbg Hstd Lah Hy RH RIKET 94 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 18. Fullständig vaccination mot DTP-Polio-HIB (difteri, tetanus, pertussis, polio och H. influenzae typ B). Den streckade linjen anger hur många som bör vara vaccinerade. RH = Region Halland. 31

100 MPR 98 96 94 92 Kba Vbg Fbg Hstd Lah Hy RH RIKET 90 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 19. MPR (mässling, påssjuka, röda hund), per kommun. Den streckade linjen anger hur många som bör vara vaccinerade. RH = Region Halland. Vaccinationstäckningen med vaccin mot difteri, tetanus, pertussis, polio och H. influenzae typ B är mycket god. Det uppsatta målet överskrids av flera kommuner. Det är viktigt att notera att diagrammet endast visar delen mellan 94 och 100 procent av stapeln, varför skillnaden mellan kommunerna är endast enstaka procentenheter. När det gäller vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund, så är även här täckningen mycket god. Den ligger i alla kommuner över den rekommenderade nivån och väl över den nivå på 90 % som krävs för s.k. flockimmunitet ( herd immunity ) och som anses vara nödvändig för att förhindra utbrott. Orsaken till den tidigare något knappa måluppfyllnaden var motstånd mot MPR-vaccinet sedan det bedrevs en kampanj i media för ca 5-10 år sedan. Vaccinet anklagades för att ge upphov till autism. Denna misstanke är nu sedan flera år vederlagd och de samband med autism som uppges har antagligen ett tidssamband det är vanligt att man upptäcker en försenad talutveckling (som ofta är ett första tecken på autism) under fjärde levnadshalvåret, dvs. halvåret efter vaccinationen mot MPR vid 18 månader och inte ett orsakssamband. Den ovan beskrivna rädslan för vaccinationer håller nu på att avta och genom att många nya vaccinationer har introducerats på senare år ser vi nu en mer positiv attityd från föräldrar till vaccination och vacciner. Trots uppmärksamheten på narkolepsi som biverkan till vaccination mot pandemisk influensa 2010 är trenden positiv, såväl i riket som i Halland. 32

100,0% 90,0% 80,0% Kba Vbg Fbg Hstd Lah Hy RH RIKET 70,0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 20. Andel riskbarn per kommun födda 2005-2013 som har BCG-vaccinerats. RH = Region Halland. Andelen BCG-vaccinerade barn i Halland uppvisar inga större fluktuationer, utan ligger i stort sett parallellt med riket. I de enskilda kommunerna kan ses både ökningar och minskningar. Det är sannolikt att dessa fluktuationer beror på variationer i migration av asylsökande och flyktingar. Personalresurser Läkare och sjuksköterska Arbetet på BVC regleras för närvarande i bland annat SoS allmänna råd 1991:8 och SoS rapport 1994:19 (Att skydda skyddsnätet) vilka båda två ligger till grund för regionens modellbeskrivning för barnhälsovård. Den förra beskriver de rekommenderade hälsoundersökningarna som skall göras på barnavårdscentralen, och den senare ger utförligare anvisningar på hur kvalitetssäkringsarbetet skall utföras. Bland annat finns rekommendationer om hur mycket sjuksköterske- och läkartimmar som krävs för ett visst antal barn. I de riktlinjer som framtagits för landstinget och som återfinns i modellbeskrivningen anges nyckeltalet för bemanning vara en heltids sjukskötersketjänst på 65 nyfödda per år. Läkarkonsult behövs då i 3 veckotimmar. Ju fler nyfödda en BVC-sjuksköterska har att ta hand om, desto mindre tid kan ägnas åt det enskilda barnet, vilket leder till att sjuksköterskan får svårt att fullfölja det av Socialstyrelsen fastställda basprogrammet för barnhälsovård. Det finns även en undre gräns för hur många nyfödda en sjuksköterska bör ha, och den anses vara 25 nyfödda per enskild sjuksköterska (ej per tjänst). Får man färre barn än så, riskerar man att barnkompetensen sjunker. 33

100 Nyfödda per 40 tim sjuksköterska 80 60 40 20 Kba Vbg Fbg Hstd Lah Hy RH 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 21. Antal nyfödda per sjukskötersketjänst (40 vt) i Halland, per kommun. RH = Region Halland. 40 Nyfödda per sjuksköterska 30 20 10 Kba Vbg Fbg Hstd Lah Hy RH 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 22. Antal nyfödda per BVC-sjuksköterska i Halland, per kommun. RH = Region Halland. 34

7,0 Läkartimmar per heltids sjuksköterska 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Kba Vbg Fbg Hstd Lah Hy RH 0,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 23. Antal BVC-läkartimmar per sjukskötersketjänst (40 vt) i Halland, per kommun. RH = Region Halland. Vi kan se att det har skett en resursförstärkning av barnhälsovården under de år som gått sedan introduktionen av Vårdval Halland. Ur figur 21 framgår att genomsnittet nyfödda per 40 timmar sjuksköterska nu ligger under 60, vilket ligger väl under kravet på 65 och till och med på samma nivå som rekommenderas till barnhälsovårdens kvalitetsregister. Detta är en mycket glädjande förändring, men tyvärr är det endast ett genomsnitt och liksom tidigare år har en fjärdedel av barnavårdscentralerna alltför lite personal till barnens förfogande. Någon har till och med hälften så många sjuksköterskor som regionens riktlinjer säger, vilket knappast är förenligt med en god barnhälsovård. Att ha så många nyfödda per heltid innebär mycket stora risker för att alla moment som specificeras i regionens modellbeskrivning inte hinns med. Om man å andra sidan har alltför många sjuksköterskor som delar på ett mindre antal nyfödda, kommer man att få bekymmer med att BVC-sjuksköterskorna inte klarar av att upprätthålla sin barnkompetens när de måste lägga långt mer än halva sin arbetstid på vuxenpatienter. Antalet centraler med för splittrad tjänstgöring för sjuksköterskorna i år är endast 13, jämfört med 26 förra året och 21 år 2012, respektive 19 år 2011. Trots denna skenbara förbättring är det ungefär 30 % av sjuksköterskorna vid Hallands barnavårdscentraler som kan ha för låg barnkompetens. Detta är ett mycket allvarligt problem, och trots att vi påpekade att detta borde ha högsta prioritet att förbättra under både 2012 och 2013, ser vi i ingen dramatisk förbättring. De läkartimmar som läggs till en heltids sjuksköterska (mål > 3 vt) visar en svag tendens till ökning, trots att man både i regionen och i de enskilda kommunerna redan ligger över målet. Detta hindrar dock inte att nästan en av fyra barnavårdscentraler brister i detta avseende. Totalintrycket av personalsituationen på Hallands barnavårdscentraler är att det är anmärkningsvärt att, trots flera år med vårdavtal och däri ingående riktlinjer för barnhälsovården, det fortfarande finns många centraler som inte uppfyller minimikraven. Av de 50 centraler som finns, uppfyller endast 20 alla krav på personaltäthet och barnkompetens. Vi finner det ytterst angeläget att detta missförhållande rättas till genom att avvikelser från vårdavtalen påtalas och att sanktioner införs för de vårdenheter som inte uppfyller kraven. 35