Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1

Relevanta dokument
Världskrigen. Talmanus

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan

TEMARAPPORT MINORITETSFADDER

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Minoritetsfadder 2014

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet

Borgviks förskola och fritidshem

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan 2014/2015

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan 2014/2015

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Saltängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN SKOGSBACKENS FÖRSKOLA

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

Emiliaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, förskolan

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten

-NYTT #4:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje.

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Flyktingsituation i världen

Ucklums förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Kvarnbäcksskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

ÅRSUNDA FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Trimsarvets förskola

Förskolan Lillåsens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Effektrapport En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmen Lesjöfors. Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Säg bara hej så tar vi det därifrån.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

KIRUNA KOMMUN BARN- OCH UTBILDNING

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

- risker och konsekvenser

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren Region Skåne

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

Anette Franzén Lärare i svenska som andraspråk anette.franzen@edu.norrkoping.se

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor

Intervju med Elisabeth Gisselman

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Enskede 2015/2016

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Boo Gårds skola 2011/12

Likabehandlingsplan för Kullens Skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

Framtidsdrömmar i Sydafrika Thandiwe Mazibuko berättar om fattigdom och flickors makt att få slut på HIVepidemin.

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Innehåll Innehållsförteckning

KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Diserödsskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för 2015/16

Bergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Gråbo förskolors likabehandlingsarbete

PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN

Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola

Transkript:

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1

Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar om hur Plan arbetar, på vilket sätt barnen deltar i arbetet, hur projekten bedrivs och vilka framsteg som har gjorts framsteg som är möjliga tack vara ditt och andra faddrars stöd! Totalt finns 3 757 Flickafaddrar i Sverige. Plan Sverige har arbetat med Flickafadderskapet sedan 2008. Flickaprojekten bedrivs i Egypten och Zambia. Så här arbetar Plan Plan är en internationell barnrättsorganisation som arbetar för och tillsammans med barn. Allt Plans arbete utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. Plan vill stärka barns och vuxnas möjligheter att påverka utvecklingen där de bor. Plan arbetar tillsammans med barn och deras familjer, andra organisationer och beslutsfattare på lokal och statlig nivå för att få bättre genomslagskraft och långsiktighet i arbetet. Varför arbetar Plan med flickors rättigheter? Inget barn ska diskrimineras på grund av sitt kön. Världen över diskrimineras flickor enbart för att de är flickor. I Flickaprojekten fokuseras arbetet kring följande rättigheter: Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 6 Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikel 19 Alla barn har rätt till skydd mot fysiskt och psykiskt våld. Artikel 28 Alla barn har rätt till utbildning. 2

Flickor i världen Diskriminering av flickor och kvinnor är en av de viktigaste bakomliggande orsakerna till fattigdom. Flickor och pojkar har samma rättigheter men de möter olika utmaningar att få tillgång till dem. Det är vanligare bland flickor än pojkar att deras skolgång avbryts, att de har sämre tillgång till medicinsk vård och att de får mindre mat. Flickor upplever mer våld och sexuella trakasserier bara för att de är flickor. De förväntas arbeta i hushållet vilket gör det svårare för dem att studera. Denna brist på rättigheter är orättvis och orättfärdig. Detta sker trots att vi vet att satsningar på flickor har en mycket gynnsam effekt i arbetet med att minska fattigdom för alla - inte bara för flickorna själva utan också för familjer, samhällen och länder. Det finns inget mer effektivt verktyg för utveckling än flickors utbildning. Om vi vill bygga en mer hälsosam, fredlig och rättvis värld då måste våra klassrum fyllas med såväl flickor som pojkar. (Kofi Annan, FN: s före detta generalsekreterare). Utbildning en väg ut ur fattigdom 3

Plans arbete med Flickafadderskapet Under temat Flicka arbetar Plan Sverige med projekt i Egypten och Zambia som fokuserar på att förhindra könsstympning och barnäktenskap. Plan arbetar med att förändra de attityder och beteenden som gör att könsstympning och barnäktenskap existerar. Detta görs bland annat genom att stärka flickors rättigheter och höja deras status. Ett sätt att bryta traditionen av skadliga sedvänjor är att engagera pojkar och män i arbetet. Flickaprojektet har under det senaste året påbörjats i ytterligare två samhällen i Egypten och med projekt i Zambia. Låt barnen behålla sin barndom Förekomsten av barnäktenskap är nära sammankopplad med andra skadliga sedvänjor. I Zambia är 65 procent av alla flickor mellan 14-15 år gifta. Det är vanligt att flickor och pojkar genomgår olika initiationsriter när de närmar sig puberteten. För flickor kan det innebära att de blir utsatta för sexuella övergrepp. Plans undersökningar visar också att riterna kan medföra att flickorna ingår äktenskap tidigt. I Egypten är över 90 procent av kvinnorna och flickorna könsstympade. Det finns ett starkt tryck från samhället att flickor ska könsstympas en flicka som inte könsstympas anses oren och därmed också olämplig som fru och mamma. 4

Resultat i korthet från arbetet under 2010-2011 1 589 flickor deltog i stödgrupper och fick yrkesutbildning. 46 medlemmar från olika samhällen i Zambia utbildades i barns säkerhet och rapportering av övergrepp på barn. Utbildningen handlade om barns rättigheter, men även om övervakning och utvecklandet av skyddssystem på samhällsnivå. Utbildningen tog också upp barnskyddskommittéernas roll och ansvar och de rapporteringsmekanismer som finns i zambisk lag. Ungdomar mellan 15-22 år fick utbildning i de faror som tidiga giftermål och skadliga sedvänjor innebär. De fick träning i att stå emot grupptryck, barns roll i samhällsutvecklingen och hur man kan förebygga hiv/aids. Totalt deltog 39 ungdomar, 23 flickor och 16 pojkar. 55 alangizi, personer som genomför flickornas initiationsriter, informerades om vilka skador initiationsriter kan medföra för flickor och hur normer och traditioner kan förändras och hur detta kan bidra till att bryta skadliga sedvänjor. Möten hölls i fem samhällen där man diskuterade konsekvenserna av skadliga sedvänjor. Man vände sig till flickor mellan 13-18 år, kvinnor, ledare och de som genomför initiationsriter med pojkar. Stödgrupper hade möten varje vecka där man bland annat diskuterade sociala normer, självförtroende, förhandlingsteknik, deltagande i det offentliga livet, beslutsfattande och hälsa. Både kvinnor, flickor och pojkar deltog i stödgrupperna. För män hölls informationsmöten där vikten av att involvera flickor och kvinnor i samhällsaktiviteter diskuterades. Mer än 400 kvinnor berättade offentligt om riskerna med könsstympning och barnäktenskap. Lokala ledare och statliga tjänstemän blev under året mer stöttande och genomförde aktiviteter kopplade till projektet på ett mer framgångsrikt sätt. 16 961 barn deltog i Child Day. De fick information om barns rättigheter, jämställdhet och risker med barnäktenskap. 5

Fawzia vill bryta mönstret av skadliga traditioner Fawzia är en 40-årig kvinna från byn Balayza i Assiut. När hon var 13 år blev hon bortgift. Idag har hon fem barn. I vissa delar av Egypten, bland annat i Assiut, brukar man säga att en kvinna lämnar sitt hem två gånger under sitt liv när hon gifter sig och när hon ska begravas. Många kvinnor blir väldigt isolerade när de gifter sig och har ingen att prata med om problem som många gånger är orsakade av könsstympning och graviditet vid ung ålder. Kvinnorna lider i tysthet av sina smärtor, som inte bara uppstår direkt efter könsstympningen, utan som i många fall följer kvinnan resten av livet. Det är inte enbart kvinnan som lider även männen påverkas eftersom ingreppet har stor inverkan på samlivet. Diskussion i en av Plans stödgrupper En dag berättade Fawzias granne om en kvinnlig stödgrupp som hade möten varje vecka i byn. I stödgruppen träffas kvinnor och pratar om sina problem. De får kunskap om hygien och hälsa, juridiska rättigheter, förhandlingsteknik och beslutsfattande. Kvinnorna deltar även i aktiviteter som på olika sätt leder till att kvinnan känner sig starkare och mer delaktig både i samhället och i familjen. En av byns volontärer övertalade Fawzias man att även Fawzia skulle få vara med i stödgruppen. För första gången i mitt liv fick jag information om bland annat kost och hälsa, berättar Fawzia, som snabbt blev mycket engagerad. 6

Efter varje möte berättade hon för sin man vad de hade diskuterat och vad de lärt sig. Fawzia fick även kunskap om riskerna med kvinnlig könsstympning och barnäktenskap. Fawzia kommer själv ihåg sitt lidande i samband med att hon blev bortgift vid ung ålder. Hon och hennes man har nu tillsammans beslutat att inte gifta bort sina unga döttrar och inte könsstympa sin yngsta dotter. Det är inte uttalat i religionen och det finns inga medicinska skäl till att vi ska omskära våra döttrar. Vi ska förändra de negativa traditionerna som gör oss illa. Vi ska vägra kvinnlig könsstympning och barnäktenskap. Stödgrupper stärker kvinnors självkänsla Nagah är en 43-årig kvinna från byn El Mandara som är en av de fattigaste byarna i norra Egypten. Hon är gift och har fem barn. Hennes man arbetar som dagarbetare och Nagah tillverkar sopkvastar. En dag knackade Hanan på dörren. Hanan arbetar som volontär och hon bjöd in Nagah till att delta i en av byns stödgrupper för kvinnor. Mötet stärkte Nagahs självförtroende och förändrade hennes attityder. Tidigare var Nagah väldigt blyg och hon skämdes för sitt yrke. Stödgruppen har inte bara lett till att Nagah blivit mindre blyg hon har också fått kunskap om riskerna med könsstympning och många nya kontakter med andra kvinnor. Hon har lärt upp kvinnorna hur man tillverkar sopkvastar och försäljningen går mycket bra. Tack vare stödgruppen känner jag mig starkare och mer delaktig. Idag har jag lättare för att uttrycka mig både i min familj och i samhället, berättar Nagah. 7

Plans mål är att alla barn ska få sina rättigheter uppfyllda. För att detta ska uppnås krävs en långsiktig insats. Därför kommer Plan att fortsätta att arbeta för flickors rättigheter. I det arbetet är du som fadder väldigt viktig för oss. Tack för ditt stöd! 8