Hälsa på lika villkor?

Transkript

1 Hälsa på lika villkor? Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 29

2 Layout och produktion: Etyd AB Tryck: Växjö Offset 2 Folkhälsorapport 29 Landstinget Kronoberg Juni 21 Foto: Robert Östring

3 Hälsa på lika villkor? Resultaten av folkhälsoenkät i Kronobergs län om hälsa och levnadsvanor 29 En beskrivande rapport Författare: Ingrid Edvardsson Tobias Andersson Folkhälsoavdelningen, Landstinget Kronoberg Rapporten har tagits fram i samarbete med Bertil Marklund, Amir Baigi, Katarina Haraldsson, Håkan Bergh, Eva-Carin Lindgren, Mayvor Ström, FoUU-enheten Landstinget Halland 21 Landstinget Kronoberg Landstinget Kronoberg Folkhälsorapport 29 3

4 4 Folkhälsorapport 29 Landstinget Kronoberg

5 Innehåll Förord 7 Undersökningens bakgrund och upplägg 8 Hälsa och ohälsa 1 Självskattad hälsa 13 Sjukdomar 14 Värk 15 Övervikt och fetma 16 Vårdutnyttjande 18 Tandhälsa 18 Psykisk hälsa ohälsa 2 Välbefinnande 22 Sömnsvårigheter 23 Ångest, oro och ängslan 24 Självmord 25 Stress 26 Hälsa och levnadsvanor 28 Levnadsvanor 28 Matvanor 28 Fysisk aktivitet 3 Tobak 32 Alkohol 36 Hasch och marijuana 38 Spelvanor 39 Arbete och sysselsättning 41 Trygghet 41 Sociala relationer 43 Diskussion och sammanfattning 45 Referenser 48 Bilagor 5 Tabeller 5 Enkäten 65 Landstinget Kronoberg Folkhälsorapport 29 5

6 6 Folkhälsorapport 29 Landstinget Kronoberg

7 Förord Att främja hälsa och förebygga sjukdom är viktiga uppgifter för hälso- och sjukvården. Landstinget Kronoberg har därför för andra gången genomfört enkätundersökningen Hälsa på lika villkor?. Undersökningen är en del av landstingets och kommunernas folkhälsoarbete för att kartlägga befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. På detta sätt ges kunskap om hur hela befolkningen mår och inte bara om de personer som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården. Undersökningen ger också insikt i hur människor uppfattar sina levnadsvanor och livsvillkor och blir på så sätt ett viktigt hjälpmedel för att kunna genomföra förebyggande insatser där de behövs bäst. I din hand håller du den andra rapporten som beskriver kronobergarnas övergripande hälsoläge. Sedan den första undersökningen genomfördes 24 har en rad hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser gjorts både inom landstinget och kommunerna i länet. Hälsoläget i Kronobergs län är överlag mycket gott men livsvillkoren och därmed hälsan ser olika ut för olika människor vilket också betyder att ytterligare insatser och samarbete behövs på olika nivåer i samhället. Det är många faktorer som samverkar till en god hälsa. En del är påverkbara genom t.ex. politiska beslut medan andra handlar om individens egna val. Vår förhoppning är att rapporten ska leda till en fördjupad diskussion och analys vilka kan utgöra underlag för såväl det strategiska som det praktiska folkhälsoarbetet och på så sätt bidra till att utveckla folkhälsoinsatserna i Kronobergs län. Börje Lindqvist Landstingsdirektör Landstinget Kronoberg Eva Pettersson Lindberg Folkhälsochef Landstinget Kronoberg Landstinget Kronoberg Folkhälsorapport 29 7

8 Undersökningens bakgrund och upplägg Undersökningen Hälsa på lika villkor? är en nationell folkhälsoenkät som genomförs av Statens folkhälsoinstitut (FHI) i samarbete med landsting och regioner. Under våren 29 skickades en enkät ut till 2 slumpmässigt utvalda personer i åldersgruppen år i hela landet. Landstingen Östergötland, Jönköping, Halland, Gotland, Göteborgs stad, Jönköpings kommun och Kronoberg deltog i studien med extra urval av individer. För Landstinget Kronobergs vidkommande var tilläggsurvalet 13 5 enkäter, detta för att kunna besvara frågor som gäller befolkningen i länet och bryta ner resultaten på kommunnivå. Svarsfrekvensen för Kronobergs län uppgick till 55 procent, motsvarande för riket var 52 procent. Bortfallet bestod dels av helt obesvarade enkäter och dels av delvis obesvarade enkäter. Första gången undersökningen genomfördes var 24. Undersökningen har genomförts av Statistiska Centralbyrån (SCB) och förutom den information som samlats in via enkäterna har uppgifter hämtats från registret över totalbefolkningen, utbildningsregistret och inkomst- och taxeringsregistret. Frågeformulären har skickats ut till urvalspersonerna per post. Via informationsbrevet ombads de besvara frågorna och skicka tillbaka frågeblanketten till SCB. I samband med utskicket av frågeblanketterna och påminnelserna fick uppgiftslämnarna information om att enkäten även gick att besvara på webben. De fick inloggningsuppgifter i form av ett användarnamn och ett lösenord och kunde sedan logga in via SCB:s hemsida. Sekretess och utlämnande Medgivande och sekretessprövning av den genomförda undersökningen skedde i SCB:s regi i samarbete med FHI. Frågor i undersökningen FHI har utformat frågorna i frågeblanketten i samarbete med SCB. Frågeblanketten bestod av 77 numrerade frågor samt delfrågor, totalt 135 frågor. Frågorna handlade om fysisk och psykisk hälsa, läkemedelskonsumtion, vårdkontakter, tandhälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning, arbetsmiljö samt trygghet och sociala relationer. Den fullständiga enkäten finns som bilaga 2. 8 Folkhälsorapport 29 Landstinget Kronoberg

9 Databeredning Databeredningen genomfördes av enkätenheten vid SCB. Samtliga inkomna enkäter prickades av i enkätenhetens avregistreringssystem. Kontroller genomfördes under och efter registreringen. Då kontrollerades bland annat dubbelmarkeringar och att endast valida värden förekom i materialet. Svarsdatafilen kompletterades med registervariabler från registret för totalbefolkningen (RTB) samt med vikter för uppräkning till populationsnivå. Dataanalys Analys av materialet bygger på de färdigställda hälsoindex som strukturerats av FHI. Hälsoindexen har varit programmerade i det statistiska programmet SAS. Dessa index har därefter omprogrammerats i SPSS. Vissa frågor har slagits samman för att underlätta presentation av resultatet. Beskrivande statistik med frekvenstabeller har använts i den nuvarande rapporten. Siffrorna i tabellerna har avrundats till heltal. För att möjliggöra jämförelse med 24 års studier har data analyserats från 18 år. I rapportens sista del finns en tabellbilaga där svarsfördelningen på de olika frågorna redovisas i procenttal för olika åldersgrupper uppdelat på män och kvinnor (bilaga 1). Det är inte genomfört någon analys om statistisk säkerställd skillnad föreligger vid de jämförelser som presenteras i rapporten, exempelvis mellan riket och länet och mellan undersökningarna 24 och 29. Vi har inte kunnat göra jämförelse mellan de båda undersökningarna vid alla frågor från föregående undersökning då en del frågor är nytillkomna eller har analyserats annorlunda. Foto: Oscar Edvardsson Landstinget Kronoberg Folkhälsorapport 29 9

10 Hälsa och ohälsa Under sin livstid pendlar människan normalt mellan hälsa och ohälsa men inriktningen mot en god hälsa för alla är ett politiskt mål såväl nationellt som regionalt och lokalt. Att ha hälsan och må bra kommer för de flesta högt upp på listan över vad som är viktigt i livet. Att både vara fysiskt frisk och må bra är optimalt men bilden är mer komplex än så. En person kan vara nöjd med livet och må bra trots att han eller hon lever med långvarig eller livslång sjukdom, medan en person som är fullt fysiskt frisk kan må dåligt och finna tillvaron meningslös. Hur vi har det och hur vi tar det På individnivå kan ohälsa tyckas inträffa slumpartat medan det på befolkningsnivå är tydligt att det finns ett klart samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa ohälsa. Det är således viktigt hur vi har det i vardagen men också hur vi tar det. Om vi ser framtiden an med tillförsikt, meningsfullhet och tillit eller om vi präglas av uppgivenhet, misströstan och meningslöshet spelar roll för vår hälsa och vårt välbefinnande. Allt går inte att påverka, som till exempel arv, kön och ålder vi föds med olika förutsättningar och är mer eller mindre sårbara. Men om vår första tid i livet präglas av kärlek och trygghet, social gemenskap och delaktighet ökar våra förutsättningar för ett gott liv i framtiden. Levnadsvanorna har stor betydelse för hur vi mår och vilka eventuella sjukdomar som kan drabba oss. Således spelar det stor roll hur vår fysiska aktivitet, mat-, och sömnvanor ser ut, och dessutom hur våra eventuella tobaks-, alkohol-, drog- och spelvanor ser ut. En individs livsstil och levnadsvanor påverkas också av psykosociala omständigheter och av andra livsvillkor som boende, arbete, ekonomisk situation samt utbildningsnivå. Samhällsstrukturen och den yttre miljön är självfallet också av stor betydelse. I ett alltmer mångkulturellt samhälle är det också angeläget att påminna om betydelsen av olika kulturers tolkning och förhållningssätt till hälsa och sjukdom. 1 Folkhälsorapport 29 Landstinget Kronoberg

11 Foto: Oscar Edvardsson Medellivslängd som ett mått på hälsa Kronobergs län har en åldrad befolkning och ligger på andra plats i riket när det gäller medellivslängd. Medellivslängden har ökat genom åren och ökningen fortsätter. Detsamma gäller andra länder i världen. Vid den senaste jämförelsen låg Sverige på tionde plats över länder med högst medellivslängd för kvinnor (år 28 var den drygt 83 år) och på femte plats över länder med högst medellivslängd för män (år 28 var den drygt 79 år). Skillnaden i medellivslängd mellan könen har minskat sedan slutet av 197-talet, då den som högst var 6 år till dagens 4 år. Fyra års könsskillnad i medellivslängd är emellertid fortfarande mycket ur ett folkhälsoperspektiv. Redan år 198 uppnådde kvinnor den medellivslängd som män har idag (79 år). Tillsammans för hälsa Till stöd för det lokala, regionala och nationella folkhälsoarbetet finns en rad olika manifest, dokument, policydokument, mål och strategier. Ett av de dokument som präglat dagens folkhälsosatsningar mest är Ottawa Charter for Health Promotion, som betonar människan i sitt sammanhang och förespråkar hälsosamma livsmiljöer. Numera betonas även det globala perspektivet på folkhälsoarbetet. EU-kommissionen har också antagit en ny strategi för till stöd för folkhälsan i unionen Tillsammans för hälsa. Inriktningen på det nationella folkhälsoarbetet styrs av elva målområden grupperade utifrån hälsans bestämningsfaktorer, d.v.s. de faktorer i människors livsvillkor och vanor som har störst betydelse för hälsan. Hälsofrämjande syften, inslag och åtgärder byggda på vetenskaplig grund betonas i regeringspropositionen En förnyad folkhälsopolitik där barn och unga samt äldre lyfts fram som målgrupper som det är särkilt angeläget att nå. Det övergripande folkhälsopolitiska målet lyder dock Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Landstinget Kronoberg Folkhälsorapport 29 11

12 Folkhälsopolitikens målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 1. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Landstinget Kronoberg har valt att prioritera fem delområden som också utgör grunden i det folkhälsopolitiska programmet. Dessa delområden är: delaktighet och inflytande i samhället trygga och goda uppväxtvillkor ökad hälsa i arbetslivet en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård goda levnadsvanor För att nå detta är det viktigt att med samverka över gränserna såväl politiskt som över sektorsgränserna mellan kommun, landsting, privata aktörer, organisationer, föreningar med flera, samt med målgrupperna själva. Sambandet mellan samhälle, individ, tillväxt och hälsa är tydligt. Något som hade underlättat detta samarbete, och som ofta saknas i dagens folkhälsoarbete, är en gemensam teoretisk utgångspunkt för arbetet. Den stora utmaningen Hälsan idag är inte jämnt fördelad mellan olika befolkningsgrupper varken globalt, nationellt eller lokalt. Insatser för en mer jämlik hälsa är den stora utmaningen i dagens och framtidens folkhälsoarbete. Insatserna bör vara såväl hälsofrämjande (utgår från kunskap om vad som främjar och bidrar till hälsa) som sjukdomsförebyggande (utgår från kunskap om vad som skapar ohälsa och sjukdom) när vi strävar i riktning mot en god hälsa på lika villkor för alla. 12 Folkhälsorapport 29 Landstinget Kronoberg

13 Självskattad hälsa Allmänt hälsotillstånd mäter vi med en fråga om självskattad allmän hälsa. Den frågan vilar på WHO:s klassiska definition som inkluderar fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i en mängd studier visat sig ha ett starkt samband med dödlighet och frågan har en central betydelse för att följa hälsoutvecklingen över tid. Resultat Vid jämförelse mellan de båda undersökningarna ser man en tendens till ökning av andelen som anger mycket god eller god självskattad hälsa för såväl män som kvinnor. Resultat Kronobergs län och riket Totalt sett upplevde de allra flesta att de hade en god eller mycket god hälsa, män (73 procent) något mer än kvinnor (68 procent). Den upplevda hälsan varierade mellan åldersgrupperna. I den yngsta åldersgruppen, angav 88 procent av männen och 82 procent av kvinnorna att de hade god självskattad hälsa. I den äldsta åldersgruppen, angav 59 procent av männen och 5 procent av kvinnorna en god hälsa. Det var inte några större skillnader mellan självskattad hälsa i Kronobergs län och riket. Mycket bra/bra självskattad hälsa 29 Kvinnor i länet Kvinnor i riket Kvinnor i län 8 8 Män 8 i länet 8 Kvinnor i rike år år år år år år år år år år år år år år år år Figur 1 och 2 Andelen män och kvinnor som angett att den självskattade hälsan är mycket bra eller bra i olika åldersgrupper i Kronobergs län och riket. Landstinget Kronoberg Folkhälsorapport 29 13

14 Sjukdomar Av folksjukdomarna har diabetes, högt blodtryck, astma och allergi tagits med i denna rapport. Diabetes Idag har ca 365 svenskar diabetes. Cirka 85 till 9 procent av dessa har typ 2-diabetes. Det finns ett starkt samband mellan typ 2-diabetes och bukfetma, och många får högt blodtryck och höga blodfetter parallellt med att sockerregleringen försämras. Dessa förändringar leder till åderförkalkning och det är framförallt följderna av åderförkalkningen som leder till allvarliga komplikationer längre fram i livet, såsom hjärtinfarkt och stroke. Den förebyggande vården syftar till att hitta dem som har förstadium till typ 2-diabetes. Dessa personer kan få stora hälsovinster genom livsstilsförändringar i form av ökad fysisk aktivitet, viktnedgång, ändrad kost och rökstopp. Högt blodtryck Högt blodtryck är i sig ingen sjukdom. Ett lätt förhöjt blodtryck ger i allmänhet inga symtom men är däremot en behandlingsbar riskfaktor för framtida hjärt- och kärlsjuklighet. Läkemedelsbehandling av högt blodtryck verkar specifikt mot denna riskfaktor, medan livsstilsförändringar såsom ökad fysisk aktivitet och viktnedgång har flera positiva hälsovinster, utöver blodtryckssänkningen. Högt blodtryck är vanligare i högre åldersgrupper. Många är inte medvetna om att de har denna riskfaktor för hjärt-kärlsjuklighet eftersom de inte har några symtom. Detta är anledningen till att man får en underskattning av förekomsten av högt blodtryck i enkätundersökningar som denna. Allergi och astma Astma och allergi är olika sjukdomar, men allergi är en vanlig orsak till astma. Allergi kännetecknas av symtom från luftvägarna, mag-tarmkanalen eller huden vid kontakt med ämnen som människor i allmänhet tål utan större obehag. Allergi och astma ökade kraftigt under den andra halvan av 19-talet, men det finns idag tecken på att denna ökning har avstannat, såväl i Sverige som internationellt. Tabell 1 Andel av befolkningen som uppger sig ha diabetes, högt blodtryck, allergi och/eller astma Kronobergs län % Riket Män Kvinnor Män Kvinnor Diabetes Högt blodtryck Allergi Astma Folkhälsorapport 29 Landstinget Kronoberg

15 Värk Värk är en naturlig del av livet och de allra flesta drabbas någon gång i livet av besvär från nacke, skuldror eller rygg. De allra flesta tillfrisknar dock men ibland utvecklas en långvarig smärtproblematik. Man räknar med att mellan en tredjedel och hälften av den vuxna befolkningen i Sverige har värk som varat mer än tre månader och därmed betraktas som långvarig. Ofta kommer smärta, eller upplevs komma, från rörelseapparaten. Vanligast är smärtor i ländryggen. Att drabbas av långvarig värk är ett betydande ohälsoproblem både för individen, sjukvården och samhället. Det är en vanlig orsak till kontakt med sjukvården och en av de vanligaste orsakerna till långvariga sjukskrivningar och förtidspension. Dessutom kan det personliga lidandet vara stort. Studier visar bland annat att personer med långvarig icke elakartad smärta, har en betydande sänkning av sin livskvalitet. Resultat Kronobergs län och riket I enkäten fanns tre frågor om värk i rörelseapparaten, det vill säga värk från skuldror, axlar, nacke, händer, armbågar, ben, knän, ryggar och höfter. Andelen som uppgett att de har haft lätta och svåra besvär av värk har lagts samman och redovisas gemensamt i diagrammet nedan. Att ha besvär av värk är vanligt i befolkningen. Kvinnor hade generellt mer besvär av värk än män, 75 respektive 66 procent. Män i den yngsta åldersgruppen hade mindre värk i Kronobergs län än män i riket, medan män 3 44 år upplever att de hade något mer värk än män i riket. Värk 29 Kvinnor i länet Kvinnor i riket Kvinnor i rik 8 8 Män 8 i riket 8 Kvinnor i län år år år år år år år år år år år år år år år år Figur 3 och 4 Andelen män och kvinnor som angett att de har värk från rörelseapparaten i olika åldersgrupper i Kronobergs län och riket. Landstinget Kronoberg Folkhälsorapport 29 15

16 Övervikt och fetma Andelen överviktiga har fördubblats i Sverige de senaste 2 åren. Problem med övervikt finns i alla åldrar och alla samhällsskikt. Övervikt och fetma är betydande riskfaktorer för att utveckla hjärt-kärlsjukdom, diabetes, ledsjukdom och många vanliga cancerformer. Troliga orsaker till den ökande övervikten är för god tillgång till energität mat som går snabbt att äta samt för lite fysisk aktivitet i det dagliga livet. Om man ska få i sig alla näringsämnen kroppen behöver, utan att gå upp i vikt, finns det inte plats för särskilt mycket läsk, godis, bakverk, glass och snacks. I dag äter genomsnittssvensken ungefär dubbelt så mycket av dessa tomma kalorier som det egentligen finns plats för. Övervikt och fetma beräknas efter BMI (Body Mass Index) som anger förhållandet mellan längd och vikt. En svaghet i denna beräkning är att måttet inte skiljer mellan fett- och muskelmassa. BMI = vikt (kg) dividerat med längden (m) i kvadrat. WHO definierar kroppsvikt och olika grader av övervikt utifrån följande BMI: Undervikt < 18,4 Fetma, grad I 3 34,9 Normalvikt 18,5 24,9 Fetma, grad II 35 39,9 Övervikt 25-29,9 Fetma, grad III >4 Här redovisas BMI som beräknats från självrapporterad längd och vikt. Självrapporterad BMI underskattar dock sannolikt den verkliga BMI-enheten med ca en BMI-enhet (något mer för kvinnor än för män), vilket motsvarar ca tre procent på befolkningsnivå. Resultat Andelen överviktiga och feta har ökat i Sverige under lång tid. Men nu ser ökningen ut att ha planat ut. En tydlig skillnad fanns bland yngre kvinnor i åldern år där man såg en minskad andel överviktiga 29 jämfört med 24. När det gäller andelen feta (d.v.s. BMI > 3) sågs en ökning bland både män och kvinnor över 3 år. Resultat Kronobergs län och riket Andelen överviktiga var lägst i den yngsta åldersgruppen och störst i den äldsta åldersgruppen för båda könen. Män var mer överviktiga i samtliga åldersgrupper och i åldersgruppen år var det 51 procent av männen och 35 procent av kvinnorna som var överviktiga. Kronobergs län hade något fler överviktiga invånare än riket i övrigt. Fetma var i stort sett lika vanligt för båda könen, omkring 13 procent. Störst andel med fetma, 16 procent, fanns i åldersgruppen år för män samt för kvinnor år. 16 Folkhälsorapport 29 Landstinget Kronoberg

17 Det fanns ingen skillnad mellan Kronobergs län och riket när det gäller fetma och övervikt. Övervikt 29 Kvinnor i länet Kvinnor i riket Kvinnor i län 8 8 Män 8 i riket 8 Kvinnor i rike år år år år år år år år år år år år år år år år Figur 5 och 6 Andelen män och kvinnor med övervikt i olika åldersgrupper i Kronobergs län och riket. Fetma 29 Kvinnor i länet Kvinnor i riket Kvinnor i län Kvinnor i rik år år år år år år år år år år år år år år år år Figur 7 och 8 Andelen män och kvinnor med fetma i olika åldersgrupper i Kronobergs län och riket. Den som äter för mycket och för lite förstör så småningom sin kropp. Carl von Linné Landstinget Kronoberg Folkhälsorapport 29 17

18 Vårdutnyttjande Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Sjukligheten fördelar sig ojämnt i befolkningen utifrån en rad faktorer, bland annat kön, ålder, socioekonomisk tillhörighet och geografi. Vårdutnyttjande uppvisar också en variation, men inte nödvändigtvis så att den överensstämmer med sjukligheten utan påverkas av bl.a. ålder, kön, civilstånd, geografiska faktorer, socioekonomisk grupptillhörighet, inkomst, etnicitet, självskattad hälsa och sjuklighet/grad av besvär. Det finns studier som tyder på att ju längre bort akutmottagningen ligger, desto mindre benägen är man att söka vård. Resultat Kronobergs län och riket Hälften av kronobergarna hade haft kontakt med sjukvården under de senaste tre månaderna. Kvinnor hade besökt sjukvården i högre utsträckning än män, totalt 55 procent respektive 45 procent. Den äldsta åldersgruppen stod för merparten av besök där 64 procent, av båda könen, angav kontakt med sjukvården. Minst kontakt hade män som var år gamla där 36 procent angett kontakt sista tre månaderna. Motsvarande siffra för kvinnor var 5 procent. Befolkningen i Kronobergs län uppvisar i stort sett samma mönster som riket i stort. Den största skillnaden finns i åldersgruppen år där män i Kronoberg är något mer benägna att söka vård än män i samma åldersgrupp i riket. Det var 15 procent av männen och 17 procent av kvinnorna som uppgett att de ansett sig vara i behov av läkarvård men ändå avstått från att söka vård. Vanligast var det för kvinnor i åldersgruppen år där 24 procent angett att de fått avstå. De äldsta åldersgrupperna avstod i mindre utsträckning, procent. Anledningarna till att avstå från läkarbesök uppgavs främst vara för kvinnorna att de inte visste vart de skulle vända sig, därefter var anledningen ekonomiska skäl, vilket var vanligast främst bland de unga kvinnorna. För männen var den vanligaste orsaken att det var för långa väntetider, främst i åldersgruppen år, följt av att det var svårt att komma fram på telefon. Omkring hälften av de tillfrågade männen angav även att besvären hade gått över. Tandhälsa Tandhälsan blir allt bättre i befolkningen och framför allt bland de äldre. Fluortandkrämen anses vara den främsta orsaken till att karies minskat kraftigt sedan slutet av 196-talet. Fluor både förebygger uppkomsten av karies och leder till att små, initiala kariesangrepp hejdas. Socioekonomiskt svaga grupper, till exempel ensamstående föräldrar, långvarigt arbetslösa, personer med invandrarbakgrund och förtidspensionärer riskerar att få, eller har redan, en sämre tandhälsa. En orsak till försämrad tandhälsa i vissa grupper kan vara att de inte har råd med tandvård även om behov finns. En annan orsak till att man inte söker tandvård kan vara tandvårdsrädsla, något som är vanligare hos yngre än hos äldre. 18 Folkhälsorapport 29 Landstinget Kronoberg

19 Bland de äldre har tuggförmågan blivit allt bättre. De äldre har också mer estetiska krav på sina tänder än tidigare generationers äldre. Munhälsan påverkar allmäntillstånd, näringsintag, välbefinnande och livskvalitet och det är därför viktigt ur folkhälsosynpunkt med förebyggande tandvård. Resultat Tandhälsan är i stort sett oförändrad mellan 24 och 29. Resultat Kronobergs län och riket I samtliga åldrar upplevde de flesta att tandhälsan var god eller mycket god, 71 procent av männen och 75 procent av kvinnorna. Det var inte några större skillnader mellan den yngsta och den äldsta åldersgruppen. Det var i stort sett inga skillnader mellan länet och riket. Majoriteten hade varit hos tandläkare eller tandhygienist för mindre än ett år sedan, vanligast var det i den äldsta åldersgruppen där 76 procent angett att de besökt tandvården inom det senaste året. I den yngsta åldersgruppen, var det 64 procent av männen och 59 procent av kvinnorna som varit hos tandvården för mindre än ett år sedan. Att avstå från tandvård var vanligast i den yngre åldersgruppen, 21 procent av kvinnorna och 14 procent av männen, trots att de behövde. I den äldsta åldersgruppen var det nio procent av kvinnorna och 1 procent av männen som angett detta. Anledningarna till att kvinnor avstått från tandläkarbesök var främst tandläkarskräck, vilket var vanligast i de båda yngsta åldersgrupperna, därefter var anledningen ekonomiska skäl. Männen angav att orsaken var att besvären gick över eller att de inte hade tid. God tandhälsa 29 Kvinnor i länet Kvinnor i riket Kvinnor i län 8 8 Män 8 i riket 8 Kvinnor i rik år år år år år år år år år år år år år år år år Figur 9 och 1 Andelen män och kvinnor som angett att de har en mycket bra eller ganska bra tandhälsa i olika åldersgrupper i Kronobergs län och riket. Landstinget Kronoberg Folkhälsorapport 29 19

20 Psykisk hälsa ohälsa Att må psykiskt bra är, precis som att ha god hälsa, inte något statiskt tillstånd. Det påverkas i ett kontinuerligt växelspel mellan livets olika situationer och omgivningen. Att känna lust till, ha intresse för och vara nöjd med livet i stort är ingredienser för ett mentalt välbefinnande. Den första tiden i livet lägger grunden för individens framtida tillit både till sig själv och till sin omgivning och kommer att påverka hur man uppfattar och hanterar vardagen. Kärlek och trygghet från föräldrar och andra närstående ger positiva livserfarenheter och ökar individens förutsättningar att må bra i livet samtidigt som de skapar formerna för såväl de psykologiska, sociala och kulturella sammanhangen för barnet. Eftersom det finns olika definitioner av psykisk hälsa eller ohälsa är den svår att mäta i en befolkning. Men i dag räknas psykisk ohälsa som ett av de stora folkhälsoproblemen. I denna rapport studeras psykiska påfrestningar, stress, oro, ängslan och ångest samt sömnsvårigheter. Dessutom finns frågor om självmordsförsök. Vid studier av psykisk ohälsa över tid syns tydliga könsskillnader där kvinnor rapporterar mer besvär än män. Det framgår också att det framförallt är i de yngre åldersgrupperna som den psykiska ohälsan har ökat. De senaste tjugo åren visar till exempel en tredubbling av psykiska besvär som oro och nedstämdhet hos studerande tonårsflickor som är den grupp som står för den största ökningen. Anledningen till att det ser ut så här är komplex och inte alldeles enkel att förklara. Försämringen är i dessa studier till exempel inte kopplad till någon särskild social bakgrund och det är inte bara självrapporterade psykiska besvär som ökat under samma tidsperiod, utan även diagnostiska tillstånd som depressioner och självmordsförsök. Livsvillkoren för ungdomsgruppen i stort har förändrats i takt med såväl större samhälls- som kulturella förändringar och det är möjligt att förklaringen till det minskade välbefinnandet kan härledas hit. Exempel på detta är ett mer individualiserat samhälle och att det finns färre arbetstillfällen för unga. Mer forskning behövs dock för att få en fördjupad kunskap och förklaring på hur det hänger ihop. I enkäten har ett frågebatteri bestående av 12 frågor, GHQ12 (General Heath Questionnaire), använts för att undersöka individens allmänna psykiska välbefinnande. Detta mäter inte psykisk sjukdom i psykiatrisk bemärkelse utan subjektivt psykiskt välbefinnande och psykiska reaktioner på påfrestningar. Vi har här valt att redovisa dem som anger ett gott välbefinnande. 2 Folkhälsorapport 29 Landstinget Kronoberg

21 Hälsa värderas tyvärr inte förrän sjukdom knackar på dörren. Thomas Fuller Landstinget Kronoberg Folkhälsorapport Foto: Oscar Edvardsson

22 Välbefinnande Resultat När det gäller välbefinnande i kronobergsbefolkningen, ses en tendens till ökning jämfört med undersökningen för 5 år sedan. Välbefinnandet har ökat något bland män över 3 år i Kronoberg mellan de båda undersökningstillfällena. Bland kvinnor ses också en tendens till ökning men då hos kvinnor under 45 år. Resultat Kronobergs län och riket Både män och kvinnor i länet upplevde ett gott välbefinnande, totalt sett åtta av tio. Män angav i samtliga åldersgrupper ett bättre välbefinnande än kvinnor. I den yngsta åldersgruppen var könsskillnaden tydligast. Där angav 76 procent av kvinnorna och 84 procent av männen att de hade ett gott välbefinnande. I den äldsta åldersgruppen var inte skillnaden så stor, 89 respektive 92 procent. Generellt sett uppgav både män och kvinnor i Kronobergs län ett bättre välbefinnande än riket i övrigt. Välbefinnande 29 Kvinnor i länet Kvinnor i riket Kvinnor i län 8 8 Män 8 i länet 8 Kvinnor i rike år år år år år år år år år år år år år år år år Figur 11 och 12 Andelen män och kvinnor som angett att de har ett bra psykiskt välbefinnande (GHQ 12, cut-off 3) i olika åldersgrupper i Kronobergs län och riket. 22 Folkhälsorapport 29 Landstinget Kronoberg

23 Sömnsvårigheter Det är en hälsorisk att sova för lite. Samband finns mellan hur länge man sover och dödlighet samt risk för hjärtsjukdom och diabetes. Detta är en anledning till att spåra eventuella förändringar i olika befolkningsgruppers sovvanor. Vad som räknas som tillräckligt med sömn varierar mellan olika undersökningar men beräknas ligga mellan 6 8 timmar per natt. Sömnkvalitén spelar också roll, till exempel finns samband mellan den och stress samt den sociala situationen på jobbet. En god sömn anses vara en lång och obruten sovperiod och en dålig sömn bedöms vanligtvis innehålla minst fem uppvaknanden. Sömnen är viktig. Under sömnen sker både läkning och uppbyggnad av olika processer i kroppen, vilka är en förutsättning för en god hälsa och ett gott välbefinnande. Resultat Kronobergs län och riket Det var totalt 37 procent av kvinnorna och 27 procent av männen i Kronoberg som hade lätta eller svåra besvär med sömnen. Det var vanligast med sömnsvårigheter i den äldsta åldersgruppen år där drygt varannan kvinna och var tredje man uppgav dessa besvär. Det var något färre i Kronobergs län som hade sömnbesvär än i riket. Sömnsvårigheter 29 Kvinnor i länet Kvinnor i riket Kvinnor i län 8 8 Män 8 i riket 8 Kvinnor i rik år år år år år år år år år år år år år år år år Figur 13 och 14 Andelen män och kvinnor som angett att de har sömnsvårigheter i olika åldersgrupper i Kronobergs län och riket. Landstinget Kronoberg Folkhälsorapport 29 23

24 Ångest, oro och ängslan Människors upplevelse av sin psykiska ohälsa har fortlöpande ökat under de senaste femton åren. Psykisk ohälsa i form av upplevd ängslan, oro och ångest av subjektiva besvär som lätt kan förändras över tid på grund av mediepåverkan eller allmänna attitydförändringar. Det finns starka samband mellan psykisk ohälsa och levnadsvillkor och samhällsutveckling men även med fysisk sjukdom. De ökade psykiska problemen finns både bland dem som förvärvsarbetar och bland dem som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Frågan om ängslan, oro och ångest har delats in i lätta respektive svåra besvär. Här redovisas både lätta och svåra besvär. Resultat Kronobergs län och riket Kvinnor upplevde generellt mer besvär av ängslan, oro och ångest än män. Var fjärde man och drygt var tredje kvinna upplevde dessa besvär. Besvären var vanligast i den yngre åldersgruppen för båda könen. Männen i Kronbergs län rapporterade något mindre symtom än andra män i riket, medan det för kvinnorna inte sågs några större skillnader mellan länet och riket. Ångest, oro och ängslan 29 Kvinnor i länet Kvinnor i riket Kvinnor i län 8 8 Män 8 i riket 8 Kvinnor i rik år år år år år år år år år år år år år år år år Figur 15 och 16 Andelen män och kvinnor som angett att de har besvär med ängslan ångest och oro i olika åldersgrupper i Kronobergs län och riket. 24 Folkhälsorapport 29 Landstinget Kronoberg

25 Självmord I enkäten efterfrågades om man någon gång kommit i den situationen att man allvarligt övervägt att ta sitt liv samt om man någon gång försökt ta sitt liv. Det finns ett förväntat samband mellan dessa frågor och t.ex. självrapporterad hälsa och även ett starkt samband till frågorna om ängslan, oro och ångest samt GHQ 12. Resultat Kronobergs län och riket På frågan Har du någon gång kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv? angav 12 procent av kvinnorna och nio procent av männen att de befunnit sig i den situationen. Störst skillnad mellan könen var i den yngsta åldersgruppen där 2 procent av kvinnorna och 11 procent av männen angav detta. Nästan sju procent av de yngre kvinnorna och två procent av de yngre männen hade någon gång försökt att ta sitt liv. För den äldsta åldersgruppen var motsvarande siffror två procent av kvinnorna och en procent för männen. Andelen som någon gång funderat på att ta sitt liv var någon procentenhet lägre i länet jämfört med riket i samtliga åldersgrupper. Totalt sett uppgav drygt två procent av männen och knappt fyra procent av kvinnorna har någon gång försökt att ta sitt liv. För riket ligger motsvarande siffror på tre respektive fem procent. Övervägt självmord 29 Kvinnor i länet Kvinnor i riket Kvinnor i län Kvinnor i rik år år år år år år år år år år år år år år år år Figur 17 och 18 Andelen män och kvinnor som angett att de har allvarligt övervägt att ta sitt liv någon gång i olika åldersgrupper i Kronobergs län och riket. Landstinget Kronoberg Folkhälsorapport 29 25

26 Stress Att ibland vara stressad är en naturlig del av livet. Men stressen i samhället har också blivit ett folkhälsoproblem i takt med att fler och fler rapporterat stressrelaterad ohälsa, ofta med sjukskrivning som följd. Stress uppstår då det råder en obalans mellan en individs inre och yttre krav och dennes resurser att möta dem. Stress kan också handla om sambandet mellan krav och kontroll i arbetslivet. Större samhällsförändringar och förekomsten av stressymtom följs åt. Vid ett stresspåslag reagerar kroppen idag biologiskt på samma sätt som sedan urminnes tider. Problemet är dock att detta stresspåslag, som fyller en viktig överlevnadsfunktion vid verklig fara eller hot, fungerar på samma sätt vid psykiska och sociala påfrestningar. Då dessa ofta är kopplade till livsvillkor kan stressen bli långvarig. Återhämtning är avgörande för att inte bli sjuk eller drabbas av ohälsa på grund av stress. Människor är olika. Därför bör det också finnas en rad olika resurser att ta till för att bli mindre stressad och kunna stå emot stress. Återhämtning kan man få genom sömn, olika former av avslappning, massage, musik, socialt umgänge och socialt stöd. Det är dessutom viktigt med inflytande och medbestämmande i det dagliga livet. Foto: Filip Lendahls 26 Folkhälsorapport 29 Landstinget Kronoberg

27 Resultat Den självrapporterade stressnivån i såväl Kronoberg som riket var lägre 29 jämfört med 24, hos både män och kvinnor i alla åldrar utom intervallet år. Resultat Kronobergs län och riket Totalt uppgav 15 procent av kvinnorna och nästan 1 procent av männen i länet att de var ganska eller mycket stressade. Kvinnorna i alla åldersgrupper i Kronobergs län uppgav att de var mindre stressade jämfört med kvinnor i riket. Kvinnor uppgav att de överlag var mer stressade än män. Den grupp som rapporterade mest stress var kvinnor i den yngsta åldersgruppen, drygt 2 procent. Det var ingen skillnad i upplevd stress mellan männen i länet och männen i riket. Lägst stressnivå uppgavs av båda könen från den äldsta i åldersgruppen. Stress 29 Kvinnor i länet Kvinnor i riket Kvinnor i län Kvinnor i rik år år år år år år år år år år år år år år år år Figur 19 och 2 Andelen män och kvinnor som angett att de känt sig stressade i olika åldersgrupper i Kronobergs län och riket. Det är visserligen berömvärt att hjälpa de sjuka att bli friska men lika berömvärt att hjälpa de friska att behålla sin hälsa. Hippokrates 44 f Kr. Landstinget Kronoberg Folkhälsorapport 29 27

28 Hälsa och levnadsvanor Levnadsvanor Med begreppet levnadsvanor menas de vanor som har stor betydelse för vår hälsa, till exempel fysisk aktivitet, tobaks- och alkoholvanor samt matvanor. Att ha många ohälsosamma levnadsvanor medför en ökad risk för att utveckla ohälsa. Våra levnadsvanor har stor betydelse för folkhälsan i stort. Samspelet mellan levnadsvanor och en människas sociala situation har också stor betydelse för hälsan. Hälsorelaterade levnadsvanor har en långt större betydelse när det gäller att påverka den framtida sjukdomsbördan än behandlingsinsatser inom hälsooch sjukvården. Enligt WHO skulle omkring 8 procent av alla insjuknanden i hjärt-kärlsjukdomar samt diabetes typ 2 undvikas om man undanröjde kända riskfaktorer. Levnadsvanorna påverkar hälsotillståndet högt upp i åldrarna. Fysisk aktivitet minskar risken för fallskador och har även stor betydelse för att påverka depression och demenssymtom bland äldre. Socialstyrelsen arbetar med att utforma riktlinjer för effektiva metoder för förebyggande arbete när det gäller att påverka patienters levnadsvanor. Riktlinjer för levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet beräknas vara klara våren 211. Matvanor Mat och matvanor är ett av mänsklighetens viktigaste fundament vilket illustreras av talesättet äta bör man annars dör man. Maten är förutsättningen för vårt liv men den står också för mycket annat som till exempel: gemenskap, njutning, kultur och traditioner. Förutom att våra matvanor på lång sikt kan påverka risken att drabbas av folksjukdomar som fetma, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och vissa cancersjukdomar, så har de också betydelse för vår inlärnings- och reaktionsförmåga, koncentration och ork. Att maten är viktig för vårt välmående och hälsa uppmärksammas allt mer. Olika metoder för att nå viktnedgång och hälsa presenteras i media, till exempel Atkinsdiet, GI-metod, medelhavskost, Zone-diet, låg kolhydratkost med flera. Men viktminskningen vid de olika dieterna har visat sig vara 28 Folkhälsorapport 29 Landstinget Kronoberg

29 Foto: Oscar Edvardsson likvärdig vid intag av samma kalorimängd. Kunskapen om specialdieternas långsiktiga betydelse för hälsan är ännu oklar. Det pågår mycket forskning om vilken kost som är den bästa för allmänheten respektive för dem med olika sjukdomstillstånd. Med utgångspunkt från vetenskapliga resultat kommer de svenska kostråden att ses över av livsmedelsverket. Resultat Bland män upp till 44 år sågs en tendens till förbättring 29 jämfört med 24 när det gäller att ofta äta frukt och grönt. I övriga åldrar och bland kvinnor var läget oförändrat. Resultat Kronobergs län och riket Det var få som lever upp till svenska näringsrekommendationerna att äta 5 g per dag av frukt och grönsaker. Det var stor skillnad mellan könen där kvinnor äter oftare frukt och grönt än männen. Både män och kvinnor i Kronobergs län åt något oftare frukt och grönt än riket i övrigt, med undantag för kvinnor i åldersgruppen 3 44 år. Äter lite frukt och grönt 29 Kvinnor i länet Kvinnor i riket Kvinnor i rik 8 8 Män 8 i länet 8 Kvinnor i län år år år år år år år år år år år år år år år år Figur 21 och 22 Andelen män och kvinnor som angett att de sällan äter frukt och grönt i olika åldersgrupper i Kronobergs län och riket. Landstinget Kronoberg Folkhälsorapport 29 29

30 Fysisk aktivitet Fysisk inaktivitet och stillasittande är en stor medicinsk riskfaktor för sjuklighet och förtida död. Den bidrar både direkt och indirekt till den totala sjukdomsbördan och orsakar förutom mänskligt lidande betydande samhällsekonomiska kostnader. Hälsoeffekterna vid regelbunden fysisk aktivitet och motion är många, vilket är väl vetenskapligt underbyggt. Regelbunden fysisk aktivitet har exempelvis visat sig ha en främjande inverkan på välbefinnande och livskvalitet. Den har även visat sig ha en positiv effekt på en rad sjukdomar, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, osteoporos, typ 2-diabetes och minskar förekomsten av vissa cancerformer, bland annat bröst- och tjocktarmscancer. Vidare har motion visat sig förebygga och minska symtomen på depression, förebygga viktökning samt framgångsrikt hjälpt till så att individer kan bevara en viktminskning. Den största riskreduktionen får man när man övergår från stillasittande livsstil till måttlig fysisk aktivitet. Även om motion är betydelsefull för hälsan kan den på en högintensiv nivå eller vid idrottsaktiviteter också innebära en viss risk. Individer som motionerar på en högintensiv motionsnivå eller inom idrotten kan skada sig, få obehag vid för hög puls eller tillfällig högre risk för plötslig hjärtdöd. Likaså är risken för ätstörningar högre bland idrottare främst kvinnor än bland genomsnittsbefolkningen. Rekommendationer Kunskapen om nyttan med fysisk aktivitet har lett till en utveckling av rekommendationer för ökad fysisk aktivitet. De senaste svenska rekommendationerna för fysisk aktivitet, som överensstämmer med de internationella, innebär att alla friska individer i åldern år bör vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 3 minuter på minst en måttligt intensiv nivå varje dag. Måttlig intensitet kan jämföras vid en rask promenad. För att få ytterligare hälsoeffekter måste den dagliga aktiviteten eller intensiteten utökas. Resultat För män i åldrarna år har den fysiska aktiviteten gått ner, från 7 till 66 procent mellan de båda undersökningarna. För kvinnor i samma åldersgrupp har den fysiska aktiviteten ökat från 54 till 58 procent. Däremot har den minskat i åldersgruppen 3 44 år från 61 till 53 procent. Resultat Kronobergs län och riket Att vara fysiskt aktiv, 3 minuter eller mer varje dag, var något vanligare bland män än kvinnor. Störst skillnad var det i den yngsta åldersgruppen där 66 procent av männen och 58 procent av kvinnorna var fysiskt aktiva. Både män och kvinnor var mer fysiskt aktiva i Kronobergs län än i riket. 3 Folkhälsorapport 29 Landstinget Kronoberg

31 Foto: Robert Östring Fysiskt aktiva 29 Kvinnor i länet Kvinnor i riket Kvinnor i rik 8 8 Män 8 i riket 8 Kvinnor i län år år år år år år år år år år år år år år år år Figur 23 och 24 Andelen män och kvinnor som angett att de är fysiskt aktiva 3 min eller mer per dag i olika åldersgrupper i Kronobergs län och riket. Stillasittande Totalt sett var män något mer stillasittande än kvinnor i Kronobergs län, men i den äldsta åldersgruppen var kvinnor mer stillasittande än män. I den yngsta åldersgruppen angav knappt tio procent av båda könen att de var stillasittande. I den äldsta åldersgruppen var det 16 procent av männen och 18 procent av kvinnorna som var stillsittande. Kvinnor i riket var mer stillasittande än kvinnor i länet. För männen var det ingen skillnad mellan länet och riket. Hälsan kan bevaras tämligen oförstörd till ålderns dagar om kroppen behåller samma vikt under alla fyra årstiderna. Carl von Linné Landstinget Kronoberg Folkhälsorapport 29 31

32 Foto: Filip Lendahls Tobak Rökningens effekt på hälsan är sedan länge känd och är den vanligaste orsaken i västvärlden till sjukdom och för tidig död. Tobaksbruket är den faktor som enskilt står för den största andelen av sjukdomsbördan i vårt land. Rökning orsakar ett 4-tal olika sjukdomar och varje år dör nästan 7 människor, varav cirka 5 dödsfall beror på passiv rökning. Hälften av alla rökare beräknas dö till följd av sin rökning och omkring hälften av dessa kommer att dö i förtid, det vill säga före 65 års ålder. Men tobaksrökning är också den största enskilda hälsorisken som går att förebygga. På 196-talet rökte omkring varannan man och var fjärde kvinna. Sedan början av 199-talet har rökning varit vanligare bland kvinnor än bland män. Under de sista 2 åren har trenden att sluta röka varit mycket stark och andelen rökare i Sverige är bland de lägsta i världen. Det är stor skillnad på andelen rökare inom olika socioekonomiska grupper, och rökning ses som en av de främsta orsakerna till en ojämlik hälsa. I dag finns störst andel rökare bland män och kvinnor i arbetaryrken och hos ekonomiskt utsatta. Andelen som ofrivilligt utsätts för passiv rökning har minskat kraftigt under de senaste årtiondena. Till största delen beror detta på den lagstiftning som trädde i kraft 1994 och 25 som bland annat innebär alltfler rökfria miljöer. Passiv rökning orsakar akuta besvär i näsa, ögon, hals och luftvägar framför allt hos allergiker och astmatiker, men även allvarligare hälsopåverkan som till exempel hjärtinfarkt och olika former av cancer. Snusets effekter på hälsan är mindre klarlagda än rökningens och kunskapsläget beträffande snusets effekter på hälsan är relativt svagt. Det är dock känt att snus tillför höga doser nikotin som ger en ökad belastning på hjärt-kärlsystemet och påverkar kroppens ämnesomsättning. Man vet även att snusning ökar risken för cancer i bukspottkörtel, matstrupe och magsäck och att snusare har en ökad risk att dö av hjärtinfarkt och stroke. Att snusa har blivit allt vanligare och det är fler män än kvinnor som snusar. 32 Folkhälsorapport 29 Landstinget Kronoberg

33 Rökning Resultat Färre kvinnor var dagligrökare 29 jämfört med 24. För män sågs en tydlig minskning i åldersgruppen 3 44 år. Andelen som rökte då och då hade ökat sedan 24 års undersökning, framför allt i den yngsta åldersgruppen. I undersökningen 29 uppgav drygt var fjärde person att de rökte då och då. Totalt sett angav vid förra undersökningen 12 procent av männen och 8 procent av kvinnorna att de rökte då och då. Däremot hade andelen som slutat röka ökat sedan förra undersökningen. Resultat Kronobergs län och riket Skillnaderna mellan män och kvinnors rökvanor har minskat. Det var fortfarande något fler kvinnor än män som var dagligrökare, 12 procent av männen och 14 procent av kvinnorna, vilket var detsamma som i riket. Den största gruppen rökare var kvinnor i åldersgruppen år, där 19 procent uppgav att de rökte dagligen. Lägst andel rökare hade kvinnor i äldsta åldersgruppen. Cirka 1 procent av männen rökte dagligen utom i åldersgruppen år, där 16 procent var dagligrökare. Att röka då och då var något mer vanligt bland män, 16 procent, jämfört med 13 procent av kvinnorna och det var vanligast i den yngsta åldersgruppen. Det var ungefär lika något fler män än kvinnor, som hade slutat röka, 19 respektive 16 procent. Dagligrökare 29 Kvinnor i länet Kvinnor i riket Kvinnor i län Kvinnor i rik år år år år år år år år år år år år år år år år Figur 25 och 26 Andelen män och kvinnor som angett att de röker dagligen i olika åldersgrupper i Kronobergs län och riket. Landstinget Kronoberg Folkhälsorapport 29 33

34 Snusning Resultat Snusningen hade minskat jämfört med 24 för män under 45 år. För kvinnor kunde man inte se någon förändring, utan snusningen låg på en generellt låg nivå. Det är fler män som uppgett att de slutat snusa vid den senaste undersökningen (tio procent) jämfört med den första (sju procent). Resultat Kronobergs län och riket Nästan 2 procent av männen och drygt 2 procent av kvinnorna angav att de snusade dagligen i Kronobergs län. Männen snusade något mer än i riket för övrigt medan kvinnorna snusade något mindre. Mest snusade män i åldersgruppen 3 44 år (23 procent) och kvinnor i åldersgruppen år (4 procent). Totalt var det tio procent av männen och en procent av kvinnorna som slutat snusa. Dagligsnusare 29 Kvinnor i länet Kvinnor i riket Kvinnor i rik Kvinnor i län år år år år år år år år år år år år år år år år Figur 27 och 28 Andelen män och kvinnor som angett att de snusar dagligen i olika åldersgrupper i Kronobergs län och riket. 34 Folkhälsorapport 29 Landstinget Kronoberg