Den som önskar kan lämna in frågor i förväg direkt till medborgarkontoret, eller via e-post: info@kungsbacka.se, senast 5 maj klockan 18.

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunfullmäktige sammanträder tisdagen den 6 maj 2014, klockan 18 i Kommunfullmäktigesalen, stadshuset, Kungsbacka Ärende Sid Beslutsförslag 1 Utseende av protokolljusterare samt bestämmande av tid för justering Dag Windefjord (-) och Gunilla Rivle (FP) respektive Fredrik Hansson (M) och Marianne Nilsson (S), ersättare 1 (6) Datum 2014-04-28 Torsdagen den 15 maj kl.17 Information 2 Allmänhetens frågestund Cirka 1 timmes frågestund Allmänheten har möjlighet att ställa frågor om kommunens olika verksamheter i samband med årsredovisningen. Den som önskar kan lämna in frågor i förväg direkt till medborgarkontoret, eller via e-post: info@kungsbacka.se, senast 5 maj klockan 18. Beslutsärenden 3 Årsredovisning 2013 för Kungsbacka kommun KS 2014-04-15, 73 Förslag till beslut Årsredovisning 2013 för Kungsbacka kommun godkänns. 4 Revisionsberättelse och fråga om ansvarsfrihet 5 Ombudgeteringar 2014 och resultatfonder 2013 Cirka 30 minuters information från kommunens revisorer KS 2014-04-15, 74 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Att godkänna uniform KUB301 v 1.0, 2005-11-25 Kommunfullmäktige Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset Telefon vx 0300-83 40 00 Fax 0300-83 47 04 kommun@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN förändringen av resultatfonderna till en total summa av 184 881 000 kronor. I detta belopp finns en ny resultatfond för kommunstyrelsen på 457 000 kronor. 2 (3) 2. Att ombudgetera 5 253 000 kronor från anslaget för oförutsett. Anslaget för oförutsett är därmed tömt. 3. Utökad investeringsvolym på 96 250 000 godkänns varav 1 700 000 kronor avser investeringsmedel för Kungsbacka 2020 och 4 000 000 kronor avser hållplatsbyggnation Båda dessa är utökningar. Driftskostnaderna för de utökade investeringarna får hanteras inom kommunstyrelsens respektive Tekniks ram. 4. Den utökade investeringsvolymen finansieras genom minskning av likvida medel. 6 Årsredovisning 2013, revisionsberättelse och lekmannarevisorernas granskningsrapport för Eksta Bostads KS 2014-04-15, 75 Förslag till beslut Årsredovisning 2013, revisionsberättelse och

KUNGSBACKA KOMMUN AB 7 Årsredovisning 2013 och revisionsberättelse för Stiftelsen Tjolöholm samt fråga om ansvarsfrihet 8 Årsredovisning 2013, revisionsberättelse och lekmannarevisorns granskningsrapport för HallWan AB 9 Årsredovisning 2013 för Fastighets AB Sankta Gertrud 10 Årsredovisning 2013 och revisionsberättelse för Kungsbacka Innerstads AB 11 Taxor för Räddningstjänsten Storgöteborgs verksamhet 2014 lekmannarevisorernas granskningsrapport för Eksta Bostads AB noteras till protokollet. KS 2014-04-15, 76 Förslag till beslut Årsredovisning 2013 för Stiftelsen Tjolöholm noteras till protokollet. KS 2014-04-15, 77 Förslag till beslut Årsredovisning 2013, revisionsberättelse och lekmannarevisorns granskningsrapport för HallWan AB noteras till protokollet. KS 2014-04-15, 78 Förslag till beslut Årsredovisning 2013 för Fastighets AB Sankta Gertrud noteras till protokollet. KS 2014-04-15, 79 Förslag till beslut Årsredovisning 2013 och revisionsberättelse för Kungsbacka Innerstads AB noteras till protokollet. KS 2014-04-15, 103 Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer Räddningstjänsten Storgöteborgs förslag 2014-02-19 7, om taxor för 1. Taxa för rengöring (sotning) enligt lagen om skydd mot olyckor 2. Taxa för brandsynskontroll enligt lagen om 3 (3)

KUNGSBACKA KOMMUN skydd mot olyckor 3. Taxa för tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor samt taxa för tillsyn enligt lag om brandfarliga och explosiva varor. 4. Taxa för tillståndsprövning enligt lag om brandfarliga och explosiva varor. Räddningstjänsten Storgöteborg får rätt att justera taxorna för rengöring (sotning) samt brandskyddskontroll i enlighet med sotningsindex 2014 som meddelas av Sveriges Kommuner och Landsting. 4 (3) 12 Mål för bostadsbyggande KS 2014-04-15, 104 Förslag till beslut Mål för bostadsbyggande 2014-2020 - Förslag kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-04-08 - antas. 13 Samordnad varudistribution KS 2014-04-15, 105 Förslag till beslut, under förutsättning av beslut om finansiering: Samordnad varudistribution införs i Kungsbacka kommun. Nämnden för Service får i uppdrag att införa och genomföra samordnad varudistribution. Nämnden för Service får i uppdrag att förvalta driften av samordnad varudistribution när den är införd.

KUNGSBACKA KOMMUN Frågor och interpellationer besvarande 14 Interpellation om biologisk mångfald ordförande i nämnden för Miljö & Hälsoskydd, Michael Cassaras (M) 15 Interpellation om höjda vattennivåer och ökade flöden i åar ordförande i nämnden för Teknik, Harald Pleijel (M) 16 Interpellation om heltid är en möjlighet eller en omöjlighet ordförande i nämnden för Äldreomsorg, Marianne Kierkemann (M) 17 Interpellation om Kungsbacka kommun är en Fairtrade city ordförande i kommunstyrelsen, Per Ödman (M) KF 2014-04-08, 36; Interpellationen bordläggs till nästkommande sammanträde. KF 2014-04-08, 44; Interpellationen får ställas och besvaras på nästkommande sammanträde av ordföranden i nämnden för Teknik, Harald Pleijel (M). KF 2014-04-08, 45; Interpellationen får ställas och besvaras på nästkommande sammanträde av ordföranden i nämnden för Äldreomsorg, Marianne Kierkemann (M). KF 2014-04-08, 46; Interpellationen får ställas och besvaras på nästkommande sammanträde av ordföranden i kommunstyrelsen, Per Ödman (M). 5 (3) Beslutsärenden; val 18 Entledigande och fyllnadsval till kommunalt uppdrag Övrigt 19 Eventuellt nya interpellationer, frågor och/eller motioner 20 Anmälan av inkomna skrivelser Kungsbacka den 28 april 2014 Hans Forsberg (M) Ordförande Anna Rehnberg Sekreterare

KUNGSBACKA KOMMUN ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Kommunfullmäktiges sammanträden är offentliga 6 (3) Välkomna att lyssna på överläggningarna! Handlingar till sammanträdet finns på Medborgarkontoret (i Stadshuset), kommunens samtliga bibliotek och bokbuss. Utsändning av kommunfullmäktiges sammanträde sker över Närradion, 95,2 MHz

TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Årsredovisning 2013 för Kungsbacka kommun Förslag till beslut Årsredovisning 2013 för Kungsbacka kommun godkänns. 1 (2) Datum 2014-03-18 Sammanfattning Kommunens resultat för 2013 blev 96 miljoner. Resultatet är påverkat av tre stora jämförelsestörande poster och en lite mindre post. Bland intäkterna ingår återbetalning av premier avseende 2005 och 2006 från Arbetsmarknadens försäkringsbolag (AFA) om 55 miljoner. Dessutom ingår 94 miljoner som är ett överskott från delredovisning av exploateringsområdet Björkris. Diskonteringsräntan som används för att beräkna pensionsskulden sänktes med 0,75 procentenheter, vilket inneburit en kostnad om 147 miljoner. 18 miljoner är en kostnad som beror på att vi har skrivit ner värdet på några anläggningstillgångar då värdet visat sig vara väsentligt lägre än det som är bokfört. Största posten här är nedskrivningen av Furulidskolan som drabbats av mögelproblem. Redovisningen omfattar fullfondering av pensionsskulden, vilket innebär att det totala pensionsåtagandet redovisas i balansräkningen och att resultaträkningen har påverkats med den totala pensionsförändringen. Redovisning av hela pensionsåtagandet i balansräkningen har gjorts sedan 2007. Enligt redovisningslagen ska kommuner från och med år 2000 redovisa pensionerna enligt den så kallade blandmodellen. Blandmodellen innebär att endast pensionsförpliktelser från och med 1998 redovisas på balansräkningen medan resterande pensionsskuld redovisas som en ansvarsförbindelse. Konsekvensen blir normalt ett bättre resultat eftersom endast uppräkningen av skulden för en mindre del av pensionsskulden belastar resultatet. Resultatet blir bättre i början av perioden men KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson Direkt 0300-83 42 27 gunilla.josefsson@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 47 04 kommun@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) avsätts inte medel för framtida pensionsutbetalningar medför detta en belastning för kommande generationer. Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör Gunilla Josefsson Ekonomichef Bilagor: Årsredovisning 2013 Beslutet skickas till KSF GJ SE - MG

Årsredovisning 2013

Vi levererar en bra verksamhet utifrån kommuninvånarens behov Under året har det pågått ett intensivt utvecklingsarbete på flera olika plan. Vårt stora projekt Kungsbacka 2020 med mål att bli effektivare, förenkla för våra invånare och ge en ökad insyn har tagit fart, och vi möter ökade krav på smartare och enklare tjänster med hjälp av digitalisering. Det är kommuninvånaren som utgör grunden för Kungsbacka kommuns verksamhet, och det är därmed viktigt för oss att förstå kommuninvånarnas behov och skapa möjligheter för inflytande. Under 2013 har vi lagt grunden för vårt arbete med Invånardialogen, en kanal som ger oss värdefull information till vår utveckling av kommunen. Vår ekonomi har varit sund även 2013 och vi fortsätter att med gemensamt ansvar måna om detta. Under året har det varit stort fokus på samhällsutveckling och att bygga en hållbar stad. En av de stora händelserna var invigningen av den efterlängtade Åsa station. Denna tillsammans med färdigställda pendelparkeringar och perrongförlängningar på flera platser möjliggör ett ökat resande med kollektivtrafik. Vi har också infriat vårt mål att bygga cirka femhundra bostäder per år och vi har byggt fler trygga och upplysta gång- och cykelvägar, inte minst för att fler barn och ungdomar ska kunna ta cykel eller gå till skolan. Skolan är ett av kommunens viktigaste områden och även för 2013 ligger vi högt i alla mätningar som en god skolkommun. Med målet att vara Sveriges bästa skolkommun inom några år har nämnden för för- och

grundskola beslutat att omorganisera verksamheten 2014. Även i arbetet med att främja vårt näringsliv har vi som mål att inom ett antal år vara bland de mest framgångsrika kommunerna. 2013 genomfördes Framtidsforum, ett uppskattat dialogforum för företagare, politiker och tjänstemän som vi kommer att fortsätta med de närmaste åren. Personalen är kommunens viktigaste resurs och är de som skapar kvalitet i mötet med kommuninvånarna. Utmaningarna både 2013 och ännu mer de närmaste åren är att attrahera rätt kompetens till Kungsbacka i samband med stora pensionsavgångar och en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Under året har vi drivit projektet Attraktiv arbetsgivare som handlar om att säkra kompetens i framtiden. Vi arbetar för att kunna erbjuda heltidstjänster till den som så önskar och att utjämna osakliga löneskillnader på grund av kön. Kungsbacka ska vara en riktigt bra kommun att bo, verka och arbeta i. För drygt tio år sedan inleddes en stor satsning på att vår verksamhet och service för kommuninvånarna skulle bli en av de bästa i landet, och vi arbetar ständigt för att vidareutveckla verksamheten så att bästa möjliga service införlivas åt kommuninvånarna. Ett utvecklingsområde är ledarskap och att arbeta med vår kultur för att förbättra leveransen av våra tjänster och mötet med kommuninvånaren. Kungsbacka ska vara en riktigt bra kommun att bo, driva företag och arbeta i. Årsredovisningen visar vad vi åstadkommit 2013. Ett stort tack till alla anställda och förtroendevalda för ert engagerande och goda arbete. Alla har vi gemensamt bidragit till kommunens framgång. Med hälsningar Per Ödman kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Järnström kommundirektör

6180 Så många var anställda i kommunen i slutet av 2013. Läs om hur det är att arbeta i Kungsbacka på sidan 44. +96 miljoner Läs om årets resultat på sidan 25. Reportage Modern elevhälsa Sidan 26 Att jobba med en värdegrund kräver både fokus och resurser. Läs om arbetet med Bitt på sidan 14 innehåll Inledning... 3 Politik och organisation... 6 Reportage Engagemang för evenemang... 8 Nio av tio kan rekommendera Kungsbacka... 10 Vi jämför oss med andra kommuner... 12 Så har vi arbetat med vår värdegrund... 14 Visionen visar vart vi vill... 16 Prioriterade mål och direktiv... 17 Ekonomin i korthet... 25 Reportage Trygg miljö ger lust att lära... 26 4 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2013

Så arbetade vi med vårt varumärke som arbetsgivare Läs mer på sidan 42 Barn och utbildning... 28 Stöd och omsorg... 32 Bygga, bo, trafik och parker... 34 Miljö... 36 Fritid, kultur, turism och trygghet... 48 Arbete och näringsliv... 40 Kungsbackas konturer klarnar... 42 Ekonomisk redovisning... 46 Översikt och analys... 47 Redovisningsprinciper... 52 Resultaträkning och kassaflödesanalys... 54 Balansräkning... 55 Noter... 56 Investeringar och exploatering... 64 Nämndsredovisning... 68 Vatten och avlopp... 76 Renhållning... 78 Kungsbacka bredbandsnät... 79 Den samlade kommunala verksamheten... 80 Revisionsberättelse... 82 Fem år i sammandrag... 84 18 prioriterade mål. Läs om dem på sidan 17. Reportage Ungdomar planerar Lanbit Sidan 8 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2013 5

Politik och organisation Den politiska organisationen i Kungsbacka kommun består av kommun fullmäktige, kommunstyrelsen och 14 nämnder. Kommunstyrelsen och elva av nämnderna har egna förvaltningar som sköter det dagliga arbetet. Kommunalråd Per Ödman, Moderaterna Ulrika Landergren, Folkpartiet Eva Borg, Socialdemokraterna Kommunfullmäktige 2011 2014 Moderaterna (M)... 24 Folkpartiet (FP)... 7 Centerpartiet (C)... 5 Kristdemokraterna (KD)... 3 Socialdemokraterna (S)... 10 Vänsterpartiet (V)... 1 Miljöpartiet de Gröna (MP)... 4 Kungsbackaborna (KB)... 4 Sverigedemokraterna (SD)... 3 Totalt antal platser... 61 Kommunfullmäktige Politikerna i kommunfullmäktige har det högsta ansvaret för den kommunala verksamheten. De beslutar om vilka mål man ska ha för samhällsutvecklingen och samhällsbyggandet i kommunen, vilken service kommunens invånare ska få och hur pengarna i kommunens budget ska användas. Kommunfullmäktige kontrollerar också att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt. Till sin hjälp har man kommunrevisionen. Kommunstyrelsen Politikerna i kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen och nämnderna genomför det som kommunfullmäktige beslutat om. De politiska nämnderna Varje politisk nämnd fattar beslut om vilka tjänster och vilken service man ska erbjuda kommuninvånarna inom det område som man ansvarar för, till exempel inom förskola, grundskola och äldreomsorg. Kommunala bolag och stiftelse Fyra bolag och en stiftelse ingår i koncernen Kungsbacka kommun. Helägda bolag och stiftelse Eksta Bostads AB, Fastighets AB S:ta Gertrud och Stiftelsen Tjolöholm. Delägda bolag HallWan AB och Kungsbacka Innerstads AB. Samägda uppdragsföretag Räddningstjänsten Storgöteborg och Renova. Entreprenadföretag Kungsbacka kommun köper verksamhet från olika entreprenadföretag. På sidan 81 kan du läsa om de största driftsentreprenaderna. Gemensamma nämnder Kungsbacka kommun samverkar med Region Halland och de övriga hallandskommunerna i Patientnämnden och i Hjälpmedelsnämnden. Tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Halland och hallandskommunerna samverkar kommunen i Samordningsförbundet i Halland. 6 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2013

Kommunfullmäktige Kommunrevision Bolag och stiftelse Valberedning Kommunstyrelse Individ & Familjeomsorg Gymnasie & Vuxenutbildning Byggnadsnämnd Miljö & Hälsoskydd Förskola & Grundskola Äldreomsorg Funktionsstöd Teknik Fritid & Folkhälsa Kultur & Turism Överförmyndarnämnd Krisledningsnämnd Service Valnämnd Kommunstyrelsen 2011 2014 ordför ande Per Ödman (M) 1:e vice ordför ande Ulrika Landergren (FP) 2:e vice ordför ande Eva Borg (S) Hans Forsberg (M) Kjell-Åke Andersson (M) Lisa Andersson (M) Thure Sandén (M) Per Stenberg (M) Jan Österdahl (M) Ann Molander (FP) Fredrik Hansson (C) Johan Tolinsson (S) Maj-Britt Rane Andersson (S) Roger Larsson (KB) Lars-Anders Lundberg (MP) Årsredovisning Kungsbacka kommun 2013 7

Reportage Engagemang för evenemang I maj samlas 500 tonåringar och unga vuxna för att spela datorspel, leka lekar och umgås. I fyra dygn. Arrangerar och planerar Lanbit 2014 gör medlemmarna i en av kommunens 60 ungdomsdrivna grupper. Text: Lina Färm Foto: Hannah Larsson Strålkastarljuset dansar över scenen, i takt till den bombastiska musiken. På storbildsskärmarna visas scener från olika onlinespel, som actiontunga strategispelet League of Legends. Det är ett av de mest populära i världen, med uppemot 40 miljoner registrerade användare. Rutin i Kobacka-hallen Filmen från förra årets Lanbit-invigning klickas bort från projektorduken, och ungdomarna från Langruppen sätter sig vid mötesbordet i Kobackahallen. Deras grupp är en av drygt 60 som handleds av Ung i Kungsbacka, och just nu i full färd med att planera årets Lanbit. Siktet är inställt på närmare 500 sålda biljetter till evenemanget i Ishallen den 1 4 maj. Vid det här laget är killarna rutinerade, med flera arrangemang bakom sig. Gustav Rahmquist uppskattar att besökarna varit mellan 14 och 23 år, de flesta från Kungsbacka med omnejd. Besökare från andra delar av landet, och andelen tjejer för e-sport är mansdominerat växer för varje år. Det här blir tredje året i gruppen för Gustav Rahmquist. För mig handlar intresset dels om datorer men mest om att vilja bygga upp något för någon annan. Det är ljud och ljus, hela evenemangsbiten, som är kul just nu, säger han. Fixar allt själva Precis som de flesta andra i gruppen går Gustav i gymnasiet. De fixar det mesta själva; marknadsföring, säkerhet, logistik, sovplatser, planering av lekar och aktiviteter på scen. Från Langruppens högkvarter i nyinvigda Kobacka-hallen löser de problem och tar beslut. En del föräldrar tror att barnen bara sitter och spelar, äter dålig mat och inte sover. Men på ett lan möter du massvis med människor och gör något tillsammans. Man går runt till kompisar och leker på scenen, säger Gustav Rahmquist och får medhåll av Felix Lehner: För dem som inte har så många vänner så är det ett bra sätt att träffa folk. Ledde till jobb För Philip Björkebro har engagemanget i Langruppen lett till ett jobb som tekniker på ett företag som hyr ut scenteknikutrustning. För att få ett jobb måste man ju ha erfarenhet, säger han. Han och flera av kompisarna i gruppen har jobbat med eller arrangerat andra evenemang i kommunen utöver spelevenemangen. Det ena har helt enkelt gett det andra. Stolt fritidsassistent Under tiden som killarna pratat, har fritidsassistent Pia Vildin suttit en bit bort. Märkbart stolt och med ett leende på läpparna. Fram tills nyligen handledde hon gruppen, styrde upp mingelkvällar och fika för att stötta gruppgemenskapen. Mitt jobb var rätt enkelt egentligen, jämfört med det de gör. De har utvecklats otroligt mycket sedan de kom hit första gången, det är det som är min belöning. 8 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2013

Från Lanbits högkvarter i Kobackahallen styrs arbetet inför de kommande evenemangen. Andreas Lönn, Felix Lehner, Anton Lindgren, Philip Björkebo, Gustav Rahmquist och Ola Johansson har alla arbetat med eller planerar kommande Lanbit. Fakta E-sport och Lan Att tävla i datorspel, så kallad e-sport, har de senaste åren gått från att vara en alternativ rörelse till att bli brett accepterad. Det görs ofta i ett lan, det vill säga ett lokalt nätverk där många datorer kopplar ihop sig. Stora turneringar som Dreamhack har sänts på SVT. När Aftonbladet sände samma tävling 2011 slog de sitt tidigare tittarrekord från Kronprinsessan Victorias och Prins Daniels bröllop. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2013 9

Nio av tio invånare kan rekommendera Kungsbacka Kungsbacka har fortsatt jämna och goda resultat i SCB:s medborgarundersökning. Det visar på en genomgående hög kvalitet. Som tidigare år bedömer invånarna att kommunen är bra att bo och leva i. Nio av tio invånare kan rekommendera deras vänner och bekanta att flytta till kommunen. På arbetsmöjligheter, kommersiellt utbud och utbildningsmöjligheter får vi betyg som är långt över snittet för riket. Kungsbacka invånare är generellt sett även väsentligt mer nöjda med de kommunala verksamheterna än rikssnittet. När invånarna får tycka till om Kungsbacka kommuns renhållning och sophämtning har vi det näst bästa resultatet av deltagande kommuner. På gymnasieskolan och vatten och avlopp uppvisar vi också väldigt goda resultat. Jämfört andra deltagande kommuner uppvisar vi även goda resultat på NII som mäter invånarnas upplevelse av inflytande över kommunens beslut och verksamheter. Bostäder, bemötande och tillgänglighet är förbättringsområden Vad gäller bemötande och tillgänglighet, som både är prioriterade mål i kommunen och en del av kommunens värdegrund Bitt, kan vi bli bättre. Vi ligger över rikssnittet men ökar inte. Nu pågår flera satsningar för att öka tillgängligheten för kommunens invånare. Ett utökat utbud av e-tjänster och en kommungemensam kundtjänst, som öppnar 2014, är två sådana satsningar. Bostäder fortsätter att vara ett område där vi ligger under snittet. Flera av de som svarat tycker att det är svårt att hitta ett bra boende och att vi borde erbjuda fler boendeformer. Vi har en ambitiös målsättning med bostadsbyggandet i kommunen och under de senaste åren har vi fått fram 500 nya bostäder per år. Ur ett västsvenskt perspektiv bygger vi flest bostäder i förhållande till befolkningsmängd. Målet är givetvis att få en så bra bostadssituation som möjligt. Öppna svar Cirka 140 öppna svar kom in i årets undersökning. De flesta av dem berörde områdena fysisk planering, fritid, gångoch cykelvägar, skola, bostäder, miljö och kollektivtrafik. Den bild vi ser i de öppna svaren bekräftar att vi ligger rätt i många av våra strategiska satsningar. Tre olika index Medborgarundersökningen är en attityd undersökning där invånarna ger sin bild av hur de uppfattar kommunen och dess verksamheter. Undersökningen består av tre delar: Nöjd-Region-Index, NRI Mäter hur det är att bo och leva i kommunen. Nöjd-Medborgar-Index, NMI Mäter invånarnas betyg på kommunens verksamheter. Nöjd-Inflytande-Index, NII Mäter vilket inflytande invånarna har i kommunens verksamheter och beslut. 10 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2013

kvalitet Synpunkter ger ökat inflytande Under 2013 fick vi in 552 synpunkter via Kommentaren som är vårt kommungemensamma system för synpunktshantering. Vi använder synpunkterna till vårt ständiga förbättringsarbete. Utöver Kommentaren finns andra kanaler och system för synpunktshantering. Den vanligaste kanalen är personliga möten eller direktkontakt per telefon, men det finns också andra förvaltningsspecifika system. SCB:s medborgarundersökning 2013 deltog 132 kommuner Sedan starten 2005 har 256 kommuner genomfört undersökningen Betygsindex kan ligga mellan 0 100 under 40 betraktas som inte godkänt över 55 betraktas som nöjd över 75 betraktas som mycket nöjd Kommentaren 2013 Förvaltning Totalt Obesvarade efter 14 dagar Teknik 256 8 Fritid & Folkhälsa 106 0 Kommunstyrelsens 45 6 förvaltning Förskola 53 4 & Grundskola Kultur & Turism 17 0 Plan & Bygg 16 0 Service 13 7 Äldreomsorg 21 0 Miljö & Hälsoskydd 2 0 Gymnasie 7 2 & Vuxenutbildning Individ 10 0 & Familjeomsorg Funktionsstöd 6 0 Totalt 552 27 Kungsbacka Medel Lägsta Högsta Nöjd-Region-Index, NRI 72 59 42 77 Rekommendation 81 63 37 85 Utbildningsmöjligheter 69 58 34 86 Arbetsmöjligheter 58 46 25 75 Bostäder 55 57 28 69 Nöjd-medborgar-index, NMI 63 53 40 67 Bemötande och tillgänglighet 60 57 43 69 Nöjd-inflytande index 45 39 27 56 Information 61 54 42 66 Påverkan 47 39 26 56 Håller vi det vi lovar? En kvalitetsdeklaration beskriver en tjänst och talar tydligt om vilken service invånaren ska få. I Kungsbacka finns 112 kvalitetsdeklarationer uppdelat på tio av våra förvaltningar. Vi har infriat våra löften för 96 av dem, delvis infriat våra löften för 13 av dem, inte infriat våra löften för 2 av dem, inte kunnat följa upp om vi infriat våra löften för 1 av dem. Läs mer om våra kvalitetsdeklarationer på www.kungsbacka.se. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2013 11

kvalitet Vi jämför oss med andra kommuner Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett invånarperspektiv. Kommunens Kvalitet i Korthet drivs av Sveriges Kommuner och Landsting. För närvarande deltar 213 kommuner i detta jämförelsenätverk. Kommunens kvalitet undersöks årligen ur fem perspektiv: Tillgänglighet Trygghet Information och delaktighet Effektivitet Kommunen som samhällsutvecklare Resultaten kan ge ett bra stöd för våra förtroendevalda att få en sammanfattande översiktlig bild av kommunens kvalitet i jämförelse med andra kommuner. Redovisningen är även ett bra underlag i dialogen med invånarna. Här nedan anger vi hur Kungsbacka placerar sig jämfört med andra kommuner. Läsanvisning För att ge en snabb och enkel överblick över hur Kungsbacka står sig jämfört andra kommuner har vi delat upp utfallet i fyra grupper, från mörkgrönt till rött. 1 2 3 4 Kungsbacka tillhör den bästa gruppen Kungsbacka tillhör näst bästa gruppen Kungsbacka tillhör näst sämsta gruppen Kungsbacka tillhör den sämsta gruppen Tillgänglighet Trygghet Andel inskickade e-post med en enkel fråga som får svar inom två arbetsdagar. 4 Andel lyckade kontaktförsök med en handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga. 3 Andel som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen. 2 Antal tim/vecka som huvudbiblioteket, simhall och återvinningsstation har öppet utöver tiden 8 17 på vardagar. 2 Hur trygga invånarna känner sig i kommunen. 2 Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar. 3 Antal barn per personal i kommunens förskolor, planerat antal. 2 Antal barn per personal i kommunens förskolor, faktiskt närvarande. 3 Andel som erbjudits plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum. 4 Väntetid för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum. 2 Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats. 4 Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd. 4 12 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2013

kvalitet Delaktighet och information Samhällsutveckling Hur god kommunens webbinformation är till invånarna. 1 Hur väl kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling. 2 Hur väl invånarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamhet. 1 Andel förvärvsarbetande, 20 64 år, i kommunen. 1 Andel av befolkningen som får försörjningsstöd. 1 Antal nya företag som startas per 1000 invånare i kommunen. 1 Företagarnas sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen. 4 Sjukpenningtalet hos kommunens invånare. 1 Effektivitet Så effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall. 2 Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan. 4 Elever som uppnått kravnivån för ämnesproven för svenska, engelska och matematik i årskurs 6, kommunala skolor. 1 Elever som uppnått kravnivån för ämnesproven för svenska och matematik i årskurs 3, kommunala skolor. 3 Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. 1 Andelen miljöbilar i kommunens organisation*. 2 Andel inköpta ekologiska livsmedel. 2 Hur väl invånarna upplever att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i. 1 * Kungsbackas utfall 2013 är satt i relation till andra kommuners utfall 2012. Detta för att övriga kommuners utfall presenteras efter tryck av årsredovisningen. Elevers syn på skolan och undervisningen i åk 8. 2 Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng. 1 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år. 1 Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram. 1 Serviceutbud inom särskilt boende för äldre. 1 Snittkostnad per plats för särskilt boende äldreomsorg. 1 Hur nöjda brukarna är med sitt äldreboende. 2 Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten. 1 Kostnad för hemtjänst i kronor per brukare. 3 Hur nöjda brukarna är med sin hemtjänst. 2 Serviceutbud inom LSS grupp- och serviceboende. 4 Andelen ungdomar (13 20 år) som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning. 1 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2013 13

kvalitet Så har vi arbetat med vår värdegrund Vi som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott Bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha Inflytande över hur vi utför våra tjänster. Vi ska vara Tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapar vi Trygghet. Detta är Bitt vår värdegrund. Vår värdegrund Bitt ska genomsyra hela organisationen på alla nivåer. Den återfinns bland kommunfullmäktiges prioriterade mål och den omsätts till praktik på våra arbetsplatser. Alla medarbetare förväntas känna till och arbeta utifrån vädegrunden. Att jobba med en värdegrund kräver både fokus och resurser. Alla chefer har i uppdrag att arbeta med Bitt i sina verksamheter. I medarbetarenkäten uppger åtta av tio medarbetare att de arbetar mycket aktivt med såväl bemötande, inflytande som tillgänglighet. Endast fem procent anger att de inte jobbar aktivt med dessa frågor. De nyckeltal vi använder för att följa upp Bitt visar att vi har bra värden och att vi ligger bra till jämfört andra. Negativt är att vår utveckling över tid har planat ut. Utvecklingsarbete under 2013 Förutom det vardagliga arbetet på våra arbetsplatser har vi jobbat med större projekt och aktiviteter i syfte att förbättra oss. Exempel på sådant är: En ny webbplats för kommunen har lanserats. Den är anpassad för såväl vanlig dator som smarta telefoner och surfplattor. Invånare har varit test- piloter under utvecklingen. Frillesås bibliotek har utökat sina öppettider. Vissa tider är biblioteket obemannat. Besökaren kommer då in i lokalen med hjälp av sitt bibliotekskort. En e-tjänst inom barnomsorgen är lanserad. Under december gjordes 60 procent av alla schemaändringar via tjänsten. Arbetet med att utveckla en kundtjänst har pågått under året, personal är rekryterad och planerad start är 2 juni. En jämförelsetjänst där invånarna kan jämföra service inom våra verksamheter är lanserad på webbplatsen. Vi har genomfört fyra större invånardialoger om trygghet, den framtida e-förvaltningen, planerad friluftsplan och tillgänglighet i idrotts- och fritidsanläggningar. Trygghetsvandringar har genomförts. Vissa sträckor är valda utifrån resultatet av den större invånardialogen kring trygghet. Samarbetet med Polisen har utökats med båtssamverkan. Förskola & Grundskola genomför årliga trygghetskartläggningar för att identifiera vilka situationer och platser som upplevs som otrygga. Pågående arbete i kommunen Vi har många goda exempel på utvecklingsarbete som pågår i kommunen för att stärka vår värdegrund. Flera är inspirationskällor där vi inom kommunen har mycket att lära av varandra. Exempel på sådana är: Ungdomsrådet som drivs av Fritid & Folkhälsa Hur förvaltningen Fritid & Folkhälsa arbetar med synpunktshantering Processen vi använder för att arbeta fram våra kvalitetsdeklarationer Hur flera grundskolor och förskolor involverar sina elever i planeringen Måltidsverksamhetens kostråd Hur träffpunkterna för Seniorerna planerar sin verksamhet utifrån besökarnas önskemål. Ofta är det det enkla som är det geniala. Avgörande framgångsfaktorer är chefer och medarbetare som faktiskt tror att verksamheten kan bli bättre med Bitt som verktyg. 14 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2013

kvalitet Pilarnas riktning anger trenden sett över 3 år. Pilarnas färg indikerar kommunens värden i förhållande till övriga kommuner i Sverige. De här nyckeltalen använder vi för att följa upp arbetet med Bitt. Vi har bra värden och vi ligger bra till jämfört med andra kommuner. Negativt är att vår förbättring över tid har planat ut. Grön pil Vi ligger över rikssnittet. Gul pil Vi ligger lika med rikssnittet eller att det inte går att jämföra med riket. Röd pil Vi ligger under rikssnittet. Detta mäter vi 2011 2012 2013 Riket 2013 Kommentar Nöjd-Medborgar-Index, NMI 65 64 63 53 Nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen 7,1 6,6 7 6,6 Nöjdhet med servicen vid kontakt med kommunen 6,8 6,6 6,8 6,4 Andel som uppfattar att de får ett gott bemötande vid telefonkontakt 93% 80% 89% 86% Möjlighet till information om verksamheten genom personliga möten 6,3 6,1 6 Möjlighet att framföra synpunkter genom personliga möten 6,3 6,1 6 ingen uppgift ingen uppgift Hur upplever invånarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? 44 48 45 39 Hur väl kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling 49% 51% 51% 50% Hur god kommunens webbinformation är till invånarna 88% 83% 87% 79% Antal inlämnade synpunkter 516 629 559 Information om vår tillgänglighet 6,1 5,8 6 ingen uppgift ingen uppgift Efterfrågestyrda öppettider 6,5 6,3 6,2 ingen uppgift Andel invånare som skickar in en enkel fråga via e-post och som får svar inom två arbetsdagar 98% 59% 69% 79% Andel invånare som får kontakt med handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga 42% 42% 42% 44% Hur trygga känner sig invånarna i kommunen? 66 65 66 61 Bland de högsta värdena i 2013 års undersökning. Över 80% upplever ett gott eller mycket gott bemötande. Över 80% upplever ett gott eller mycket gott bemötande. Ytterligare 9% uppger ett medelgott bemötande. Nästan 25% av respondenterna ger oss underkänt. Nästan 25% av respondenterna ger oss underkänt. Väsentligt över medel för riket. Landets kommuner har dock över lag låga betyg. Resultatet redovisas som procent av högsta möjliga poäng. Resultatet bygger på vår gamla hemsida. Detta är en låg siffra som endast fångar in det som kommer in via vår synpunktshantering. Drygt 20% av respondenterna ger oss underkänt. Den negativa trenden beror troligen på att förväntan på öppettider ökar. Vi ligger under snittet, vi har ett lågt värde och en negativ trend sett över tre år. Vi ligger på snittet, har en stabil trend men värdet är lågt. Detta är ett mycket bra värde för en kommun av Kungsbackas storlek. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2013 15

Visionen visar vart vi vill Visionen handlar om hur kommunen ska möta medborgarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa. Den innehåller inte bara vackra ord, utan markerar tydligt åt vilket håll utvecklingen ska gå. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök...verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen.

vision & mål Prioriterade mål och direktiv Med utgångspunkt från visionen har kommunfullmäktige beslutat om ett antal prioriterade mål. De prioriterade målen beskriver vad våra verksam heter ska uppnå och kan ses som den övergripande strategin för utvecklingen av kommunen som helhet. Direktiv är kommunfullmäktiges sätt att exakt beskriva en uppgift som ska utföras av en nämnd under ett eller två år. Mål 1: Ökat inflytande Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka 2011 2012 2013 Mål 2013 44 48 45 50 Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII Vi har inte nått målet men är på rätt väg Ett index på 45 är en bit under vår ambition men det ska ses i ljuset av att medel för Sveriges kommuner är 39. Och vi kan se i andra mätningar att upplevelsen av inflytande är tämligen gott och det görs många goda insatser inom förvaltningarna. Kommentarer Vi har haft fyra invånardialoger och en dialog med näringslivsrepresentanter. Teman var trygghet, e-förvaltning, friluftsliv, tillgänglighet i idrotts- och fritidsanläggningar och framtidens företagsklimat. I designen av vår nya webbsida har vi använt invånare som användartestare. Webbplatsen har ett verktyg där invånare kan jämföra service. Vi har startat Ungkulturgrupp som ska agera proffstyckare och skapa engagemang kring ungas kulturutbud. I utvecklingen av Kyrkbyskolan till en mötesplats har vi använt ungdomsgrupper. Vi har genomfört en stor ungdomsenkät, Luppen, som används för att utveckla ungdomsfrågor. De flesta förvaltningar har enkäter för att följa upp verksamheten och upplevelsen av inflytande. Äldreomsorgen har använt fokusgrupper som komplement till granskningar av verksamheten. Vi har utökat valmöjligheterna till alternativa rätter inom skola och äldreomsorg och vi arbetar vidare med matråd. En årlig skolmatsdag finns etablerad. Förskola & Grundskola har av nämnden fått uppdrag att i sin interna kontroll följa upp hur de organiserat sina samråd. Mål 2: Bemötande och tillgänglighet Andelen av de som har kontakt med kommunen ska uppleva ett gott bemötande och god tillgänglighet 2011 2012 2013 Mål 2013 61 60 60 63 Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet Vi har inte nått målet Ett utfall på 60 ska ses i ljuset av att medel för riket är 57. Bemötande och tillgänglighet har dock varit prioriterade områden under flera år och vi ser inte den ökning som vi önskar trots fokus och satsningar på detta under flera år. Vi ser även i andra mätningar att vi har förbättringsbehov speciellt inom tillgänglighet på telefon och mail. Den kommungemensamma kundtjänsten som startas 2014 är en särskild satsning vi gör för att öka tillgängligheten. Kommentarer Digitaliseringens möjligheter för att öka tillgängligheten är prioriterat. 2013 har vi lanserat Kungsbacka kommuns nya hemsida och lanserat e-tjänst för barnomsorg. I december gjordes 60 procent av schemaändringar via denna e-tjänst. Vi har också planerat för vår kommungemensamma kundtjänst. Personal är rekryterad och startdatum är 2 juni 2014. Frillesås bibliotek har öppet även utan närvarande personal. Besökare kommer in med sitt bibliotekskort. Kulturskolan har fått ett direktiv att tillgängligheten ska öka bland annat genom ändrade undervisningsformer. Funktionsstöd utvecklar arbetet med lågaffektivt bemötande. Våra skolor arbetar kontinuerligt med att förebygga och motverka mobbning och andra kränkningar. Barnomsorg erbjuds numera även på kvällar och helger. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2013 17

vision & mål Mål 3: Hälsosam kommun Andelen invånare som upplever att de bor i en hälsosam kommun ska öka 2011 2012 2013 Mål 2013 6,8 6,6 7,2 6,8 Mätning: SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga. Vi har nått målet Totalt sett har nämnderna redovisat verksamhet som skapat förutsättningar för invånarna att kunna göra hälsosamma val tillsammans med mer långsiktigt strategiskt arbete, fortlöpande tillsyn, samverkan och operativa hälsofrämjande insatser. Kommentarer Vi har genomfört temadagar, hälsoveckor samt föreläsningar om hälso- eller livsstilsfrågor på grund- och gymnasieskolorna. Livsmedelskontroller har genomförts och rekommendationerna för goda måltidsvanor hos barn och ungdomar, har följts. Påbörjat ett utvecklingsarbete med skolsköterskor och idrottslärare för att engagera barn/ungdomar med BMI över 30. IFO har bedrivit utvecklingsarbete för att stärka rättssäkerhet och trygghet kring barns uppväxtvillkor. Beslut om att det ska finnas hjälpmedel för fysisk träning på alla äldreboenden. Genomfört en hälsocirkel på en servicebostad om vikten av fysisk aktivitet. På bostäder med särskild service har en fritidsaktivitet i veckan erbjudits. Underhåll och utbyggnad av gång- och cykelvägar. Dancebreak, en möjlighet för lärare och elever dansa på sin lunchrast, har genomförts på en gymnasieskola. Centimetermara med 1050 deltagande barn. Strategiskt arbete avseende gång och cykling i närområdet har påbörjats inför översiktsplaneringen. Mål 4: Minskad alkoholoch tobakskonsumtion Totalkonsumtionen av alkohol och tobak bland ungdomar ska minska 2011 2012 2013 Mål 2013 78 % 91 % 87% 79% Mätning: Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol. 2011 2012 2013 Mål 2013 86 % 94 % 90% 86% Mätning: Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte röker. Vi har nått målet Verksamheten i nämnderna är varierad och inriktade på både strategiskt och operativt arbete, samverkansarbete, tillgänglighetsbegränsning, utbildning för personal samt kunskapshöjande aktiviteter för föräldrar, med mera. När det gäller utfall och mätning av alkohol och tobakskonsumtionen är LUPP-undersökningen, som genomförs vart tredje år, den mätning som bäst fångar förändringarna i konsumtion. De år vi inte genomför LUPP:en skickas en enkät till elevernas hemadress. Det bör generera skönmålade svar i 2012 års undersökning eftersom vi vet att det inte är ovanligt att föräldrar varit med när sonen/dottern svarat på enkäten. Kommentarer Ungdomar i Brå-utskottet har planerat och genomfört mässan Tobak, Nej Tack!. En metod med samma namn, riktad till barn och ungdomar, har också utarbetats. Anti-langningskampanjer har genomförts vid fem tillfällen. Två LAST N-ombudsutbildningar har genomförts med representanter från skolor i kommunen. Kontinuerliga tillsynskontroller har utförts för att säkerställa att regler för försäljning av alkohol och tobak följs. Ung Öppenvård har bland annat gett utbildning och rådgivning till kontaktpersoner på grundskolor och gymnasieskolor. Fritid & Folkhälsa och Funktionsstöd har samverkat i arbetet med en drogförebyggande handlingsplan på särskilda boenden. 18 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2013

vision & mål Mål 5: Bättre fritid Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sin fritid ska öka 2011 2012 2013 Mål 2013 Nytt mål 2012 80 % 93% 77% Mätning: SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga Vi har nått målet Det finns en bra bredd på den verksamhet som är redovisad där fokus ligger på främst barn och ungdomar. Det är ett bra utbud av årligen återkommande arrangemang blandat med fortlöpande programverksamhet. Strukturerade satsningar för att förbättra fritiden för äldre och aktiviteter för bland annat socialt utsatta och funktionsnedsatta bidrar till måluppfyllelsen. Kommentarer Under året genomfördes Läshöst för vuxna & barn med författarbesök, och ungas kulturprogram med bland annat skrivarcirkel, bokcirkel och Gäst i soffan. Schools out, Queer Up, Olympic Day, och Urban Summer är exempel på större arrangemang som genomförts under året. Genomfört film- och karaokekvällar och gympaträning för personer med funktionsnedsättning. Tre nya träffpunkter har öppnats där aktiviteter erbjudits i exempelvis måleri, kurser i mobiltelefonanvändning och rörelseträning. Ett antal sommarläger har genomförts bland annat dans, fiske, ridning, skate, teater och foto. Utbildning i minnestekniker har genomförts inom äldreomsorgen. Syftet är att personal ska kunna förstärka den enskildes möjlighet att delta på aktiviteter. Mål 6: Trygg kommun Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka 2011 2012 2013 Mål 2013 66 65 66 67 Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet Vi har nått målet Genomsnittsvärdet på trygghet för kommuner med 50 000 eller mer invånare ligger i år på 58, vi ligger en bra bit över detta på 66. Utifrån detta anser vi att vi nått målet när vi väger samman den kvalitativa och kvantitativa uppföljningen. Kommentarer Trygghetsaspekterna har alltmer blivit en naturlig del i nämndernas arbete. Det prioriterade målet är väl omhändertaget och att det sker ett successivt utvecklingsarbete. DHLR-utbildning genomförs regelbundet för personal i simhallarna, även Fyren har skaffat hjärtstartare och utbildat personalen. Nätverket för ökad trygghet i kollektivtrafiken anordnar kontinuerliga möten och aktiviteter. SJ är ny samarbetspartner. I brukarenkäten för 2013 uppger 96 procent av grundskoleeleverna att de är trygga i skolan, för förskolan är motsvarande siffra 97 procent och för gymnasiet hela 98 procent. Teknik har under året minskat sårbarheten för kommunens vattenförsörjning genom ett regionalt samarbete med andra kommuner. Förvaltningen har även arbetat för att minska risken för översvämningar. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2013 19

vision & mål Mål 7: Företagsvänlig kommun Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun 2011 2012 2013 Mål 2013 66 Ingen mätning 63 70 Mätning: Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. NKI totalt Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Det totala NKI-värdet sjunker men ser vi till respektive myndighetsområde är bilden mer varierad. Utifrån den bilden kan vi konstatera att vi går åt rätt håll men insatser behövs göras där vi är som svagast. Kommentarer Nöjd kund-undersökningen Insikt genomfördes i samarbete med Business Region Göteborg och Sveriges Kommuner och Landsting under våren för att få svar på hur näringslivet upplever kommunens service. Resultatet är viktigt för att kunna behålla och utveckla en god service till företagen och skapar en förvaltningsöverskridande plattform för ett långsikt utvecklings- och förändringsarbete. För att bidra till måluppfyllelsen genomförs flera förvaltningsöverskridande insatser och aktiviteter såsom; Företagslots, Attraktiva Kungsbacka, Made by Kungsbacka, Gör affärer med Kungsbacka kommun, Kungsbacka 2020 och Sommarlovsentreprenörerna. Dialog, kommunikation och information är viktigt för ett bra företagsklimat. Under året har nio frukostklubbar genomförts, varje månad har företagsbesök arrangerats med KSAU och information kring näringslivsarbetet har gått ut via nyhetsbrevet Näringsrikt. För första gången har också Framtidsforum genomförts. Mål 8: Minskat försörjningsstöd Andelen personer med försörjningsstöd ska minska 2011 2012 2013 Mål 2013 3% 2,8% 2,5% 2,9% Mätning: Andel hushåll med försörjningsstöd Vi har nått målet Insatser för den unga målgruppen har utökats under året och gett resultat i att färre ungdomar har behövt söka försörjningsstöd. Ett förbättrat samarbete mellan involverade myndigheter bidrar till att fler personer kommer ut i någon form av sysselsättning eller aktivitet. Kommentarer Uppstart av Individsamverkansteamet innebär ökat samarbete med flera myndigheter för målgruppen som står allra längst bort från arbetslivet. Tidiga insatser vid starten av arbetslöshet förebygger ingången och beroende av försörjningsstöd. Några exempel som påverkar minskningen av försörjningsstödet för unga människor på kort och lång sikt är Projekt Entré och projekt Plug In. Ungdomsjobb och Kicken är ytterligare insatser för den unga målgruppen. Utökat samarbete mellan skola/utbildning och näringsliv/arbetsliv har skett inom ramen för Made by Kungsbacka. Insatser för att stärka ungas entreprenörskap sker genom stödet till Ung Företagsamhet, genomförandet av Sommarlovsentreprenör Kungsbacka och Made by Kungsbacka. 20 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2013

vision & mål Mål 9: Fler ska åka kollektivt Antal resor med kollektivtrafiken ska öka 2011 2012 2013 Mål 2013 8 262 6 900 7 100 8 500 Mätning: Antalet resor med kollektivtrafiken Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Eftersom Västtrafiks resandestatistik varierar över åren är det svårt att följa resandet. Bedömningen är att det är en liten ökning i resandet, men det avspeglas inte i den statistik som Västtrafik levererar. Kommentarer Åsa station togs i bruk i december. Byggandet av Åsa station är en storsatsning i den södra kommundelen för att kunna erbjuda invånarna där tillgång till bra och snabb kollektivtrafik. Till stationen finns anslutande busstrafik från Frillesås, Ölmanäs och Buared vilket ökar tillgängligheten och möjligheten att göra hela sin resa med kollektivtrafik. Plattformarna på pendeltågsperrongerna har förlängts i Kungsbacka C och Anneberg vilket gör att längre tåg med fler sittplatser kan köras. Byggnation av tre nya hållplatslägen pågår vid Kungsbacka C för att öka kapaciteten för busstrafiken vid stationen. Kommunen arbetar kontinuerligt med att förbättra infrastrukturen för kollektivtrafiken genom att rusta upp hållplatser och gång- och cykelvägar fram till hållplatserna. Mål 10: Minskad energianvändning Energianvändningen i kommunens lokaler ska minskas 2011 2012 2013 Mål 2013 185 176 171 166 Mätning: Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2. Justerat för temperaturavvikelser i förhållande till normalår. Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Förseningar i energieffektiviseringsprojektet har gjort att målet inte nåtts fullt ut. Ett exempel är att eluppvärmda paviljonger nyttjas på Furulidskolan. Även ombyggnad av köket på Iseråsskolan har inneburit en energiökning liksom ändrad användning på ett antal fastigheter. Duktiga medarbetares engagemang i alla förvaltningar kompenserar delvis för att alltmer energikrävande utrustning används i verksamheterna. Kommentarer Service Fastigheter fortsatte det stora energieffektiviseringsprogrammet för befintliga lokaler och det avslutas 2014. En plan för ytterligare energieffektivisering i befintliga lokaler har tagits fram. Arbetet med optimering av lokalernas drifttider har fortlöpt. Alla nya byggnader produceras med hårda energikrav, 60 kwh/kvadratmeter. Solceller har placerats på flera objekt. Det nya äldreboendet på Blåvingevägen 33 öppnade under hösten och är den första passivhuscertifierade byggnaden för äldre boende i Sverige. För att klara de högt ställda energimålen har alla värmeförluster minimerats med väl tilltagen isolering, effektiv värmeåtervinning och ett mycket lufttätt hus. Mål 11: Matavfall blir biogas Återvinningen av matavfall till biogas ska öka 2011 2012 2013 Mål 2013 23% 50% 68% 30% Mätning: Avfall Sveriges beräkningsmodell Vi har nått målet Under slutet av projektets genomförande har en ny beräkningsmodell för matavfall tagits fram av Avfall Sverige. Den nya beräkningsmodellen kommer att användas av alla kommuner i Sverige som samlar in matavfall och därmed utgöra underlag för rapportering i det nationella rapporteringsverktyget AvfallWeb. Från och med 2014 och framåt kommer den nya beräkningsmodellen att användas vid uppföljning av matavfallsinsamlingen genom nyckeltal även för Kungsbacka kommun. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2013 21