Fördjupning vårterminen 2008, 24hp, ABV 065 Modernismens byggnader Fredliga befästningar Konverteringen av försvarets Äspöanläggningar utanför örlognsstaden Karlskrona utgör studisobjekt. ABSTRACT Arkitektens arbetsmetodik, försvarets befästningar, ombyggnad, sentida arkitektur, arkitektur- och kapacitetsanalys, materialstudier, konstruktion, kontextuell design, förhållningssätt, ombyggnadsetik. Mål och innehåll Vårens fördjupning fokuserar på återanvändning och levandegörande av försvarets befästningsanläggningar I projektet studerar vi existerande anläggningar och byggnader vid de byggnader i Karlskrona skärgård som försvaret nu överlämnar till Statens fastighetsverk. Detta ger möjligheter för fredlig användning av äldre och sentida försvarsanläggningar som tidigare varit utrustade med vapen, varit hemliga och otillgängliga för obehöriga. Byggnaderna som är belägna i unika kustlägen har stor potential som museala besöksmål och för nya rekreativa och kommersiella användningssätt. Fördjupningsprojektets kärna är att pröva det kreativa spänningsfällt som omfattar museal användning till ny användning i rustika byggnader med unika rumsformer och rumsorganisation. I projektet prövar vi hur arkitekturen kan iscensättas som försvarshistorisk miljö men även, förändras för att tillgodose moderna krav på nya användningssätt. Exempel på sådana sätt är; marina/havsnära hotell/vandrarhem, kontor, verkstäder, kustnära fritidsboende, refugium, klosterboende etc, 1
Objekten och uppgifterna Befästningsanläggningarnas uppgift har varit att i olika tider ge ett optimalt försvar av landets invånare. I Karlskrona skärgård som utgör en huvudposition för Svenskt kustförsvar överger försvarets nu äldre Kustspaningsradarstationen (KSRR) med kodnamnet Gruvan, byggdes 1953 och var till 1970. anläggningar som tjänat ut sin roll. Örlogsstaden Karlskrona är ett världsarv och en miljö som koncentrerat och pedagogiskt åskådliggör den svenska befästningskonstens historia från stormaktstidens 1600-tal till kalla krigets 1990-tal. Det aktuella anläggningar på Aspö som vi studerar är byggda under 1900-talet. De senare anläggningarna är byggda för 1960- och 70-talets kärnvapenhot och utgör avancerade anläggningar med speciella rumsliga och rumsorganisatoriska sammanhang. Anläggningarnas kustnära läge och speciella arkitektur utgör en särskild utmaning för kreativt bevarande och nyskapande formning/gestaltning varvid nya användningssätt prövas. Iscensättning av museal miljö för försvarshistoriskt värdefulla avsnitt i anläggningarna ställer krav på mottagande, utställningar och besökscentrum. I kursen ingår inventering och analys av den befintliga arkitekturens kvaliteter och bevarandevärden. Objekten är belägna på Aspö och utpekat i utredningen Försvar i förvar samt ligger i anslutning till världsarvet Örlogsstaden Karlskrona och ingår därmed i en helhetsmiljö. Kommunen har varit drivande i Aspös besöksnäringsfrågor. Delar av anläggningarna utgör del i Marinmuseums och Karlskrona kommuns besöksmål: Ellenabbens fort, också kallat Gamla Ellenabben, var klart 1904. Det byggdes som ett sammanhängande sänkschakt i vilket väggar göts och murades och övervälvdes av betong. Någon har liknat fortet vid ett fast pansarskepp med långsidan Karlskronas inlopp. Fortet var till 1935 bestyckat med tre 25 cm dubbelkanoner i pansarkupoler, som då ersattes med två 57 mm kanoner. Efter 1958 användes fortet enbart som luftvärnsställning. Anläggningen ägs av staten och är statligt byggnadsminne. Riksantikvarieämbetet föreslår ett slopat interiört skydd, men önskar istället undersöka förutsättningarna för att fortet ännu tydligare kunna manifestera sin placering i landskapet genom att återställa den södra stormgraven. Anläggningens underhåll är eftersatt. SFV bedömer att anläggningen har stor lämplighet för levandegörande. Nya Ellenabben/Ellenabben 2, var i drift från 1972 till 2000 och omfattar en hydrauliskt manövrerad lucka i skogen är eldledningsplatsens enda yttre tecken. Anläggningen är ett så kallat seriebatteri. Under åren 1960 till 1975 byggdes totalt 30 batterier av denna typ, med 7,5 cm kanoner, längs Sveriges kuster. Ellenabben 2 är det 2
enda av dessa som föreslås för bevarande. Ellenabben var en av de senast byggda, den så kallade serie III, och var kärnvapensäker. Ett batteri av denna typ bestod av en eldledningsplats, tre pjäser, två skenpjäser och en Ellenabbens fort, också kallat Gamla Ellenabben, var klart 1904. mätstation. De fyra förstnämnda är tre till fyra våningar höga konstruktioner av stål och betong infästa med fjädrar i ett 15 meter sprängt schakt och sedan övertäckta av naturmark. Teknologien var världsunik. Satellitnavigering och målsökande robotar gjorde de fasta anläggningarna till lätta mål. Seriebatterierna avvecklades år 2000. Anläggningen är full utrustad för 30 dagars självförsörjning ägs av staten är statligt byggnadsminne. Enligt regeringsbeslutet skall ytterligare skyddsföreskrifter och skyddsområde fastställas av regeringen utifrån ett förnyat förslag från RAÄ som innebär fullständigt bevarande av eldledningsplatsen (vid skolan), pjäs 1 (vid Ellenabbens fort); mätstationen ska bevaras till det yttre. Alla dessa anläggningar ligger på statlig mark. Pjäs 2 och 3 ha destruerad. Om anläggningen ska visas krävs vissa praktiska anordningar samt översyn av vägar för bättre fysisk tillgänglighet. Ellenabben 2 har, till skillnad från många andra anläggningar, nästan allt material kvar på platsen vilket är av stort pedagogiskt värde. Kustspaningsradarstationen (KSRR) med kodnamnet Gruvan, byggdes 1953 och var till 1970 Karlskrona skärgårds viktigaste spaningsorgan, men användes ända till 1992. Totalt 30 anläggningar fanns längs Sveriges kuster, detta är den enda som föreslås att bevaras.det är en bergrumsanläggning i två plan där det undre planet användes av brigadstaben. Inredning och utrustning är till stora delar bevarade. Anläggningen ger en god möjlighet att åskådliggöra kustartilleriets ledningssystem, Fastigheten ägs av staten och är statligt byggnadsminne (SBM). Anläggningen är inte underhållen sedan 2001. Skrotning av berg behövs. Om anläggningen ska visas krävs skyltning, vissa åtgärder för fysisk tillgänglighet och vissa vägarbeten. SFV bedömer att anläggningen har stor lämplighet för levandegörande. Arbetet sker i nära samverkan med Statens fastighetsverk som ger tillgång till anläggningarna och som kommer att presentera basfakta och förvaltningskunskap i föreläsningar av verkets specialister och förvaltare. I denna samverkan finner vi engagerade, kunniga och förväntningsfulla partners som kommer att följa delar av undervisningen och involveras genom föreläsningar, seminarier och genomgångar. Målet för fördjupningen är att presentera förslag till ny användning. I projektstudierna tillägnar du dig kompetens att undersöka, analysera och genomföra en större, komplex projekteringsuppgift med de särskilda krav som fästningsanläggningarnas speciella utformning ställer. 3
Alcatraz Ligne Maginot Projektets tema I fördjupningen behandlar vi uppgifter om hur man kan bevara och förvalta försvarshistoriska anläggningar, förändra och tillvarata byggda resurser i unika kustnära miljöer. Målet är att tillgodose nutida och framtida behov att bevara, utveckla och förnya anläggningarna med hög arkitektonisk kvalitet och för besöksnäringar och för ny användning med hållbar utveckling. Ständigt ställs gamla byggnader inför nya krav på funktionsförändringar. I dag har vi bättre kommunikationer än någonsin och fokuserar starkare på rekreativ miljö med skönhet och trevnad i arbete och fritid. Miljömässigt välbefinnande, ekologisk hållbarhet, förbättrad tillgänglighet för funktionsnedsatta, modern avfallshantering, säkerhet mot brand och inbrott, moderna datoriserade styrsystem och utrustningar är andra krav vi ställer på moderna byggnader. Hur kan vi tillgodose sådana krav för en utvecklad museal användning av objektet eller för en ny användning av gamla försvarsbefästningar? Hur skall vi undersöka, analysera och värdera befintliga byggnaders kvalitet och kapacitet för bevarande och förändringar? Hur kan nya tilllägg och ny arkitektur möta gamla konstruktioner på ett inspirerande och engagerande sätt? Att vårda och förnya byggnader som tillhör vårt gemensamma kulturarv kräver kunskap och respekt för värdena i gamla byggnader och konstruktioner. Målet är att träna metodik, att undersöka och att analysera befintlig arkitekturs uppbyggnad, egenart och förändring. Skilda tekniker att platsstudera arkitektur prövas (bl a metoder av Cullen, Balgård, SAVE m fl). Om- och tillbyggnad kräver därtill en mycket precis metodik och en övertygande arkitektonisk känsla i arbetet att lägga nytt till gammal. Träning av det konstnärliga designarbetet och det metodiska undersöknings- och analysarbetet är huvuduppgifterna i projektet. Fort Boyard Fortress games 4
Arbetsplan Projektet inleds med en platsstudie och instudering av befintliga anläggningar. Redan i tidigt skede gör vi en snabbskiss till om- och tillbyggnad, en skiss som vi sedan använder för att fördjupa inventering och bebyggelseanalysen på plats. Vi gör en instudering av byggnaden och området i syfte att beskriva arkitektoniskt koncept, rumslig- och funktionella organisation, konstruktion och teknik. En analys av förutsättningarna (brister, skadebild och kapacitet) och de nya krav som ställs av vår samtid bildar utgångspunkt för fördjupning; att bearbeta, omforma och vidmakthålla byggnadens grundprinciper och dess olika delar. Projektet är uppdelat i tre huvuddelar. 1. Förstudier. Vi tillämpar grafiska undersökningsmetoder för att instudera den existerande arkitekturens egenart, tekniska struktur och system. Vi registrerar problem och skadebild samt identifierar och upprättar program till om- och utbyggnadsbehov. 2. Byggnadsanalys Vi sammanläser våra fältinventeringar och presenterar bilder av byggnadens problembild, kvalitet och kapacitet. Vi gör en målbeskrivning och visioner för den nya funktionen samt redovisar konsekvensanalys. 3. Projektering och genomförandebeskrivning Vi skissar gestaltningen av förnyelsen i förhållande till den befintliga arkitekturen och vi gör modeller, material- och hantverksövningar som preciserar våra utformningsval. Under projektet besöker vi pågående eller nyligen genomförda restaureringar för att se och värdera tillämpningar av modern bevarande- och förnyelsesyn, arbetsformer och slutpresentation Piranesi Ligne Maginot Arbetsformer och slutpresentation Efter inledande platsstudier och objektval kommer du att utveckla din egen huvuduppgift med djupgående detaljstudier med ett utsnitt av byggnaden. I schemat har vi lagt in ett avsnitt med teorifördjupning och föreläsningar med referensexempel. Vi gör även en 2 veckors skissövning i inledningsskedet över fästningsområdet Akershus i centrala Oslo. Fri resa ingår. Vidare kommer vi även att göra en studieresa för att se och studera internationella exempel inom temat mötet mellan ny och gammal arkitektur, iscensättning och inredning. Resmål kommer att beslutas vid projektstarten. Materialfrågorna har en avgörande betydelse i mötet mellan nytt och gammalt och ägnas därför särskild behandling under hela vårterminen. Vid din slutinlämning kommer du därför att särskilt redovisa modell eller materialprover/beskrivningar utöver ritningsmaterialet. Vid slutinlämningen visar du materialet i moden presentationsteknik. I kursen ges dig träning att använda sådana datorbaserade presentations- och visualiseringsmetoder (VR). 5
Rödberget Boden Arsenalen - Venedig Medverkande Projektet planeras i samverkan med Statens fastighetsverk. Kursen innehåller en inspirations- och kunskapsinhämtande fas med material från arkitektpraktik samt gästföreläsningar som samordnas med avdelningens övriga kursverksamhet. Presentationsbedömning mm Vid slutredovisning bedöms projektövningens resultat och dess genomförande (processarbetet) med Godkänd/Icke Godkänd. Grundförutsättning för presentationsbedömning är aktivt deltagande under projekttiden och slutinlämningen. Antal antagna studenter anges i beslut av utbildningsnämnden. Kursens lärare Mats Edström, professor assistent Berit Restad, ark SAR/MSA assistent Esbjörn Johnsson, ark SAR/MSA assistent och kurskoordinator Sibylla Wiegert, ark SAR/MSA fästningsspecialist Kenneth von Kartaschew, fil kand Litteratur Anges senare. 6