Sanering av förorenade sediment i Norge vad har vi lärt på 20 år? Renare mark Vårmöte 2012, Göteborg, 28-29 mars 2012 Jens Laugesen, Det Norske Veritas (DNV) mail: jens.laugesen@dnv.com
Varför har vi förorenade sediment i Norge? Förorenade sediment i Norge handlar om fjordar och hamnar Många fjordar har kosthållsråd (drygt 25) Orsak är gamla synder (industri, ingen avloppsvattenrening etc.) Låg sedimentationshastighet (1 mm/år) Slide 2
Sørfjorden och Odda Sørfjorden är ca. 5 mil lång Slide 3
Sørfjorden och Odda Slide 4
Norzink 1958 (svartvit) och 1969 (färg) Förorening kunde spåras upp till 100 km från fabriken Uppskattade årliga utsläpp av vattenlösliga metaller runt 1969: 1 500 ton zink 135 ton koppar 12 ton kadmium 800 ton bly I tillägg släppte man ut 10-20 kg kvicksilver pr. dag (3,5-7 ton pr. år) Slide 5
Sørfjorden saneringen 1992 1992 blev den innersta delen av Sørfjorden (Eitrsheimsvågen) sanerad. Ca. 100 000 m 2 (400 m x 250 m) blev täckt med geotextil + sand (sedimenten innehöll upp till 12 000 mg/kg Zn). I tillägg blev läckage från gammalt deponi stoppat + avskärande diken för ytvatten blev etablerade Slide 6
Sørfjorden saneringskostnader och resultat Total kostnad 1992 var ca. 40 miljoner NOK, dvs. ca. 400 NOK/m 2 Norzink betalade 3/4 og Norska Naturvårdsverket (Klif) 1/4 Resultat: Åtgärden reducerade innehållet av zink- och kadmium i havsvatten med mer än 90 %. I dag: Fortsatt mycket bättre men det har lagt sig en del ny förorening i det täckta området. Källan är sannolikt senare (mindre) utsläpp från fabriken och också något från Odda. Man har diskuterat en ytterligare täckning men nyttan är sannolikt för liten. Före Efter Slide 7
Bergen Haakonsvern marinbas (1993-2003) Havet runt marinbasen var förorenat med PAH, PCB og tungmetaller. Ca. 350 000 m 2 förorenad havsbotten blev muddrad, helt ned til 65 m vattendjup. Mäktigheten på det muddrade laget var övervägande runt 0,2 m, men några platser betydligt mer (upp till 2,2 m). Muddermassorna blev pumpade till två deponier som blev etablerade inne på marinbasen (ca. 85 000 m 3 ). Avvattningen gick via ett ett permeabelt sandfilter tilbake til havet. Saneringskravet var at sedimenten max. skulle ha en en PCB-7 koncentration <50 μg/kg. Innan sanering var genomsnittlig PCB-7 koncentration 385 μg/kg och efter var den 35 μg/kg. Slide 8
Haakonsvern två muddringsutrustningar Muddring ned till 20 m vattendjup Muddring från 20 m till 65 m vattendjup Slide 9
Haakonsvern lärdommar Man var tvungen att muddra flera gångar på en del platser för att nå saneringsmålet på <50 μg/kg PCB-7. Man fick ett läckage i sjödeponiet (piping). Man löste detta med att täcka sidorna i deponiet med geotextil. Den totala kostnaden blev högre än man först hade beräknat. De allra första beräkningarna låg runt 70 miljoner NOK och sluträkningen blev 177 miljoner NOK. En orsak är också att man fick utvidga en del av projektet. Slide 10
Trondheim hamn 2001-2004 - pilotprojekt Muddrade ca. 80 000 m 3 förorenat sediment som blev placerat i deponi Ca. 20 000 m 3 av detta blev stabiliserat Muddringsområde Deponi (stabilisering) Slide 11
Trondheim hamn - kostnad Totalt: ca. 40 miljoner NOK Enhetspris för större projekt (>100 000 m 3 ): Muddring: 150 NOK/m 3 Stabilisering 150-200 NOK/m 3 Slide 12
Trondheim hamn - nytta 25 000 m 2 nytt areal - mäklares prisvärdering (2003) Lagring av gods. Förväntade hyresintäkter 60-80 NOK/m 2 årlig intäkt 1,5-2,0 mill. NOK Industribyggnad. Förväntade hyresintäkter 500-700 NOK/m 2 årlig intäkt 12,5-17,5 mill. NOK Bostäder. Vi antar att 50 % av tomten utnyttjas till ett 4-vånings hyreshus med 50 000 m 2 boyta. Förväntat försäljningsvärde 175-200 miljoner NOK. Om massorna inte hade stabiliserats kunde området användas till lagring av enklare typer av gods men få stora sättningar över flera år. Slide 13
Trondheim lärdommar Pilotprojekt är bra man uppräcker saker som man inte hade upptäckt bara med skrivbordsarbete. Blanda ingredienser till stabilisering på förhand. Att tillsätta cement och filteraska separat försenade och fördyrade processen. (Filteraskan är också väldigt lätt så den er svår att injisera separat). Man sparar mycket tid och pengar om man slipper avvattna sedimenten innan stabiliseringen. Muddring med gripskopa gav inte för mycket vatten. Slide 14
Oslo hamn 2008-2011 Slide 15
Oslo hamn dom mot entreprenör Dømt for giftdumping Av Jørgen Berge 01.02.10 18:18, Dumpet giftig slam i indre Oslofjord. Norges geotekniske institutt (NGI) og statsbedriften Secora er i Oslo tingrett dømt for ulovlig dumping av giftig masse ved Malmøykalven i indre Oslofjord, melder NTB. Ifølge NRK må Secora må betale en bot på en halv million kroner, og NGI en bot på 250 000 kroner. Sa mtidig har Oslo tingrett frikjent Oslo Havn og prosjektleder Toril Jørgensen i saken - som hadde ansvar for deponeringen. Dumpet tre steder Det var Oslo politidistrikt som tok ut tiltale mot bedriftene. Bakgrunnen var at Oslo Havn KF i september 2005 fikk tillatelse fra Statens forurensningstilsyn (SFT) til å deponere mudrede masser fra forskjellige steder i Oslofjorden. Oslo Havn benyttet Secora AS til å gjennomføre selve deponeringen, mens de lot NGI overvåke prosjektet. I tillatelsen fra SFT var det en rekke vilkår. Ifølge tiltalen ble noen av disse vilkårene brutt fra deponeringen begynte i mars 2006, til desember 2007. Etterforskningen viste at det skal ha vært deponert inntil 33 000 m3 masse i overflaten, masser som det ifølge tiltalen hadde vært problemer med å få deponert på lovlig måte. Slide 16
Slide 17
Slide 18