Karriärvägledningens teori och metod II, 7,5 hp HT2019

1 (10) Uppdaterad 14 augusti 2019 Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga: Daniel Hailemariam & Aino Collmar Distans UCG117 Karriärvägledningens teori och metod II, 7,5 hp HT2019

Inledning Denna delkurs bygger på Karriärvägledningens teori och metod I som ni läste i våras. Ni kommer därför vara bekanta med en del av innehållet medan annat kommer att vara nytt och fördjupas. Det som är nytt när det gäller upplägget är att de två delkurserna Karriärvägledningens teori och metod II (KTM II) och Handledd professionspraktik I (PRAKTIK I) kommer att gå omlott under ca 9 veckor. Syftet är att det ska ge ökade möjligheter till ett fördjupat lärande om vägledningens teorier och metoder genom att ni prövar och utforskar dessa i en vägledande praktik. Ni läser därför KTM II vecka 36 38, (campusvecka startar v.37) praktik vecka 39 43 och därefter KTM II vecka 44 samt (campusvecka, måndag onsdag vecka 45.) Sista dagen på KTM II är 6 november 2019. Kursens innehåll I delkursen fördjupas karriärvägledningens teori och metod, samtalsmetoder och förhållningssätt för att stödja individers karriärprocesser. Frågor om hur individers lärande om sig själva och karriärfrågor kan främjas behandlas samt hur karriärinformation kan hanteras i vägledande samtal. Kursen ger perspektiv på samtalsmetoder för att stödja individers motivation och väljande i relation till karriärprocesser. Frågor om makt och samspel i interaktion och professionella förhållningssätt i institutionella samtal belyses i samband med detta. Här blir etiska frågor, föreskrifter och riktlinjer gällande vägledande samtal och vägledarprofessionen ett viktigt inslag. I kursen behandlas dessutom perspektiv på diagnos och normalitet samt karriärprocesser avseende individer och grupper med skilda behov. Fördjupning av metoder för analys av vägledande samtal ingår. Förväntade studieresultat Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha förmåga att: 1) leda vägledande samtal som stödjer individens lärande och förändringsprocesser, 2) analysera vägledande samtal i relation till karriärvägledningens teori och metod, 3) diskutera karriärvägledning utifrån perspektiv på diagnos och normalitet i relation till individers och gruppers behov, 4) belysa etiska frågor i relation till karriärvägledande samtal och profession. Undervisning Undervisningen på delkursen utgörs främst av föreläsningar, seminarier och tillämpning av samtal. Kursens seminarier och tillämpningar är obligatoriska, det finns även andra obligatoriska moment i kursen (se schemat). Andra undervisningsformer kan ingå. För detaljerad information se studiehandledning för respektive delkurs. Vid frånvaro från obligatorisk undervisning skall studenten komplettera med skriftliga eller muntliga uppgifter enligt anvisning från ansvarig lärare. Handledd professions praktik I Handledd professionspraktik I genomförs på praktikplats med handledare. Under professions-praktiken genomför studenten studieuppgifter kopplade till delkursens förväntade studieresultat. Praktikhandledaren förväntas skapa förutsättningar för studenten att genomföra studieuppgifterna. Separat studiehandledning finns för handledd professions praktik I. Kunskapskontroll och examination Delkursen examineras genom studieuppgifter, en skriftlig samtalsanalys samt en muntlig uppgift avseende tillämpning av vägledande samtal. Den skriftliga samtalsanalysen bedöms enligt den sjugradiga betygsskalan (A F) som blir kursens betyg med förutsättning att alla andra uppgifter är genomförda och godkända. Formalia för skriftliga uppgifter För samtliga skriftliga uppgifter som ska lämnas in gäller följande: Ditt namn, personnummer (när uppgiften läggs i enskild mapp), kursens namn, uppgiftens namn och kursansvariges namn ska stå på första sidan. På varje sida ska ditt namn och personnummer finnas i sidhuvudet. Texten ska skrivas med hjälp av dator, typsnitt: Times New Roman, 12pts med 1,5 radavstånd. Källhänvisningarna ska vara korrekta och litteraturförteckning ska finnas med. För referenshanteringssystem se t ex http://www.hb.se/biblioteket/skriva-och-referera/guide-till- Harvardsystemet/. Det finns också dokument som stöd för skrivande på Athena.

Texten ska vara relevant i förhållandet till uppgiften. Texten ska innehålla resonemang och reflektioner som är underbyggda med koppling till kursens litteratur. Texten ska ha en klar struktur och disposition. Texten ska vara rättstavad och sidorna ska vara numrerade. Betyg Som betyg på kursen används en sjugradig målrelaterad betygsskala för den skriftliga samtalsanalysen med graderna (i fallande ordning) A, B, C, D, E, Fx och F. För godkänt betyg på kursen krävs lägst betygsgraden E samt genomförda och godkända kursuppgifter. Student som erhållit betyget Fx vid examination får komplettera befintlig examination i enlighet med tidsangivelse i studiehandledning för kursen. För denna kurs gäller 1 månad efter att betyg meddelats. Den som har godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Examination och plagiering Examinationsuppgiften ska vara en självständigt skriven text. I texten ska det framgå att Du satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen. Det är givetvis tillåtet att citera andra källor än kurslitteraturen, men inte som ersättning för de obligatoriska litteraturerna. Såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) utan att ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet, eller en studiekamrats hemtentamen. Alla examinationsuppgifter kontrolleras mot ett plagiatprogram som upptäcker eventuella plagiat. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Se Stockholms universitets regler för examination. (Texten kring examination av individuella uppgifter är framtagen av studievägledningen och studierektorer vid Institutionen för pedagogik och didaktik.)

Obligatorisk litteraturlista Amundson, Norman E. (2009). Active engagement: the being and doing of career counselling. 3. ed. Richmond (ca 250 s). Det går bra med den senare (Anniversary) versionen också. De Jong, Peter & Berg, Insoo Kim. (2013). Lösningsbyggande samtal. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur kap 1-7, 9-10 (ca 300 s) Hjert, Michael (2000) På spår efter lösningar- en liten introduktion till ett lösningsfokuserat arbetssätt (pdf finns på Athena) Jensen, Per & Ulleberg, Inger. (2013). Mellan orden: kommunikation i praktiken. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Kap 3-6, 8-9, 11, 12-16 (ca 200 s) Olsson, Staffan. (2019). Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola. 7. uppl. Lund: Studentlitteratur. Följande sidor/kapitlen ska läsas: Förord, ss. 13-15, Kap. 1-5, Kap. 7, Kap. 8, Kap. 10, Kap. 11, Kap. 13, Kap 15. (ca 135 sidor). Sundelin, Åsa. (2017). Samtalsmetodiska ideal möjlighet och begränsning i vägledningssamtal med nyanlända elever. (ca 12 s). Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.b173ee8160557dd0b86d9d/1516017588030/artikel1-samtalsmetodiskaideal.pdf Sundelin, Åsa. (2017). Om konsten att stödja nyanlända elevers lärande om karriärfrågor. (ca 16 s). Stockholm: Skolverket. Båda artiklarna: https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-iarbetet/nyanlanda/vagledning-av-nyanlanda-i-skolan Sveriges vägledarförening. http://www.vagledarforeningen.se/deklaration/ Söderberg, Elisabet. (2014). Grynnor och farleder i karriärvalsprocessen: unga med rörelsehinder och deras handlingsutrymme (sidor 23-65 och 188-202). Stockholms Universitet. Wikstrand, Frida & Ulfsdotter Eriksson, Ylva. (2015). Att använda yrkesbeskrivningar i vägledning. I Lovén, Anders red (2015). Karriärvägledning En forskningsöversikt. Lund: Studentlitteratur (ca 15 s). (pdf finns på Athena) Referenslitteratur Andergren, Leif (2014). Samtala: vägledning för framtid och karriär i en kaotisk värld. Borås: Tremedia Egan, Gerard (2014). The skilled helper: a client-centred approach. Europe, Middle East and Africa ed. Andover: Cengage Learning Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea Maria (2007). Professionell vägledning: med samtal som redskap. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur Kutscher, Martin L. (2010). Barn med överlappande diagnoser: ADHD, inlärningssvårigheter, Asperger, Tourette, bipolär sjukdom med flera. Stockholm: Natur & kultur Miller R. William & Rollnik, Stephen (2013). Motiverande Samtal: att hjälpa människor till förändring. The Guilford press. Olsson, Inga (2006). Dialogen inom och mellan oss: i huvudet på en insiktssamlare. Stockholm: Trinom Wikstrand, Frida & Lindberg, Mia (2015). Tala om arbetslivet!: ett genusmedvetet och normkritiskt metodmaterial för hela skolan. Stockholm: Skolverket

Studie- och examinerandeuppgifter Studieuppgift 1 PM om litteratur Syfte Uppgiften genomförs inför föreläsningen/introduktion till kursen v 37. Uppgiften är tänkt att fungera som en länk mellan denna och delkurs I. Litteraturen fokuserar grundläggande begrepp och perspektiv på kommunikation och interaktion både i mellanmänskliga relationer och professionella sammanhang. Syftet med uppgiften är att fungera som en ingång i kunskapsområdet och att stödja studenternas möjligheter till fördjupning i teorier och metoder för vägledning. Tillvägagångssätt: Utifrån nedanstående litteratur ska du skriva en promemoria. Promemoria (PM) är latin och betyder anteckning för minnet. Tanken med att skriva ett PM är att du ska få perspektiv på litteraturens innehåll och samtidigt utveckla din egen förståelse av innehållet: Vad säger författaren, och vad tänker du om det? Detta PM ska handla om följande litteratur: Jensen, Per & Ulleberg, Inger (2013). Mellan orden: kommunikation i praktiken. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Kap 11-16 Du väljer ut minst tre citat (korta utdrag från texten) vilka du utgår från för att belysa en eller flera från följande frågor: 1) Vad är litteraturens centrala begrepp och innehåll? Några exempel vad du själv tyckte var allra viktigast i boken 2) Tankegångar eller perspektiv som du hade svårt att förstå eller har invändningar mot? 3) Tankar och åsikter hur texten kan bli relevant för dig i ditt arbete? På vilket sätt kan det du har läst inverka på vägledningssituationen? Din PM ska vara ca 3 sidor långt (12 pt Times New Roman, 1,5 radavstånd och en rubriknivå). PM:et ska lämnas in på Athena i planeringen Uppgift 1-PM senast fredagen den 6 september kl 18.00. PM är obligatoriskt.

Studieuppgift 2 Om aktiverande metoder (Basgrupp) Syfte Uppgiften syftar till att utveckla förståelsen för och förmågan att använda aktiverande och perspektivvidgande metoder i vägledning. Här ges tillfälle att inför praktiken både öva och reflektera kring detta. Tillvägagångssätt I basgruppen ska ni vid ett eget seminarietillfälle pröva och reflektera kring aktiverande metoder utifrån: Amundson, Norman E. (2009). Active engagement: the being and doing of career counselling. Sundelin, Åsa. (2017). Samtalsmetodiska ideal möjlighet och begränsning i vägledningssamtal med nyanlända elever. (ca 12 s). Sundelin, Åsa. (2017). Om konsten att stödja nyanlända elevers lärande om karriärfrågor. (ca 16 s). Ni bestämmer själva var och när ni genomför seminariet. Men innan seminariet ska var och en ha läst in sig på en metod/övning som ni prövar att vägleda någon i basgruppen utifrån. När du har valt din metod/övning tänk på följande frågor: Vilket syfte kan en aktiverande metod ha? Vad kan den bidra med för en vägledningssökande? Vilka målgrupper och frågor kan metoden fungera för eller inte? Finns det några risker med metoden? Vad behöver en vägledare tänka på? Vilken introduktion/förberedelse kan metoden behöva? Vilken roll spelar aktiverande metoder för lärande? Hur tänker du kring information som verktyg för perspektivvidgning och lärande? Vad gör information med vägledningssökande i samtal vilka blir utmaningarna för vägledare respektive vägledningssökande när vägledaren informerar? Redovisning Lämna ett protokoll i planeringen Uppgift 2 Aktiverande metoder på Athena där deltagare, metoder samt summering av reflektioner framgår (lyft fram det viktigaste med utgångspunkt av punkterna i listan ovan). Redovisningen ska också innehålla två-tre reflektioner/slutsatser om aktiverande metoder med koppling till Sundelins artiklar om att vägleda nyanlända. Uppgiften ska vara gjord senast vecka 38 och protokollet inlämnat senast 20 september 2019.

Studieuppgift 3 - Individ, normalitet och karriärutveckling Vägledning i relation till individer med normbrytande funktionalitet (funktionsnedsättning) Syfte Utveckla studenternas förståelse för individuella och kontextuella påverkansfaktorer av betydelse för vägledning med individer med funktionsnedsättning. Tillvägagångssätt Som underlag för uppgiften använder ni er av kursens föreläsning v.37 (12/9) som kommer ge er en introduktion till vanligt förekommande diagnoser samt introducera er till lämplig fördjupning av enskilda diagnoser. Utgå vidare från övrig relevant kurslitteratur, egen vald diagnos samt iakttagelser ni gjort på praktiken. Se också särskilt följande avsnitt från den obligatoriska litteraturen: Söderberg, Elisabeth (2014) s.47-66 Utgå från följande frågeområden i ert kunskapssökande inför seminariet: Diagnos: Vad kännetecknar en av dig utvald diagnos/diagnosspektra? Stigmatisering: Vad innebär stigmatisering och begreppet normalitet i relation till studie- och yrkesvägledning? Strukturella problem: Vilka utmaningar ställs individer med funktionsnedsättning inför i relation till studie-och yrkesvägledning? Redovisning Vid ett obligatoriskt seminarium i vecka 45 kommer ni att i mindre grupper diskutera diagnos, normalitet, stigmatisering och strukturella problem kopplat till studie-och yrkesvägledning, utifrån ovanstående frågeområden. Uppgiften bedöms Underkänd eller godkänd. Studieuppgift 4 Etik och sekretess Syfte: Uppgiften syftar till att utveckla kunskap om och fördjupa förståelsen för etiska riktlinjer och sekretessfrågor i karriärvägledande verksamheter. Hela seminariet bygger på den obligatoriska föreläsningen om sekretess av Staffan Ohlsson, era praktikerfarenheter och läsning av relevant litteratur, bl. a. Olsson, Staffan (2019) och Sveriges vägledarförenings Etiska riktlinjer (2017). Vid seminariet om etik och sekretess kommer ni att diskutera etik och sekretess i studie- och yrkesvägledning utifrån fall beskrivningar (Case studies). Dessa fiktiva Case kommer relatera till att vara ute på praktik och ställas inför olika etiska dilemman. Ni använder er av kursens föreläsningar, seminarier, praktikerfarenhet och litteratur som utgångspunkt. Till detta tillfälle tar ni med era tankar, upplevelser/erfarenheter för att gruppvis diskutera etik och sekretess i en vägledande kontext. Mer detaljerad information och instruktioner ges vid seminariets start. Redovisning Ni ska under det reflekterande seminariet föra protokoll där deltagare samt de frågeställningar ni tagit upp och era slutsatser redovisas utifrån era reflekterande samtal. Protokoll lämnas på Athena senast vid kursslut, under Uppgift 4-Etik och sekretess, gruppuppgift. Uppgiften bedöms Underkänd eller godkänd.

Studieuppgift 5 - Tillämpning av vägledning (samtalsövning) Syfte: Att tillämpa och befästa samtalsfärdigheter och vägledningsmetodik samt utveckla förmågan att genomföra vägledande samtal och ett reflekterande förhållningssätt i relation till teorier och metoder inom området. Tillvägagångssätt: Ni kommer vid två obligatoriska tillfällen att tillämpa vägledning i mindre grupp, liknande det ni gjorde under delkursen Karriärvägledningens teori och metod I. Ni skall även denna gång turas om att vara samtalsledare, berättare och feedbacksgivare på metoder och färdigheter. Till det första tillfället i v 37 tar du med dig en frågeställning att bli vägledd kring, som handlar om dig själv i relation till utbildningen eller yrkesrollen eller något dilemma eller frågeställning som känns relevant för uppgiften. Det andra tillfället i vecka 45 är examinerande. Vid det här tillfället kommer du att ha alla roller som nämndes ovan och att du kommer också vara huvud feedbacksgivare vid ett samtal. För att bli godkänd ska du där visa att du behärskar grundläggande vägledningsfärdigheter. Till detta tillfälle ska du ha med dig en ny frågeställning eller nytt dilemma som med fördel är kopplat till din praktik och din kommande yrkesroll. Vid examinationen ska du visa nedanstående förmågor. 1) Som vägledare (samtalsledare) ska du kunna Följa vägledningssökandes agenda I tillräcklig mån klargöra vägledningssökandes frågeställning Lyssna aktivt, d v s omformulera, sammanfatta, ställa öppna frågor. Använda metoder från delkursen som visar på förståelse för vägledningssökande och frågeställningen alternativt diskutera möjliga vägledningsstrategier efter samtalet. Diskutera kring ditt samtal som visar på tillräcklig medvetenhet, kunskap och förståelse för samtalet och vägledning. 2) Som huvudansvarig för återkoppling ska du kunna Ge återkoppling på metoder, färdigheter och förhållningssätt som är relevanta för det genomförda samtalet och förankrade i vägledningens teori och metod. Tillfälle 2 bedöms Underkänd eller Godkänd. Vid betyget underkänd erbjuds ett kompletterande tillfälle. Båda dessa tillfällen är obligatoriska för att bli godkänd på kursen. Vid frånvaro vid dessa övningar erbjuds studenten ett ersättningstillfälle, med förutsättning att det finns rätt antal studenter. Tidpunkt meddelas av lärare.

Studieuppgift 6 Analys av samtal Syfte Syftet med uppgiften är att du ska befästa och fördjupa dina kunskaper om karriärvägledningens teori och metod relaterat till dig själv som vägledare. Du ska visa på förmåga att reflektera och analysera kring genomförda vägledningssamtal i relation till teoretiska perspektiv på samtal och interaktion. I denna uppgift ska du därför skriftligt analysera minst två samtal som du har haft med din handledare. Samtalen som du haft ska synliggör hur du förhåller dig till olika förhållningssätt och metoder i vägledande samtal. Tillvägagångssätt Du ska göra en skriftlig analys som bygger på handledande samtal som du har haft med din handledare under praktiken. Under praktikperioden förväntas du genomföra minst 5 egna vägledningssamtal (se studiehandledning för handledd professions praktik I). För denna uppgift är det att föredra om du kan genomföra två av dessa samtal med en och samma person, dels för att det ger större möjlighet att använda kursens perspektiv och metoder (perspektivvidgande/lösningsinriktat/aktiverande metoder) i samtalen, dels också för att det kan ge ett bättre underlag för samtalen med din handledare. Samtalen mellan dig och din handledare ska spelas in för att du ska kunna återgå till dem och använda dem i denna uppgift. Samtalen behöver inte transkriberas ordagrant men det kan vara till hjälp att du för dig själv skriftligt sammanfattar innehåll och reflektioner från samtalen. Analysen ska omfatta minst 1500 max 2000 ord (Times new roman, 12 punkter, 1,5 radavstånd). Detta inkluderar inte försättsblad och referenslista. Var noga med att ange litteraturhänvisningar med sidhänvisningar löpande i texten på vanligt vis (Harvardsystemet). Följande underrubriker ska finnas med i uppgiften: Inledning: En sammanfattande beskrivning av inom vilken verksamhet handledningssamtalen utspelat sig: verksamhet, målgrupp, generell bild av samtalens innehåll etc. (max 200 ord) Handledningssamtal mellan dig och handledare: Skriv texten i form av en dialog mellan dig och en handledare där ni talar om de genomförda samtalen utifrån kursens övergripande samtalsmetodiska teman som aktiverande metoder, lösningsfokuserat arbetssätt, perspektivvidgning samt etiska frågor. Vad tar handledaren upp? Vilka frågor ställer handledaren? Vad svarar du? (ca 1500 ord) Vad är återkommande Slutsatser Sammanfattande reflektioner om dig själv som vägledare utifrån ovanstående handledningssamtal: Vilka är dina styrkor? Hur beskrivs din progression? Vad behöver du utveckla? Inlämning av uppgiften Den slutgiltiga versionen av uppgiften läggs sedan i examinationsmappen på Athena den 6 november kl.24.00 samt utskriven version i facket KTM II, Studentkaféet plan 4 senast 7 november 2019 klockan 16.00. Uppgiften bedöms enligt den sjugradiga betygsskalan (se betygskriterier nedan) som blir delkursens betyg (förutsatt att du är godkänd på övriga uppgifter).

Betygskriterier Betygskriterier avser samtalsanalysen för kursen Karriärvägledningens teori och metod II (KTM II), HT 2019 A Uppgiften visar att studenten har mycket god förmåga att reflektera kring och analysera vägledningssamtal i relation till teoretiska perspektiv på samtal och interaktion vilket framgår genom: uppgiften täcker de punkter som finns i instruktionen för uppgiften på ett relevant sätt, i uppgiften problematiseras vägledande samtal och vägledarroll i relation till delkursens litteratur, väsentliga frågor kring vägledningssamtal och vägledarroll diskuteras och fördjupas utifrån kursens centrala begrepp och perspektiv, etiska frågor i vägledning diskuteras både relevant och fördjupat, självständiga och motiverade slutsatser utifrån litteratur och erfarenhet dras, författaren visar god förmåga till självreflektion genom att både styrkor och utvecklingsområden hos sig själv i vägledarrollen lyfts fram. Relevanta och konkreta förslag på den fortsatta utvecklingen som vägledare ges, uppgiften präglas av en tydlig, förankrad argumentation och språklig stringens. Texten karaktäriseras av god struktur och logik. Uppgiften är genomgående väl förankrad i kursens litteratur, föreläsningar och seminarier och uppvisar mycket god förståelse av innehållet. Formalia är genomgående korrekt. B Uppgiften visar att studenten har mycket god förmåga att reflektera kring och analysera vägledningssamtal i relation till teoretiska perspektiv på samtal och interaktion vilket framgår genom: uppgiften täcker de punkter upp som finns i instruktionen för uppgiften på ett relevant sätt, relevanta perspektiv på vägledningssamtal och vägledarroll belyses utifrån kursens centrala begrepp och perspektiv, etiska frågor i vägledning diskuteras på ett relevant sätt, relevanta och motiverade slutsatser med förankring i litteratur och erfarenhet dras, författaren visar god förmåga till självreflektion genom att både styrkor och utvecklingsområden hos sig själv som vägledare lyfts fram. Förankrade och konkreta förslag på den fortsatta utvecklingen som vägledare ges, uppgiften är genomgående förankrad i kursens litteratur, föreläsningar och seminarier och uppvisar en god förståelse av innehållet. Texten är till övervägande del tydlig, stringent och logisk. Formalia är genomgående korrekt. C Uppgiften visar att studenten har god förmåga att reflektera kring och analysera vägledningssamtal i relation till teoretiska perspektiv på samtal och interaktion vilket framgår genom: uppgiften täcker de punkter upp som finns i instruktionen för uppgiften på ett relevant sätt, uppgiften belyser på ett relevant sätt frågor om vägledande samtals teori och metod i relation till vägledningens praktik. De aspekter som tas upp jämförs med centrala perspektiv från teori (kurslitteraturen) och praktikerfarenheter, etiska frågor i vägledning belyses på ett välgrundat och relevant sätt, i uppgiften ges konkreta och väl underbyggda förslag på egna utvecklingsområden i vägledarrollen, uppgiften är på ett relevant sätt förankrad i delkursens litteratur, kraven på formalia uppfylls. Texten har god struktur och tydligt språk. D Uppgiften visar att studenten har förmåga att reflektera kring och analysera vägledningssamtal i relation till teoretiska perspektiv på samtal och interaktion vilket framgår genom: uppgiften täcker de punkter upp som finns i instruktionen för uppgiften på ett tillräckligt relevant sätt, uppgiften tar upp och belyser relevanta aspekter av vägledande samtals teori och metod i relation till vägledningens praktik. Redogörelser är mestadels korrekta, etiska frågor i vägledning belyses på ett relevant sätt i tillfredsställande grad, uppgiften anknyter på ett relevant sätt till delkursens litteratur, i uppgiften dras relevanta slutsatser om egna utvecklingsområden i vägledarrollen, kraven på formalia uppfylls i och framställningen har struktur. E Uppgiften visar i tillräcklig grad att studenten har förmåga att reflektera kring och analysera vägledningssamtal i relation till teoretiska perspektiv på samtal och interaktion vilket framgår genom: i uppgiften tas i tillräcklig omfattning de punkter upp som finns i instruktionen för uppgiften på ett tillräckligt relevant sätt, uppgiften tar upp och belyser i tillräcklig grad relevanta aspekter av vägledande samtals teori och metod i relation till vägledningens praktik. Redogörelser är mestadels korrekta, etiska frågor i vägledning belyses på ett relevant sätt i tillfredsställande grad, uppgiften anknyter i tillfredställande omfattning och på relevant sätt till delkursens litteratur, i uppgiften dras i tillfredsställande grad relevanta slutsatser om egna utvecklingsområden i vägledarrollen, kraven på formalia uppfylls i tillräcklig grad och framställningen har tillräcklig struktur. Fx Uppgiften är bristfällig vad gäller innehåll och/eller formalia enligt anvisning i studiehandledningen och betygskriterier och måste därför kompletteras enligt lärarens anvisningar. F Uppgiften går ej att bedöma p.g.a. stora brister eller är ej inlämnad underlag för bedömning saknas