Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn



Relevanta dokument
KARLSKOGA KOMMUN

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE

REGLER FÖR UTESERVERINGAR

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Uteserveringar i Borås Stad

idéskiss Trafik och parkering

Yttrande över förslag till detaljplan för Sannegården Centrum

Drottningtorget - Framtidens torg. Trollhättan

KVALITETSKARTA Vad kännetecknar en attraktiv stadskärna? Grupp: Blombackaskolan Datum: Kvalitetsfaktorer Kännetecken Miljön

Vi skapar Skandinaviens mest attraktiva stadskärna. Vill du vara med?

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

LommaPanelen tycker till om CENTRUMTORGET I LOMMA

Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun

Höglager i Lunda Fagerstagatan 21, m 2

Riktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun

Totalt: 44 röster Förslag 1: 23 röster Förslag 2: 19 röster Båda: 1 röst Inget: 1 röst. Synpunkter på Stortorget

Mölndals centrum. regler & råd för. Uteserveringar. En vägledning vid bygglovsprövning

Miljö- och byggnämnden Antagen , 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR

Utlåtande 2013:107 RI (Dnr /2013)

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige

Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv.

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER

Uteserveringar och markupplåtelse. Regler, råd och rekommendationer

Workshop Norra Tyresö Centrum

PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

Riktlinjer för uteserveringar i Hudiksvall

VÄLKOMMEN TILL TIME BUILDING

Malmö stadsmiljöprogram Riktlinjer för uteserveringar i Malmö

Förord. Innehåll. Råd 12 Tillståndsansökan 13 Ansökan 13 Viktiga kontakter 14

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.

Resultat av temperaturmätare om blandstad

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

Strategi för handelns utveckling

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

Susedalens rastplats Hur kan den utvecklas?

SÖLVESBORG. - av naturliga skäl -

Motala centrum - diskussionskväll Nya Moderaterna

Bara några få tramptag till city. Brf Cyklisten 75 nya bostadsrätter i Kvillebäcken, centrala Göteborg

Nyfors. Lena S Renholm. punkter på gås igenom. Område/Plats. Förslag till åtgärder Stolpe som. Mellan Östra. sommartid. Stolpe (Bild. Ofta.

Simonsland. Ett fastighetsutvecklingsprojekt.

uteserveringar på offentlig plats i Täby

Medborgarmöte för ICA Storgatan Svedala 15:11, Svedala tätort, Svedala kommun

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande

Offentlig miljö i Arvika

Klimatdialog 2010 BACKA

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

Röster från er ambassadörer detta vill ni berätta om Växjö

RUM 22 DET ÄR DETALJERNA SOM GÖR DET

Fira Påsk med oss på Tandådalens Wärdshus!

Bruce Springsteen. Undersökning bland besökare på konserten på Friends Arena 11 maj 2013

Av den anledning anser Alliansen att en ytterligare genomlysning av trafiksituationen måste göras inför nästa steg i processen.

SAMHÄLLSBAROMETERN Om Projektengagemang

Planbeskrivning. Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs län

Underlag till investeringsprojekt

Lerum Enkätundersökning 2010

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

datum Detaljplan för fastigheten ZEBRAN 6 i Innerstaden i Malmö

Cykelparkering vid Platensgatan 8

Gårdsten Utveckling av den arkitektoniska handlingsplanen från 2002 (urspr. Gunilla Svensson Arkitektkontor)

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping

Ansvarig för projektet är ideella föreningen Vännäs Slöjd Projektledare: Marianne Åsell

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM

FÖRSTUDIE. Nya områden för odlingslotter inom Härnösands tätort

Handelsutredning Söderköpings kommun Henrik Vestin Rickard Johansson

Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

Kvalitetsprogram för Tyresö Centrum. februari 2008

Här blir vardagen lite roligare!

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Sammanfattning av styrelsens yttrande

Falköpings kommun 18/02/2015

LATHUND Att planera en mässa eller utställning

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

Levande Stockholm. Beslut om sommargågator Svar på uppdrag från kommunfullmäktige

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Policy för papperskorgar & askkoppar

Policy och Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd

Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2. Grupparbete BILDPROTOKOLL. Designdialog Tullkammarkajen Workshop

Stadsbyggnadsförvaltningen. UTESERVERINGAR på offentlig plats i centrala Trollhättan

Startpromemoria för planläggning av bostäder inom kv. Risinge i Tensta (ca 200 nya bostäder).

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

PM, februari Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

GE DIN GÅRD ETT LYFT!

Ang brevet från Malung-Sälens Kommun ang skriftlig brandskyddsredogörelse. Ska ni renovera lägenheten? Brandvarnare och varmvattenberedare

Plan- och genomförandebeskrivning, samrådshandling 1 (10) Diarienummer 2015/1105-XX. Ungefärligt planområde

Bilaga Marknadsplan 2016 Västerbottens Turism

Att ta bort enkelt avhjälpta hinder!

Attraktiva stadsmiljöer Rum i Halland

PitePanelen. Rapport 2. PitePanelens synpunkter inför Klimat- och energiplan för Piteå geografiska kommun

Transkript:

Till Stadsbyggnadskontoret Diarienummer 09/0841 Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Avenyföreningen har ca 230 medlemmar på och kring Avenyn. Medlemmarna är företag och fastighetsägare som är geografiskt placerade i Avenyområdet (Från Korsvägen i söder till Vallgraven i norr och Vasaparken i väster och Heden i öster). Avenyföreningens arbetade under 2012/2013 fram en vision som ska fungera som vägledning och inspiration ett underlag för beslut som fattas och aktiviteter som genomförs för att Avenyn ska vara något Göteborgare är stolta över och gärna besöker. Ambitionen är att år 2021, när Göteborg fyller 400 år, då är vår vision verklighet. Avenyn ska bli en utåtriktad och kontinental paradgata med internationell attraktionskraft och en puls för hela regionen. Området ska sticka ut och med sin unikitet forma en egen identitet bland europeiska städer som stärker Göteborgs varumärke. En dynamisk kombination ska lyftas fram där högtidlighet samsas med en vänlig och tillåtande atmosfär. Huvudstråket ska bli levande, inbjudande och upplevelserikt såväl för besökare som för vardagsbrukaren. Avenyföreningen ser att det gatugestaltningsförslag som nu ligger går i linje med vår vision att skapa ett Avenyområde som är; K- kontinentalt U - unikt L - levande Intresset för att rusta upp Avenyn har varit stort länge och att det nu framkommit konkreta förslag har varit efterlängtat. Alla medlemmar är mycket glada för att man från staden och fastighetsägarna vill satsa på denna upprustning. Vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete där vi arbetar gemensamt för att uppnå de slutgiltiga målen. 1

De tre övergripande målen i gestaltningsförslaget är; 1. Forma en unik destination 2. Skapa konst och kulturstråk nr 1 3. Maxa tillgängligheten 1. Forma en unik destination Här ser Avenyföreningen en stor möjlighet med det som förslaget innebär att skapa en unik destination inom flertalet områden. 1.1 Årets och dygnets olika skepnader En av de unika sakerna med Avenyn är att den ändrar skepnad och karaktär över året och dygnet. Livet på gatan ser olika ut beroende på när man är här och det gäller att skapa och ta fram det som kan bli/vara unikt för olika tillfällen såsom. Sommar/vinter Dag/Natt Tidig kväll/sen natt Evenemang/vardag m.m. Det är viktigt att få med alla olika skepnaderna i utformningen så att attraktivitet skapas för alla tillfällen. Det är också viktigt att skapa en flexibel Avenyn så att vi kan maximera att utnyttja de fördelar som varje tillfälle möjliggör. 1.2 Avenyn indelad i kluster I Avenyföreningens vision ligger att utforma olika karaktärer för olika områden i Avenyområdet. Ett område med nöje/restauranger (norra delen), ett med shopping (mittendelen) där man kommer att finna i huvudsak större butiker och flagship-butiker och i den södra delen huvudfokus på Kultur. På Avenyns sidogator kommer man att finna små och personliga boutiquer och restauranger. I utformningen av Avenyn bör man ha detta med i utförandet så att respektive område gynnas att utvecklas i denna riktning. Flera av medlemmarna anser att man bör ge dessa områden olika förutsättningar även i gatugestaltningsprojektet. Respektive område skall inte renodlat innehålla enbart verksamheter utan besökarna kommer även att fina restauranger och caféer i shoppingområdet och vice versa men en viss kulsterindelning tror vi kommer att gynna området och locka fler besökare till destinationen. 2

1.3 Framtida Restaurangliv En av Avenyns styrkor idag är det stora utbud av restauranger och sommartid dess uteserveringar som lockar många besökare till Avenyn. Denna dragningskraft gäller att behålla och stärka. Uteserveringar Att göra om dagens uteserveringar till två uppdelade serveringszoner (en 3 meter ut från fasaden och en längre ut i möbleringszonen) kan vid flertalet platser bli bra men man bör se en flexibilitet i detta då vissa platser på Avenyn och vissa fastigheter inte lämpar sig för detta. Man måste även ha det svenska klimatet i beaktning och i möjligaste mån se till att skapa väderskydd i möbleringszonerna. Där serveringszonen kommer att bli utefter fasad önskas möjligheten till detta året runt. Det är även viktigt att skapa en organisation för att samarbeta och får det praktiskt och snyggt med utserveringarna i möbleringszonerna. Avenyföreningens medlemmar inom restaurangnäringen vill att man tittar närmre på detta och medverkar gärna i ett samarbete med Göteborgs stad för att skapa ett långsiktigt hållbart restaurangutbud på Avenyn. Paviljonger De flesta av restaurangägarna önskar inte ha paviljonger utanför sina verksamheter utan önskar istället ha öppenheten kvar på gatan och serveringszoner där det är väl förberett för olika typer av verksamheter (ex gas, vatten, avlopp m.m.). Möjligtvis ser man möjlighet att ha paviljonger vintetid och servering i öppen miljö sommartid. Paviljongerna anser man inte gynnsamma att bedriva restaurangverksamhet i utan snarare mer lämpade för café och take away. Levande restaurangliv dagtid Under en längre tid har Avenyföreningen arbetat för att stärka daglivet och få fler restauranger att vara öppna dagtid. Detta har vi nu lyckats med vilket vi är glada för och det är viktigt att arbeta för att behålla detta. Kan restaurangerna se lönsamhet i luncher så har de öppet, men det som måste utvärderas i förslaget är vilka förutsättningar och risker som finns med att restaurangerna inte ser en lönsamhet i att servera mat och går över till att skapa verksamheter av mer nattklubbskaraktär som är stängda dagtid. Tillståndskrav Våra medlemmar inom restaurangnäringen anser det viktigt att man har klart med tillståndsmyndigheten om vilka regler som gäller och kommer att gälla i framtiden för alkoholserveringar så att det inte kommer att bli oklara regler som ger bakslag framöver. Det är av stor vikt att tillståndsmyndighetens regler gjorts om innan man tar beslutet att skapa de öppna serveringar utan avgränsningar och en blandning av privata och offentliga sittmiljöer som ligger i förslaget. 1.4 Mer grönt 3

Avenyn uppfattas idag som en grå gata och inslag av mer grönt tycker vi är oerhört bra. Dock bör man vara observant på vilken typ av grönska som blir snygg i praktiken och vad vår verklighet tillåter i vårt stadsliv och klimat. Det är främst när dagens träd inte blommar som gatan uppfattas som grå och kan man skapa grönska en längre period (även vinter) är detta önskvärt. Man bör även se på trädens storlek så att det inte skapas för mycket skugga i samband med uteserveringar och möbleringszoner där folk skall vistas och solen oftast är efterlängtad. Det efterfrågas även mera grönt på Götaplatsen vilket flertalet av våra medlemmar saknar i det förslag som ligger. 1.5 Det tidlösa granitgolvet Att lägga ett gemensamt golv från fasad till fasad uppskattas av våra medlemmar då detta ökar tillgängligheten eftersom barriärerna minskas som idag finns, bl.a. på grund av markens nivåskillnader. Att få ett modernare och fräschare ytskikt välkomnas då detta kommer att innebära ett stort lyft för intrycket av gatan. Det viktiga att tänka på i materialvalet är att det inte blir fogar där smuts/fimpar fastnar lätt utan en så slät yta som möjligt för att vi skall kunna hålla gatan ren och att den skall vara lätt att underhålla. 1.6 De lekfulla möblerna och den urban scenen Utformning av offentliga möbler med dess olika funktioner i förslaget ser Avenyföreningens medlemmar som positivt. Man måste dock beakta dess inramning och placering med tanke på trafiksituationen på gatan. Det är inte i en park som man skall placera ut möbleringarna utan i närhet av en trafikerad gata. Att skapa offentliga vistelsezoner och ge utrymme för event i vardagen ser vi som positivt. I detta bör man också ta med placering av el, vatten, avlopp m.m. när man skapar eventplatserna så att dessa blir funktionella i eventsammanhang. 1.7 Permanenta paviljonger Paviljongerna kan bli ett stort tillskott för framtida Avenyn om de utformas rätt och man väljer rätt sätt att driva dem så att man får in verksamheter med kvalitet och som har öppet året runt. Man måste dock vara uppmärksam på att paviljongerna också kan skapa en negativ bild för gatan om dessa inte blir levande. Många av våra medlemmar inom restaurangnäringen och handeln ser svårigheter i att bedriva verksamhet paviljongerna och att dessa därför lämpar sig för annan typ av verksamheter. Att testa paviljongerna utanför Avenyn 31-35 är positivt och det är bra att utvärdera noggrant och att man tar alla lärdomar man kan innan man gör något permanent. I gatugestaltningsförslaget står det att ägande bör vara Göteborg stad och att långa arrendeavtal bör upprättas. Detta är en form som man noga bör se över innan beslut tas så att det finns en organisation som aktivt kan arbeta med paviljongerna så att dessa blir levande och kompletterande till det övriga utbudet och näringslivet. 4

Placeringen av paviljongerna bör vara flexibel över tiden så att den kan anpassas efter de verksamheter och det liv som för tillfället råder. Näringslivet känner att det är viktigt att fastighetägarna kan vara med och påverka placeringen av paviljongerna utanför sina fastigheter så att det inte blir i konkurrens eller störande för rådande eller kommande näringsliv. Vissa paviljonger kanske även skall placeras ut vintertid då uteserveringarna i möbleringszonerna är inflyttade. 1.8 Götaplatsen Götaplatsen är en fantastisk evenemangsplats, men dess utformning idag uppfattas i vardagen allt för ofta som öde och grå. Sedan bänkarna tillkommit finns viss form av mer liv men som förslaget visar med en ännu större öppnare yta (nästan dubblerad storlek) och med begränsat antal platser att samlas på tror vi att det kan finnas risk att det skapar en ännu mer öde känsla än idag och är en negativ funktion. Det är viktigt att skapa en yta som blir levande i vardagen med en miljö som möjliggör för folk att uppehålla sig på platsen. Det efterfrågas även mera grönt på Götaplatsen vilket flertalet av våra medlemmar saknar i det förslag som ligger. 2 Maxa tillgängligheten Tillgängligheten är oerhört viktig för näringslivet. Konkurrensen är hård och tillgängligheten är en viktig konkurrensfaktor för att locka besökare till ett område och att få det att leva. 2.1 Avenyns entréer För att komma till Avenyn finns idag vissa själklara entréer. Det är oerhört viktigt i vårt stadsrum att det uppfattas som enkelt att ta sig mellan områden i staden och att vi minskar känslan av transportsträckor. En viktig länk mellan innerstaden (innanför vallgraven) och Avenyn är sträckan från Kungsportsbron till Avenyn 1 (utefter Bältesspännarparken) som av många idag uppfattas som en plats med för lite aktivitet. Hur utformningen av denna plats planeras att vara i framtiden framgår inte i gestaltningsförslaget vilket efterfrågas av våra medlemmar då detta är en del av Avenyn och dess karaktär. Planerar man paviljonger även här? Möbleringszoner m.m. 2.2 Trafiken Trafiken skapar idag en barriär och även ett buller som är till nackdel för en trivsam miljö att vilja vistas i. De flesta av våra medlemmar ställer sig positiva till att minska trafiken på Avenyn. Dock bör det som förslaget visar vara enkelt att komma till och från Avenyn. 5

Bilarna Att ta bort bilarna från Avenyn anser våra medlemar vara en stor fördel. Dock skall det vara enkelt att komma till Avenyn via sidogatorna. En framtida stor parkering under mark på Heden leder till god tillgänglighet och möjliggör mycket för ett levande centrum i Göteborg och också för ett levande Avenyn. Viktigt för näringslivet är att man bygger nya parkeringsplatser innan man tar bort befintliga så att det totala antalet platser inte minskar i området och på så vis minskar tillgängligheten för de bilburna kunderna. Varuleveranser Det gäller att säkerställa att man även efter att ha tagit bort biltrafiken på Avenyn klarar av att alla varuleveranser kan leverera till verksamheterna i de nya trafikflödena. Bussarna I förslaget ligger att ta bort bussarna från Avenyn. Det är dock viktigt att beakta att hållplatslägena (Götaplatsen och Valand) även i framtiden bör vara tillgängliga med buss då det är viktiga för tillgängligheten till området. Taxi/färdtjänst Avenyföreningen har under en längre tid arbetat med att öka tillgängligheten för taxi. Detta för att öka tryggheten i Avenyområdet och motverka svarttaxiverksamhet i. I gatugestaltningsförslaget tar man bort biltrafiken på Avenyn vilket innebär att de taxiflöden som idag finns vid Avenyn på Storgatan och Kristinelundsgatan kommer att försvinna. Detta måste man ha i beaktning då trafikplaneringen görs så att vi får en så trygg och säker möjlighet för alla Avenyns besökare att i framtiden transportera sig hem med legala taxibilar. Likaså måste man ha i beaktning att färdtjänst behöver komma fram till läkarmottagningar m.fl. som har sin verksamhet på Avenyn. Spårvagnen I förslaget kommer spårvagnen att gå samma väg i framtiden som idag. Våra medlemmar anser att spårvagnen skall gå kvar på Avenyn även i framtiden men en stor del av medlemmarna anser att det hade räckt om denna gick till Valand och här svängde ner i Vasagatan och sedan söderut på Södravägen. Detta skulle möjliggöra en trafikfri zon på Avenyns mitt och skapa ett helt annat sammanhängande rum mellan fasadliven. Den framtida sträckningen där Spårvagnen kommer att gå ser våra medlemmar gärna att man använder sig av någon form av bullerdämpande materiel då ljudnivåerna från spårvagnarna idag utgör ett onödigt störande i stadsmiljön. 3. Skapa konst och kulturstråk nr 1 Att synliggöra kulturen med på olika vis utomhus m.m. är bra förslag och att arbeta fram ett konstprogram och en handlingsplan för detta är något som vi gärna medverkar till. Det som Avenyföreningen anser behöver göras är att identifiera vem som skall äga denna fråga att arbeta med aktivt så att det blir ett både initialt bra permanent arbete men även ett levande över tiden. 6

Viktiga frågor att se närmre på Paviljongerna - Vem skall äga och förvalta? Krävs organisation för att detta skall fungera och bli levande. - Hur kan placeringen av dessa göras så att de blir ett komplement och inte konkurrenter till näringsidkarna i direkt anslutning? Vilken påverkan kommer fastighetsägarna att ha utanför sin fastighet? Bältesspännarparken - Vad planeras här? Uteserveringar - Uteserveringarna i förslaget kräver att den lokala ordningsstadgan görs om för att vi skall få serveringar som kan efterlevas i praktiken. Detta måste göras innan så att reglerna går hand i hand med uteserveringarnas utformningar. - Hur kan och bör utformningen av utserveringar se ut så att det blir snyggt? Samordning bör ske. Avenyföreningens restauratörer medverkar gärna i detta arbete. Kulturen - Vem skall äga frågan att skapa kulturen i gaturummet? Hur skall det organiseras? Författat 3 oktober 2013 av Madeleine Wahlberg, Centrumledare Avenyföreningen madeleine@avenyn.se tel. 031-138090 7