INFILL I KALMAR CENTRUM

Transkript

1 Studio vårterminen 2008, Restaurering och ombyggnad ABVF01, 18 hp, kursansvarig Mats Edström INFILL I KALMAR CENTRUM Abstrakt Arkitektens arbetsmetodik i kontextuell arkitektur, om- och tillbyggnad, modernismens arkitektur, arkitekturkvalitet, kapacitetsanalys, teknik, material och konstruktions analys, kontextuell design Mål och innehåll Kalmars centrum, Kvarnholmen är en av Europas bäst bevarade 1600-tals strukturer norra Europa. Vårens fördjupning fokuserar på att utveckla och förädla denna tillgång. Uppgiften är att bygga om och bygga infill med utgångspunkt i bebyggelsekontext och att förstärka stadens mångfald. I projektet studerar vi byggnaderna och mellanrummen i staden, mötet mellan nya och gamla hus. Målet är att gestalta nya tillägg som med innehåll och form talar med omgivningen. Kontextuell arkitektur utgår från en analys av omgivningen baserad på utvecklade metoder och system. Det ger förutsättningar att gestalta moderna bostads- butiks- och kontorsfunktioner, tillägg som reflekterar nuet, integrerar och förstärker staden tidsskikt och rumslig kvaliteter. Vårens infill arbetar med: -ny arkitektur på obebyggd kvartersmark, hålrum mellan husgavlar i centrala Kalmar -befästningsanläggningen genom kompletteringar, rekonstruktioner och iscensättningar (ljussättning mm) -vattennära bebyggelsekompletteringar vid Kvarnholmens möte med Kalmarsund och mot Malmfjärden. T h Lilla torg med hus från 16- och 1700-talet. T v Befästningen mot söder. 1

2 Bevarade delar av 1600-talets befästningsanläggning. Samhället förändras och vi ställer nya krav på dessa gamla hus. Vi bygger om, förnyar och bygger till för att forma de nya behov som utvecklingen kräver. Hur kan det nya gestaltas med modernitet i samspel med existerande kulturhistoriskt värdefulla omgivningar? Hur kan vi använda de nya materialen och konstruktionerna för att öka transparens, förbättra energihushållning, öka livslängd och möjligheten för framtida ombyggnad? Hur kan vi bygga om för funktioner och behov och hur kan vi förtäta, öka den funktionella mångfalden som präglar en etablerad stad och som ger livskraft i stadsmiljön året runt? I projektstudierna tillägnar du dig kompetens att undersöka, analysera och genomföra en komplex projekteringsuppgift med de särskilda krav som den gamla staden fordrar. Tvärsnitt genom Kvarnholmen vid vattentornet sydväst om Larmtorget. Området och uppgifterna Grundstrukturer som kvartersindelning, gator, platser på Kvarholmen i Kalmar har till stor del bevarat 1600-talets stadsmönster. Många byggnader från 16-, och 1700 talet ger stadsbilden autenticitet och historisk stämning. Kompletteringar under 18- och 1900-talet har bidragit till att utveckla stadens mångfald på ett positivt sätt med få undantag. Dessa undantag, avriven kvartersmark och hålrum i befästningsanläggningen utgör möjligheter för arkitektur- och miljöförbättringar. Kvarnholmen är resultat av 1600-talets flyttning av den medeltida staden. Den nya befästningsstaden planerades av Nikodemus Tessin d ä och Johan Wärnschöld. Utbyggnaden anpassades till holmens geografiska och topografiska förutsättningar till en oregelbunden niohörning. Detta stadscentrum med befästningmurar, bastioner och en rutnätsstad med gator, platser och torg är till stor del bevarad som en stabil grundstruktur med förmåga att absorbera stadens utveckling. Samhället har således underhand förändrat inriktningen från sjö- och handelsstad/ residensstad till den nuvarande betoningen som centralort för ett vidsträckt omland. Ursprunglig bebyggelse på Kvarnholmen byggdes upp enligt kontinentalt mönster som stenhus på små tomter. Många av dessa stenhus är väl bevarade och 2

3 Stadsstrukturen på Kvarnholmen. förklarade som byggnadsminnen. Sedermera tilläts även träbebyggelse, ett byggmaterial som fortfarande präglar stora delar av stadens bebyggelse. Under 1800-talet reducerades stadens betydelse som befästningsstad. De barriärer som fortifikationsmurarna utgjorde bröts efter 1800-talets mitt ner mot norr och sydöst för att expandera stadens nybyggnadsområden på Malmen väster om Kvarnholmen. Centrummiljön är idag en rik, komplex, historisk stadsmiljö med bevarad grundstruktur och med tydliga tidsskikt av förändrade inriktningar i staden. De många gamla stenhusen med sina smala tomter ger centrum en stark täthet. Bebyggelsens inramning av befästningsvallar och -murar bidrar till en fast omslutande inramning. I denna avgränsning finns stadsportarna Västerport, Jordbroporten samt Kavaljeren som är starka insnävningar i gaturummet som dramatiserar stadsbilden. På motsvarande sätt kontrasterar Stortorget, Lilla torg och Larmtorget med sina öppna rum mot det slutna och täta gaturummen och bidrar till stadens rytm och rumsliga variation. Ett starkt kulturhistoriskt värde är även de historiska befästningsvallarna i väster med området på båda sidor om Systraströmmen som är en viktig bevarad del av befästningssystemen från talen och där murar och ravelin är orörda element av särskild betydelse för stadens fortifikationshistoria. Flera kommersiella tillägg sydvästra centrum förringar bebyggelsens kvalitet och behöver förändras och utvecklas. Större skala och ensidigare bebyggelseutformning kännetecknar nytillskotten. Ny bebyggelse på obebyggda tomter i områdets norra och västra delar är platser för att bygga in kvalitativa arkitektoniska/kontextuella värden. Handel- och sjöfartsstadens framväxt i Kalmar under 1800-talets slut skedde längs med Kvarnholmens östra sida. Främst bestod expansionen av nya förråds- och hamnindustriverksamhet. Kalmars betydelse som utskeppningshamn för spannmål framstår tydligt i den väldiga byggnadsvolymen Ångkvarnen. Här finns en spännande rörig bebyggelsemiljö som kan iscensättas för verksamheter och vattennära bostäder. Parasit - och kontexttillägg. 3

4 Projektinriktning Den historiska stadsmiljön i Kalmar centrum är en tillgång som kan förbättras, utvecklas och förädlas. I fördjupningen utformar vi förslag om hur man kan förändra värdefulla byggnader och miljöer för att bättre tillgodose nutida och framtida behov, på den gamla arkitekturens villkor och kvalitet. Det ställs ständigt nya krav på gamla byggnader om funktionsförändringar, ökad bekvämlighet, krav på ekologisk hållbarhet, förbättrad tillgänglighet, modern avfallshantering, säkerhet mot brand och inbrott, datoriserad utrustning etc, etc. Den centrala frågeställningen är: Hur skall vi undersöka, analysera och värdera befintliga byggnaders arkitekturkvalitet? Hur kan vi upptäcka deras kapacitet till komplettering, förändring, förnyelse? Hur kan vi bygga vidare på kontextens inneboende möjligheter och hur kan vi förbättra och vidareutveckla kvaliteterna i stadsbilden. Att vårda och förnya byggnader som tillhör vårt gemensamma kulturarv kräver kunskap och respekt för äldre arkitekters verk. Målet är att träna en metodik, att undersöka och att analysera befintlig arkitekturs uppbyggnad, egenart och förändring. Skilda tekniker att platsstudera arkitektur prövas (bl a metoder av Cullen, Balgård, SAVE m fl). Om- och tillbyggnad kräver en mycket precis metodik och en övertygande arkitektonisk känsla i arbetet att lägga nytt till gammalt. Träning av det konstnärliga designarbetet och det metodiska undersöknings- och analysarbetet är huvuduppgifterna i projektet. Avrivna tomter vid Kvarnholmens västra del. vid. Arbetsplan Projektet inleds med platsstudier och instudering av byggnaderna. Redan i tidigt skede gör vi en snabbskiss till ny- om- och tillbyggnad, en skiss som vi sedan använder för att fördjupa inventering och bebyggelseanalysen på plats. Sedan gör vi en instudering av byggnaden och området i syfte att beskriva arkitektoniskt koncept, rumslig- och funktionell organisation, konstruktion och teknik. En analys av förutsättningarna (SWOT-analys, skadebild och kapacitet) och de nya krav som ställs av vår samtid bildar utgångspunkt för fördjupning; att bearbeta, omforma och vidmakthålla byggnadens grundprinciper och dess olika delar. Projektet är uppdelat i tre huvuddelar. 1. Förstudier Vi tillämpar grafiska undersökningsmetoder för att instudera den existerande stadsbildens/arkitekturens egenart, tekniska struktur och system. Vi registrerar problem och skadebild samt identifierar och upprättar program till ny- och utbyggnadsbehov. 2. Byggnadsanalys Vi sammanläser våra fältinventeringar och presenterar bilder av byggnadens problembild, kvalitet och kapacitet. Vi gör en målbeskrivning, visioner för nya funktioner samt redovisar konsekvensanalys. 4

5 3. Projektering och genomförandebeskrivning Vi skissar gestaltningen av förnyelsen i förhållande till den befintliga arkitekturen och vi gör modeller, material- och hantverksövningar som preciserar våra utformningsval. Under projektet besöker vi pågående eller nyligen genomförda restaureringar för att se och värdera tillämpningar av modern bevarande- och förnyelsesyn, arbetsformer och slutpresentation Arbetsformer och slutpresentation Efter en inledande platsstudier och objektval kommer du att utveckla din egen huvuduppgift och utveckla den med djupgående detaljstudier med ett utsnitt av byggnaden. I schemat har vi lagt in ett avsnitt med teorifördjupning och föreläsningar med referensexempel. Vi kommer även att göra en studieresa för att se och studera internationella exempel inom infill och om mötet mellan ny och gammal arkitektur. Studieresan planeras till New York där vi bl a besöker Soho, Chelsea och Tribeca i samarbete med projekterande arkitektkontor och Colombia University. Materialfrågorna har en avgörande betydelse i mötet mellan nytt och gammalt och ägnas därför särskild behandling under hela vårterminen. Vid din slutinlämning kommer du därför att särskilt redovisa modell eller materialprover/beskrivningar utöver ritningsmaterialet. Vid slutinlämningen visar du materialet i moden presentationsteknik (PowerPoint). I kursen ges dig träning att använda sådana datorbaserade presentations- och visualiseringsmetoder (VR). Medverkande Projektet planeras i samverkan med Kalmar stadsbyggnadskontor. Kursen innehåller en inspirations- och kunskapsinhämtande fas med material från arkitektpraktik samt gästföreläsningar som samordnas med avdelningens övriga kursverksamhet. Presentationsbedömning mm Vid slutredovisning bedöms projektövningens resultat och dess genomförande (processarbetet) med Godkänd/Icke Godkänd. Grundförutsättning för presentationsbedömning är aktivt deltagande under projekttiden och slutinlämningen. Antal antagna studenter anges i beslut av utbildningsnämnden. Kursens lärare Mats Edström, professor, kursansvarig examinator Ingela Skarin, kurskoordinator, ark SAR/MSA Mikael Johansson, assistent, ark SAR/MSA Gert Wingårdh, gästprofessor, Laine Montelin, civilingenjör Gert Wingård, gästprofessor Einar Jarmund, arkitekt MNAL Norman Weiss, kemist, Integrated Conservation Resourses, New York Morris Hylton III, professor, Florida University Håkon Vigsnes, ark MNAL, censor M fl gästföreläsare. Litteratur Caldenby, Claes, Arkitektur i förändring, A4, ELLT, Coordinator , Västervik 2000 Kalmar riksintresse, etapp 1, norra delen. Engdahl, Christina & Dranger Isfält, Lena, Bostadsbebyggelsen under och 40-talen - Varsam ombyggnad, English heritage - Modern matters. Stratton, Michael (red.), Structure and Style - conserving twentieth century buildings, Kulturmiljövård 1-2, Modernismens byggnader. Pdf-er från olika artiklar från SFV, RAÄ, World Heritage Convention, ICOMOS mfl 5