BVS Typsektioner för banan

TMALL 0186 BVDOK v 1.0 BVDOK 1 (84) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Karlsson Magnus TDOK 2015:0198 2015-05-31 Fastställt av Gäller från Chef VO Investering 2012-08-20 Ersätter Ersatt av BVS 1585.005 [Ersatt av] 1.0 Dokumenttitel BVS 1585.005 - Typsektioner för banan Detta dokument ingår i Trafikverkets säkerhetsstyrningssystem för järnväg. Se särskilda regler för förvaltning av Säkerhetstillstånd. Innehållsförteckning 1 Syfte... 2 2 Omfattning... 2 3 Definitioner och förkortningar... 2 3.1 Definitioner... 2 3.2 Förkortningar... 6 4 Ansvar... 6 5 Typritningar... 6 5.1 Ballastlager... 6 5.2 Underballast... 8 5.3 Bank... 9 5.4 Jordskärning... 9 5.5 Bergskärning... 10 6 Hjälpmedel och referenser... 11 6.1 Hjälpmedel... 11 6.2 Referenser... 11 Ändringslogg... 11 Bilaga 1 Måttbenämningar Bilaga 2 Projektbenämningar och koder Bilaga 3 Jordbank Bilaga 4 Bergbank Bilaga 5 Jordskärning Bilaga 6 Kombinerad jord- och bergskärning Bilaga 7 Bergskärning Bilaga 8 Bakgrund

TMALL 0186 BVDOK v 1.0 BVDOK 2 (84) 1 Syfte Standarden är avsedd att vara ett hjälpmedel vid projektering av järnvägsanläggningar med avseende på markarbeten vid såväl nybyggnad som banupprustning. BVS 1585.005 var en revidering och omarbetning av BVH 585.31, som publicerades 2002. Det mesta av texten i den gamla handboken redovisar teknisk bakgrund till praxis och har därför flyttats till en bilaga. Detta har gjort det möjligt att ändra dokumentets status till en standard. I och med att nya versioner av AMA Anläggning kommit ut har AMA-koder och rubriker uppdaterats. Vidare har inkomna synpunkter på den gamla handboken och från en genomförd remiss inarbetats och en ny sektion över industrispår har tagits fram. 2 Omfattning Standarden innehåller typsektioner som visar vilka geometriska gränser som gäller för järnvägar i Sverige. Standarden innehåller ritningar på jordbank, bergbank, jordskärning, kombinerad jord- och bergskärning och bergskärning och behandlar både nybyggnad, banupprustning och indrustrispår. 3 Definitioner och förkortningar 3.1 Definitioner Sliper Räl Ballastskuldra Slipers underkant, SUK Ballast Kringfyllning kabelränna Kabelränna Fundament Spårmitt, SPM Räls överkant, RÖK Räls underkant, RUK Bankett Täckning Ledningsfritt djup Kablar med ev skyddsrör Släntskydd Terrassyta Ballastdjup Förstärkningslager Frostisoleringslager Bankfyllning Banunderbyggnad Överkant underballastyta Figur 3.1-1 Järnvägstekniska benämningar bank.

TMALL 0186 BVDOK v 1.0 BVDOK 3 (84) Spårmitt, SPM Släntskydd Förstärkningslager Dränering Figur 3.1-2 Terrassyta Frostisoleringslager Järnvägstekniska benämningar jordskärning. Typsektion Typsektion är en övergripande beskrivning av uppbyggnad och mått för en järnvägssektions geometriska utformning och sammansättning. Det krävs alltid en projektanpassning av typsektion till normalsektion. Normalsektion Normalsektion är en efter lokala förhållanden anpassad beskrivning av uppbyggnad och mått för en järnvägssektions geometriska utformning och sammansättning. Normalsektioner upprättas vid detaljprojektering. Bank Terrassytan är belägen på högre nivå än befintlig markyta. Jordbank Bankfyllningen består av jordmaterial av materialtyp 2, 3B, 4A, 4B eller 5A. Bergbank Bankfyllningen består av sprängsten av materialtyp 1 eller 3A. Skärning Terrassytan är belägen på lägre nivå än befintlig markyta. Jordskärning Terrassytan består av naturlig jord eller fyllning. Bergskärning Terrassytan består av berg. Kombinerad jord- och bergskärning Terrassytan består av naturlig jord eller fyllning och berg. Terrassyta Terrassytan bildar gräns mellan överbyggnad och underbyggnad (bank) eller mellan överbyggnad och undergrund (skärning). Jordterrass Schaktad eller fylld yta med material av jord. Bergterrass Schaktad eller fylld yta med material av berg. Överbyggnad Del av markanläggning som påförs terrassen. Banöverbyggnad Del av järnvägsanläggning som är belägen mellan RÖK och överkant underballastyta. Underbyggnad Del av markanläggning som ligger mellan terrassytan och undergrunden.

TMALL 0186 BVDOK v 1.0 BVDOK 4 (84) Banunderbyggnad/banvall Del av järnvägsanläggning som är belägen mellan överkant underballastyta och undergrund. Undergrund Del av mark till vilken last överförs från en grundkonstruktion för en byggnad, en bro, en bankropp eller dylikt. Bankropp Banöverbyggnad och banunderbyggnad. Ledningsfri zon Område inom vilken ledningar, trummor etc. inte får förläggas med hänsyn till spårarbeten, i första hand frostisolering, ballastrening och ballastbyte, se TDOK 2012:1053 (tidigare BVS 1518.0007). Ballastskuldra Ballasten utanför slipersänden till ballastkrön i höjd med slipers överyta.

TMALL 0186 BVDOK v 1.0 Undergrund Bankropp Banunderbyggnad/banvall 2 Underbyggnad Överbyggnad 1 Banöverbyggnad Spåröverbyggnad BVDOK 5 (84) Terminologi Nivå Lager Materialtyp RÖK (räls överkant) Spåranläggning Räl, mellanlägg, befästning, sliper, spårväxel etc. Ballastlager Underballastlager Makadamballast klass 1, DCH.311 Förstärkningslager av: bergkrossmaterial, DCH.15 Terrassyta Underballastlager Frostisoleringslager av: bergkrossmaterial, DCH.16 jordmaterial, DCH.16 gruskrossmaterial, DCH.16 Bankfyllning Fyllning, CEB.3 eller CED.1 Markyta Förstärkt bankfyllning Förstärkt jord, DBB.2 eller DBC.2 Jord eller berg Naturlig jord eller berg Materialtyp 1-6 enligt tabell CB/1 Förstärkt jord eller berg Förstärkt jord, CDB, DBB.2 eller DBC.2 Pålverk, CC Förstärkt berg, CDC, CDD, EBE.1131 eller EBF.3 1) I överbyggnad ingår även eventuella släntbeklädnader och erosionsskydd. 2) I banunderbyggnad ingår även övriga fyllningslager såsom dräneringslager, tätning och avjämningslager, lättfyllning etc. Figur 2.1 Järnvägsterminologi

TMALL 0186 BVDOK v 1.0 BVDOK 6 (84) 3.2 Förkortningar RUK räls underkant RÖK räls överkant spm - spårmitt stax största tillåten axellast (ton) sth största tillåten hastighet (km/h) stvm största tillåten vikt per meter (ton/m) 4 Ansvar Ej relevant. 5 Typritningar Bilaga 3-7 innehåller typritningar för jordbank, bergbank, jordskärning, kombinerad jord- och bergskärning och bergskärning. Typsektioner för nybyggnad omfattar rak- och kurvspår för enkel- och dubbelspår. Typsektioner för banupprustning omfattar spårlyft, ballastrening och ballastbyte/underballastbyte. Dessutom finns det ritningar som visar industrispår på bank och i skärning. På typritningarna angivna normalmått ska användas för nybyggda järnvägar med stax 25 ton, stvm 8,0 ton/m och sth 200 km/h. För järnvägar som dimensioneras för högre/lägre tåglaster/hastigheter anges en variation på mått och lutningar. Det är därför möjligt att göra projektanpassade normalsektioner genom att använda mått inom den angivna variationen. Det är inte tillåtet att använda mått utanför minimimåtten. 5.1 Ballastlager Makadamballastens livslängd ska motsvara spårkonstruktionens livslängd, dvs. 40 år. För att säkerställa makadamballastens funktion under livslängden ska fyllningen ha: tillräcklig bredd tillräcklig tjocklek hårda bergmaterial hög inre friktion stor hålrumsvolym korn med kubisk form. Makadamballast klass I enligt AMA Anläggning 10, DCH.311, ska användas i huvudspår och på bangårdar där växlingsarbete inte förekommer. Makadamballast klass II enligt AMA Anläggning 10, DCH.312 används normalt på bangårdar där växlingsarbete förekommer. Finmakadam enligt AMA Anläggning 10, DCH.34, kan användas för gångytor på bangårdar. Vid nybyggnad eller upprustning av huvudspår i skarvspår med tillåten axellast på högst 20 ton samt vid rälslängder på maximalt 20 m, får makadamballast klass II enligt AMA Anläggning 10, DCH.312 användas. Vid nybyggnad och upprustning av sidospår i skarvspår får grusballast som uppfyller krav enligt AMA Anläggning 10, DCH.32 användas. Av främst miljöskäl bör makadamballast väljas framför grusballast.

TMALL 0186 BVDOK v 1.0 BVDOK 7 (84) Ballastsektionen ska anordnas enligt figur 5.4-1 5.4-3. Ballastlagrets tjocklek under slipers underkant ska vara minst 30 cm. Vid rälsförhöjning gäller måttet under innerrälen. Vid broar med genomgående ballastlager ska tjockleken på ballastlagret ökas till minst 40 cm under slipers underkant. Ballastlagrets överyta ska vara i nivå med slipers överkant med undantag för kurvor med liten radie och för banor med sth högre än 160 km/h. För kurvor med liten radie ska yttersträngen överhöjas enligt nedan. För banor med sth högre än 160 km/h ska ballastlagrets nivå mellan rälerna sänkas enligt TDOK 2013:0664 (tidigare BVF 540.15). Sliprarnas överyta ska vara fri från ballast. Ballastskuldran ges normalt en bredd av minst 40 cm, se figur 5.4-1. Det innebär att den ballasterade ytans bredd i rakspår normalt är 3,3 m för betongsliper och 3,4 m för träsliper. I kurvor med horisontalradie R < 500 m ökas ballastskuldrans bredd till 55cm, se figur 5.4-2. Då R < 400 m utförs också en överhöjning av ballastskuldran med 10 cm i yttersträng, se figur 5.4-3. Makadamballastens släntlutning ska vara 1:1,5 i såväl rakspår som kurvspår. Figur 5.4-1 Ballastsektion för rakspår och i kurvor med R 500 m. Figur 5.4-2 Ballastsektion i kurvor med 400 R < 500 m. Figur 5.4-3 Ballastsektion i kurvor med R < 400 m. Där växlingspersonal måste gå utmed spåret, ska banvallens och ballastens krönbredder ökas så att ballast i höjd med slipers överyta finns till minst 2,60 m från spårmitt plus eventuell utvidgning i kurva (så kallad bangårdsmeter). För banor som planeras för banstandard med stax 30 ton eller för höghastighetstrafik med sth 250 km/h kan åtgärder erfordras för att öka elasticiteten vid styv undergrund.

TMALL 0186 BVDOK v 1.0 BVDOK 8 (84) Detta kan vara aktuellt vid broar, tunnlar eller terrassyta av berg och kan ske med exempelvis s.k. undersleeper pads (USP) eller ökad ballasttjocklek. Vid planering av underhållsåtgärder är det viktigt att analysera de faktorer som kan ge upphov till spårlägesfel. Faktorer som kan hänföras till ballastlagret är: makadamballastens mekaniska egenskaper, finmaterialhalt och tjocklek separation mot underballasten dränering och avvattning banunderbyggnadens styvhet (påverkar deformationer i ballastlagret). Uppkomst av finkornigt material som förkortar ballastlagrets livslängd beror på följande faktorer: nedbrytning av ballastkorn pga. belastning från tågtrafik och underhållsarbeten finmaterial från undergrund felaktigt utförd ballastrening föroreningar från tåg inblåst jord och omgivande växtlighet ytlig vattentransport. De vanligaste underhållsåtgärderna är: spårlägesjustering med komprimering av makadamballasten under sliper ballastkomplettering. Åtgärden ballastrening kan kombineras med en eller flera av följande åtgärder: materialskiljande lager av geotextil frostskyddsisolering med cellplast dränerings- och avvattningsåtgärder bankbreddning bankettrensning. 5.2 Underballast Underballasten ska alltid bestå av minst 0,8 m underballast för förstärkning enligt AMA Anläggning 10, DCH.15. Vid terrassyta av berg eller jord av materialtyp 2 kan tjockleken minskas till 0,5 m. Terrassytan ska alltid vara frostfri när terrassytan och underliggande jord består av tjälfarlig jord. Underballastens tjocklek beror då av frostdjupet. Underballasten kan då utföras i ett eller två lager. Används ett lager ska underballast för förstärkning användas med tjocklek enligt TRVAMA Anläggning 10, DCH.1. Används två lager ska det under 0,8 m underballast för förstärkning finnas underballast för frostisolering ner till den frostfria terrassen. Underballast för frostisolering ska utgöras av bergkrossmaterial eller jord- eller gruskrossmaterial enligt AMA Anläggning 10, DCH.16. Restprodukter får inte användas som underballast för frostisolering, såvida inte en särskild utredning kan påvisa att produktens tekniska och miljötekniska egenskaper uppfyller erforderliga funktionella krav. En sådan utredning ska utföras i samråd med Trafikverket. Frostfri dränering är ett grundläggande krav som påverkar utformningen av bergskärningar och bergtunnlar. Utspetsning utförs enligt AMA Anläggning 10, CBB.42.

TMALL 0186 BVDOK v 1.0 BVDOK 9 (84) Vid höga bankar med sprängstensfyllning eller bergskärningar och bergtunnlar ska underballast för förstärkning och frostisolering utformas med ledning av särskild utredning, som utförs i samråd med Trafikverket. 5.3 Bank I sprängstensbankar kan fenomenet inre konvektion förekomma, som medför att underballast för frostisolering blir verkningslös om den placeras uppe i banken. Sprängstensbankar på tjälfarlig jord bör därför förses med ett isolerande lager i botten för att förhindra frostnedträngning i underliggande tjälfarlig jord. Vid uppgradering av befintlig bana till högre axellaster eller högre hastigheter eller om finjord transporteras upp i ballastlagret pga. undermålig underballast kan hela eller delar av underballasten behöva bytas ut. Underballastbyte med spårgående fordon, typ ballastreningsmaskin, kan utföras ned till ca 1 m under RUK i två schaktomgångar. Vid behov kombineras utskiftningen med frostisolering med cellplast. Det kan vara praktiskt och ekonomiskt svårt att genomföra underballastbyte på längre sträckor i befintligt spår pga. de störningar arbetet ger upphov till. Alternativa lösningar till underballastbyte är att lyfta spåret och komplettera med makadamballast eller lägga en kraftig fiberduk eller geoarmering under ballastlagret som materialskiljande eller förstärkande lager som kan kompletteras med frostisolering. Typsektioner redovisas i bilaga 3 Jordbank och bilaga 4 Bergbank. Material, utförande och kontroll av bankfyllning för järnvägar ska göras enligt AMA Anläggning 10, CEB.3 med underliggande koder. Vid uppgradering av befintlig bana för höghastighetstrafik eller högre axellast, där befintlig bana är höglyft eller om befintlig bank är smal (< 6 m) kan bankbreddning utföras. Bankbreddningen utförs normalt med grus- eller krossmaterial med hög inre friktion som utbreds med släntlutning 1:2 ned till släntfot och packas i lager. Det är viktigt att bankbreddningen får tillräckligt bottenstöd, varför urgrävning kan erfordras. 5.4 Jordskärning Typsektioner redovisas i bilaga 5 Jordskärning och bilaga 6 Kombinerad berg- och jordskärning. Material, utförande och kontroll av jordschakt för järnvägar ska göras enligt AMA Anläggning 10, CBB.4 med underliggande koder. Höga jordskärningar (> 10 m) kan förses med en jordhylla för underhållsfordon. Jordskärning utförs normalt med bandike och dränering. Där jord har god bärighet och tillräcklig hållfasthet med hänsyn till stabiliteten eller i mycket dränerande jord med låg grundvattenyta kan jordskärning utföras med enbart bandike. Behov och utformning av släntskydd beror på jordart, grundvattenförhållanden, köldmängd, släntlutning och slänthöjd. Om jorden i skärningen är frostaktiv (tjälfarlighetsklass 3 och 4) och det finns ett grundvattenflöde ska slänten skyddas för att bl.a. undvika släntskred vid tjällossningen. Släntskydd ska utformas enligt AMA Anläggning 10, DCK.21. I en skärning med material i tjälfarlighetsklass 1 och 2 utformas släntskydd med en jämn tjocklek (medelvärde av a- och b-måtten enligt AMA Anläggning 10, DCK.21). Alternativt utförs släntskydd av gräs.

TMALL 0186 BVDOK v 1.0 BVDOK 10 (84) Ytterslänter med erosionskänsliga och frostaktiva jordar som bedöms vara flytbenägna ska dräneras. Om marken ovanför skärningen faller mot släntkrönet ska överdike anordnas. Släntdränering anordnas efter särskild utredning, exempelvis genom grävda slitsar. 5.5 Bergskärning Typsektioner redovisas i bilaga 6 Kombinerade jord- och bergskärning och bilaga 7 Bergskärning. Bergskärning ska utföras med minst 4,5 m avstånd mellan spårmitt och bergfot i nivå med underballastens överyta för att: ge utrymme för dränering ge utrymme för ledningar och installationer undvika speciellt utsprängda nischer för kontaktledningsstolpar ge viss möjlighet att tillåta små bergnedfall (< 0,5 m 3 ). Bergskärning utförs normalt så att stora bergnedfall ( 0,5 m 3 ) förhindras. För att tillåta bergnedfall på 0,5-1 m 3 krävs öppet bandike (fånggrop). För skärningar med djupet 10 m till RÖK erfordras ett avstånd på minst 6,7 m från spårmitt till bergfot för att få plats med fånggropen. Terrassytan ska antingen ligga frostfritt, alternativt görs en begränsad urschaktning för 0,5-0,8 m underballast för förstärkning, men då ska dräneringsdiken utföras till frostfritt djup på båda sidor. Vattenavledning ska utföras med antingen frostfritt förlagd dräneringsledning eller med bandike. Terrass utförs normalt med en tvärlutning på 5 % så att avrinning erhålls. Detta bör utföras om underballast med 0,5-0,8 m tjocklek används. Vid underballasttjocklek mindre än frostdjupet ska utspetsning mellan berg- och jordskärning utföras enligt AMA Anläggning 10, CBB.42, alternativt utförs utspetsningen i bergskärningen med lutning 1:20. Bergslänt kan normalt utföras med släntlutning 4:1. Utformningen ska dock, för varje enskilt objekt, bestämmas med hänsyn till: släntens höjd bergmassans egenskaper (förekomst av sprickor och dessas orientering, samt sprickplanens deformations- och hållfasthetsegenskaper) förekomst av vatten och vattentryck ovanförliggande jordlager närliggande konstruktioner. Vid skärningar med slänthöjd 6 m över RÖK och med kort utbredning i längdled (<50 m) bör bergslänten utföras med lutning 1:1,5. Slänt med lutning 1:1,5 ska avjämnas med krossmaterial. Vid slänthöjd 6 m över RÖK ska bergyta avtäckas från jordmaterial till en bredd av minst 1,5 m utanför bergets teoretiska släntkrön. Vid slänthöjd > 6 m över RÖK ska bergyta avtäckas till en bredd av minst 3 m från teoretiskt släntkrön. Vid bergslänt med höjden > 10 m över RÖK ska släntens bärförmåga och behov av berghylla alltid redovisas.

TMALL 0186 BVDOK v 1.0 BVDOK 11 (84) 6 Hjälpmedel och referenser 6.1 Hjälpmedel Ej relevant. 6.2 Referenser AMA Anläggning 10 (Svensk Byggtjänst). TRV 2012:219 TRVAMA Anläggning 10 Rev 2, Trafikverkets ändringar och tillägg till AMA Anläggning 10. TDOK 2013:0664 (tidigare BVF 540.15) Banöverbyggnad Skarvfritt spår, Krav vid byggande och underhåll. TDOK 2012:1053 (tidigare BVS 1518.0007) Kabelsystem Kabelförläggning. Ändringslogg Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn 1.0 2015-05-31 Konvertering till TDOK Gjörup Karl

TMALL 0186 BVDOK v 1.0 BVDOK 12 (84) Bilaga 1 Måttbenämningar Avstånd Beteckning Enhet Förklaring a spm m Spåravstånd spm-spm vid dubbelspår. Mellan två dubbelspårspar ska avståndet vara minst 6 m. a f m Avstånd från spm till centrum fundament. a k m Avstånd från spm till innerkant kabelränna. a z m Avstånd befintlig spm zonschaktgräns. a 1 m Avstånd bankfot bankdikes krön. a 2 m Avstånd släntkrön överdikes krön. a 3 m Avstånd underballastkrön bandikes mitt. a 4 m Avstånd från verklig spårmitt till fiktiv spårmitt. Bredd Beteckning Enhet Förklaring b f m Bredd frostisolering. b m m Krönbredd makadamballast. b m1 m Bredd spm ballastkrön. b v m Bredd spm underballastkrön, vänster. b h m Bredd spm underballastkrön, höger. b j m Bredd jordhylla. b b1 m Bredd berghylla. b b2 m Bredd berghylla för bergskärning med djup < 3,5 m och begränsad utbredning i längdled (ca 10 15 m). b b3 m Bredd berghylla, hög bergskärning. b 1 m Bottenbredd bankdike. b 2 m Bottenbredd överdike. b 3 m Bottenbredd bandike. b 4 m Bottenbredd dräneringsdike. Djup Beteckning Enhet Förklaring d k m Djup från RUK till underkant kabelränna. d j m Jordskärningsdjup (befintlig markyta bandikes botten). d j1 m Jordskärningsdjup (jordhylla bandikes botten) vid djupa jordskärningar. d b1 m Bergskärningsdjup 0 10 m (bergöveryta RUK). d b2 m Bergskärningsdjup 0 6 m för bergskärning med begränsad utbredning i längd (ca 50 m). d b m Bergskärningsdjup som överstiger 10 m. d 1 m Djup bankdike. d 2 m Djup överdike. d 3 m Djup bandike.

TMALL 0186 BVDOK v 1.0 BVDOK 13 (84) d 4 m Djup underkant dräneringsledning, nybyggnad. d 5 m Djup underkant dräneringsledning, banupprustning. d 6 m Djup bandike (alternativ utan dräneringsledning). d 7 m Maximalt urgrävningsdjup vid zonschakt. Lutning Beteckning Enhet Förklaring e uv % Lutning underballastyta, vänster. e uh % Lutning underballastyta, höger. e tv % Lutning terrassyta, vänster. e th % Lutning terrassyta, höger. e jv % Lutning jordyta, vänster. e jh % Lutning jordyta, höger. e bv % Lutning bergyta, vänster. e bh % Lutning bergyta, höger. Höjd Beteckning Enhet Förklaring h r m Höjd räl inklusive mellanlägg. h s m Höjd sliper. Radie Beteckning Enhet Förklaring R j m Radie för släntkrön, jordskärning. Släntlutning Beteckning Enhet Förklaring s m Släntlutning för makadamballast. s u Släntlutning för underballast/bankfyllning. s j1 Släntlutning för jordskärning/ytterslänt. Släntlutning för jordskärning övergång dräneringsdike till ytterslänt. s j2 s b1 s b2 s 1 s 2 s 3 s 4 s 5 Tjocklek Släntlutning för bergskärning. Släntlutning för bergskärning med djup < 3,5 m och begränsad utsträckning i längd (ca 10-15 m). Släntlutning för bankdike. Släntlutning för överdike. Släntlutning för dike för dränering i bergskärning. Släntlutning för dräneringsdike. Släntlutning för zonschakt. Beteckning Enhet Förklaring t f m Tjocklek för frostisolering. t m m Tjocklek för makadamballast från underkant sliper (måttet gäller under innerrälen vid rälsförhöjning). t us m Tjocklek för utspetsning av underballast. t u m Tjocklek för underballast. t 1 m Tjocklek för släntskydd på bankslänt.

TMALL 0186 BVDOK v 1.0 BVDOK 14 (84) t 2 m Tjocklek för släntskydd på jordslänt, släntkrön. t 3 m Tjocklek för släntskydd på jordslänt i nivå med underballastyta. t 4 m Tjocklek för ledningsbädd för dränledning.

TMALL 0186 BVDOK v 1.0 BVDOK 15 (84) Bilaga 2 Projektbenämningar och koder Spår (1-9) Nr Benämning Kod Material/typ Anmärkning 1 Räl 60E1 (h=172 mm) Ny eller befintlig. 2 Räl 50E3 (h=155 mm) Ny eller befintlig. 3 Räl SJ43 Befintlig. Endast banupprustning. 4 Räl Ny eller befintlig. 5 Vakant 6 Sliper Betong Ny eller befintlig. 7 Sliper Trä Ny eller befintlig. 8-9 Vakant Ballast (10-19) Nr Benämning Kod Material/typ Anmärkning 10 Ballast DCH.311 Makadamballast klass I 11 Ballast DCH.312 Makadamballast klass II 12 Ballast DCH.34 Finmakadam I växlingsgator. 13 Ballast DCH.32 Grusballast Endast banupprusning. 14 Ballastkomplettering DCH.331 Makadamballast klass I 15 Ballastkomplettering DCH.332 Makadamballast klass II 16 Ballastrening CBB.45 17 Inplogning av överskottsballast 18 Vakant 19 Befintlig ballast CBB.45 Underballast (20-29) Nr Benämning Kod Material/typ Anmärkning 20 Underballast DCH.15 Bergkrossmaterial Lager för förstärkning. 21 Underballast DCH.16 Bergkross-, jord- eller gruskrossmaterial 22- Vakant 28 29 Bef. underballast Lager för frostisolering. Bankfyllning (30-39) Nr Benämning Kod Material/typ Anmärkning 30 Bankfyllning CEB.31 Sprängsten Materialtyp 1 eller 3A. 31 Bankfyllning CEB.321 Jordmaterial Materialtyp 2 eller 3B.

TMALL 0186 BVDOK v 1.0 BVDOK 16 (84) 32 Bankfyllning CEB.322 Jordmaterial Materialtyp 4A, 4B eller 5A, utom lera och siltig lera. 33 Bankbreddning CEB.331 CEB.332 Jord- eller krossmaterial Materialtyp 1 eller 2. 34-38 Vakant 39 Befintlig fyllning Materialskiljande lager, tätning, avjämning, frostisolering m.m. (40-59) Nr Benämning Kod Material/typ Anmärkning 40 Vakant 41 Materialskiljande lager 42 Materialskiljande lager 43 Materialskiljande lager 44 Materialskiljande lager 45 Tätning och avjämning 46 Vakant 47 Tätning och avjämning DBB.132 Geotextil bruksklass N4 eller N5 DBB.132 Geotextil bruksklass N2- N4 DBB.132 Geotextil bruksklass N3- N4 På underballastyta. På terrassyta av jordmaterial. På terrassyta av krossmaterial. DBB.1213 Geotextil, bruksklass N1-N5 beroende på omgivande jord. Runt drängrav. CEE.123 Krossmaterial Av bergterrass. CEE.122 Krossmaterial Av bergterrass för fundament m.m. 48- Vakant 49 50 Frostisolering DBG.12 Cellplast Axellast 300 kn. 51 Frostisolering DBG.12 Cellplast Axellast 250 kn. 52 Frostisolering DBG.12 Cellplast Axellast 225 kn. 53 Frostisolering av DBG.11212 Cellplast Utförs vid behov. dränledning 54 Jordarmering DBB.2 eller DBC.2 55- Vakant 59 Geotextil eller geonät På underballastyta. Diverse fyllning (60-79) Nr Benämning Kod Material/typ Anmärkning 60 Fyllning för bädd CEB.45 Jord- eller krossmaterial Materialtyp 2. under fundament 61 Ledningsbädd för dränledning 62 Ledningsbädd för järnvägstrumma CEC.2112 Jord- eller krossmaterial Materialtyp 2 eller 3B. CEC.2122 Jord- eller krossmaterial Materialtyp 2 eller 3B.

TMALL 0186 BVDOK v 1.0 BVDOK 17 (84) 63 Ledningsbädd för kabelränna 64 Kringfyllning för dränledning 65 Kringfyllning för järnvägstrumma 66 Kringfyllning för fundament 67 Kringfyllning för kabelrör 68 Kringfyllning för kabelränna 69 Resterande fyllning för järnvägstrumma 70 Resterande fyllning för kabelrör 71- Vakant 79 CEC.22 Jord- eller krossmaterial Materialtyp 2 eller 3B. CEC.3112 Jord- eller krossmaterial Materialtyp 2 eller 3B. CEC.3122 Jord- eller krossmaterial Materialtyp 2. CEB.53 Jord- eller krossmaterial Materialtyp 2. CEC.32 CEC.32 CEC.4122 CEC.42 Bergkross-, jord- eller gruskrossmaterial Bergkross-, jord- eller gruskrossmaterial Materialtyp 1 eller 2. Materialtyp 1 eller 2. Jordschakt, diken m.m. (80-99) Nr Benämning Kod Material/typ Anmärkning 80 Stubbrytning BFD.11 Utförs vid behov. 81 Borttagning av markvegetation och jordmån BFE.11 Kulturmark 82 Borttagning av markvegetation och jordmån 83 Jordschakt för dränledning 84 Jordschakt för järnvägstrumma 85 Pressning/borrning av ledning 86 Jordschakt för elledning 87 Jordschakt för kabelrör och kabelränna 88 Pressning/borrning av kabelrör 89 Jordschakt för överdike 90 Jordschakt för bankdike 91 Jordschakt för bandike 92 Jordschakt vid nybyggnad BFE.12 CBB.3112 CBB.3122 PBF CBB.32 CBB.32 CBB.32 CBB.612 CBB.611 CBB.611 CBB.4 Skogsmark Utförs vid behov. Utförs vid behov. Utförs vid behov.

TMALL 0186 BVDOK v 1.0 BVDOK 18 (84) 93 Zonschakt CBB.44 94 Jordschakt i spår CBB.45 95 Borttagande av överskottsmassor på bankett 96 Jordschakt för fundament CBB.45 CBB.55 97 Avtäckning av berg CBB.71 98- Vakant 99 Bergschakt m.m. Nr Benämning Kod Material/typ Anmärkning 100 Bergschakt för CBC.3112 dränledning 101 Bergschakt för järnvägstrumma 102 Bergschakt för järnväg 103 Vakant 104 Bergschakt för fundament 105- Vakant 109 CBC.3122 CBC.4 CBC.55 Släntskydd (110-129) Nr Benämning Kod Material/typ Anmärkning 110 Erosionsskydd på DCK.21 Jord- eller krossmaterial Utförs vid behov. jordslänt 111 Erosionsskydd på bankfyllningsslänt 112 Erosionsskydd för dikesslänt 113 Släntbeklädnad på sprängstensfyllning 114 Släntbeklädnad på bergslänt 115 Släntdränering med slitsar DCK.212 Jord- eller krossmaterial Utförs vid behov. DCK.21 DCK.15 DCK.15 Krossmaterial Krossmaterial CEC.3112 Jord- eller krossmaterial Plastfilterdrän. 116- Vakant 119 120 Växtbädd DCL.11 Typ 1 och 2 Påförd jord. 121 Växtbädd DCL.12 Typ 3 och 4 Befintlig jord. 122 Växtetablering DDB.13 Sprutsådd Utförs vid behov. 123 Sådd av gräs DDB.111 124- Vakant

TMALL 0186 BVDOK v 1.0 BVDOK 19 (84) 129 Undergrund (130-139) Nr Benämning Kod Material/typ Anmärkning 130 Undergrund Stenmorän, grusmorän, Materialtyp 2. grus 131 Undergrund Grusig sandmorän, sand Materialtyp 2. 132 Undergrund Siltig sandmorän, siltig sand Materialtyp 3B. 133 Undergrund Siltig morän, lerig Materialtyp 4A och 4B. morän, lermorän, lera 134 Undergrund Torrskorpelera Materialtyp 4B. 135 Undergrund Siltmorän, silt, siltig lera Materialtyp 5A. 136 Undergrund Berg av granit och gnejs Materialtyp 1, bergtyp 1 137 Undergrund Berg av kalksten, skiffer m.m. 138 Undergrund Fyllning 139 Undergrund Okänd Materialtyp 1, bergtyp 2 och materialtyp 3A. Trummor, ledningar, dränering m.m. (140-189) Nr Benämning Kod Material/typ Anmärkning 140 Järnvägstrumma/ PB-.2 Stålrör skyddsrör 141 Järnvägstrumma PB-.217 Förzinkad stålplåt 142 Järnvägstrumma/ PB-.41 Armerade betongrör skyddsrör 143 Järnvägstrumma PB-.5 Plaströr 144- Vakant 149 150 Trumförlängning Förzinkad stålplåt 151 Trumförlängning Armerade betongrör 152 Trumförlängning Plaströr 153- Vakant 158 159 Befintlig järnvägstrumma 160- Vakant 169 170 Ledning av PE-rör, PB-.53 Förlagda i jord. firmabundna dränrör 171 Ledning av PE-rör PB-.53 Förlagda i berg. 172 Ledning av oarmerade betongrör PB-.423 Förlagda i jord. 173 Ledning av oarmerade betongrör 174- Vakant PB-.423 Förlagda i berg.

TMALL 0186 BVDOK v 1.0 BVDOK 20 (84) 178 179 Befintlig dränledning 180 Dränvattenbrunn PDB.612 Typ 1, betong Utan vattenlås, med sandfång 181 Dränvattenbrunn PDB.612 Typ 2, betong Utan vattenlås, med sandfång 182 Dränvattenbrunn PDB.612 Typ 3, betong Utan vattenlås, med sandfång 183 Dränvattenbrunn PDB.62 Plast 184-188 Vakant 189 Befintlig dränvattenbrunn Fundament (190-219) Nr Benämning Kod Material/typ Anmärkning 190 Fundament för DEF.32 Med fot i jord. stolpe 191 Fundament för stolpe 192 Fundament för stolpe 193 Fundament för stolpe 194 Fundament för stolpe 195- Vakant 208 209 Befintligt fundament 210 Fundament för övriga anordningar, bullerskärm m.m. 211-219 Vakant DEF.32 DEF.32 DEF.32 DEF.32 DEF Utan fot i jord. Med fot på berg. Med fot i berg. Utan fot i berg. Stängsel, grindar m.m. (220-239) Nr Benämning Kod Material/typ Anmärkning 220- Vakant 239

TMALL 0186 BVDOK v 1.0 BVDOK 21 (84) Diverse järnvägstekniska anordningar (240-269) Nr Benämning Kod Material/typ Anmärkning 240 Kabelränna DEN.15 241-247 Vakant 248 Lock till kabelränna DEN.15 Typ 1 249 Lock till kabelränna DEN.15 Typ 2 250 Kabelrör DEN.15 251- Vakant 259 260 Kabelbrunnar PDE 261- Vakant 267 268 Befintliga kablar längs befintligt spår 269 Befintlig kabelbrunn BBB.32 BCB.3 Lokalisering och eventuell flyttning av kablar.

Bilaga 8 BVDOK 58 (84) TDOK 2015:0198 (tidigare BVS 1585.005) Bilaga 8 Bakgrund och praxis till typsektioner

Bilaga 8 BVDOK 59 (84) Innehållsförteckning 1 Syfte... 61 2 Ballastlager... 61 2.1 Ballastlagrets funktion... 61 2.2 Packning... 62 2.3 Ballastrening och ballastbyte... 62 2.3.1 Inverkande faktorer... 62 2.3.2 Förorening av makadamballast... 62 2.3.3 Åtgärder... 63 2.4 Ballastundersökning... 64 3 Underballast... 64 3.1 Underballastens funktion... 64 3.2 Material... 65 3.3 Packning... 65 3.4 Utformning av underballast... 65 3.5 Underballastbyte i befintligt spår... 66 3.6 Zonschakt... 67 4 Bank... 67 4.1 Jordbank... 67 4.1.1 Material... 68 4.1.2 Packning... 68 4.1.3 Erosionsskydd... 68 4.1.4 Utformning av jordbank... 69 4.2 Bergbank... 69 4.2.1 Material... 69 4.2.2 Packning... 69 4.2.3 Tätning och avjämning, släntbeklädnad... 69 4.2.4 Utformning av bergbank... 69 5 Jordskärning... 70 5.1 Utformning av jordskärning... 70 5.2 Terrass... 70 5.3 Bandike och dränering... 70 5.4 Jordslänt... 70 5.4.1 Erosionsskydd, erosionskänslig jord... 70 5.4.2 Erosionsskydd, måttligt erosionskänslig jord... 71 5.4.3 Släntdränering... 71 5.5 Överdike... 72

Bilaga 8 BVDOK 60 (84) 6 Bergskärning... 72 6.1 Bärförmåga och beständighet... 72 7 Avvattning och dränering, trummor och ledningar... 72 7.1 Funktion... 72 7.2 Nya trummor... 72 7.3 Befintliga trummor, trumförlängning... 73 7.4 Pressning eller borrning genom befintlig järnvägsbank... 75 7.5 Rörledning under järnvägsspår... 75 8 Frostisolering... 75 8.1 Funktion... 75 8.2 Nuvarande praxis... 76 8.3 Äldre frostisolering... 77 9 Geosynteter... 78 9.1 Begreppsförklaring... 78 9.2 Geosynteters funktion... 79 9.3 Geosynteters användningsområden... 80 10 Kabelkanalisation... 80 10.1 Kabelränna med lock... 81 10.2 Kabelrör med brunnar... 81 10.3 Körbar kanalisation... 81 10.4 Ledningsfri zon... 81 10.5 Grundläggning... 81 10.6 Kringfyllning... 81 11 Kontaktledningsfundament... 81 11.1 Funktion och krav... 81 11.2 Fundamenttyper och installation... 82 12 Vegetationsspärrar förebyggande åtgärder mot vegetation i järnväg... 83 12.1 Allmänt... 83 12.2 Vegetationsspärr vid svårbekämpad bladvass och rotogräs... 83 12.2.1 Utförande och funktion... 83 12.3 Vegetationsspärrar vid mindre svårbekämpat gräs... 84 12.3.1 Utförande och funktion... 84

Bilaga 8 BVDOK 61 (84) 1 Syfte Bilagan innehåller textdelar som tidigare fanns i BVH 585.31 Typsektioner för banan. Texterna ger bakgrund och praxis till typsektionerna. Det är alltså rent beskrivande och förklarande texter, vilka inte passar in i vare sig standarder eller handböcker. Det är ändå viktigt att behålla dessa, vilket görs i bilaga 8. 2 Ballastlager Ballastlager Figur 2-1 Ballastlager 2.1 Ballastlagrets funktion Ballastlagret ska bära spåret och säkra dess längd- och sidostabilitet och måste därför: ha stor vertikal och horisontell bärförmåga vara elastisk vara beständig mot slagpåverkan och mekanisk nötning vara väl dränerande. Elasticiteten är en förutsättning för lastspridning mellan sliprar, se figur 2.1-1, vilket minskar påkänningarna på både räler och sliprar. Ballastlagrets tjocklek påverkar i vilken omfattning lasten sprids mot underballast och undergrund. Kornfördelningen ska möjliggöra maskinell spårlägesjustering. Figur2.1-1 last Lastfördelning mellan sliprar

Bilaga 8 BVDOK 62 (84) Då makadamballastens egenskaper är viktiga för spårkonstruktionens funktion under livslängden är det nödvändigt att tillverkning, lagring och leverans av ny makadamballast kvalitetssäkras. Detta kan göras genom tillämpning av kvalitetsrutiner som inkluderar bland annat leverantörens egenkontroll av att krav på material- och produktegenskaper är uppfyllda samt att beställaren utför mottagningskontroll av levererat material, se TDOK 2014:0759 (tidigare BVS 585.52) Makadamballast för järnväg. 2.2 Packning Makadamballast ska läggas ut och packas enligt AMA Anläggning 10, DCH. Packning efter spårutläggning ska utföras med dynamisk spårstabilisator enligt AMA Anläggning 10, DFB.3. 2.3 Ballastrening och ballastbyte 2.3.1 INVERKANDE FAKTORER Vid planering av underhållsåtgärder för makadamballast, underballast och underbyggnad är det viktigt att analysera de faktorer som kan ge upphov till spårlägesfel. 2.3.2 FÖRORENING AV MAKADAMBALLAST Makadamballastens funktion under livslängden säkerställs om gällande material- och produktkrav uppfylls. Kraven omfattar hållfasthet, kornform, kantighet, kornstorleksfördelning och renhet. Makadamballasten erhåller hög inre friktion då krossat bergmaterial används. Den höga inre friktionen och den stora hålrumsvolymen försämras dock med tiden då ballastlagret fylls med finkornigt material, det vill säga med korn som är mindre än 31,5 mm. Material inom kornfraktionen 0-11,2 mm i kombination med att vatten samlas i ballastlagret försämrar funktionen ytterligare. Uppkomst av material inom kornfraktionen 0-31,5 mm som förkortar ballastlagrets livslängd beror på: 1. Nedbrytning av ballastkorn på grund av belastning från tågtrafik och underhållsarbeten Ballastlagrets egenskaper försämras med tiden genom sönderbrytning av ballastkornen och inträngnings- och nötningsfenomen mellan ballastkornens kontaktpunkter på grund av belastning från tågtrafik och underhållsarbeten. Nedbrytningens hastighet accelererar med ökande axellast och/eller större total trafikbelastning (bruttoton/år). 2. Finmaterial från undergrund Om befintlig underballast består av jord med hög finjordshalt (halt 0,063 mm/63 mm) kan finjord transporteras upp i ballastlagret. Speciellt påtagligt är detta då vatten finns i banunderbyggnaden. Detta inträffar då dräneringsfunktionen hos makadamballasten, underballasten och underbyggnaden är dålig. Fenomenet förvärras om ballastlagrets tjocklek inte uppfyller normal standard, det vill säga minst 0,3 m makadamballast under underkant sliper, då partikelsprånget mellan makadamballast och underballast är så stort att filterkriteriet inte uppfylls samt då axellast och hastighet ökas. Detta kan vid skarvspår leda till så kallade skvättskarvar. 3. Finkornigt material på grund av felaktigt utförd ballastrening Om jord med hög finjordshalt lämnas på sidan av ballastlagret eller om en ballastlåda skapas kan problem med avvattning av ballastlagret samt materialtransport av finjord in i makadamballasten uppstå. Banketterna ska således vara avschaktade enligt figur 2.3-1.

Bilaga 8 BVDOK 63 (84) Vattenansamling Fel Ballastlåda Fel Avfall Rätt Avvattning Figur 2.3-1 Finkornigt material i makadamballasten på grund av felaktigt utförd ballastrening 2.3.3 ÅTGÄRDER 4. Förorening från tåg Finkornigt material och organiskt material som faller från exempelvis malm-, sligoch virkestransporter fyller med tiden hålrummen i ballastlagret och försämrar makadamballastens egenskaper. 5. Inblåst jord och omgivande växtlighet Inom vissa geografiskt utsatta delar av bannätet kan jord blåsa in i ballastlagret och fylla hålrummen med finkornig jord. Organiskt material som löv, barr och dylikt kan blåsa in i ballastlagret och ombildas till humus. 6. Ytligt vattentransporterad förorening Vid rikliga nederbördsperioder och vid snösmältning kan, om bankroppen inte är tillräckligt dränerad, vattentransporterad finjord avsättas i ballastlagret genom filterverkan och sedimentation. De vanligaste underhållsåtgärderna är: 1. spårlägesjustering med komprimering av makadamballasten under slipers 2. ballastkomplettering. Från underhållssynpunkt är det nödvändigt att kunna bedöma när ballastlagrets funktion är sådan att makadamballasten behöver bytas ut eller renas. Behov av ballastrening kan föreligga om tjockleken på ballastlagret är mindre än 0,3 m under underkant sliper eller då passerande mängd material mindre än 22,4 mm är större än 30 % (enligt ERRI (ORE) rapport D 182).

Bilaga 8 BVDOK 64 (84) Figur 2.3-2 Ballastrening med samtidigt utförande av frostskyddsisolering Ballastrening kan också kombineras med en eller flera av nedanstående åtgärder: 1. Utförande av materialskiljande lager av geotextil, se kapitel 9. 2. Frostskyddsisolering med cellplast, se figur 2.3-2 och kapitel 8. 3. Dränerings- och avvattningsåtgärder, se kapitel 5 och 7. 4. Bankbreddning, se kapitel 4. 2.4 Ballastundersökning Provtagning av makadamballast i spår utförs för att erhålla information om makadamballastens standard, det vill säga dess tjocklek och halten av kornfraktionerna 0-11,2 mm, 11,2-22,4 mm och 22,4-31,5 mm. Ballastundersökningen ger underlag för bedömning av behovet av ballastrening och ger också underlag för utförande av ballastreningsarbetet. Ballastundersökning utförs normalt med ballastprovtagare som kan kompletteras med konventionell geoteknisk sondering, provgropar eller georadarundersökning. 3 Underballast Figur 3-1 Underballastlager 3.1 Underballastens funktion Underballastens funktion är att: fördela trafiklasten i samverkan med makadamballasten ge spårkonstruktionen ett tillräckligt styvt underlag för att förhindra att deformationer uppträder i spåret

Bilaga 8 BVDOK 65 (84) dränera spårbädden skydda terrassen mot erosion hindra finpartiklar från terrassen att vandra upp i makadamballasten förhindra tjällyftning. Underballasten ska ha: 3.2 Material erforderlig hållfasthet, styvhet och bärförmåga goda packningsegenskaper erforderliga dräneringsegenskaper goda termiska egenskaper. Underballast kan utföras i ett lager bestående av enbart underballast för förstärkning eller i två lager bestående av underballast för förstärkning och underballast för frostisolering. Underballast för förstärkning Underballast för förstärkning ska utgöras av: Bergkrossmaterial med fraktion 0-150 mm som uppfyller kraven enligt AMA Anläggning 10, DCH.15. Underballast för frostisolering Underballast för frostisolering ska utgöras av: - Bergkrossmaterial med fraktion 0-150 mm som uppfyller kraven enligt AMA Anläggning 10, DCH.15. - Jord- eller gruskrossmaterial med fraktion 0-150 mm som uppfyller kraven enligt AMA Anläggning 10, DCH.16. 3.3 Packning Underballast ska läggas ut och packas enligt AMA Anläggning 10, DCH.1. 3.4 Utformning av underballast Underballast utförs normalt med 7,4 m krönbredd för enkelspår. Underballast av olika typer får inte blandas. Varje typ, bergkrossmaterial, jord- eller gruskrossmaterial, ges en utsträckning av minst 200 m i banans längdled. Växling av olika material är inte tillåten i tvärled. Övergångar mellan olika typer spetsas ut med lutning 1:20 i banans längdled. Underballastens överyta görs normalt plan.

Bilaga 8 BVDOK 66 (84) Lager för förstärkning av bergkrossmaterial DCH.15 (min. tjocklek 0,8 / 0,5 m) Frostfri terrassyta Lager för frostisolering av bergkrossmaterial, jord- eller gruskrossmaterial DCH.16 (tjocklek enligt frostdjupskarta) Figur 3.3-1 Exempel på utformning med underballast med lager för förstärkning och frostisolering vid tjälfarlig undergrund. 3.5 Underballastbyte i befintligt spår Vid uppgradering av befintliga spår för höghastighetstrafik eller högre axellast kan underballasten behöva bytas ut. Om finjord transporteras upp i ballastlagret på grund av undermålig underballast är utskiftning av delar av befintlig underballast den mest effektiva åtgärden. Utskiftningen kan eventuellt kombineras med inläggning av frostskyddsisolering med cellplast, se kapitel 8. På korta sträckor kan underballasten skiftas ut till frostdjupet med grävmaskin. Underballastbyte med spårgående fordon typ ballastreningsmaskin kan utföras ned till cirka 1 m under räls underkant (RUK) i två schaktomgångar, dvs. ca 0,5 m av underballasten kan skiftas ut. Vid behov kombineras utskiftningen med frostskyddsisolering med cellplast och/eller materialskiljande lager. Det kan vara praktiskt och ekonomiskt svårt att genomföra underballastbyte på längre sträckor i befintligt spår på grund av de störningar arbetet medför i tågtrafiken, varför optimala lösningar ur teknisk synpunkt kan vara svåra att genomföra. Alternativa utföranden kan vara att lyfta spåret och komplettera med ny makadamballast eller lägga en kraftig fiberduk (bruksklass 4) eller geoarmering under ballastlagret som materialskiljande eller förstärkande lager och som vid behov kombineras frostskyddsisolering med cellplast, se figur 3.5-1. I samtliga fall är det viktigt att tillse att terrassen är väldränerad. Utskiftning (kompletteras vid behov med cellplastisolering) Geotextil (kompletteras vid behov med cellplastisolering) Figur 3.5-1 Åtgärder vid "dålig" underballast

Bilaga 8 BVDOK 67 (84) 3.6 Zonschakt Vid utbyggnad från enkelspår till dubbelspår utförs normalt zonschakt i befintlig järnväg. Detta görs för att erhålla ett underballastlager med erforderlig utbredning i tvärled för att bland annat undvika ojämna tjällyftningar. Befintligt spår får inte vara trafikerat under schaktningsarbetet. Zonschakt vid trafikerat spår får endast utföras efter särskild utredning och det kan då vara lämpligt att utföra det nya spåret med större spåravstånd (6 m). Utförande av zonschakt framgår av AMA Anläggning 10, CBB.44 och figur 3.6-1. SPM 3,25 m 2,40 m 1,65 m Tillåten avschaktning innan zonschakt RUK 0,5 m 1:1,5 2:1 Zonschakt Figur 3.6-1 Zonschakt Vid övergång mellan ny och befintlig bank kan det vara svårt att utföra underballastbyte i tillräcklig omfattning. Vid sådana övergångar är det nödvändigt att utföra frostskyddsisolering med cellplast för att undvika ojämna tjällyftningar i spårets tvärled, se kapitel 8. 4 Bank Figur 4-1 Jordbank 4.1 Jordbank Som material till bankfyllning används jord- och krossmaterial eller sprängsten.

Bilaga 8 BVDOK 68 (84) För att en bank på jord med låg bärighet ska uppfylla kraven på stabilitet, tillåtna sättningar och jorddynamiska egenskaper enligt TK Geo 13 erfordras ofta någon form av förstärkning av den naturliga jorden och/eller avlastning av banken med lätt fyllning. Vägledning finns i TK Geo 13. Övergångskonstruktioner mellan bro och bank samt mellan bank och skärning ska särskilt beaktas med avseende på risken för differenssättningar. 4.1.1 MATERIAL Fyllning för jordbank utgörs normalt av materialtyp 2 eller 3B enligt AMA Anläggning 10, CEB.321. Material av materialtyp 4A, 4B eller 5A enligt AMA Anläggning 10, CEB.322, förutom siltig lera och lera, får användas efter speciell utredning av geotekniskt sakkunnig avseende utformning, utförande och kontroll. Bankfyllning med material av materialtyp 4A, 4B eller 5A utförs med dränerande skikt enligt figur 4.1-1. Skikten ska utföras med bombering. Figur 4.1-1 Bank med material av materialtyp 4A, 4B eller 5A (förutom siltig lera och lera) enligt AMA Anläggning 10, CEB.322. 4.1.2 PACKNING Fyllning och packning av jordfyllning ska utföras enligt AMA Anläggning 10, tabell CE/3, för jord bestående av materialtyp 2 eller 3B. För jordmaterial av materialtyp 4A, 4B eller 5A ska fyllning utföras enligt kod CEB.322 varvid packning ska ske till speciellt föreskrivet resultat. 4.1.3 EROSIONSSKYDD Om erosionskänslig jord används som bankfyllning utförs erosionsskydd enligt TRVAMA Anläggning 10, DCK.21. Släntskyddets utformning beror på köldmängd och bankhöjd, se figur 4.1-2. Släntskydd t H Figur 4.1-2 Släntskydd på bankfyllningsslänt Skydd mot strömmande vatten utförs enligt TK Geo 13. Skydd mot vågerosion utförs enligt då gällande VV publ. 1987:18 Erosionsskydd i vatten vid väg- och brobyggnad.

Bilaga 8 BVDOK 69 (84) 4.1.4 UTFORMNING AV JORDBANK Jordbank utförs normalt med bankbredd 7,4 m på underballastens överyta för enkelspår och med släntlutning 1:2. Bredden på terrassytan beror alltså av tjockleken på underballasten. Terrassytan ges normalt en lutning på minst 2 %. Vid bankfyllning med finkornig jord kan geotextil användas som materialskiljande lager på terrassytan. 4.2 Bergbank 4.2.1 MATERIAL Fyllning för bergbank ska utföras med sprängsten tillhörande materialtyp 1 eller 3A enligt AMA Anläggning 10, CEB.31, se figur 4.2-1. Bankfyllning av sprängsten Förstärkningslager tjocklek 0,5-0,8 m Tätning och avjämning samt släntbeklädnad Icke tjälfarlig jord Figur 4.2-1 Bergbank på icke tjälfarlig jord 4.2.2 PACKNING Packning av sprängstensfyllning utförs enligt AMA Anläggning 10, CEB.31. Största sten- eller blockstorlek får vara 2/3 av lagertjockleken efter packning. 4.2.3 TÄTNING OCH AVJÄMNING, SLÄNTBEKLÄDNAD Vid underballast för förstärkning av bergkrossmaterial enligt AMA Anläggning 10, DCH.15, tätas och avjämnas terrassytan med underballastmaterial. Bankslänter tätas och avjämnas samt förses med släntbeklädnad av krossmaterial 0-200 mm enligt TRVAMA Anläggning 10, kod DCK.15, se figur 4.2-2. Förstärkningslager tjocklek 0,5-0,8 m Bankfyllning av sprängsten Tätning och avjämning samt släntbeklädnad Tjälfarlig jord Fyllning för järnvägsbank (isolerlager) med jordmaterial enligt AMA Anläggning 10, DCH.16 Figur 4.2-2 Bergbank på tjälfarlig jord 4.2.4 UTFORMNING AV BERGBANK Bergbank utförs normalt med bankbredd 7,4 m på underballastens överyta för enkelspår och med släntlutning 1:1,5.

Bilaga 8 BVDOK 70 (84) 5 Jordskärning Figur 5-1 Jordskärning 5.1 Utformning av jordskärning Jordskärning utförs för enkelspår normalt med 7,4 m bredd på underballastens överyta och släntlutning 1:2. Jordskärning med djupet > 10 m, mätt från markytan till dikesbotten kan förses med jordhylla för underhållsfordon. 5.2 Terrass Terrassytan utförs med minst 2 % lutning. Terrassytans nivå beror på den naturliga jordens tjälfarlighet och frostdjup. Där undergrunden består av tjälfarlig jord ska terrassytan utföras på en nivå som motsvarar frostdjupet enligt TRVAMA Anläggning 10, DCH.1. I speciella fall erfordras materialskiljande lager. Sådant kan utgöras av geotextil eller sandlager som läggs på terrassytan. 5.3 Bandike och dränering Jordskärning utförs normalt med bandike och dränering. Där jord har god bärighet och tillräcklig hållfasthet med hänsyn till stabiliteten eller i väl dränerande jord med låg grundvattenyta kan jordskärning utföras med enbart bandike. Bandike och dränering utförs och utformas enligt TRVAMA Anläggning 10, CBB.311. Dräneringsledning utförs med raka plaströr med slät innervägg och vanligen med minsta diameter 160 mm. Dränbrunn utförs av typ spolbrunn. Avståndet mellan brunnar kan variera, men brukar uppgå till 50 till 100 m. Lutning i längdled ska vara minst 0,5 %. Dräneringsledning av typen plastfilterdrän kan användas för att dränera bort grundvatten förutsatt att bandike kan anordnas för att avleda ytvatten. 5.4 Jordslänt Jordslänt utförs normalt med släntlutning 1:2. Jordslänt får inte utföras brantare än 1:1,5. Släntlutningen kan behöva flackas ut i finkornig jord, vilket bestäms genom stabilitetsberäkning enligt TK Geo 13. Behov och utformning av erosionsskydd beror på jordart, grundvattenförhållanden, köldmängd, släntlutning och slänthöjd. Behov av erosionsskydd bestäms av geotekniskt sakkunnig med ledning av geotekniska undersökningar och genom observation/provtagning under schaktningsarbetet. 5.4.1 EROSIONSSKYDD, EROSIONSKÄNSLIG JORD Om jorden i skärningen är frostaktiv (materialtyp 4A, 4B eller 5A) och/eller det finns grundvattenflöde i slänten måste slänten skyddas för att bland annat förhindra ytliga släntskred vid tjällossningen.

Bilaga 8 BVDOK 71 (84) Erosionsskydd för släntlutning 1:1,5 utformas enligt AMA Anläggning 10, DCK.21. Släntskyddets utformning varierar med maximal köldmängd och slänthöjd, se figur 5.4-1. Figur 5.4-1 Släntskydd på jordslänt Behov av erosionsskydd minskas inte nämnvärt om en flackare släntlutning än 1:1,5 väljs, eftersom flytbenägen jord har en tendens att flyta ut även vid mycket små lutningar. Material till erosionsskydd utgörs normalt av krossmaterial eller grus/sandigt grus enligt TRVAMA Anläggning 10, DCK.21. 5.4.2 EROSIONSSKYDD, MÅTTLIGT EROSIONSKÄNSLIG JORD Släntskydd utformas med en jämn tjocklek då jorden i slänten består av grovkornig och blandkornig jord (materialtyp 3B) med släntlutning 1:2 och det inte finns något grundvattenflöde i slänten. Då används ett medelvärde av a- och b-måtten enligt AMA Anläggning 10, DCK.21, och med material enligt TRVAMA Anläggning 10, DCK.21. Alternativt utförs släntskydd av gräs. 5.4.3 SLÄNTDRÄNERING Ytterslänter med erosionskänsliga och frostaktiva jordar som bedöms vara flytbenägna ska dräneras. Släntdränering utformas efter särskild utredning. Dränering kan anordnas med grävda slitsar. Slitsar kan utformas enligt figur 5.4-2. Figur 5.4-2 Släntdränering Avrinning från slitsar anordnas till dräneringssystemet vid släntfot. Slitsarnas djup kan variera mellan 1,0 och 2,0 m beroende på tjäldjup och grundvattenflöde. Avstånd mellan slitsarna väljs efter bedömt grundvattenflöde (5-20 m). Slitsarna rörläggs med plastfilterdrän och kringfylls med jordmaterial enligt AMA Anläggning 10, CEC.3112. För ytvattenavrinning återfylls slitsarna endast upp till 0,3 m under markytan. Återfyllningen bör utföras med grovt krossmaterial enligt TRVAMA Anläggning 10, DCK.21 eller sten.

Bilaga 8 BVDOK 72 (84) Släntdränering kan även anordnas genom pressning av rör genom styrd borrning. Dränrören placeras på lämplig nivå under markytan och ska mynna ut i dränledning i släntfot. 5.5 Överdike Om det finns risk för en vattenströmning som kan rinna ner över slänten och ge skador utformas slänten med ett överdike, se figur 5.4-1. 6 Bergskärning 6.1 Bärförmåga och beständighet Teknisk livslängd för bärande huvudsystem ska vara 120 år. Bergslänt ska vid behov förstärkas och tätas och/eller dräneras, samt frostisoleras för att undvika svallisbildning. Dimensioneringsberäkningar avseende bergförstärkning, frostisolering och dränering ska redovisas i dimensioneringsrapport. Härvid ska samtliga förutsättningar och slutsatser redovisas och motiveras. 7 Avvattning och dränering, trummor och ledningar 7.1 Funktion Avvattningssystem ska samla upp och avleda dagvatten och grundvatten från bankroppen och järnvägskonstruktionens omgivning. Avvattning av banan sker genom bandike och dränering, se avsnitt 5.3. Vattengenomledning genom banvall med järnvägstrumma (fri öppning 2,0 m) utförs så att uppströms liggande mark torrläggs vid medelvattenföring. Vattenförande konstruktioner dimensioneras så att skadlig erosion inte uppstår vid högsta högvattenföring eller vid högsta högvattenstånd. Korsning mellan trumma och spår ska om möjligt utformas med 90 korsningsvinkel. För vattengenomlopp måste dock hänsyn tas till vattendragets linjeföring och eventuellt utökat behov av erosionsskydd orsakat av förändrade strömningsförhållanden. Minsta tillåtna fyllningshöjd beror på belastning från jord och trafik samt rörtyp och varierar mellan 1,0 och 2,0 m. 7.2 Nya trummor Nya trummor under järnväg kan bestå av betong, stål, plåt eller plast. Trummor dimensioneras för aktuella belastningar från trafik, jord, grundvatten, temperatur och ojämna sättningar. Risken för differenssättningar mellan trumläge och omgivande bank ska särskilt beaktas. Behov av grundförstärkning ska utredas. Trumma ska alltid frostisoleras. Erosionsskydd av vattendragets botten och slänter vid truminlopp och trumutlopp ska utföras med sten- eller grusbeklädnad. Trummor bör utformas så att de medför minsta möjliga påverkan på fisk och vattenlevande djur utan att kostnaderna blir för höga, se TDOK 2014:0045 (tidigare BVS 585.18) Trafikverkets tekniska krav för avvattning TK Avvattning. I figur 7.2-1 och 7.2-2 visas exempel på en bantrumma som har många fördelar ur teknisk och miljömässig synvinkel. Valvdelarna kragar över skarvar mellan bottenplattor vilket gör att skarvarna håller ihop. Botten är försedd med grus som ska efterlikna naturlig bottenmiljö och det finns möjlighet att lägga in anordningar som möjliggör för mindre djur att gå torrskodda genom trumman.

Bilaga 8 BVDOK 73 (84) Figur 7.2-1 Valv till bantrumma Figur 7.2-2 Bottenplattor till bantrumma 7.3 Befintliga trummor, trumförlängning I befintligt spår finns trummor av olika material. Stentrummor anlagda vid banornas byggande dominerar. Stentrummorna består normalt av murverk av stora block med rektangulär sektion, se figur 7.3-1.

Bilaga 8 BVDOK 74 (84) Figur 7.3-1 Stentrumma I många äldre stentrummor har murverkets fogar dragits isär med inläckande fyllningsmaterial och nedsatt funktion som följd. Isärdragna fogar beror på exempelvis högre trafikbelastning (axellast, trafikmängd), sättningar i undergrunden, pågjutning av betongelement på murverket eller horisontalrörelser på grund av brant slänt. Befintliga trummor kan repareras genom exempelvis förankring av fogar med förankringsjärn, injektering av fogar, infordring med flexibelt foder, instickstrummor, se figur 7.3-2, eller stålvalv. De två sistnämnda alternativen kan användas under förutsättning att den minskade arean klarar dimensionerande vattenföring beräknad med hänsyn till lokala förhållanden. Figur 7.3-2 Instickstrumma Det är viktigt att vattendragets botten och slänter vid trummans in- och utlopp erosionsskyddas med sten- eller grusbeklädnad för att förhindra underspolning. Krav på material och utförande framgår av TK Geo 13. Alternativt kan grundläggningen vid röränden skyddas med spont. Problem med isbildning i trummor kan undvikas genom att trummans dimension ökas eller trumöppningarna förses med "plastkjolar". Problemet med isbildning beaktas särskilt i de fall där helt eller delvis igentäppta trummor kan leda till risk för underspolning av banken. Vid upprustning för högre hastighet och/eller högre axellast är det nödvändigt att bedöma stentrummornas status för att klargöra behovet av utbyte eller förstärkning av trummor. Speciellt stentrummor med liten täckning kan påverkas negativt av axellasthöjningar.

Bilaga 8 BVDOK 75 (84) Vid upprustning som medför höglyft och bankbreddning måste åtgärder vidtas för att vidmakthålla trummornas funktion. Trummor kan förlängas med olika metoder, exempelvis förlängning med plåt-, betong- eller plasttrumma. Alternativt utförs stödmurar med exempelvis gabioner istället för förlängning. Det är viktigt att förlängningar och stödmurar utformas så att den ursprungliga stentrumman inte utsätts för någon negativ påverkan. För att undvika att skarven mellan stentrumma och förlängning dras isär, se figur 7.3-3, ska den förlängda delen grundläggas på samma sätt som nya trummor, se TDOK 2014:0045 (tidigare BVS 585.18) Trafikverkets tekniska krav för avvattning TK Avvattning. Dragstag kan exempelvis användas för att förhindra att skarvarna går isär. För mer information om skador och reparationsmetoder, se TDOK 2015:0155 (tidigare BVH 1585.004). Figur 7.3-3 Inläckage av makadam i skarven mellan stentrumma och förlängning 7.4 Pressning eller borrning genom befintlig järnvägsbank Ny trumma genom befintlig järnvägsbank kan utföras genom läggning i öppen schakt eller med pressning/borrning. Val av metod avgörs av geotekniska förhållanden och trafikintensitet. Pressning/borrning medför i de flesta fall minst störning för tågtrafiken. Vanligen krävs att ett foderrör följer arbetsredskapet under pressningen/borrningen. Vid rörpressning krävs i tågfritt just när pressningen passerar under aktuellt spår. Vid dubbelspår innebär det alternerande enkelspårsdrift. I vissa fall kan rälsbrygga erfordras. Press- och mottagningsgropar måste dimensioneras med hänsyn till bankens stabilitet. 7.5 Rörledning under järnvägsspår Olika typer av ledningar dras genom järnvägsbankar, exempelvis vatten-, avlopps-, gas-, fjärrkyla- och fjärrvärmeledningar. För vissa av dessa ledningar erfordras skyddsrör. Skyddsrör utförs för mediarör med högt inre tryck för att skydda bankroppen vid ett haveri eller läckage. 8 Frostisolering 8.1 Funktion Skador som uppstår genom frysning och upptining av jord är vanliga i områden med kallt klimat. Inom delar av befintligt bannät utgörs underballasten och undergrunden av jordarter som medför tjällyftningar av spåret. Tjällyftningsproblem i befintligt spår har existerat sedan banorna byggdes. Man skiljer mellan tjälfarliga (frostaktiva) och icke tjälfarliga (frostpassiva) jordar. En jord är tjälfarlig om dess kornstorleksfördelning, permeabilitet och kapillaritet är sådan att det aktivt bildas islinser i den frysande jorden. När en tjälfarlig jord fryser uppstår ett undertryck i porvattnet som i stort sett är proportionellt mot den negativa temperaturen i jorden. Undertrycket medför att vatten sugs upp från underliggande ofrusna jordlager. Det uppsugna vattnet fryser i form av islinser. Islinserna orsakar: - tjällyftning under vinterhalvåret - lyftkrafter på objekt på och i jorden

Bilaga 8 BVDOK 76 (84) - ökat vatteninnehåll och nedsatt bärighet när islinserna smälter under våren. Faktorer som fryshastighet, jordens permeabilitet, porvattenundertryck vid tjälfronten och tillgången på vatten påverkar med vilken hastighet vatten transporteras till tjälfronten och därmed tjällyftningens storlek. Mellanjordarter som silt betecknas som mycket tjälfarliga medan en jord med stort lerinnehåll är något mindre tjälfarlig. Orsaken till detta är att islinsernas tjocklek i första hand beror på tillgången på vatten, se figur 8.1-1. I en lera är permeabiliteten lägre än i silt varför inte en lika stor mängd vatten hinner transporteras fram till tjälfronten i leran jämfört med i silten. Detta resulterar i färre och tunnare islinser och därmed mindre tjällyftning. Grovkorniga jordarter fryser till en homogen struktur utan islinser. Figur 8.1-1 Ofarlig och farlig tjäle 8.2 Nuvarande praxis Vid nybyggnad utförs underballast av frostpassiv jord ned till frostfritt djup när undergrunden/underbyggnaden består av tjälfarlig jord. Termisk isolering med cellplast i befintligt spår har utförts sedan 1975. Isoleringen utgörs av cellplastskivor med varierande tjocklek, vilket gör att frostskydden kan anpassas inom hela landet med hänsyn till köldmängd och frostdjup, se AMA Anläggning 10, DBG.12. Frostskydd i befintligt spår inläggs normalt i samband med ballastrening, se figur 8.2-1. Figur 8.2-1 Frostskydd för järnväg

Bilaga 8 BVDOK 77 (84) Vid dubbelspårsutbyggnad är det ofta svårt att vid övergång mellan ny och befintlig bank erhålla erforderlig underballastutskiftning. Det är därför nödvändigt att utföra frostisolering vid dessa övergångar för att undvika ojämna tjällyftningar i spåret, se AMA Anläggning 10, DBG.12, och figur 8.2-2. Figur 8.2-2 Frostisolering vid övergång nytt spår och befintligt spår befintlig bank. Behov av frostskydd i befintligt spår fastställs genom spårlägesmätningar, tjälavvägningar och frostskyddsundersökningar. Som frostisolering i spår används normalt cellplast med olika kvalitet och tjocklek beroende på axellast och köldmängd. All termisk isolering i spår ska utföras med HCFC- och HFC-fria cellplastprodukter. Termisk isolering ska inte utföras med produkter som innehåller bromerade flamskyddsmedel. För att cellplast ska få användas som isolering och frostskydd ska materialet vara godkänt av Trafikverket. Materialet ska provas med avseende på statisk tryckhållfasthet, skrymdensitet, värmekonduktivitet, vattenabsorption, kapillaritet och deformation under dynamisk belastning, se figur 8.2-3. 90º A Hydraulcylinder Kraftgivare B Kulled h 50 mm 90º D A Lastfördelningsplatta Provkropp Maskinfundament 600 mm 400 mm h= provkroppshöjd Figur 8.2-3 Provning av deformation under dynamisk belastning av cellplast (A-D är mätpunkter) 8.3 Äldre frostisolering Inläggning av frostisoleringsmaterial i banunderbyggnaden har utförts sedan järnvägarna började byggas. Tidigare användes kolaska, torv, mineralull, träsliper, se figur 8.3-1 och slagg som frostisolering. Även urgrävning av tjälfarlig jord och återfyllning med grus till frostfritt djup har tillämpats.

Bilaga 8 BVDOK 78 (84) Figur 8.3-1 Frostisolering med träsliper 9 Geosynteter 9.1 Begreppsförklaring Geosynteter är ett samlingsnamn för olika syntetiska material som används vid järnvägsbyggnad. Hit räknas geotextilier, geonät, geomembraner, geodräner och geokompositer. Geotextil En enplans permeabel polymerisk (syntetisk eller naturlig) textil i form av en tillverkad duk som kan vara vävd, icke-vävd [termisk, kemisk eller mekanisk- (s.k. nålfiltning) bindning] eller stickad. Geonät En enplans polymerisk struktur bestående av ett regelbundet öppet nätverk av odelade sammankopplade hållfasta element, som kan vara länkade genom extrudering, bindning eller annan sammanfogning, vars öppningar är större än beståndsdelarna. Geomembran Ett fabrikstillverkat tätskikt med mycket låg permeabilitet som används som en vätske- och/eller gasbarriär i kontakt med jord/berg och/eller motsvarande material. Geomembran kan vara syntetiska geomembran eller lergeomembran som kombinerar en (flera) geosyntet(er) och svällande lera. Geokomposit Ett tillverkat och sammansatt material med åtminstone en geosyntetisk produkt bland komponenterna. Geokomposit kan till exempel bestå av två geotextilier med ett mellanliggande dränskikt i tredimensionell form med stor porvolym eller ett geomembran med ett dränskikt och ytterst en geotextil. Tabell 9.1-1 Polymer som används i geosynteter och deras egenskaper. Polymer Förkortning Strukturformel Egenskaper Polyeten PE Finns som: HDPE (HögDensitetsPE) LDPE (LågDensitetsPE) (-CH 2-) n Delkristallin termoplast + Låg vattenabsorption + Resistent mot de flesta kemikalier - Kryper vid belastning - Känslig för spänningssprickbildning Polypropylen PP [-CH 2-CH (CH 3)-] n Delkristallin termoplast + Hög kemikalieresistens + Inte lika känslig för spänn-ingssprickbildning som PE - Spröd under 20 o C