Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor om fysiskt och psykiskt välbefinnande, tandhälsa och vårdutnyttjande. I enkäten finns frågor om levnadsvanor som till exempel fysisk aktivitet, kost, tobaksbruk, alkoholkonsumtion och spelvanor. Enkäten innehåller också frågor om ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning, hem och hushåll, trygghet och sociala relationer. Våren 2005 skickades 7200 enkäter ut i. Svarsfrekvensen var 65 procent. De redovisade svaren är viktade för att motsvara hela befolkningens svar. För mer information se www.vgregion.se/nfhe. För källor se www.fhi.se. Detta är det femte faktabladet i en serie om totalt fem faktablad. Faktablad 1 Indikatorer för välfärdsbokslut Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Faktablad 4 Trygghet, förtroende och sociala relationer Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor I Faktablad 5 presenteras följande resultat: Fysisk aktivitet 2 Matvanor 4 Spelvanor 5 Hasch och Marijuana 5 Några fakta om 7 1
Fysisk aktivitet Att vara fysiskt aktiv stärker både det fysiska och psykiska välbefinnandet. Inaktivitet leder till ökad förekomst av kroniska sjukdomar såsom hjärtinfarkt, högt blodtryck, typ 2-diabetes, vissa cancerformer, benskörhet och övervikt. För att uppnå hälsofrämjande effekter av fysisk aktivitet rekommenderas minst 30 minuter sammanhängande fysisk aktivitet varje dag, med måttlig intensitet. För att lättare kunna bibehålla eller reducera kroppsvikten samt förbättra prestationsförmågan bör den dagliga fysiska aktiviteten vara 60 minuter per dag på måttligt ansträngande nivå. Regelbunden fysisk aktivitet har gynnsamma effekter på den fysiska och psykiska hälsan samt på livskvaliteten. Regelbunden fysisk aktivitet förebygger ohälsa och stärker immunförsvaret. Genom att fysisk aktivitet ökar energiförbrukningen underlättar det viktkontroll. Specifika former av fysisk aktivitet kan minska risken för fallolyckor, förbättra kondition och muskelstyrka, vilket i sin tur underlättar vardagslivet för människor, speciellt äldre. Regelbunden fysisk aktivitet minskar också risken för depression, oro och ängslan samt höjer humöret och ökar självkänslan. Fysisk aktivitet på fritiden I tabellen nedan redovisas hur stor andel som rört sig och ansträngt sig kroppsligt på fritiden under de senaste 12 månaderna. Måttlig motion på fritiden är vanligast både bland män och kvinnor. Kvinnorna ägnar sig i högre grad än män åt regelbunden motion och träning. Kvinnorna i Borås Väster och männen i Borås Norr är de som i högst utsträckning har stillasittande fritid. Männen i Bollebygd och Mark har i låg utsträckning stillasittande fritid. Bland de äldre kvinnorna finns den största andelen med stillasittande fritid. Figur 1: Hur mycket har du rört och ansträngt dig kroppsligt på fritiden under de senaste 12 månaderna? (procent) Stillasittande fritid 1 Bollebygd Borås Öster Borås Norr 15 14 14 14 9 12 15 17 20 12 Måttlig motion på fritiden 2 Måttlig, regelbunden motion på fritiden 3 Regelbunden motion och träning 4 43 48 45 48 48 54 49 48 40 47 24 23 22 22 25 17 20 23 20 24 19 15 19 15 19 16 16 13 20 17 Stillasittande fritid Måttlig motion på fritiden Måttlig, regelbunden motion på fritiden Regelbunden motion och träning 13 18 8 13 16 13 13 12 14 11 41 43 50 48 49 52 43 49 46 54 24 20 23 24 21 25 22 23 21 19 22 18 19 15 13 10 20 15 19 15 1 Du ägnar dig mest åt läsning, TV, bio eller annan stillasittande sysselsättning på fritiden. Du promenerar, cyklar eller rör dig på annat sätt mindre än 2 timmar i veckan. 2 Du promenerar, cyklar eller rör på dig på annat sätt minst 2 timmar i veckan oftast utan att svettas. I detta räknas också promenader eller cykling till och från arbetet, övriga promenader, ordinärt trädgårdsarbete, fiske, bordtennis, bowling. 3 Du motionerar regelbundet 1-2 gånger per vecka minst 30 minuter per dag med löpning, simning, tennis, badminton eller annan aktivitet som gör att du svettas. 4 Du ägnar dig åt t.ex. löpning, simning, tennis, badminton, motionsgymnastik eller liknande vid i genomsnitt minst tre tillfällen per vecka. Vardera tillfället varar minst 30 minuter per gång. 2
Figur 2: Andel (procent) med stillasittande fritid, fördelat på kön och ålder Män 12 17 13 14 13 14 15 16 Kvinnor 12 12 12 20 12 13 12 20 Måttligt ansträngande aktiviteter Ett annat sätt att mäta den fysiska aktivitet är att ställa frågan Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter som får dig att bli varm? I tabellen nedan redovisas svaren på denna fråga. Män ägnar mer tid åt denna typ av aktiviteter än kvinnor gör. Men bland de som inte alls ägnar sig åt måttligt ansträngande aktiviteter är fördelningen lika mellan män och kvinnor. Vi ser att samma mönster som i tabellen ovan återfinns även här, då männen i Bollebygd och Mark motionerar mest medan männen i Borås Norr och kvinnorna i Borås Väster motionerar minst. Det är de yngre männen som motionerar mest, följt av männen i den äldsta åldersgruppen. Figur 3: Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter som får dig att bli varm? (procent) Bollebygd Borås Öster Borås Norr 5 timmar per vecka eller mer 32 24 32 26 40 28 29 24 29 28 Mer än 3 timmar, men mindre än 5 24 28 26 27 25 23 25 28 28 25 timmar per vecka Mellan 1 till 3 timmar per vecka 28 33 27 31 24 35 29 33 27 29 Högst en timme per vecka 10 9 10 10 10 10 12 10 10 13 Inte alls 6 6 5 6 2 4 5 6 7 4 5 timmar per vecka eller mer 26 29 39 25 36 25 35 25 37 25 Mer än 3 timmar, men mindre än 5 31 24 23 31 24 30 21 33 24 27 timmar per vecka Mellan 1 till 3 timmar per vecka 28 29 25 32 24 29 30 30 26 35 Högst en timme per vecka 9 10 10 8 12 11 10 8 9 9 Inte alls 6 8 3 4 5 5 5 5 5 6 3
Figur 4: Andel (procent) som ägnar sig åt måttligt ansträngande aktiviteter som får en att bli varm, mer än 3 timmar per vecka Män 66 55 54 63 61 54 52 58 Kvinnor 56 51 54 52 55 51 53 48 Matvanor Matvanor har stor inverkan på hälsan. Kost som innehåller mycket frukt och grönsaker förknippas t ex med minskad risk för cancer, främst i mag- och tarmkanal och i lungorna. Antioxidanter som återfinns i frukt, grönsaker och rotfrukter minskar troligen risken för till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. En kost med hög fettsammansättning, främst mättade fettsyror (animaliskt fett) ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Andra hälsoproblem som påverkas av ohälsosamma matvanor är bland annat typ 2-diabetes, övervikt och karies. Livsmedelsverkets rekommendationer för intag av frukt och grönsaker är minst 500 gram om dagen. I tabellen nedan redovisas hur stor andel av befolkningen som äter lite frukt och grönsaker, vilket i detta fall innebär att man i genomsnitt äter frukt och grönsaker 1,3 gånger per dag eller mer sällan. Det är vanligare bland män än bland kvinnor att äta lite frukt och grönt. Störst andel som äter lite frukt och grönsaker hittar vi bland männen i Borås Öster och Tranemo. Lägst andel hittar vi bland kvinnorna i Tranemo och Ulricehamn. Bland kvinnor mellan 30 och 64 hittar den lägsta andelen som äter lite frukt och grönt. Figur 5: Andel (procent) som äter lite frukt och grönt Andel som äter lite frukt och grönt Andel som äter lite frukt och grönt Bollebygd Borås Öster Borås Norr 34 19 35 18 31 18 39 19 34 16 30 21 33 19 36 17 40 13 36 14 Figur 6: Andel (procent) som äter lite frukt och grönt, fördelat på kön och ålder Män 40 40 31 27 43 37 31 27 Kvinnor 29 15 13 19 27 19 14 18 4
Spelvanor Riskabla spelvanor har definierats utifrån tre enkätfrågor 5 som handlar om förhållningssättet till sitt spelande. Utifrån dessa tre frågor har sedan ett summaindex beräknats. En högre andel män än kvinnor har riskabla spelvanor. Vi hittar störst andel med riskabla spelvanor både i de yngsta och i den äldsta åldersgrupperna. Figur 7: Andel (procent) med riskabla spelvanor, uppdelat på kön och ålder Andel med riskabla spelvanor Bollebygd Borås Öster Borås Norr 7 3 5 2 6 2 5 4 6 3 Andel med riskabla spelvanor 5 1 4 1 4 3 6 4 6 3 Figur 8: Andel (procent) med riskabla spelvanor Män 7 4 5 6 8 7 5 6 Kvinnor 2 1 3 3 2 3 3 6 Hasch och Marijuana Cannabis i form av hasch eller marijuana är de vanligaste förekommande drogerna i Sverige. Det finns en rad negativa effekter av att använda cannabis. De vanligaste, och vetenskapligt belagda, negativa ruseffekterna av cannabis är ångest, olust, panikkänslor och förföljelsemani, speciellt bland nybörjaranvändare. Cannabismissbruk försämrar individens förmåga att utnyttja sin intellektuella kapacitet och förmågan att reflektera över sig själv, vilket bland annat medför att den psykiska mognaden hos ungdomar och den nödvändiga frigörelsen under tonåren går långsammare. Denna störning anses långt farligare än risken för kroppsliga komplikationer 6. Tabellen nedan visar att de flesta aldrig använt hasch eller marijuana, och kvinnor har provat i lägre utsträckning än män. Det finns ett samband mellan ålder och drogbruk. En större andel kvinnor än män aldrig har använt hasch eller marijuana. Det är dock möjligt att en större andel i de äldre åldersgrupperna använt dessa droger, men att det ligger så långt bak i tiden att man glömt detta. 5 Frågorna 49 a-c som lyder: Hur många gånger har du under de senaste 12 månaderna... a) försökt minska ditt spelande? b) Känt dig rastlös och irriterad om du inte kunnat spela? C) ljugit om hur mycket du spelat? 6 Källa: Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning (CAN) 5
Figur 9: Har du någon gång använt hasch eller marijuana? (procent) Nej Bollebygd Borås Öster Borås Norr 88 93 91 96 92 95 91 96 91 93 Ja, för mer än ett år sedan Ja, det senaste året 10 7 7 4 7 4 8 4 8 6 3 1 1 0 0 1 1 0 1 1 Nej Ja, för mer än ett år sedan Ja, det senaste året 91 97 89 96 95 98 94 96 94 95 6 4 9 3 4 2 6 4 5 4 3 0 2 1 1 0 0 0 1 1 Figur 10: Andel (procent) som använt hasch eller marijuana Män 15 14 5 0 23 17 8 0 Kvinnor 10 7 2 0 6 11 4 0 6
Några fakta om består av de sex kommunerna Borås, Bollebygd, Mark, Ulricehamn, Svenljunga och Tranemo. I detta faktablad redovisas Borås som tre delar. Borås Norr består av stadsdelarna Sjöbo, centrum och Fristad. Borås Väst består av stadsdelarna Norrby, Göta, Sandhult och Viskafors. Borås Öst består av stadsdelarna Brämhult, Trandared och Dalsjöfors. Hälsan i befolkningen beror delvis på åldersstrukturen i området. Medelåldern i ett område ger en delförklaring till hälsoläget i befolkningen. I tabellen nedan redovisas folkmängd och medelåldern i de aktuella kommunerna. Diagrammen nedan visar befolkningens åldersstruktur i och. Figur 11: folkmängd och medelålder i s kommuner/kommundelar Kommun Folkmängd 7 Medelålder 8 Borås 99 325 41,0 Borås Norra 32 319 - Borås Östra 31 972 - Borås Väster 34 836 - Bollebygd 8 086 40,1 Mark 33 494 41,7 Ulricehamn 22 381 42,4 Svenljunga 10 430 42,8 Tranemo 11 804 42,4 1 528 455 40,6 Figur 12: Åldersstruktur i Figur 13: Åldersstruktur i 7 31 december 2005. Källa SCB 8 31 december 2005. Källa SCB 7