KPMG AB Offentlig sektor 4 mars 2014 Antal sidor: 14.docx KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative
Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsningar 3 5. Revisionskriterier 4 6. Metod 4 7. Projektorganisation 4 8. Oberoende och integritet 4 9. Resultatet av granskningen 5 9.1 Ansvaret för utformning av redovisningsprinciper 5 9.2 Tillämpliga styrdokument 5 9.3 Kommunikation av gällande principer 6 9.4 Viktigaste principer och deras tillämpning 6 9.4.1 Skatter och generella statsbidrag 6 9.4.2 Riktade statsbidrag 7 9.4.3 Pensioner 8 9.4.4 Immateriella anläggningstillgångar 9 9.4.5 Materiella anläggningstillgångar 10 9.4.6 Förråd 11 9.4.7 Kortfristiga placeringar 11 9.4.8 Projektredovisning 12 9.4.9 Periodiseringar 13 9.4.10 Personalrelaterade skulder 13.docx
1. Sammanfattning På uppdrag av s revisorer har vi genomfört en granskning av värderingen av balansräkningen. Våra viktigaste slutsatser: Styrningen av redovisningen till fastställda principer är bra. De regler och principer som ska gälla finns dokumenterade i ett antal anvisningar som publiceras och tillgängliggörs på intranätet. Inför delårsbokslut och årsbokslut skickas detaljerade instruktioner ut från Koncernkontoret till berörda chefer och ekonomer. Genomgångar hålls minst två gånger per år mellan koncernkontorets redovisningschef och förvaltningarnas redovisningschefer (avsnitt 9.1-9.3). Med undantag för redovisningen av pensionsåtaganden följer i huvudsak lag och god redovisningssed. redovisar intjänade pensioner före 1998 som avsättning i balansräkningen vilket strider mot den kommunala redovisningslagen. Region Skånes högsta ekonomer argumenterar för att balansräkningen ger en mer rättvisande bild av den ekonomiska ställningen när pensionsåtagandena redovisas där. Lagen är dock tydlig och i förarbetena till lagen uttrycks att det aldrig är god redovisningssed att bryta mot uttryckliga lagregler. Med hänsyn till att den aktuella posten uppgår till 19 miljarder kr blir slutsatsen att s finansiella rapportering i delårsrapporter och årsredovisningar inte följer lag och därmed inte god redovisningssed. Enligt uppgift kommer Region Skåne att redovisa både avstämning mot balanskrav och resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys enligt både blandmodell och fullfonderingsmodell i årsredovisningen för 2013 (9.4.3). En effekt av att pensionsåtagandena redovisas i balansräkningen är att i förhållande till de kommuner och landsting som följer lagen får andra förutsättningar för det skatteuttag som ska finansiera betalningen av pensionerna. Vald metod att redovisa pensionsåtagandena påverkar det årliga resultat som ska budgeteras och avräknas mot balanskravet (9.4.3). Ett nytt statsbidrag har införts för att ersätta vård till tillståndslösa flyktingar. Bidraget betalas ut 2014 men hänförs delvis till perioden 2013-07-01 2013-12-31. Vi anser att den del av bidraget som avser 2013 borde ha tagits upp som intäkt i bokslutet för 2013. Region Skåne har med argumentet att generella statsbidrag ska redovisas enligt kontantprincipen valt att redovisa även denna del av bidraget under 2014 (9.4.1). Ett stort antal riktade statsbidrag lämnas till regioner och landsting. Bidrag för förstärkta insatser inom psykiatri har som villkor att viss tillgänglighet ska uppnås och att avtal tecknas och handlingsplaner upprättas. erhåller för 2013 ca 61 mnkr i bidrag. Ett belopp i samma storleksordning har reserverats för framtida insatser. Vi är tveksamma till att en så stor del av bidraget flyttas till kommande år. Enligt god redovisningssed ska en intäkt redovisas när villkoren för att få intäkten uppnåtts. Handlingsplan finns dock upprättad och den uppföljning som görs av Socialstyrelsen av de insatser som planeras av varje region och landsting komplicerar bidragets karaktär. Vi kan därför inte dra någon slutsats huruvida följer god redovisningssed för detta bidrag (9.4.2)..docx 1
I balansräkningen finns immateriella anläggningstillgångar bokförda till relativt stora belopp. RKRs rekommendation 12.1 sägs följas vilket bl a innebär att utgifter bara kan aktiveras som immateriell tillgång om de kommer att leda till framtida ekonomiska vinster. En förbättrad servicenivå är inte tillräckligt skäl. Vi har inte sett några avvikelser från dessa regler men vi anser att enskilda bokförda immateriella tillgångar nu är så stora att deras respektive bokförda värden bör redovisas i årsredovisningens not till balansposten (9.4.4). tillämpar sedan 2007 komponentmetoden för avskrivning på byggnader. En översyn planeras 2014 för övriga materiella anläggningstillgångar, dvs tåg och utrustning m m. Vi rekommenderar att en fördelning på komponenter också görs av bokförda värden för byggnader före 2007 (9.4.5.1). har betydande kortfristiga placeringar. Vi anser att RKRs rekommendation bör följas fullt ut även vad gäller en del tilläggsupplysningar, framför allt rörande marknadsvärden på dessa tillgångar. Enligt uppgift kommer det att ske i årsredovisningen för 2013 (9.4.7). Fastställda regler rörande projektredovisning är bra. I samband med bokslutsarbetet har diskussioner uppstått rörande reglernas tolkning vad gäller insatser i tid i stället för pengar från kommuner i regionalt samarbete respektive hur matchande interna projektbidrag ska bokföras. God redovisningssed ska alltid tillämpas och det är vår uppfattning i det aktuella fallet att en skuldföring av budgeterade medel skulle strida mot god redovisningssed. Med hänsyn till att frågan rörde ett för den externa redovisningen oväsentligt belopp yrkar vi inte att bokslutet rättas men vi underkänner förfarandet (9.4.8). 2. Bakgrund Vi har på uppdrag av s revisorer granskat s redovisnings- och värderingsprinciper för balansräkningen. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2013. Balansomslutningen uppgår till ca 22 miljarder kronor. Tillgångssidan består delvis av poster som värderas utifrån bedömningar och beräkningar (belopp per 2012-12-31); Immateriella anläggningstillgångar 137 mnkr Mark, byggnader och tekniska anläggningar 7.468 mnkr Maskiner och inventarier 7.498 mnkr Förråd 284 mnkr Även kortfristiga fordringar och placeringar kan innehålla bedömningar i upptagna värden Skuldsidan innehåller framför allt Pensionsskuld 26.586 mnkr.docx 2
Likvärdiga redovisningsprinciper har bl a som syfte att möjliggöra jämförelser mellan olika år, mellan olika landsting/regioner och mellan olika enheter inom samma landsting/region. Viktiga redovisningsprinciper finns rörande Aktiverings- och avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Lagervärdering inklusive inkurans Osäkra kundfordringar Värdeförändringar i placeringar Aktuariella antaganden rörande livslängd och ränta som grund för beräkning av pensionsskuld 3. Syfte God sed rörande redovisningsprinciper finns att hämta i den kommunala redovisningslagen och i de rekommendationer m m som ges ut av Rådet för kommunal redovisning. Även SKL uttalar sig i olika redovisningsfrågor. Syftet har varit att granska om s viktigaste redovisningsprinciper följer lag och god redovisningssed, om balansräkningen är rimligt rätt värderad och om den interna kontrollen säkerställer en likvärdig tillämpning av redovisningsprinciperna inom alla styrelser, nämnder och förvaltningar i. 4. Avgränsningar Granskningen har avsett de redovisnings- och värderingsprinciper som tillämpas för räkenskapsåret 2013. KPMG genomför ytterligare fyra fördjupande granskningar avseende 2013: Personalskulder HR-Fönster Folktandvårdens löpande redovisning Hjälpmedel I dessa separata granskningar går vi mer i detalj igenom de fyra aktuella områdena. I föreliggande granskning har inriktningen varit att mer övergripande kartlägga fastlagda principer och deras tillämpning. I de mer detaljinriktade områdesgranskningarna kan därför specifika frågor komma att lyftas fram som inte omnämns här..docx 3
5. Revisionskriterier Vi har bedömt om de redovisnings- och värderingsprinciper som tillämpas av uppfyller: Lagen om Kommunal Redovisning RKRs rekommendationer Interna regelverk 6. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument. Erfarenhetsåterföring från KPMGs granskning av delårsbokslut och årsbokslut avseende 2012. Intervjuer med berörda tjänstemän med ansvar för regelverk och årsredovisning. Rapporten har saklighetskontrollerats av ledande ekonomer vid koncernkontoret; Lars-Åke Rudin, ekonomidirektör Åke Andersson, chefcontroller Gertrud Nylander-Lindsjö, redovisningschef. 7. Projektorganisation Ansvarig för granskningen har varit Bo Ädel, auktoriserad revisor och certifierad kommunrevisor. 8. Oberoende och integritet Vi har i enlighet med Skyrevs utkast till rekommendation nr 4 prövat vårt oberoende. Vi har inte funnit några sådana omständigheter som tyder på att vårt oberoende och integritet kan ifrågasättas..docx 4
9. Resultatet av granskningen 9.1 Ansvaret för utformning av redovisningsprinciper Ansvaret för utformning av redovisningsprinciper åligger Regionstyrelsen. Högste ansvarige befattningshavare i tjänstemannaorganisationen är regiondirektören. Regionens ekonomidirektör har i sin egenskap av funktionsdirektör direktivrätt gentemot förvaltningschefer inom sitt funktionsområde. 9.2 Tillämpliga styrdokument De övergripande redovisningsprinciperna beskrivs i årsredovisningen. I den årsredovisning som upprättades för 2012 framgår dessa principer under avsnittet Redovisnings- och värderingsprinciper på sidorna 81-83. På intranätet VGI finns anvisningar och riktlinjer för redovisning under rubriken Stöd & Service med fortsatt sökväg Ekonomi/Redovisning/Riktlinjer och anvisningar. Ett antal beskrivande, förklarande och instruerande dokument finns samlade här, t ex: Attestreglemente Fordringar, osäkra Interna transaktioner Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Periodisering Personalskulder Projektmedel Representation Vårduppbokning i periodbokslut Avsättningar Hyres- och leasingavtal Immateriella tillgångar Kontanthantering.docx 5
Materiella tillgångar Vi har tagit del av några av dessa dokument. Vår bedömning är att de är ett bra stöd för en korrekt tillämpning av fastställda redovisningsprinciper. För vissa större poster som hanteras centralt, som skatteintäkter och pensionsåtaganden, har inga särskilda dokument upprättats men på intranätet finns länkar till lagar, rekommendationer och reglementen. 9.3 Kommunikation av gällande principer Ett stort antal dokument rörande redovisning publiceras på intranätet. Inför delårsbokslut och årsbokslutet skickas instruktioner till berörda. Till bokslutet 2013 skickades 2013-11-13 Anvisningar till årsbokslut, ett dokument på 18 sidor och med 16 bilagor. Dokumentet har s redovisningschef som avsändare och är undertecknat av regionens ekonomidirektör. Mottagare av anvisningarna är förvaltningschefer, förvaltningsstabschefer, ekonomichefer och redovisningschefer. Kopia sänds till Revisionskontoret. Genomgångar hålls minst två gånger per år mellan koncernkontorets redovisningschef och förvaltningarnas redovisningschefer. Vissa år sker genomgång även på ekonomichefsmöten t ex när någon ny rekommendation kommit. Det är vår uppfattning att fastställda redovisningsprinciper är mycket välkommunicerade. Eventuella avvikelser från principer bör inte kunna förklaras med brist på information i organisationen. 9.4 Viktigaste principer och deras tillämpning 9.4.1 Skatter och generella statsbidrag tillämpar RKRs rekommendation 4.2 Redovisning av skatteintäkter. Det innebär att skatteintäkterna i den utsträckning det är möjligt hänförs till det år då den lön intjänas som skatten beräknas på. För varje innevarande år erhålls från Skatteverket preliminära intäkter baserade på prognoser utifrån tidigare års utfall. I bokslutet korrigeras de preliminära intäkterna med senaste prognos från SKL. I bokslutet året därpå görs ytterligare en korrigering utifrån den slutliga taxeringen. Läkemedelsbidrag redovisas som generellt statsbidrag. Bidraget betalas ut med två månaders eftersläpning och periodisering sker därför med två månader. Skatteintäkterna för 2013 uppgår till 23 455 mnkr. Utjämning och generella statsbidrag inklusive läkemedelsbidrag uppgår till 7 181 mnkr..docx 6
Tillämpade principer följer lag och rekommendation. Dock har ett nytt statsbidrag införts för hälso- och sjukvård till flyktingar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Den ersättning som utbetalas 2014 till hela landstingsvärlden avser till en tredjedel ersättning för perioden 2013-07-01--2013-12-31, dvs andra halvåret 2013. Bidraget i sig har varit känt under andra halvåret 2013. Då bidraget har en tydlig koppling till 2013 anser vi att samtliga landsting och regioner borde ha bokat upp en upplupen intäkt motsvarande den del av bidraget som belöper på 2013. menar att bidraget ska följa kontantprincipen i enlighet med RKRs rekommendation 18.1 där det uttrycks att generella bidrag normalt ska redovisas enligt kontantmetoden. 9.4.2 Riktade statsbidrag säger sig tillämpa de rekommendationer från RKR som berör redovisning av riktade statsbidrag för 2013. Ett dokument har framtagits av en grupp redovisningsansvariga i olika regioner och landsting. Dokumentet belyser redovisning av Läkemedelsbidrag Stimulansbidrag för utveckling av vårdvalssystem Förstärkt patientsäkerhet Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Vävnadsdirektivet Tillgänglighetsbidrag Sjukskrivningsmiljarden + bidrag för aktivitetsförmågeutredningar Rehabiliteringsgarantin Insatser mot HIV/AIDS Förbättringar inom den psykiatriska heldygnsvården Samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa Ännu bättre cancervård (cancerstrategi) Utvecklingsinsatser psykiatrin, nationella kvalitetsregister Råd och stöd LSS Tolktjänst.docx 7
Stöd till riktade insatser inom psykisk ohälsa Dokumentet har ingen officiell status och är inte bindande eller normerande men det är ett lovvärt initiativ. Vi uppfattar skrivningarna i dokumentet som en tolkning av hur RKRs rekommendationer ska tillämpas på dessa bidrag. tillämpar de rekommendationer som lämnas i dokumentet. Vad gäller stöd till riktade insatser inom psykisk ohälsa har uppfyllt samtliga kriterier för att erhålla ett stöd på 61 mnkr. Liknande stöd har erhållits tidigare år och i bokslutet för 2013 har skuldfört ungefär samma belopp som bidraget för 2013. Med hänsyn till att kriterierna för att få bidraget är uppfyllda kan det diskuteras om ett så stort belopp ska lyftas till senare år. Handlingsplan finns dock upprättad. 9.4.3 Pensioner Den kommunala redovisningslagen (KRL) stadgar i 5 kap 4 : En förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före 1998 skall inte tas upp som skuld eller avsättning. Utbetalningar av pensionsförmåner som intjänats före år 1998 skall redovisas såsom kostnader i resultaträkningen. Enligt 6 kap 11 är förpliktelser som faller under 5 kap 4 undantagna från de förpliktelser som ska redovisas som avsättning. Av 5 kap 3 framgår att pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna ska tas upp som ansvarsförbindelse. Från och med 2010 följer inte lagen. Förpliktelser intjänade före 1998 tas upp som avsättning i balansräkningen i delårsrapporter och årsredovisningar. I årsredovisningen för 2012 uppgår posten till 19.091 mnkr. s motiv för att inte följa lagen är att man anser att redovisningen av förpliktelsen som avsättning ger en mer rättvisande redovisning och att delårsrapporter och årsredovisningar skulle ge en felaktig bild av s långsiktiga betalningsberedskap om lagen följdes. Som argument används också ett rättsfall från länsrätten i Vänersborg, där rätten i sitt utslag hänvisar till förarbetena till KRL. Vi konstaterar att en lägre rätts utslag inte är prejudicerande och inte gäller för andra än de parter som deltar i målet. Vidare framgår av förarbetena, under rubriken Får man spara mer? : En redovisning av pensionerna enligt blandmodellen hindrar inte att kommuner och landsting som vill täcka även hela eller delar av de äldre åtagandena från att göra detta. Det skall i så fall ske genom att resultatet anpassas till motsvarande högre nivå. Denna högre ambitionsnivå återspeglas i balansräkningen genom att posten eget kapital ökar i motsvarande grad. Under rubriken Vad är god redovisningssed? i samma förarbeten sägs bl a: Liksom tidigare bör god redovisningssed inte tillmätas betydelse i de fall en fråga har blivit uttryckligen reglerad i lagen; i sådana fall skall givetvis lagen gälla. Det är med andra ord aldrig god redovisningssed att avvika från uttryckliga lagregler. KRLs 4 kap behandlar innehållet i förvaltningsberättelsen. Av 1 1. Framgår: Upplysningar skall även lämnas om sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen eller resultaträkningen men som är viktiga för bedömningen av kommunens eller landstingets resultat eller ställning. Vidare i 5 2 st: Förvaltningsberättelsen ska även innehålla en utvärdering av.docx 8
kommunens eller landstingets ekonomiska ställning. Lagen föreskriver alltså att kompletterande upplysningar om pensionsförpliktelser som inte tagits upp i balansräkningen ska lämnas i förvaltningsberättelsen. Vi förstår s argumentation för att redovisa pensionsåtaganden i balansräkningen men vår uppfattning är att inte har grund i gällande lag eller i prejudikat för sin metod att redovisa pensioner intjänade före 1998. Posten är så väsentlig att den felaktiga redovisningen innebär att inte följer god redovisningssed i sin externa finansiella rapportering, dvs i delårsrapporter och årsredovisningar. Vi måste därför rekommendera att pensionsåtagandena redovisas i enlighet med gällande lag.. Enligt uppgift kommer att redovisa både avstämning mot balanskrav och resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys enligt både blandmodell och fullfonderingsmodell i årsredovisningen för 2013. En konsekvens av s övergång 2010 till redovisning av pensionsåtaganden i balansräkning i stället för som ansvarsförbindelse är att de åtaganden som då flyttades aldrig kommer att bli föremål för avstämning mot balanskravet. Åtagandena uppgick vid flytten till balansräkningen till 17 miljarder kr. Det belopp som undantas ökar ytterligare under 2013 genom den ökning av skulden som orsakas av den sänkta diskonteringsräntan och som undantas från balanskravet. I förhållande till de kommuner och landsting som följer lagen får andra förutsättningar för det skatteuttag som ska finansiera betalningen av pensionerna. 9.4.4 Immateriella anläggningstillgångar Enligt KRL 6 kap 2 får utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten som är av väsentligt värde för verksamheten under kommande år tas upp som en immateriell anläggningstillgång. Enligt 6 kap 4 ska den ekonomiska livslängden för denna typ av tillgång anses uppgå till högst fem år. RKR behandlar redovisningen av immateriella tillgångar i rekommendation 12.1 Redovisning av immateriella tillgångar. RKR ställer upp ett antal kriterier för redovisning av utgift som tillgång, bl a att det kan visas att den immateriella tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar. RKR konstaterar att en utgift som enbart ger upphov till ökad servicepotential inte skall redovisas som en immateriell tillgång. RKR uttrycker vidare att ett antal tilläggsupplysningar ska lämnas rörande varje slag av immateriell tillgång. har per 2013-12-31 immateriella tillgångar bokförda till 211 mnkr. De utgifter som aktiverats avser olika journalsystem och PA-system m m. Avskrivningstiden uppges till 3-10 år. Vi har inte sett några avvikelser från regelverket men vi anser att enskilda bokförda immateriella tillgångar nu är så stora att deras respektive bokförda värden bör redovisas i årsredovisningens not till balansposten..docx 9
9.4.5 Materiella anläggningstillgångar 9.4.5.1 Komponentmetoden Enligt 6 kap 4 ska anläggningstillgångar med begränsad ekonomisk livslängd skrivas av systematiskt över livslängden. RKR har i rekommendation 11.3 Materiella anläggningstillgångar uttalat hur avskrivningar ska beräknas och redovisas. Från och med 2014 gäller rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar. Av denna framgår att komponentmetoden ska användas om skillnaden i förbrukningen av en tillgångs betydande komponenter är väsentlig. Respektive komponent ska då skrivas av separat. 9.4.5.1.1 Byggnader har tillämpat komponentmetoden för fastigheter sedan 2007, utan retroaktiv verkan. Separat avskrivning sker enligt följande: Ventilationsaggregat Hissar Ställverk Värmeundercentraler Kylmaskiner 20 år 20 år 20 år 15 år 10 år 9.4.5.1.2 Tåg Separat avskrivning sker endast för komponenter med individuellt anskaffningsvärde över 1 mnkr. Per 2013-12-31 har byggnader ett bokfört värde på 7.446 mnkr varav komponenter har ett bokfört värde på 417 mnkr. Byggnaders andel av det gemensamma värdet är således ca 95%. Frågan om vilka och hur många komponenter som bör användas har de senaste åren fått större uppmärksamhet än tidigare och bl a SKL, SABO och Fastighetsägarna har gett sin syn på frågan. Vi rekommenderar att under 2014 omprövar sin tidigare analys av byggnaders komponenter, deras andel av det totala byggnadsvärdet och avskrivningstid. I denna omprövning bör bedömning göras även av hur bokförda värden kan fördelas på komponenter även för tiden före 2007. Det är inte rimligt att fortsätta redovisa merparten av de materiella anläggningstillgångarna utifrån principer som inte längre får gälla enligt RKRs rekommendation. Tåg har per 2013-12-31 ett bokfört värde på 3.159 mnkr. avser att under våren 2014 analysera förutsättningarna för komponentavskrivning av tåg..docx 10
Det är bra att en analys görs under 2014. 9.4.5.1.3 Övriga materiella anläggningstillgångar Övriga materiella anläggningstillgångar har per 2013-12-31 ett bokfört värde på 4.721 mnkr. En översyn avses att göras under 2014 för att analysera förutsättningarna för komponentavskrivning även här. Det är bra att en analys görs under 2014. 9.4.5.2 Leasing RKRs rekommendation 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal tillämpas, med undantag för att aktiveringsgräns satts till 1 mnkr vilket avviker från den aktiveringsgräns som gäller för köpta inventarier. Per 2013-12-31 uppgår bokfört värde på leasade tillgångar som redovisas som finansiell leasing till 2 317 mnkr. s tillämpning av RKRs rekommendation är bra. Materialitetsgränsen kan diskuteras. Det samlade bokförda värdet av de finansiellt leasade tillgångarna visar vikten av att redovisa hyreskontrakt utifrån deras finansiella innebörd. 9.4.6 Förråd Förråd redovisas som värde i balansräkningen när värdet överstiger 200 tkr. Värdering ska ske efter lägsta värdets princip, dvs det lägsta av inköpspris och försäljningspriset efter avdrag för försäljningskostnader. Avdrag ska göras för inkurans. Inventering ska ske i anslutning till bokslutsdagen om inte ett fungerande lagersystem finns. Fastställda principer överensstämmer med god redovisningssed. Per 2013-12-31 uppgår bokfört värde på förråd till 273 mnkr. 9.4.7 Kortfristiga placeringar s finansverksamhet regleras av ett antal styrdokument, bl a Regionfullmäktiges föreskrifter för s medelsförvaltning.docx 11
Regionstyrelsens riktlinjer för s medelsförvaltning Instruktioner avseende den finansiella verksamheten inom Koncernkontoret, utfärdade av regiondirektören Vad gäller redovisning av kortfristiga placeringar säger sig tillämpa RKRs rekommendation 20 Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. RKRs rekommendation föreskriver även att ett antal tilläggsupplysningar ska lämnas, bl a rörande marknadsvärdet av de finansiella tillgångar som handlas på en aktiv marknad. I årsredovisningen för 2012 följde inte rekommendationen fullt ut vad gäller tilläggsupplysningar. Enligt uppgift kommer det att ske i årsredovisningen för 2013. 9.4.8 Projektredovisning har fastställt regler för att redovisa projekt. De återfinns i dokumentet Riktlinjer för ekonomisk redovisning av projektmedel från 2012-11-29, reviderat från 2005-11-18. Förutsättningar för att få redovisa ekonomiska händelser i projektform är bl a: Finansieringen ska utgöras av riktade externa eller regioninterna bidrag. Med regioninterna bidrag avses s finansiering av regioninterna projekt enligt särskilt beslut. Ej utnyttjade regioninterna projektmedel ska resultatföras varje år om det inte finns civilrättsligt bindande avtal mot en extern part. Projektet får inte vara en del av den ordinarie verksamheten. Projektet ska vara tidsbestämt och ekonomisk slutredovisning ska ske. Projektvärdet ska inte understiga ett prisbasbelopp. Villkorade bidrag ska intäktsföras i takt med att villkoren bedöms uppfyllda. Ett bidrag som är hänförligt till en investering ska periodiseras och intäktsföras på ett sätt som återspeglar investeringens nyttjande och förbrukning. Inköpta inventarier ska läggas in i anläggningsregister och skrivas av. God redovisningssed ska alltid följas..docx 12
Forskningsprojekt och läkemedelsprövningar redovisas som projektmedel och följer dessa riktlinjer. Det är inte tillåtet med allmänna avsättningar för framtida verksamhet. För att redovisas som projekt krävs följande uppgifter: - Projektets syfte/namn - Ansvarig för projektet - Finansiär av projektet - Tidplan - Finansiärens villkor - Ekonomisk kalkyl och budget fördelat per år - Hur löpande rapportering och uppföljning ska ske - Hur slutredovisning ska ske Av fastställda principer för redovisning i projektform är bra. I samband med bokslutsarbetet har diskussioner uppstått rörande reglernas tolkning vad gäller insatser i tid i stället för pengar från kommuner i regionalt samarbete respektive hur matchande interna projektbidrag ska bokföras. God redovisningssed ska alltid tillämpas och det är vår uppfattning i det aktuella fallet att en skuldföring av budgeterade medel skulle strida mot god redovisningssed. Med hänsyn till att frågan rörde ett för den externa redovisningen oväsentligt belopp yrkar vi inte att bokslutet rättas men vi underkänner förfarandet. 9.4.9 Periodiseringar En grundläggande princip för finansiell redovisning är att inkomster och utgifter hänförs till den period de intjänas eller förbrukas. På intranätet finns en utförlig beskrivning av hur och periodiseringar ska ske. I utsända anvisningar till bokslutet för 2013 har väsentlighetsgränsen satts till ett prisbasbelopp. Fastställd beloppsgräns för periodisering är rimlig. 9.4.10 Personalrelaterade skulder Semesterlöneskuld, komplöneskuld, ob-tillägg och jourersättning m m periodiseras, inkl sociala avgifter, månatligen så att kostnaden belöper på den period när arbetet utförs. För timlöner och OB-tillägg sker en exakt uppbokning i årsbokslutet medan schabloner används under året. I anvisningarna för månadsbokslut finns instruktioner att alla personalkostnader ska periodiseras varje månad. Där konstateras att differenser uppstår varje månad mellan HR-fönster och huvudbok och att dessa differenser måste korrigeras för att ge korrekt redovisning i huvudboken. Ett särskilt dokument har tagits fram som förklarar hur differenser kan uppstå..docx 13
har en hög och bra ambition att periodisera personalkostnader korrekt varje månad. KPMG, dag som ovan Bo Ädel Auktoriserad revisor Certifierad kommunrevisor.docx 14