BORGÅ STAD BESKRIVNING AV TJÄNSTER 1.8.2014 Psykolog- och kuratorstjänster för andra stadiet läsåret 2014 2015 Med psykolog- och kuratorstjänster avses att elevhälsans psykolog och kurator ger stöd och handledning för studierna och skolgången, vilket 1) främjar välbefinnandet i skol- och studiegemenskapen samt samarbetet med de studerandes familjer och andra närstående, 2) stöder de studerandes inlärning och välbefinnande och deras sociala och psykiska färdigheter. (lagen om elev- och studerandevård 1287/2013 7) Elevhälsan ska främst vara förebyggande elevhälsa med generell inriktning som stöder hela läroanstalten. De studerande ska dessutom ha rätt till individuellt inriktad elevhälsa. Psykolog- och kuratorstjänster är ett av fyra delområden inom den individuellt inriktade elevhälsan. Om de centrala principerna och målen för elevhälsan berättas förutom i lagen om elevoch studerandevård också i de riksomfattande grunderna för läroplanerna. På kommunnivå berättar man om psykolog- och kuratorstjänster samt elevhälsa på olika nivåer i den kommunala välfärdsplanen för barn och unga samt i läroplanen, läsårsplanen för elevvård och läroanstaltens elevhälsoplan. Psykolog- och kuratorstjänsterna inom elevhälsan hör till Borgå stads finsk- och svenskspråkiga utbildningstjänster. Cheferna är specialundervisningens rektor Martti Toivanen och utbildningsdirektör Rikard Lindström. Tjänsterna erbjuds till studerande vid läroanstalter inom Borgå stads område, i läroanstaltens och elevvårdens lokaler. Tjänster erbjuds enligt följande: Psykologer, 2 anställda pers. Borgå Gymnasium, Porvoo International College - Point College, Östra Nylands yrkesinstitut Inveon, Yrkesinstitutet Prakticum - (mål 1) Linnankosken lukio, Porvoon ammattiopisto Amisto 1 Kuratorer, 4 anställda pers. Borgå Gymnasium, Porvoo International College - Point College 1 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon, Yrkesinstitutet Prakticum 1 Porvoon ammattiopisto Amisto: Styrmansvägen 1 Linnankosken lukio, Porvoon ammattiopisto Amisto: POMO-huset 1 Utvärdering av tjänsterna Elevhälsan samt psykolog- och kuratorstjänsterna utvärderas i en styrgrupp som består av utbildningsdirektörerna och läroanstalternas rektorer, samt i verksamhetsberättelserna för elevvården och läroanstalterna. Utvärderingen ger möjlighet att utveckla verksamheten inför följande läsår.
Psykologtjänster Generellt inriktat arbete Psykologen arbetar som sakkunnig inom det psykologiska området i läroanstaltens verksamhetsmiljö. Psykologen arbetar med generellt inriktad elevhälsa främst konsultativt, genom att utföra planerings- och utvecklingsuppgifter tillsammans med andra anställda inom skolan, läroanstalten, bildningssektorn och kommunen samt genom att ge utbildning. Vid de enskilda läroanstalterna utnyttjas psykologens kunskaper och yrkeskunnighet i planer och modeller som främjar och upprätthåller välbefinnande, så som krisplanen, välfärdsplanen osv. Dessutom ger psykologen psykologisk information som främjar välbefinnande till studentgrupper och anställda i form av temadiskussioner. Psykologen erbjuder konsultation till vårdnadshavare, läroanstaltens personal och samarbetsparter. Psykologen deltar som sakkunnig i den sektorsövergripande elevhälsogruppen och deltar i planering och genomförande av stöd. Individuellt inriktat arbete En studerande ska få komma till psykologens mottagning senast den sjunde skoldagen efter att den studerande har begärt detta, i brådskande fall senast följande dag (1287/2013 15). Psykologen avgör från fall till fall hur brådskande det är att den studerande får komma till mottagningen. Psykologen ska få tillräcklig information för att kunna avgöra hur brådskande fallet är. Möjligheten till samtal ordnas då den studerande, en anställd vid läroanstalten, vårdnadshavaren eller någon annan person tar kontakt. Den som tar kontakt med psykologen ska först diskutera med den studerande, och beroende på ärendet också med vårdnadshavaren då det är fråga om en minderårig studerande, och i första hand ta kontakt med psykologen tillsammans med den studerande. Möjlighet till samtal måste inte ges, om det är fråga om att ge råd eller handledning till den som tagit kontakt, eller om det enligt psykologens bedömning är uppenbart onödigt. Det individuellt inriktade arbetet som psykologen erbjuder är en psykologisk bedömning, där psykologen kartlägger behovet av psykologiskt stöd och hur arbetet ska fortsätta. Psykologen gör psykologiska undersökningar för att kartlägga inlärningssvårigheter eller svårigheter i fråga om beteende eller känslolivet. I undersökningen ingår att kartlägga bakgrundsuppgifter, göra undersökningar, föra ett återkopplingssamtal, göra ett utlåtande eller sammandrag och planera och följa upp stödåtgärder. Till psykologens klientarbete hör förutom undersökningar också psykologisk handledning, rådgivning, planmässig intervention och korttidsterapi, vars syfte är att återställa och upprätthålla den studerandes förmåga att studera och/eller arbeta samt att stöda den unga att bli mera självständig. Psykologen bedömer från fall till fall hur många besök som behövs och deras innehåll. Med klientens samtycke har psykologen ett tätt samarbete med vårdnadshavaren, skolans personal och samarbetsparter då psykologen behandlar svårigheter i anslutning till inlärning, skolgång och uppfostran. Utifrån en bedömning av psykologen har den studerande rätt att få tillräckligt stöd och tillräcklig handledning för att problem relaterade till hans eller hennes studier och utveckling ska kunna förebyggas och övervinnas (1287/2013 15). Vid behov styrs den studerande till andra tjänster som erbjuds av bl.a. familjerådgivningen, ungdomsväsendet, socialväsendet, missbrukarkliniken,
ungdomspsykiatriska polikliniken. Psykologen antecknar nödvändiga klientuppgifter i en sekretessbelagd klientjournal (datasystemet Aura), ifall det inte är fråga om ge sporadisk handledning och råd till en studerande. Elevhälsans insatser genomförs i samverkan med den studerande och hans eller hennes vårdnadshavare (1287/2013 18) och andra närstående, men den ungas samtycke, delaktighet och hörande ska i enlighet med hans eller hennes ålder och utvecklingsnivå beaktas i ärenden som gäller honom eller henne. Vårdnadshavaren har inte rätt att förbjuda en minderårig att anlita elevhälsotjänster (1287/2013 18). Psykologen kan vid behov höra till den sektorsövergripande expertgrupp som tillsätts för att utreda stödbehovet och ordna elevhälsotjänster för en elev. Psykologen kan också vara den som sammankallar gruppen och gruppens ansvarsperson. Då psykologen är ansvarsperson ska han eller hon anteckna uppgifter om den studerande i den sekretessbelagda elevhälsojournalen. Psykologen upprätthåller och utvecklar sin yrkeskunskap genom att delta i utbildning inom området och i psykologisk handledning samt genom att bekanta sig med psykologisk litteratur och forskning. Om psykologens viktigaste uppgifter och behörighetsvillkor föreskrivs i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013), barnskyddslagen (417/2007), lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) samt lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992). Psykologens arbete styrs av Finlands Psykologförbunds yrkesetiska principer. Psykologen är en legitimerad yrkesperson inom hälsovården, vars arbete övervakas av Valvira. Kuratorstjänster Generellt inriktat arbete Kuratorn deltar som sakkunnig inom socialt arbete i den sektorsövergripande elevhälsogruppens verksamhet, där kuratorn i samverkan med andra som ansvarar för elevhälsan i läroanstalten planerar och verkställer verksamhetsmodeller som främjar och upprätthåller de studerandes välfärd. Sådana verksamhetsmodeller är t.ex. plan för att stöda de studerandes studier, välfärdsdagar, rusmedelsstrategi, krisplan samt plan för våld, mobbning och trakasserier. Kuratorn ger vid behov yrkesmässig handledning och råd till enskilda anställda vid läroanstalten i frågor som gäller elevhälsa, så att den anställda kan utföra det elevhälsoarbete som han eller hon ansvarar för. Kuratorn kan inom ramen för resurserna utföra förebyggande arbete med en grupp studerande för att främja välbefinnande eller då situationen i gruppen väcker oro. Det kan t.ex. vara fråga om gruppbildning, mobbning eller livshantering. Då görs det upp en plan för arbetet som ett sektorsövergripande samarbete med andra anställda vid läroanstalten vilka arbetar med gruppen, och de studerande samt samarbetsparter. Samarbetsparter kan vara t.ex. vårdnadshavare och andra närstående till de studerande, ungdomstjänsterna, missbrukarkliniken eller tredje sektorn. I krissituationer utgör kuratorn
ett stöd i enlighet med läroanstaltens plan. I krissituationer kan en studerande hänvisas till kuratorn för en mera långvarig, individuell klientkontakt. Individuellt inriktat arbete Kuratorn arbetar i första hand som stöd för individen. Då en studerande begär möjlighet till ett personligt samtal med kuratorn, ska denna möjlighet ordnas senast den sjunde arbetsdagen vid läroanstalten. I brådskande fall ska möjlighet till samtal ges samma eller nästa dag. Möjlighet till samtal ordnas också då en anställd vid läroanstalten, vårdnadshavaren eller någon annan person tar kontakt. Då ska den som tar kontakt först diskutera med den studerande, och beroende på ärendet också med vårdnadshavaren då det är fråga om en minderårig studerande, och i första hand ta kontakt med kuratorn tillsammans med den studerande. Möjlighet till samtal måste inte ges, om det är fråga om att ge råd eller handledning till den som tagit kontakt, eller om det enligt kuratorns bedömning är uppenbart onödigt. Kuratorn kan också utgående från tillgänglig information göra bedömningen att den studerande i första hand behöver psykologens tjänster. (1287/2013 15) Elevhälsans insatser genomförs i samverkan med den studerande och hans eller hennes vårdnadshavare (1287/2013 18) och andra närstående, men den ungas samtycke, delaktighet och hörande ska i enlighet med hans eller hennes ålder och utvecklingsnivå beaktas i ärenden som gäller honom eller henne. Vårdnadshavaren har inte rätt att förbjuda en minderårig att anlita elevhälsotjänster (1287/2013 18). Utgångspunkten för det individuellt inriktade elevhälsoarbetet är att kartlägga, bedöma och planera den studerandes studier och övriga livssituation och behovet av stöd i anslutning till detta. Utifrån en bedömning av kuratorn har den studerande rätt att få tillräckligt stöd och tillräcklig handledning för att problem relaterade till hans eller hennes studier och utveckling ska kunna förebyggas och övervinnas. Vid planeringen av stödet ska den studerandes fördel prioriteras. Vid individuella besök ger kuratorn den studerande psykosocialt stöd i anslutning till bl.a. uppväxt och utveckling, sociala förhållanden, mental hälsa, livshantering eller krissituationer. Vanligen besöker den studerande kuratorn 2 5 gånger, ibland behövs flera besök. Vid behov styrs den studerande till andra tjänster som erbjuds av bl.a. familjerådgivningen, ungdomsväsendet, socialväsendet, missbrukarkliniken, ungdomspsykiatriska polikliniken. Detta kan ske efter samtal också skriftligt eller genom att konkret följa den studerande till tjänsterna. Kuratorn antecknar nödvändiga uppgifter i en sekretessbelagd klientjournal (datasystemet Aura), ifall det inte är fråga om ge sporadisk handledning och råd till en studerande. Kuratorn kan vid behov höra till den sektorsövergripande expertgrupp som tillsätts för att utreda stödbehovet och ordna elevhälsotjänster för en elev. Kuratorn kan också vara den som sammankallar gruppen och gruppens ansvarsperson. Då kuratorn är ansvarsperson ska han eller hon anteckna uppgifter om den studerande i den sekretessbelagda elevhälsojournalen. I kuratorns arbetsuppgifter ingår dessutom planerings- och utvecklingsarbete på kommunnivå och att upprätthålla den egna yrkeskunskapen, vilket har en indirekt inverkan på tjänsternas kvalitet.
Om kuratorns viktigaste uppgifter och behörighetsvillkor föreskrivs i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) och barnskyddslagen (417/2007). Kuratorer för andra stadiets läroanstalter har behörighet enligt 6 i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005). I sitt arbete följer kuratorn de yrkesetiska principerna för det sociala området.