PROTOKOLL Sammanträdesdag 2015-09-01 1 (3) Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens samverkansberedning Tid: 1 september, kl 13.15-16.00 Plats: Ångströmlaboratoriet, Mellanrummet Närvarande ledamöter Peter Lindblad, ordförande, prodekan för forskning Stefan Bertilsson, institutionen för ekologi och genetik Erik Hagersten, institutionen för informationsteknologi Susanne Mirbt, institutionen för fysik och astronomi Lars-Eric Larsson, näringslivschef, UU Innovation Christian Dahlman, extern ledamot, Uppsala kommun Ellen McShane, adjungerad studentrepresentant Rasmus Luthander, adjungerad doktorandrepresentant Frånvarande ledamöter Helena Malmqvist, extern ledamot, ABB Caroline Lillkull, studentrepresentant Övriga närvarande Johanna Lundmark, enhetschef Teknat samverkan Johan Schnürer, vicerektor för samverkan vid SLU under 10 1 Justeringsperson Beslut: - att utse Erik Hagersten till justeringsperson 2 Adjungerade ledamöter Beslut: - att för höstterminens sammanträden adjungera Ellen McShane med närvaro och yttranderätt. - att för höstterminens sammanträden adjungera Rasmus Luthander med närvaro och yttranderätt. 3 Utvärdering av samverkan (Vinnova) Det informerades om Uppsala universitets inskickade självvärdering av samverkansstrategi och implementering, som ingår i Vinnovas pilot 1. Föredragande: Prodekan för samverkan Föredragande: Prodekan för samverkan Föredragande: Lars- Eric Larsson 4 Handlingsplan för samverkan och kommunikation Diskussion om ett första utkast till handlingsplan för samverkan och kommunikation. Fortsatt diskussion på samverkansberedningen sammanträden under hösten. 5 Samarbetsavtal med ABB, m.fl. Det diskuterades hur fakultetens arbete med samarbetsavtal bör se TEKNAT 2015/114 Föredragande: Prodekan för samverkan UFV 2015/421 Föredragande:
PROTOKOLL Sammanträdesdag 2015-09-01 2 (3) Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens samverkansberedning ut. Det informerades att fler avtal diskuteras med berörda företag/myndigheter. Avtal med Uppsala kommun är på gång, där det finns en särskild arbetsgrupp som arbetar med en inventering. 6 Förstudie om Science center i Uppsala Det informerades om att rektor har beslutat om en förstudie om ett Science center. Företrädare för Uppsala kommun ingår i arbetsgruppen. Prodekan för samverkan, Lars-Eric Larsson UFV 2015/694 Föredragande: Prodekan för samverkan 7 Teknat samverkan 2016: kommunikationsarbete och budget Beslut: att efter vissa justeringar föreslå fakultetsnämnden (arbetsutskottet) att fastställa kommunikationsarbete 2016, inklusive budget för verksamheten. Dokumentet ska, enligt beslut i fakultetsnämnden, även presenteras i forsknings- och utbildningsberedningen. Se vidare protokollsbilaga. 8 Ansökningar till Formas och EU Det informerades om att ansökningar är på gång att skickas in till Formas och EU gällande samverkansprojekten Den goda staden och Hållbart lärande. 9 SciFest Det informerades om strategin för att SciFest ska bli ett universitetsövergripande evenemang. Det diskuterades ytterligare finansieringsformer. 10 Samverkansuppdrag Johan Schnürer, vicerektor för samverkan vid SLU presenterade hur SLU har jobbat med samverkanslektorat. TEKNAT 2015/115 Föredragande: Prodekan för samverkan Föredragande: Prodekan för samverkan Föredragande: Prodekan för samverkan Föredragande: Prodekan för samverkan och Johan Schnürer
PROTOKOLL Sammanträdesdag 2015-09-01 3 (3) Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens samverkansberedning Vid protokollet Johanna Lundmark Justeras Peter Lindblad Erik Hagersten
TEKNAT 2015/115 Kommunikationsarbete 2016 Teknat Samverkan Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden (arbetsutskottet) 2015-xx-xx
KOMMUNIKATIONSARBETE 2016 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2015-06-11 TEKNAT 2015/115 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Definition 3 3. Utgångspunkter för kommunikation 3 4. Organisation 4 5. Intern kommunikation 4 5.1. Kanaler och arenor 4 5.1.1. Universitetsgemensamma verktyg 4 5.1.2. Vetenskapsområdets verktyg 5 5.2. Utvecklingsområden och särskilda uppdrag 2016 5 5.2.1. Öppenhet och transparens i den interna kommunikationen 5 5.2.2. Introduktion av ny personal, samt personal med nya uppdrag 5 6. Extern kommunikation 6 6.1. Kanaler och arenor 6 6.1.1. Universitetsgemensamma verktyg 6 6.1.2. Vetenskapsområdets verktyg 6 6.2. Målgruppsanpassade verktyg 6 6.2.1. Kommunikation med näringsliv och alumner 6 6.2.2. Kommunikation med skola och allmänhet 7 6.2.3. Kommunikation med presumtiva studenter 7 6.3. Utvecklingsområden och särskilda uppdrag 2016 7 6.3.1. Teknikåttan riksfinal i Uppsala 7 6.3.2. Karriärdag för internationella studenter och doktorander 7 6.3.3. Studentambassadörsprogram 8 6.3.4. Webbnärvaro 8 6.3.5. Breddad rekrytering 8 6.3.6. Utveckla former för studiebesök från gymnasiet 8 6.3.7. Stärkta relationer med alumner och hedersdoktorer 8 7. Uppföljning och utvärdering 8 2
KOMMUNIKATIONSARBETE 2016 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2015-06-11 TEKNAT 2015/115 1. Bakgrund I detta dokument beskrivs de universitets- och områdesgemensamma resurser, kanaler och arenor som finns tillgängliga för kommunikationsarbetet vid vetenskapsområdet för naturvetenskap och teknik. I bilagan till detta dokument beskrivs aktiviteterna inom extern kommunikation. Syftet med detta dokument är att förtydliga hur enskilda medarbetare och studenter kan få information om hur de kan söka information, och hur de kan kommunicera med kollegor, lärare och chefer inom universitetet om förhållanden som har betydelse för verksamheten. Syftet är också att ge en överblick över gemensamma resurser och aktiviteter för intern och extern kommunikation, höja medvetenheten om kommunikationens betydelse för att nå uppsatta mål, samt höja ambitionsnivån. Med utgångspunkt från målgrupperna är detta dokument strukturerat i en del för intern och en för extern kommunikation. Eftersom gränserna inte är exakta ska indelningen inte tolkas strikt eller vara begränsande. Utgångspunkten ska alltid vara nyttan för mottagare och användare. Utifrån dessa förutsättningar beskrivs hur kommunikationsarbetet ska utvecklas inom vetenskapsområdet för naturvetenskap och teknik under 2015. 2. Definition Kommunikation är en tvåvägsprocess där det sker ett utbyte av tankar, åsikter eller information, oavsett om det sker via tal eller skrift. Kommunikation omfattar den formella och informella information som universitetets medarbetare och studenter behöver för att kunna utföra sina studier eller sitt dagliga arbete. Kommunikation sker dagligen mellan anställda, chefer och studenter, men även med intressenter utanför universitetet. Syftet med kommunikation varierar. Vanliga syften är att bygga och upprätthålla relationer, stärka varumärket och använda kommunikation som ett verktyg för att uppnå verksamhetens mål. 3. Utgångspunkter för kommunikation För att nå de målsättningar som finns för verksamheten, och som finns definierade i Uppsala universitets mål och strategier, krävs ett gott kommunikationsarbete. Kommunikationen ska anpassas till den tänkta målgruppen vid varje tillfälle vad gäller språk, innehåll och utformning. Överordnade mål och strategier för kommunikationen vid Uppsala universitet anges i (UFV 2005/57) Kommunikationspolicy för Uppsala universitet: - Varje enskild medarbetare och student har ett eget ansvar att söka information och kommunicera med kollegor, lärare och chefer inom universitetet om förhållanden som har betydelse för verksamheten. - Varje person i chefsställning ansvarar för att den interna och externa kommunikationen fungerar i den egna verksamheten. - Varje forskare ansvarar för att kommunicera med omvärlden om sin forskning. Ytterligare utgångspunkter för kommunikationen vid fakulteten: - Öppenhet och transparens i kommunikationen med fakultetens anställda - God tillgänglighet till relevant information på svenska och engelska för studenter vid fakultetens utbildningar på grund- och avancerad nivå. - Teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet ska av samtliga målgrupper uppfattas som landets bästa baserat på excellent utbildning och forskning. Uppdraget till universitetsförvaltningen och de gemensamma funktionerna redovisas i (UFV 2012/688) Arbetsordning för universitetsförvaltningen vid Uppsala universitet. 3
KOMMUNIKATIONSARBETE 2016 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2015-06-11 TEKNAT 2015/115 Institutionerna ansvarar för: - att kommunicera forskning och utbildning i universitetets och vetenskapsområdets kanaler och arenor, - att samordna och sprida kunskap om de aktiviteter som planeras genomföras, - att alla forskare/lärare har en uppdaterad profilsida. 4. Organisation Samverkansberedningen bereder ärenden gällande samverkan och kommunikation för beslut i fakultetsnämnden/områdesnämnden. Ärenden gällande studentrekrytering och marknadsföring av utbildningar bereds även av utbildningsberedningen. I enlighet med dokumentet (TEKNAT 2012/217) Kommunikationsarbete som fastställdes av fakultetsnämnden i maj 2013 utsåg institutionerna kontaktpersoner för kommunikation. Kontaktpersonerna är både informationsmottagare och informationsspridare. Målet med nätverket är en ökad dialog mellan områdeskansliet och institutionerna i frågor rörande kommunikationsfrågor. 5. Intern kommunikation En väl fungerande intern kommunikation är en förutsättning för att skapa en effektiv organisation med delaktiga medarbetare. För att underlätta och stödja den interna kommunikationen bidrar avdelningen för kommunikation och externa relation samt områdeskansliet för naturvetenskap och teknik också med: - samordning, rådgivning och stöd gällande intern kommunikation (t.ex. kommunikationsplaner), - att förmedla och synliggöra information till anställda och studenter, - att tillhandahålla kanaler och arenor för intern kommunikation (se nedan). 5.1. Kanaler och arenor I kommunikation med studenter och anställda bör vetenskapsområdets personal i första hand använda gemensamma kanalerna och arenorna inom universitetet och vetenskapsområdet. 5.1.1. Universitetsgemensamma verktyg För anställda utgör Medarbetarportalen samt personaltidningen Universen kanaler för intern kommunikation. Medarbetarportalen är ett verktyg där nätverk kan skapas, aktuella frågor diskuteras, dokument delas m.m. Här samlas även den administrativa informationen. E-post, samt e-postlistor är instrument för att kommunicera både internt och externt. Universitetet har ett system för att hantera e-postlistor (Sympa) och det är möjligt att skapa e-postlistor som uppdateras automatiskt utifrån exempelvis en organisatorisk tillhörighet. Elektronisk kalender (Exchange) är ett viktigt verktyg för den interna kommunikationen. Diariet är ett system för hantering av allmänna handlingar och en del av universitetets samlade informationsförsörjning. Studentportalen är ett verktyg för formell och informell kommunikation med studenter, omfattande t.ex. schema, godkännande av kursmoment och delning av kursmaterial. 4
KOMMUNIKATIONSARBETE 2016 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2015-06-11 TEKNAT 2015/115 5.1.2. Vetenskapsområdets verktyg 5.1.2.1. Fakultetskollegier Fakultetsledningen inbjuder till fakultetskollegier för anställda tre gånger per termin, ca en vecka efter fakultetsnämndens sammanträden. Vid detta öppna forum diskuteras aktuella frågor, informeras om saker som är på gång inom universitetet och på fakulteten. Gäster ges möjlighet att presentera verksamheter eller informera om frågor av allmänt intresse. 5.1.2.2. Nyhetsbrev Fakultetens nyhetsbrev utkommer en gång per månad under terminstid. Syftet med nyhetsbrevet är att stärka självbilden och sammanhållningen. Nyhetsbrevet syftar även till att informera om saker som är på gång inom fakulteten och sprida goda exempel. 5.1.2.3. Vetenskapsområdets webb och kommunikation via medarbetarportalen För anställda finns vetenskapsområdets interna information i Medarbetarportalen. Vetenskapsområdet har en enhetsyta där det publiceras intern information. På vetenskapsområdets webb finns ett möteskalendarium, protokoll från nämnder, samt organisationsschema, kontaktpersoner, ansvarsområden, m.m. För anställda finns hjälp att hitta forskningsfinansiärer, mallar för budget- och projektkalkyler samt information om EU:s ramprogram, m.m. i medarbetarportalen under Forska (kräver inloggning). Vetenskapsområdets webb för studenter är ett komplement till Studentportalen för information. Här får studenterna tillgång till schema, utbildningsplaner, information om möjlighet till särskilt stöd och får aktuell information om nyheter och aktiviteter, m.m. Studentsidorna är samordnade inom vetenskapsområdet. 5.1.2.4. Celsius-Linnéföreläsningar Prestigefyllda årliga hyllningsföreläsningar där en kommitté utsedd av fakultetsnämnden beslutar om vilka föreläsare som ska bjudas in. I anslutning till föreläsningarna har under de senaste åren arrangerats ett tvärvetenskapligt symposium. 5.2. Utvecklingsområden och särskilda uppdrag 2016 5.2.1. Öppenhet och transparens i den interna kommunikationen Det ska tydliggöras och beskrivas vilken information som kommuniceras i vilka kanaler, t.ex. hur fakulteten sprider information till sina medarbetare och hur information om fattade beslut sprids. Det ska vara tydligt på respektive institution hur kommunikationsvägar ser ut inom den egna institutionen och hur medarbetare förväntas ta del av information, samt bidra till det institutionsövergripande arbetet. Det är också viktigt att medarbetare känner till vilka stödfunktioner som finns, både inom institutionen, inom kansliet för teknik och naturvetenskap, samt universitetsgemensamma stödfunktioner. 5.2.2. Introduktion av ny personal, samt personal med nya uppdrag Rutinerna för introduktion till lednings- och förtroendeuppdrag, samt introduktionen av nya medarbetare på svenska och engelska ska ses över. Målet är att all nyanställd personal och personer med nya uppdrag ska få en god insikt i den nya rollen och ansvar som anställningen/uppdraget kräver, samt känna sig välkomna till universitetet. 5
KOMMUNIKATIONSARBETE 2016 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2015-06-11 TEKNAT 2015/115 6. Extern kommunikation Syftet med vetenskapsområdets externa kommunikation är att bidra till en framgångsrik och effektiv verksamhet, skapa goda och långsiktiga relationer med det omgivande samhället samt öka kunskapsnivån och påverka attityder hos specificerade målgrupper. För att underlätta och stödja den externa kommunikationen bidrar kommunikationsavdelningen och områdeskansliet med: - stöd för att kommunicera vetenskapsområdets forskning, utbildning och samverkan, - tillhandahållande av kanaler och arenor där institutioner kan synliggöra forskning och utbildning, - samordning, rådgivning och stöd gällande webb, rekrytering av studenter, produktion av trycksaker - stöd i planering och utförande av utåtriktad verksamhet, t.ex. målgruppsanpassning, populärvetenskapliga presentationer av forskning, - samordning av deltagande i universitetsgemensamma kanaler och arenor, - omvärlds- och mediabevakning. 6.1. Kanaler och arenor Vetenskapsområdets personal bör utnyttja de centrala kanalerna och arenorna vid universitetet och vetenskapsområdet när de kommunicerar med externa intressenter. 6.1.1. Universitetsgemensamma verktyg - Profilsida i medarbetarportalen - Webbverktyget Infoglue - Presskontakt och mediabevakning/omvärldsbevakning - DiVA - Kalendarium 6.1.2. Vetenskapsområdets verktyg - Vetenskapsområdets webb utgör en central informationskanal. - Vetenskapsområdets broschyr, Powerpoint grundmaterial, samt mall för insticksblad finns tillgängligt i Medarbetarportalen under Stöd och service, Kommunikation. - Bilaga 1. beskriver de aktiviteter som genomförs för extern information och kommunikation utöver det som presenteras i detta dokument. 6.2. Målgruppsanpassade verktyg 6.2.1. Kommunikation med näringsliv och alumner - Universitetsgemensamma arenor: UU Innovation, AIM-day, magasinet Nya horisonter, fund raising, sponsorverksamhet, alumnkontoret, jobbdatabasen UU careergate. - Exempel på vetenskapsområdets arenor/aktiviteter, se vidare i bilaga 1 (siffrorna hänvisar till rubriknummer i bilagan): 1. Synlighetskampanj (målgrupper varierar från år till år), 2. Alumnverksamhet, 3. Mentorsprogram, 6
KOMMUNIKATIONSARBETE 2016 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2015-06-11 TEKNAT 2015/115 4. Examensceremoni, 5. Samordning av studiebesök. - Övriga kanaler: Via forskningscentra eller gemensamma arenor, t.ex. Ångström Academy (ÅMA). 6.2.2. Kommunikation med skola och allmänhet - Exempel på universitetsgemensamma arenor: Mediekontakter, universitetets museer och trädgårdar. - Exempel på vetenskapsområdets arenor/aktiviteter, se vidare i bilaga 1 (siffrorna hänvisar till rubriknummer i bilagan): 1. Synlighetskampanj (målgrupper varierar från år till år), 5. Samordning av studiebesök (inklusive besöksdagar ), 7. Vetenskapsfestivalen SciFest, 8. Lego Educational Center, 9. Augusta Ångströms experiment, 10. Teknikvecka för högstadiet, 11. Teknikåttan, 12. Levande frågelådan, 13. Inspirationsdagar för ämneslärare och studie- och yrkesvägledare, 14. Vattendagar vid Erkenlaboratoriet (bidrag). 6.2.3. Kommunikation med presumtiva studenter - Universitetsgemensamma arenor: Utbildningsinformation på www.uu.se/utbildning, universitetsdag, gymnasiemässor, gymnasieresor, kommunikation i sociala medier. - Exempel på vetenskapsområdets arenor/aktiviteter, se vidare i bilaga 1. (siffrorna hänvisar till rubriknummer i bilagan) 1. Synlighetskampanj (målgrupper varierar från år till år), 5. Samordning av studiebesök (inklusive besöksdagar), 17. Rekryteringskampanj (rekryteringsbroschyr, påminnelseutskick), 18. Universitetsdagen (fakultetens del), 19. Hemortsambassadörer, 20. Internationell rekrytering, 21. Nationell rekrytering av masterstudenter, 22. Internationell forskarskola på Erkenlaboratoriet (bidrag). 6.3. Utvecklingsområden och särskilda uppdrag 2016 6.3.1. Teknikåttan riksfinal i Uppsala Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten arrangerar genom Teknat samverkan årligen teknikåttans regionfinal i Uppsala. Riksfinalen ambulerar mellan deltagande universitet. 2016 är det Uppsala universitets tur att stå för arrangemanget. Se vidare i bilaga 1, punkt 11. Riksfinalen medför en ökning av arbetsinsatsen med ca 20 % av heltidstjänst under 1 år. 6.3.2. Karriärdag för internationella studenter och doktorander Fakulteten ska verka för att studenter på alla nivåer ska ha ett ändamålsenligt kontaktnät för sin framtida karriär när de är klara med sin utbildning. Under 2016 ska ett förslag till koncept för karriärdag riktat mot internationella studenter tas fram i samarbete med universitetens internationella samordnare, studenter, studievägledare och programansvariga för områdets masterprogram. 7
KOMMUNIKATIONSARBETE 2016 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2015-06-11 TEKNAT 2015/115 6.3.3. Studentambassadörsprogram Kansliet använder sig i hög grad av studentfunktionärer till olika uppdrag. Vissa studentfunktionärsuppdrag är direkt avgörande för hur verksamheten fungerar, t.ex. för tjejveckan där studenter på våra utbildningar är handledare för högstadieeleverna, eller som guider i Augusta Ångströms experiment. För att få en hög kvalitet på våra funktionärer behöver vi ha ett lockande utbildning och gemenskap för våra studentambassadörer. För första gången kommer vi under hösten 2015 att erbjuda 15 ambassadörer extra utbildning, gemenskap och förtur till våra uppdrag. 6.3.4. Webbnärvaro För att fakultetens webbplatser ska behålla en god kvalitet ska nätverket av webbinformatörer fortsätta att utveckla riktlinjerna för de nya webbplatserna som styr samordningen, och de webbplatser som lanserades 2015. Teknat samverkan samordnar nätverket av webbansvariga och ska fortsatt vara en röst för fakulteten i den gemensamma webbutvecklingen. Därutöver ska de webbplatsansvariga erbjudas kontinuerlig fortbildning. Dessutom ska en användarundersökning genomföras under 2016. 6.3.5. Breddad rekrytering Fakulteten gör redan idag ett antal aktiviteter som bidrar till en breddad rekrytering (se punkt 6.2.2). Ett koncept som ska vidareutvecklas 2015-2016 är det som idag kallas teknikdagar för högstadiet (se vidare bilaga 1, punkt 10.). Här ska fokus läggas på att samverka med fler företag, skolor, utbildningar, föreningar samt andra regionala aktörer som har intresse för frågan. Dessutom ska bussar till universitetsdagarna erbjudas utvalda gymnasieskolor. 6.3.6. Utveckla former för studiebesök från gymnasiet Under 2015 gjordes en undersökning av hur gymnasielärarna vill samverka kring studiebesök, vad som är framgångsfaktorer och vad som kan utvecklas. Dessa lärdomar ska implementeras i verksamheten 2015-2016. Målet med utvecklingen är att hitta bra former för studiebesök som gynnar alla parter. 6.3.7. Stärkta relationer med alumner och hedersdoktorer En alumnuppföljning ska samordnas på fakultetsnivå. Alumnenkät ska genomföras på samtliga utbildningsprogram, där respektive programansvarig är ansvarig för genomförandet på sitt program. Hedersdoktorer är ofta stolta över att vara förknippade med Uppsala universitet och bra ambassadörer för universitetet. Dessa relationer behöver underhållas. Det ska utredas hur vi kan stärka relationerna med hedersdoktorerna under 2016. 7. Uppföljning och utvärdering Prodekan samverkan ansvarar för återrapportering till fakultetsnämnden. Områdeskansliet ansvarar för de årliga sammanställningarna. 8
TEKNAT 2015/115 Bilaga 1. Aktivitetslista Aktiviteter inom extern kommunikation: synlighet, studentrekrytering och skolsamverkan vid vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden (arbetsutskottet) 2015-xx-xx
Innehållsförteckning Bakgrund 3 Näringsliv och alumner 3 1. Synlighetskampanj 3 2. Alumnverksamhet 4 3. Mentorsprogram för studenter 5 4. Examensceremoni 6 5. Samordning av studiebesök 7 6. Övriga aktiviteter 8 Skola och allmänhet 9 7. Vetenskapsfestivalen SciFest 9 8. Lego Educational Centre (LEC) 10 9. Augusta Ångström 11 10. Teknikdagar för högstadiet 12 11. Teknikåttan region och riksfinal 13 12. Levande frågelådan 14 13. Inspirationsdagar för studie och yrkesvägledare samt ämneslärare 15 14. Bidrag till: Erkenlaboratoriets Vattendagar 16 15. Övriga aktiviteter 16 16. Aktiviteter med annan aktör 16 Presumtiva studenter 17 17. Rekryteringskampanj 17 18. Universitetsdagen 19 19. Hemortsambassadörer 19 20. Internationell rekrytering 20 21. Nationell rekrytering av masterstudenter 22 22. Bidrag till: Internationell forskarskola på Erkenlaboratoriet 23 23. Övriga aktiviteter 24 2
Bakgrund Detta dokument är en bilaga till Kommunikationsarbete 2016. Här redovisas de aktiviteter som genomförs av kansliet för naturvetenskap och teknik inom extern kommunikation på uppdrag av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden. Samtliga aktiviteter utvärderas och följs upp mot uppsatta mål enligt presentationen nedan. Näringsliv och alumner 1. Synlighetskampanj Mål Synlighetskampanjerna ska vara prestigehöjande och bidra till att stärka varumärket för teknik och naturvetenskap. Kampanjerna ska öka synligheten av Uppsala universitets utbildningar och forskning inom teknik och naturvetenskap. Målgrupp Anställda, nuvarande studenter, presumtiva studenter och alumner, samhället och näringslivet. Målgrupper har varierat från år till år. Beskrivning Uppsala universitet har förutsättningarna att erbjuda landets främsta utbildningar i teknik och naturvetenskap och vill synliggöra den unika kombinationen av ett brett utbud av utmärkta kurser, fantastisk studiemiljö, excellent forskning, stark koppling till industri samt möjlighet till internationella utbyten. Uppsala universitet strävar efter att vara det mest attraktiva lärosätet för studier i både teknik och naturvetenskap. Kampanjerna varierar från år till år och innehållet beslutas av fakultetsnämnden. Under 2014 fortsatte arbetet med att utveckla innehållet till en mer inspirerande och attraktiv webb. Filmer om olika naturvetenskapliga och tekniska begrepp tas fram under 2014/2015. Filmerna vänder sig till sistaårselever på gymnasiet, med intresse för teknik och naturvetenskap. 14 filmer är planerade, de sista 6 görs under sommaren och hösten 2015. Filmerna sprids främst via marknadsföring i YouTube och facebook, kanaler som presumtiva studenter använder sig av. Framtida synlighetskampanj riktas förslagsvis mot högstadieelever. Aktör Områdeskansliets informatör och grafiske formgivare. Återrapportering från föregående år De filmer som publicerats under VT 2015 har fått bra respons. Vissa av dem har plockats upp av feber.se (nyhetsportal för unga med intresse för spel, internet, film osv.) och även LRF twittrade om en av våra filmer. Utvärdering Ingen utvärdering har ännu hunnits göra för 2014/2015 års kampanj eftersom samtliga filmer inte är producerade. 3
Motivationsbeskrivning Synlighetskampanjerna ska bidra till att höja statusen och öka synligheten för utbildningar i teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet. Arbetsuppgifter: varierar beroende av innehåll, exempelvis: idéarbete, utformning av kampanj, samarbete med produktionsbolag, manusarbete, marknadsföring, utvärdering. 2. Alumnverksamhet Mål Motivera fler studenter att registrera sig i alumndatabasen när de tagit sin examen (på så sätt möjliggörs en aktiv alumnverksamhet) Alumnernas erfarenhet och kompetens tillvaratas för att höja kvalitén på fakultetens utbildning och forskning Alumnerna känner stolthet över att vara alumner från Uppsala universitet och har glädje av den forskning och utbildning som bedrivs idag. Målgrupp Tidigare studenter vid vetenskapsområdet. Beskrivning Vetenskapsområdets alumnansvarige deltar i det centrala arbetet, bland annat genom att utveckla databasens struktur och innehåll. Utvecklingen av alumnverksamheten görs bland annat genom att föra en dialog med alumner som vi kommer i kontakt med inom befintliga aktiviteter, t.ex. vetenskapsområdets mentorsprogram och i samband med studenternas arbetsmarknadsdagar. För att på längre sikt få fler aktiva alumner förstärker vi alumnkonceptet gentemot dagens studenter genom att belysa fördelar med att vara alumn. Fr.o.m. våren 2013 ansvarar kansliet för examensceremonin (se nedan). Examensceremonin blir ett naturligt sätt att få kontakt med studenter på väg ut i arbetslivet. Aktör Arbetet med att utveckla alumnverksamheten sker i nära samarbete med Uppsala teknolog- och naturvetarkår. Kansliets alumnansvarig samarbetar även med de andra studentföreningarna och med alumnansvariga vid universitetet centralt. Återrapportering från föregående år Under 2014 infördes ett nytt alumndatabassystem, alumninät som driftas från Umeå Universitet, och vetenskapsområdets alumnansvariga har genomgått utbildning i systemet, tillsammans med de alumnföreningar som har visat intresse. Samarbete med UTN och alumnansvariga vid programmens studentföreningar fungerar bra, och vi ser en ständigt ökande efterfrågan på utsökningar från alumndatabasen för föreningarnas olika aktiviterer. I samband med att den nya alumndatabasen har tagits i bruk, har det upptäckts att strukturen i nätverket inte är optimal utifrån ett användarperspektiv. Därför har det satts igång ett arbete för att strukturera om databasen på ett sätt som bättre reflekterar program och sektioner. Projektet som startades 2013 för att kartlägga samtliga alumners erfarenheter var tänkt att mynna ut i en enkät med syfte att vara fakultetens indikator på utbildningarnas relevans och alumnernas roll i arbetslivet, och således vara ett verktyg i utbildningsprogrammens kvalitetsarbete. En arbetsgrupp med representanter från de flesta ämnesområden sattes ihop och arbetat med enkätens utformning. Under 2014 var tanken att enkäten ska ut på remiss till samtliga program, för att kunna börja användas 2015. Tyvärr stannade detta arbetet upp på grund av tidsbrist, men förhoppningen är att kunna skicka enkäten ut på remiss under 2015. 4
Utvärdering Alumnverksamheten utvecklas ständigt. Snart har vi fungerande former för hur alumner ska kunna uppleva kontakten med fakulteten som berikande och hur alumnerna kan bidra till undervisningen och forskningen. Detta bör ses som en framgång, då tidigare alumnverksamhet i stort sätt bara har varit knuten till mentorsprogrammet och framträdanden av alumner i rekryteringsbroschyrer. Motivationsbeskrivning Alumnerna är fakultetens viktigaste externa resurser. Om alumnerna är nöjda med sin utbildning och känner att de har bra kontakt med universitetet är de våra bästa ambassadörer. De blir då också villiga att bidra till vår verksamhet, särskilt vad gäller att hålla utbildningarna relevanta i förhållande till en ständigt skiftande arbetsmarknad. Dokumentation Statistik kan kontinuerligt hämtas ut från alumndatabasen. Genomförda aktiviteter journalförs och utvärderas löpande. 3. Mentorsprogram för studenter Mål Studenternas självkänsla inför sitt kommande yrkesliv stärks genom den kontakt de får med sina mentorer och övriga studenter i mentorsgrupperna Mentorerna får möjlighet att knyta kontakt med studenter, lärare, forskare och andra alumner. Målgrupp Yrkesverksamma alumner som mentorer, våra studenter som har två till fyra terminer kvar på sin utbildning som adepter. Beskrivning Mentorsprogrammet är en del av fakultetens satsning på att öka studenternas kontakter med arbetslivet. Mentorsprogrammet bedrivs som ett gruppmentorprogram med två-tre yrkeslivsmentorer för en liten grupp adepter bestående av fyra-sju studenter. Aktör Samordnare på kansliet för teknik och naturvetenskap. Återrapportering från föregående år Under läsåret 2014/2015 har inget mentorsprogram genomförts på grund av bristande respons och intresse från studenterna. Utvärdering Under 2015 utvärderas studenternas intressen och behov av ett mentorsprogram, och ett nytt program för läsåret 2015/16 utarbetas om behovet finns. Det svalnande intresset från studenterna kan ha flera orsaker. Dels kan det vara brist i marknadsföringen av programmet mot studenterna, dels kan det vara att studenterna inte har samma behov som tidigare. Det kan också vara ett resultat av att flera enskilda program numera har egna mentorsprogram, liksom UTN. Mentorsprogrammet bildades som ett svar på studenters osäkerhet inför övergången till yrkeslivet. I dag finns bättre information, karriärcoachning, mer yrkesanknytning i utbildningarna och flera andra mentorsprogram, vilket kanske reducerar behovet för ett centralt drivet mentorsprogram vid fakulteten. 5
Motivationsbeskrivning För att knyta studenterna närmare yrkeslivet och ge dem det självförtroende de i många fall behöver har detta projektet varit viktigt. Det är också ett effektivt sätt att ge alumner möjlighet till kontakt med fakulteten och dagens studenter. Arbetsuppgifter: Informationsmaterial, rekrytering av adepter och mentorer, planering och organisering av gemensamma träffar, hitta föreläsare, boka lokaler, utvärdering, mm. 4. Examensceremoni Mål Att studenter vid fakulteten ska få ett högtidligt avslut på sin utbildning efter examen. Arrangemang i samband med ceremonin uppmuntrar nyexaminerade studenter till att känna sig som, och bli, en del av universitetet i form av aktiva alumner. Att motivera studenter till att i högre grad ta ut sin examen. Målgrupp Studenter som har tagit ut sin examen. Examinander från i första hand civilingenjörsprogrammen, högskoleingenjörsprogrammen och kandidatprogrammen men även övriga program vid vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap. Beskrivning På hösten anordnas en examensceremoni för studenter som tagit sin examen under senaste året. Under 2014 års ceremoni deltog ca 184 examinander, vilket var nästan dubbelt så många som året innan. Ceremonin hålls i universitetsaulan på svenska (Studentavdelningen arrangerar en avslutningsceremoni för samtliga internationella studenter på universitetet). Representanter från fakultetsledningen, programmen och Uppsala teknolog- och naturvetarkår deltar i ceremonin. I samband med aktiviteten informeras de nyexaminerade studenterna om alumnverksamhet. På kvällen arrangeras en gasque av Uppsala teknolog- och naturvetarkår. Aktör Samordnare på kansliet, Teknat samverkan i samarbete med UTN. Återrapportering från föregående år Arrangemanget genomfördes för första gången 2013 i fakultetens regi. Tidigare har examensceremonin genomförts av UTN. 2014 deltog 184 examinander, jämfört med 94 stycken 2013. Utvärdering Examensceremonin utvärderas genom att deltagande examinander tillfrågas i efterhand, via en webbaserad enkät. Vid ceremonin deltog 184 examinander och ungefär 500 nära och kära. Det kan jämföras med siffran året innan, då 94 examinander deltog i ceremonin. Ceremonin var uppskattad. Examinanderna framhöll att det var ett högtidligt avslut på utbildningen och att det överträffade mångas förväntningar. De gillade maten som serverades i café Alma och tyckte att evenemanget var väl utformat. Även valet av tidpunkt ansågs lämpligt och ceremonin kommer att hållas under ungefär samma tidsperiod 2015, alltså under slutet av oktober månad. 6
Till 2015 ska uppställningen utanför aulan inför intåget göras bättre. Motivationsbeskrivning Studenterna är värda en högtidlig ceremoni när de tar sin examen. Ett högtidligt avslut gör också att de får ett fint sista minne av sina studier. Examensceremonin tjänar därför även ett varumärkesbyggande syfte, om den kan påverka studenternas bild av Uppsala universitet i en positiv riktning. Förhoppningen är också att ceremonin kan motivera fler att slutföra samtliga moment för att ansöka om examen i direkt anslutning till sin studietid. Arbetsuppgifter: Informationsmaterial, ta fram diplom, lokalbokning, bokning av musiker, planering av dagen, beställningar av mat och blomsterarrangemang, kontakt med fakultets- och programrepresentanter, samverkan med UTN, hantera anmälningar (kontroll mot Uppdok), arbete under ceremonin, utvärdering. 5. Samordning av studiebesök Mål Synliggöra forskning och utbildning inom teknik och naturvetenskap och bidrar till ett ökat intresse för dessa ämnen Samtliga av närregionens gymnasieelever med naturvetenskaplig och teknisk inriktning besöker något av vetenskapsområdets campus under sin gymnasietid Bidra till ökad rekrytering av studenter till utbildningar inom teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet Professionalisering av representationsbesök Underlätta institutionernas arbete med samverkansuppdraget Målgrupp Skolelever och deras lärare med särskild satsning mot elever i gymnasiet. Grupper från allmänheten, näringsliv, organisationer, myndigheter och alumner. Representationsgrupper (t.ex. ambassadpersonal, utlänska lärosäten, politiker och vetenskapsjournalister). Mer begränsat även studenter och anställda vid Uppsala universitet och andra svenska lärosäten. Beskrivning Efterfrågan på studiebesök till vetenskapsområdet är mycket stor. I samband med studiebesök samordnas ett program utefter besökarnas önskemål och givna förutsättningar. Forskare/lärare deltar genom populärvetenskapliga föreläsningar, presentationer och besök på institutioner och laboratorier. En gång per termin anordnas besöksdagar som ett komplement till de enskilda studiebesöken då gymnasieskolor i närregionen med naturvetenskaplig och teknisk inriktning aktivt inbjuds och fakultetens alla ämnesområden deltar. Under vårterminen riktar sig dessa mot årskurs ett och under höstterminen riktar sig dessa mot årskurs tre. Representationsbesök samordnas ofta med universitetet centralt och vid behov i diskussion med fakultetsledningen. De senaste åren har förfrågningarna från gymnasieskolor till viss del förändrats. Fler vill komma på studiebesök kring specifika temaområden som kopplar till projekt som gymnasieeleverna arbetar med i skolan. Intresset för mer generella studiebesök, t.ex. i den form som anordnas under besöksdagarna, har däremot gått ned. Flera skolor har uttryckt intresse för att komma på studiebesök men lyft fram svårigheter med att få plats med denna typ av aktiviteter i sin planering. Under 2015 analyserades gymnasieskolans behov i en enkät och i form av personliga intervjuer som 7
sammanställdes i en rapport med konkreta förslag till förbättringar. Rapporten ska utgöra ett underlag för vidareutveckling av verksamheten. Aktör Kansliets studiebesökssamordnare är huvudansvariga för besöksverksamheten. Under 2014 har den budgeterade kapaciteten för samordning av studiebesök ej utnyttjats fullt ut då de som ansvarar för denna verksamhet varit utlånade till andra delar av kansliets verksamhet. Studiebesökssamordnaren engagerar forskare, lärare och studenter från hela fakulteten i besöken, efter besökarnas önskemål. Återrapportering från föregående år Under 2014 besökte ca 1200 gymnasieelever de centralt organiserade besöken, varav ett femtiotal var utlänska gymnasister. Dessutom besökte ytterligare ca 350 gymnasielever Universitetsdagen (se 18. Universitetsdagen). Ca 50 personer i grupper från allmänheten mottogs liksom 40 personer från företag/myndigheter och 26 personer som ingick i representationsgrupper. För 2015 ser det ut som att flera besök kommer ske. Utvärdering Besökande grupper tillfrågas efter besöket om de programpunkter som erbjuds. Vid enskilda besök görs denna utvärdering via mail. I samband med besöksdagarna och större gymnasiebesök skickas en länk till en enkät där både elever och lärare har möjlighet att gå in och lämna synpunkter. De flesta är mycket nöjda vilket inte minst visas av att t.ex. samma skolor och föreningar årligen återkommer. En mer omfattande utvärdering gjordes under VT 2015, läs mer under beskrivning. Motivationsbeskrivning Det är en angelägenhet för universitetet och fakultetens anseende att besökare tas emot på ett professionellt sätt. I enlighet med universitetets samverkansuppdrag informerar vi om utbildning och forskning. Dessutom upplever besökande grupper en öppenhet, eftersom vi oftast kan tillgodose deras önskemål. I den nybörjarenkät som sammanställs bland nya studenter framgår att information som ges vid studiebesök har stor påverkan på gymnasisternas val till högskola/universitet. Arbetsuppgifter: boka föreläsare/forskare/studentfunktionärer, lokal- och kaffebokning, föreläsa, guida, samordna med centrala aktörer. 6. Övriga aktiviteter Markering av 200-årsjubileet för Anders Ångströms födelse I samarbete med Museum Gustavianum genomfördes ett firande av Anders Ångström vid Museum Gustavianum. En öppen dag för allmänheten med workshops, barnaktiviteter och föreläsningar blev arrangerad. Dagen var mycket välbesökt och högt uppskattat av så väl unga som gamla besökare, och fakultetens medverkande forskare. 8
Skola och allmänhet Samordning av studiebesök. Se punkten ovan. 7. Vetenskapsfestivalen SciFest Mål Öka intresset för teknik och naturvetenskap bland barn, ungdomar, lärare och allmänhet Synliggöra forskning och utbildning inom teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet Målgrupp Mellanstadieelever, högstadieelever, gymnasieelever, lärare, allmänhet. Beskrivning Uppsala universitet har tillsammans med ett flertal samarbetspartners 1 tagit initiativet till ett nytt koncept för att höja intresset för naturvetenskap och teknik hos unga: en vetenskapsfestival av unga för unga. Innehållet består av workshops och nonstop-aktiviteter, forskarcafé, scenprogram med musik, underhållning och populärvetenskapliga föreläsningar. Vetenskapsfestivalen vänder sig till förbokade skolklasser, samt en dag där allmänheten bjuds in. 2015 besökte 7300 personer SciFest under tre dagar (torsdag-lördag 19-21 mars). Projektledning och tema för SciFest 2016 diskuteras i skrivande stund och inget är beslutat om ännu. Workshoparrangörerna kommer framförallt från våra egna institutioner, men även från företag, kommuner/skolor, organisationer och föreningar. Utvecklingsområdet för aktiviteten är att hitta en långsiktig finansiell plattform som möjliggör en utvecklingsplan som sträcker sig flertalt år framåt. Att levandegöra SciFest under resten av året är ett annat utvecklingsområde. Aktör Kansliets skolsamordnare är projektledare för SciFest 2015 genom att arrangera mässan, samordna och koordinera aktörer, värva sambetspartners och sponsorer, samordning av deltagande mässutställare (framförallt forskargrupper), funktionärer och besökande klasser, sköta logistik, mm. Utvärdering SciFest är utvärderad ur arrangörs-, utställare-, funktionärs- och besökarperspektiv (skolelever, lärare och allmänhet) med hjälp av enkäter och intervjuer. Utvärderingarna har visat att detta är ett koncept vi önskar fortsätta arbeta vidare med. Samtliga samarbetspartners har visat ett fortsatt intresse för att jobba vidare med SciFest. Medverkande institutioner 2015: institutionen för kemi Ångström och BMC, institutionen för informationsteknologi, institutionen för fysik och astronomi, institutionen för teknikvetenskaper, institutionen för ekologi och genetik. Andra interna aktörer var t.ex. Uppsalas igem-lag och SciLifeLab. Återrapportering från föregående år Temat för SciFest 2015 var livet och den senaste teknologin och platsen var Fyrishovs multihallar. Innehållet bestod i scenshower, populärvetenskapliga föreläsningar, ett 50-tal workshops och nonstop-aktiviteter. Genom det finansiella stödet till populärvetenskapliga aktiviteter som vetenskapsområdet avsätter varje år erbjöds institutioner medel för att utveckla sin workshop/aktivitet. SciFest 2015 finansierades av Uppsala universitet, Teknikcollege Uppland, 1 Teknikcollege Uppland, Länsstyrelsen, Regionförbundet, Uppsala kommun, Destination Uppsala 9
länsstyrelsen, Uppsala kommun/biotopia, ThermoFisher Scientific, Vattenfall, Världsklass Uppsala, och Mercodia. Motivationsbeskrivning Forskning visar på att attityder till naturvetenskap och teknik formas tidigt. I en longitudinell studie 2 där en årskull elever följs från årskurs 5 till årskurs 9, hade 50 % av eleverna hade samma framtidsdrömmar och yrkesidéer i årskurs 9, fram till gymnasievalet, som de hade i årskurs 5. Enligt utvärderingar av NT-projekt för unga 3 så är arbetssättet viktigt: Arbetssätt där man varvar teori och praktik har visat sig framgångsrika. Direkt kommunikation med riktiga forskare kan revidera stereotyp uppfattning om området och dem som arbetar inom det. 8. Lego Educational Centre (LEC) Mål Öka intresset för teknik och naturvetenskap bland barn i grundskolan och gymnasiet Synliggöra forskning och utbildning inom teknik och naturvetenskap, speciellt informationsteknologi Målgrupp Grundskoleelever, gymnasieelever och deras lärare med särskild satsning mot högstadiet Beskrivning Till Lego Educational Centre (LEC), som är placerat på ITC, får mellan- och högstadieelever komma på besök. Där får de koppla ihop det de lär sig i skolan inom teknik och naturvetenskap med den verksamhet som bedrivs vid universitetet. Projektet syftar också till att öka möjligheterna för skolor att bedriva engagerande och aktiv utbildning inom dessa ämnen Företag (Fresenius KABI) inbjuds till att samverka med skolklasser där verkliga problem utgör elevuppdrag i LEC. Besök sker kontinuerligt under hela året. Möjlighet för lärare att låna Legorobotutrustning till klassummet för fortsatt arbete finns. Legocentret används även i samband med andra skolaktiviteter som SciFest och Teknikveckan för högstadiet. Aktör Kansliets skolsamordnare är huvudansvarig för LEC. Uppsala kommun finansierar en projektledare på halvtid som jobbar med att ta emot klasser i legocentret. Återrapportering från föregående år Varje läsår besöker ca 1 300 elever LEC. Under året har Legoutrustningen lånats ut till Biotopia vid vissa tidpunkter. Kansliets projektledare har utbildat personalen som använt materialet i aktuellt tema. Materialet användes främst på helger och lov och exponerades då mot ca 750 elever. Projektarbetet med Fresenius KABI involverade 83 st elever. 2 Avhandlingen "Lust att lära naturvetenskap och teknik?: en longitudinell studie om vägen till gymnasiet" (Britt Lindahl, Göteborg studies in educational sciences, 0436-1121 ; 196, ISBN:91-7346- 467-8 :191:00 ) 3 "Projekt utan effekt? utvärderingar av N&T-initiativ under luppen" VA Rapport 2007:7 (Vetenskap & Allmänhet), analys av utvärderingar av projekt vars syfte är att stimulera ungas intresse för naturvetenskap och teknik (http://www.v-a.se/downloads/varapport2007_7.pdf) 10
Utvärdering Då LEC-konceptet genomförts i samarbete med den kommunanställda projektledaren har elever från Uppsala kommun således stått för den största delen av besökarna. Intressant att notera: trycket från mellanstadieklasser är mycket större än ursprungliga målgruppen (högstadiet) vilket medfört majoriteten av besökarna under året varit mellanstadieelever. Samarbetet med kommunen har fungerat mycket bra. Kansliet (Teknat samverkan) tar själva emot klasser som kommer från andra kommuner. Ibland får studentfunktionärer, efter genomförd utbildning guida i Legocentret. Man kan här notera att tjejer ofta åstadkommer bättre resultat än killar i arbetet på Legocentret. Utvärderingen av projektarbetet med Fresenius KABI visar att en fortsättning är önskvärd och ett utvecklat samarbete är påbörjad inför kommande projekt. Både lärare och involverade elever har visat på stor förnöjsamhet både efter dagsbesök på LEC samt deltagande i projektarbetet. Besökarna kommer främst från Uppsala kommuns skolor, men även tillresta elever från andra kommuner som t.ex. Enköpings-, Sigtuna, Östhammars och Tierps kommun. Motivationsbeskrivning Enligt utvärderingar av NT-projekt för unga 4 så är arbetssättet viktigt: Att varva teori och praktik, praktiska övningar där elever får uppfinna, experimentera och följa modell tycks vara en framgångsrik arbetsmetod. Tvärvetenskap och sammanhang, där kunskaper sätts in i större sammanhang och görs till något användbart för att lösa verkliga problem pekas också ut som betydelsefullt för motivation och engagemang. 9. Augusta Ångström Mål Öka intresset för teknik och naturvetenskap bland barn i grundskolan Synliggöra forskning och utbildning inom teknik och naturvetenskap Målgrupp Grundskoleelever och deras lärare med särskild satsning mot barn i mellanstadiet Beskrivning Augusta Ångströms experiment är en interaktiv utställning för främst mellanstadieelever. Syftet är att på ett inspirerande sätt låta eleverna utforska naturvetenskapliga och tekniska fenomen. Skolklasser guidas vid besöket främst av studenter, doktorander verksamma på Ångström samt personal från kansliet. Augusta Ångströms montrar används också vid andra studiebesök, från t.ex. gymnasieelever, alumner, näringsliv och allmänhet, för att på ett enkelt sätt illustrera forskningsområden vid fakulteten eller för att visa hur fakulteten arbetar med samverkansuppdraget. Augusta Ångström montrar kan tillfälligt flyttas till annan lokal för att användas vid andra evenemang som t.ex. kulturnatten. Utställningsmontrar inom ämnena teknik, fysik och kemi finns idag. Besökarna erbjuds även guidning i forskningslaboratorierna i renrummet på Ångström där de får se forskare/doktorander i verkliga miljöer, d.v.s. vid elektronmikroskopen, kemibänkarna eller dragskåpen mm. Renrumsbesöket har varit mycket uppskattat av såväl elever som lärare. Forskare vid Ångström bidrar med att visa/demonstrera eller genomföra olika experiment för de besökande klasserna. Besök sker kontinuerligt under hela året. Uppdraget innefattar även fortlöpande underhåll, reparationer och utveckling av montrarna. Utvecklingsarbetet 2016 kommer att fortsätta med utbildning av guider, d.v.s. både studenter och 4 "Projekt utan effekt? utvärderingar av N&T-initiativ under luppen" VA Rapport 2007:7 (Vetenskap & Allmänhet), analys av utvärderingar av projekt vars syfte är att stimulera ungas intresse för naturvetenskap och teknik (http://www.v-a.se/downloads/varapport2007_7.pdf) 11
doktorander. En ny plasmamonter är under uppbyggnad genom institutionen för teknikvetenskaper, fasta tillståndets elektronik. Aktör Kansliets skolsamordnare är huvudansvarig för Augusta Ångström, underhåll och administration av besök och håller själv visningar av utställningen. Kansliet arbetar kontinuerligt tillsammans med fakultetens institutioner för att förnya och vidareutveckla montrar. Doktorander som deltar som guider får enligt avtal ersättning motsvarande institutionstjänstgöring. Medverkande studenter timarvoderas. Återrapportering från föregående år Höstterminen 2014 besökte 458 elever Augustautställningen. Vårterminen 2015 var det 391 st. Totalt blir detta 849 st och majoriteten har varit mellanstadiet (åk 4-6). Några enstaka klasser har varit ur högstadiet (åk 7-9). Utvärdering En lärarenkät efter genomfört skolbesök har tagits fram och mailats ut till de lärare som har varit på besök med sina klasser. Svarsfrekvensen har varit låg men de utvärderingar som har skickats in visar på att besöket uppskattas, just att eleverna har fått göra praktiska saker samt se riktig forskningsverksamhet i renrummet. Skolklasserna kommer från hela Uppsalaregionen. Begränsningen ligger ute hos skolorna, d.v.s. resan till Uppsala begränsar. Om ett heldagsprogram arrangeras för skolklasser är skolorna längre bort (t.ex. Enköping, Sigtuna) beredda att ta sig till Uppsala. Då har Augusta-besöket kombinerats med besöket på LEC. Motivationsbeskrivning Forskning visar på att attityder till naturvetenskap och teknik formas tidigt. I en longitudinell studie 5 där en årskull elever följs från årskurs 5 till årskurs 9, hade 50 % av eleverna hade samma framtidsdrömmar och yrkesidéer i årskurs 9, fram till gymnasievalet, som de hade i årskurs 5. Enligt utvärderingar av NT-projekt för unga 6 så är arbetssättet viktigt: Arbetssätt där man varvar teori och praktik har visat sig framgångsrika. Direkt kommunikation med riktiga forskare kan revidera stereotyp uppfattning om området och dem som arbetar inom det. 10. Teknikdagar för högstadiet Mål Öka intresset för teknik och naturvetenskap, särskilt bland unga tjejer (breddad rekrytering) Synliggöra forskning och utbildning inom teknik och naturvetenskap Målgrupp Högstadieelever. 5 Avhandlingen "Lust att lära naturvetenskap och teknik?: en longitudinell studie om vägen till gymnasiet" (Britt Lindahl, Göteborg studies in educational sciences, 0436-1121 ; 196, ISBN:91-7346- 467-8 :191:00 ) 6 "Projekt utan effekt? utvärderingar av N&T-initiativ under luppen" VA Rapport 2007:7 (Vetenskap & Allmänhet), analys av utvärderingar av projekt vars syfte är att stimulera ungas intresse för naturvetenskap och teknik (http://www.v-a.se/downloads/varapport2007_7.pdf) 12