Pernilla Ivehammar Thomas Sonesson. Lektionsuppgifter till kursen. Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler, 730G79

Pernilla Ivehammar Thomas Sonesson Lektionsuppgifter till kursen Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler, 730G79 HT 2011

Lektion 1 Uppgift 1:1 En kommun äger en simhall. Den rörliga kostnaden för ett simhallsbesök beräknas till 20:- per person och påverkas ej av antalet besökande. Sambandet mellan pris och efterfrågan på simhallsbesök framgår av funktionen Q d = 500 5P. a) Antag att kommunen tar ut en avgift som motsvarar marginalkostnaden. Bestäm storleken på konsumentöverskott och producentöverskott. b) Hur mycket förändras konsumentöverskott och producentöverskott om man bestämmer sig för att slopa avgiften och låta alla besöka simhallen gratis? Innebär den slopade avgiften en välfärdsvinst eller välfärdsförlust och hur stor är denna? Illustrera grafiskt och förklara! Uppgift 1:2 På Industridepartementet i ett land finns en särskild budget för stöd till privata industriella projekt. De medel som söks överstiger dock kraftigt de medel man på departementet har till sitt förfogande. Av den anledningen ger den ansvarige ministern direktiv till tjänstemännen att dels bara ge stöd till projekt som är samhällsekonomiskt lönsamma, dels att inom den gruppen prioritera de projekt som även är företagsekonomiskt lönsamma. Diskutera ministerns direktiv. Uppgift 1:3 Antag att den generaliserade transportkostnaden (GC) för att färdas med bil mellan A och B är 200:-. 100 000 resor görs varje år. Den negativa externa miljöeffekten av en bilfärd uppskattas till 50:-. Inga vägavgifter förekommer. Nu funderar man på en väginvestering som sänker bensin- och tidskostnaden med just 50:- per bilfärd, vilket om man fortfarande inte tar ut någon avgift antas öka antalet resor till 120 000 per år. Samtidigt förekommer dock föreslag om en vägavgift på 50:-, med den negativa miljöeffekten av en bilfärd som motivering. a) Beräkna den årliga nettointäktspost som i en samhällsekonomisk kalkyl över väginvesteringen skall ställas mot investeringskostnaden givet att ingen avgift tas ut. b) Beräkna den årliga nettointäktspost som i en samhällsekonomisk kalkyl över väginvesteringen skall ställas mot investeringskostnaden givet att man samtidigt tar ut en avgift på 50:-.

Uppgift 1:4 Ett företag funderar på att omedelbart lägga ned sin verksamhet i en kommun. Företaget är beläget i en liten glesbygdskommun med vissa arbetslöshetsproblem. Om ett år kommer dock ett nytt företag till kommunen. Detta företag kommer att överta de lokaler som det nuvarande företaget utnyttjar. Man menar därför att det vore lyckligt om företaget skulle kunna fortsätta sin produktion ytterligare ett år. Förhandlingar pågår mellan kommun och företag om ett ekonomiskt bidrag på 4 miljoner kr för att få en sådan lösning till stånd. Företagets egen kalkyl visar nämligen på en förlust på precis 4 miljoner kr, enligt nedan: Intäkter Kostnader Försäljningsintäkter 40 miljoner kr Löner 20 miljoner kr Lokal 6 miljoner kr Material, energi 18 miljoner kr Totala intäkter 40 miljoner kr Totala kostnader 44 miljoner kr Av lönekostnaden består hälften av kostnader för arbetskraft som hittar annan sysselsättning till likvärdig lön i kommunen, medan andra hälften omfattar arbetskraft som under året antas vara arbetslösa och erhålla en statligt finansierat arbetslöshetsersättning motsvarande 80% av lönen. (För enkelhets skull bortses från sociala avgifter, så kallat lönekostnadspålägg). Lokalen hyr företaget från kommunen. Den kommer att stå helt tom under året om företaget direkt lägger ned sin produktion. Inkomstskatten utgör 50% av lönen, hälften går till staten, hälften till kommunen. Även arbetslöshetsersättningen är beskattad enligt samma principer. Uppgiften består i att göra en samhällsekonomisk kalkyl över projektet: Företaget skall fortsätta sin produktion ett år till med hjälp av ett kommunalt stöd på 4 miljoner kr. Gör dels en realekonomisk kalkyl, dels en intressentkalkyl. Välj själv vilka olika intressenter som är aktuella. Se att båda kalkylerna ger samma totalresultat! Uppgift 1:5 Uppgiften behandlar värderingsproblem i en samhällsekonomisk kalkyl i några olika situationer. a) I ett projekt används i produktionen en vara som importeras till världsmarknadspriset 10:- per liter. Till vilket literpris skall varan belasta kostnadssidan i kalkylen under nedanstående två skilda förutsättningar? Motivera! (i) På varans importpris ligger en tull på 50%. Importen av varan är oreglerad. Förbrukningen av varan ger upphov till en negativ extern effekt inom landet på 3:- per liter. (ii) Varan är importkvoterad och får därför införas i begränsad mängd. På grund av denna begränsning är marknadspriset inom landet 15:- per liter. Förbrukningen av varan ger upphov till en negativ extern effekt inom landet på 3:- per liter.

b) Avgör hur industrilokalen skall behandlas i en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl för projektet. Projektet skall under ett år hyra en industrilokal av kommunen för 5 miljoner kr. I kontraktet ingår att kommunen skall stå för uppvärmning, underhåll och städning. Enligt kommunen ligger hyran klart under normal hyra. Man pekar bland annat på att företagen i en närbelägen kommun får betala 7 miljoner kr för att hyra en liknande lokal. Enligt kommunens egen kostnadskalkyl är kostnaden för övrigt ännu högre. Kalkylen visas nedan: Räntekostnader 1700 000:- Avskrivning 3000 000:- Uppvärmning 2000 000:- Underhåll och städning 1000 000:- 7700 000:- Om inte projektet hyr lokalen kommer kommunen under delar av året att hyra ut lokalen till ett företag som erbjudit 2,5 miljoner kr för att kunna utnyttja lokalen för olika tillfälliga utförsäljningar. Även i detta fall ingår att kommunen skall stå för uppvärmning, underhåll och städning, men p.g.a. att lokalen inte används hela året beräknas dessa kostnader endast vara 60 % av dem som nämns i kalkylen ovan. Vilken är den samhällsekonomiska kostnaden för att projektet utnyttjar lokalen under året? Motivera svaret. Uppgift 1:6 Ett projekt innebär att man får en ökad efterfrågan och förbrukning av en vara i ett land. Hur skall detta värderas på kostnadssidan i kalkylen vid de förhållanden som anges nedan? Varan produceras inom landet till en kostnad av 1000:- per ton, men säljs till priset 1750:- p.g.a. att varan är beskattad på två olika sätt. Med en punktskatt på 400:- per ton. Skatten motiveras dels av statsfinansiella skäl men också av miljöskäl. Den negativa externa effekten vid produktionen av varan uppgår dock bara till 300:- per ton. Med moms, som beräknad som ett pålägg (på summan av produktionskostnad och punktskatt) uppgår till 25%. Den genomsnittliga beskattningen på varor i landet är dock endast 20%. Utgå ifrån att specialproduktion råder och att man inte skall ta hänsyn till MCPF (marginal cost of public funds). Efterfrågeökningen på varan är så liten att priset inte påverkas.

Uppgift 1:7 I en stad finns två parker som gratis ställs till allmänhetens förfogande. En undersökning visar efterfrågan som en funktion av priset för var och en av parkerna. Det framgår då att båda parkerna har exakt samma efterfrågefunktion, enligt figur 1 nedan. Avgift per besök Figur 1 D parka = D parkb Antal parkbesök per år Man har också undersökt vad som händer om man lägger ned en av parkerna, d.v.s. hur detta påverkar efterfrågan på besök av den återstående parken. Det visar sig då att det inte spelar någon roll vilken av parkerna som läggs ned, efterfrågan på den återstående ökar lika mycket. Fguren nedan visar efterfrågan på den återstående parken och för jämförelsens skull också efterfrågan från figur 1. Avgift per besök Figur 2 D återstående park D parka = D parkb Antal parkbesök per år a) Antag att man fundera på att lägga ned en av parkerna, vilket innebär att man årligen sparar X miljoner kr. Men för att avgöra om detta är samhällsekonomiskt lönsamt måste man jämföra X med den samhällsekonomiska kostnad det innebär att en park läggs ned. Utnyttja figurerna ovan för att förklara hur man skall beräkna denna samhällsekonomiska kostnad. b) Antag att man istället funderar på att lägga ned båda parkerna och sparar 2X miljoner kr. Utnyttja figurerna för att beräkna den samhällsekonomiska kostnaden för detta. Ledning: Det kan ibland vara lättare att tänka i andra riktningen. Vad är värdet av en park om utgångsläget är att ingen park finns? Vad är värdet av en ytterligare park om det redan finns en park?

Uppgift 1:8 Ett projekt innebär en ursprunglig investeringskostnad på 100 miljoner kr, samt årliga överskott på 13,6 miljoner kr i 10 år. Besvara följande frågor: a) Hur stor är internräntan (ungefär)? b) Gör om investeringskostnaden till en årlig annuitet om diskonteringsräntan är 4%. c) Gör om investeringskostnaden till en årlig annuitet om diskonteringsräntan är lika med internräntan från deluppgift a)? Till din hjälp har du diskonteringstabellerna nedan. Nuvärdet av en krona som utfaller efter n år vid olika räntesatser år/ränta 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,08 0,09 0,10 1 0,9804 0,9709 0,9615 0,9524 0,9434 0,9346 0,9259 0,9174 0,9091 2 0,9612 0,9426 0,9246 0,9070 0,8900 0,8734 0,8573 0,8417 0,8264 3 0,9423 0,9151 0,8890 0,8638 0,8396 0,8163 0,7938 0,7722 0,7513 4 0,9238 0,8885 0,8548 0,8227 0,7921 0,7629 0,7350 0,7084 0,6830 5 0,9057 0,8626 0,8219 0,7835 0,7473 0,7130 0,6806 0,6499 0,6209 6 0,8880 0,8375 0,7903 0,7462 0,7050 0,6663 0,6302 0,5963 0,5645 7 0,8706 0,8131 0,7599 0,7107 0,6651 0,6227 0,5835 0,5470 0,5132 8 0,8535 0,7894 0,7307 0,6768 0,6274 0,5820 0,5403 0,5019 0,4665 9 0,8368 0,7664 0,7026 0,6446 0,5919 0,5439 0,5002 0,4604 0,4241 10 0,8203 0,7441 0,6756 0,6139 0,5584 0,5083 0,4632 0,4224 0,3855 Nuvärdet av en krona som utfaller i slutet av varje år i n år vid olika räntesatser år/ränta 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,08 0,09 0,10 1 0,980 0,971 0,962 0,952 0,943 0,935 0,926 0,917 0,909 2 1,942 1,913 1,886 1,859 1,833 1,808 1,783 1,759 1,736 3 2,884 2,829 2,775 2,723 2,673 2,624 2,577 2,531 2,487 4 3,808 3,717 3,630 3,546 3,465 3,387 3,312 3,240 3,170 5 4,713 4,580 4,452 4,329 4,212 4,100 3,993 3,890 3,791 6 5,601 5,417 5,242 5,076 4,917 4,767 4,623 4,486 4,355 7 6,472 6,230 6,002 5,786 5,582 5,389 5,206 5,033 4,868 8 7,325 7,020 6,733 6,463 6,210 5,971 5,747 5,535 5,335 9 8,162 7,786 7,435 7,108 6,802 6,515 6,247 5,995 5,759 10 8,983 8,530 8,111 7,722 7,360 7,024 6,710 6,418 6,145

Lektion 2 Uppgift 2:1 I en kommun har man besvärats av ett stort antal skolbränder som man misstänker i stor utsträckning är anlagda av eleverna själva. Man startar därför ett projekt, som innebär att polis, brandmän och f.d. elever går runt i skolorna och informerar om hur tokigt det är att bränna ned den egna skolan. Samtidigt engageras de f.d. eleverna till att nattetid gå runt i kommunen och övervaka skolorna. Projektet pågår i ett halvt år och nu är det dags att utvärdera detta genom en samhällsekonomisk kalkyl. Gör därför dels en realekonomisk kalkyl, dels en intressentkalkyl med hjälp av uppgifterna nedan. Observera att det kan finnas poster som det inte finns information om nedan och som kanske också är svåra att uppskatta. Det ni anser skall vara med i kalkylerna kan ni då sätta till X kronor, Y kronor o.s.v. Jämfört med förra året motsvarande period har de materiella skadorna för bränder minskat med 1,5 miljoner kr. Försäkringsbolagens ersättningar till kommunen har jämfört med förra året minskat med 1,2 miljoner kr. De f.d. eleverna har totalt fått löner på 800 000:-. De har dock samtidigt gått miste om arbetslöshetsersättning på 500 000:-. Samtliga f.d. elever har nämligen varit arbetslösa och deras arbetslöshetsersättning har därför korrigerats under den tid de varit engagerade i projektet. Kommunen har ansökt och också erhållit ett stöd från Svenska Brandförsvarsföreningen på 400 000:- för att genomföra projektet. Inga nya anställningar av poliser och brandmän har behövt göras. De har omdirigerats från andra arbetsuppgifter och för brandmännens del har del faktiskt gått jämnt upp. De har ju haft färre bränder att rycka ut till. Såväl poliser som brandmän är anställda av kommunen Arbetslöshetsersättningen finansieras helt och hållet av staten Inkomstskatten består av 30 % i kommunal skatt och gäller även för arbetslöshetsersättningen. Någon statlig skatt är inte aktuell för så låga inkomster som det rör sig om för de f.d. eleverna. Uppgift 2:2 En väg som befinner sig i uselt skick beräknas ersättas av en ny väg med annan sträckning om 10 år. Men det gäller att hålla vägen farbar under dessa 10 år. En utredning har gjort samhällsekonomiska kalkyler för två alternativ. Alternativ A: Gör en rejäl satsning direkt, med bland annat helt ny vägbeläggning. Därmed blir den framtida årliga kostnaden för underhåll måttlig, samtidigt som trafiksäkerheten höjs något jämfört med nuläget. Alternativ B: Gör endast det absolut nödvändigaste idag och lappa och laga akut när behoven uppstår. Den framtida årliga kostnaden blir då högre och trafiksäkerheten något lägre.

Vid den diskonteringsränta på 4% som använts i kalkylerna så visar det sig att båda alternativen ger samma positiva nettonuvärde. Uppgiften består i att avgöra vilket av de två alternativen som kommer att framstå som bäst vid en diskonteringsränta som är högre, respektive lägre än 4%. Motivera! Uppgift 2:3 Badstranden i en kommun är privatägd och drivs av ett företag som tar ut priset 30:- per besök. Badstranden har 50 000 besökare per år. Företaget gör en årlig vinst på 500 000:-. Kommunen hoppas dock att kunna ta över verksamheten och erbjuds av företaget att få köpa badstranden för 5 miljoner kr. Om man tar över badstranden kommer man inte att ta betalt för badstrandsbesök. Antalet besök beräknas därför komma att öka till 150 000 per år. På grund av det ökade antalet besökare måste man samtidigt investera i utökad kapacitet för bilparkeringen. Kostnaderna för detta beräknas till 2 miljoner kr. Övriga kostnader för kommunen består av årliga driftskostnader på 2,25 miljoner kr. a) Gör en samhällsekonomisk kalkyl för en tidsperiod av 20 år och med en diskonteringsränta på 3% för att avgöra den samhällsekonomiska lönsamheten av projektet. b) Antag att man i kalkylen dessutom skulle ta hänsyn till MCPF, d.v.s. marginal costs of public funds, på 20%, (MCPF =1,2). Gör beräkningar som visar hur detta skulle påverka resultatet. Uppgift 2:4 I ett land kan man antingen transportera sitt gods på väg eller järnväg. Transporter på väg förorsakar negativa miljöeffekter, till skillnad från transporterna med järnväg. För närvarande tas ingen avgift ut för miljöeffekterna. För transporterna med järnväg betalas avgifter som ungefär motsvarar dubbla marginalkostnaden, vilket krävs för att få full kostnadstäckning. Antag att man för vägtransporterna inför en kilometerskatt som motsvarar de negativa miljöeffekterna. Förklara noga skriftligt samt med lämpliga figurer hur man skall gå tillväga för att utvärdera välfärdseffekterna av detta beslut. För att förenkla kan ni anta att järnvägstransporternas avgifter inte påverkas. Uppgift 2:5 För att ta sig från A till C färdas man först med bil från A till B. Den sista biten från B till C går över vatten och man får då utnyttja de bilfärjor som finns. Några vägavgifter existerar inte men däremot tar bilfärjorna betalt. Antag att man förbättrar vägen mellan A och B vilket resulterar i ett ökat antal bilresor. Eftersom flertalet av bilresenärerna vill fortsätta till C leder detta i sin tur till en ökad efterfrågan på bilfärjetjänster, vilket gör att bilfärjorna tar ut kraftigt högre priser, samtidigt som de ökar sina avgångar. Detta slår i sin tur tillbaka på bilåkandet mellan A och B.

Förklara hur man principiellt skall värdera intäktssidan av vägförbättringen mellan A och B i en samhällsekonomisk kalkyl givet ovanstående händelseförlopp. Har det någon betydelse om det finns en fungerande konkurrens på bilfärjemarknaden eller om bilfärjorna genom att ganska få företag är inblandade kan hålla priserna uppe? Uppgift 2:6 Denna uppgift består i att göra en samhällsekonomisk kalkyl av ett brobygge. Använd diskonteringsräntan 4% och antag att brons livslängd är 30 år. Över ett större vattendrag går idag en bilfärja. Avgiften för att färdas med färjan är satt till 50:-per bil och varje år görs 100 000 överfarter med bil. Genomsnittskostnaden för drift och underhåll per bilöverfart är 30:-. Avskrivningarna står för ytterligare 15.- per bilöverfart, medan 5:- per bilöverfart kan betraktas som ren vinst för det färjebolag som äger färjan. I kostnaderna för färjetrafiken ingår inte miljöeffekter. Dessa har dock av en extern konsult vid nuvarande trafikering beräknats uppgå till 750 000:- per år. Ett brobygge planeras som innebär att underlaget för färjetrafik helt försvinner. Färjebolaget kommer då att upphöra med sin verksamhet, men färjan kommer att kunna säljas till ett utländskt färjebolag, som har erbjudit att betala 8 miljoner för färjan i befintligt skick. Det låga priset motiveras med att färjans återstående livslängd endast är 10 år. En ny, motsvarande färja, kostar 40 miljoner kr. Om bron byggs beräknas antalet överfarter fördubblas, trots att avgiften för en brofärd skulle motsvara avgiften för bilfärjan, d.v.s. 50:- och trots att varje brofärd antas innebära en kostnad för den enskilde bilisten i form av drivmedel m.m. på 5:-. Förklaringen är att man vinner en hel del tid på broalternativet. Att färdas med bil tar endast 5 minuter, medan färjealternativet innebär en tidsåtgång på 20 minuter. I genomsnitt färdas två personer i varje bil och det genomsnittliga tidsvärdet kan uppskattas till 60:- per timme och person. Utöver dessa kostnader finns kostnader som den enskilde bilisten inte betalar (miljökostnader och vägslitage) på uppskattningsvis 10:- per bil. Investeringskostnaden för den nya bron är totalt 150 miljoner kr. En tredjedel är kostnader för arbetskraft, en tredjedel kostnader för vägmaskiner och en tredjedel kostnader för material. Av arbetskraftskostnaden utgör 10 miljoner kostnader för arbetskraft som alternativt hade varit arbetslösa. Genom att dessa sysselsätts med brobygge sparar staten in 8 miljoner i arbetslöshetsersättning. Av materialkostnaden utgör 10 miljoner inköp från utländska företag. För detta material har byggföretaget fått löfte av staten om att befrias från tull. Med normalt tullpålägg skulle priset ha varit 12 miljoner. Ytterligare 10 miljoner är inköp från en lokal producent av grus och sten. Producenten har inga konkurrenter inom området och kan därför ta ut ett pris som motsvarar dubbla produktionskostnaden. Eftersom kommunen äger den mark som går åt för brobygget har ingen kostnad för mark belastats projektet. Marknadspriset för den mark som går åt kan beräknas till 10 miljoner kr. Diskonteringstabeller finns bland annat längst bak i Mikroekonomisk analys

Lektion 3 Uppgift 3:1 Denna uppgift uppmärksammar begreppet marginal cost of public funds (MCPF). Antag att situationen på arbetsmarknaden ser ut enligt följande: En miljon människor har arbete med bruttolön 400:- per timme. Inkomstskatten är 200:-, vilket gör att nettolönen är 200:-. För att finansiera ytterligare offentliga investeringar krävs en skatteökning. Om skatten höjs till 202:- beräknas bruttolönen stiga till 401:-, medan nettolönen blir 199:- arbetsgivare och arbetstagare delar således på den ytterligare skattebördan. Känt är också att utbudselasticiteten (beräknad på nettolön) för arbetskraft är +0,4. Beräkna MCPF, d.v.s. det tillägg som bör göras för kostnader som finansieras offentligt i en samhällsekonomisk kalkyl. Ledning: beräkna först hur skatten påverkar sysselsättningen samt vilken ökning av skatteintäkterna som skatteökningen ger. Beräkna samtidigt hur mycket välfärdsförlusten ökar på arbetsmarknaden som en följd av inkomstskatteökningen. Nu finns underlag för att beräkna MCPF! Antag att såväl efterfrågan som utbudet på arbetskraft är linjära funktioner. Uppgift 3:2 En privat skogsägare planerar att bygga en skogsbilväg för att underlätta skogsbruket. Din uppgift är att göra en samhällsekonomisk kalkyl för denna väg. Gör en kalkyl med tidsperioden 20 år och diskonteringsräntan 4 % och en med tidsperioden 20 år och diskonteringsräntan 5 %. Den 7 kilometer långa vägen kostar totalt 4,5 miljoner kronor att anlägga. En del av vägen anläggs över en torvmosse, där en specialbyggd inhyrd maskin måste användas. Företaget som hyr ut maskinen inklusive förare är ett monopolföretag och de tar ut ett pris på 350 000 kronor där mc endast är 300 000 kronor. Monopolföretaget har gott om kapacitet och hinner göra alla arbeten som efterfrågas. De 350 000 kronorna är inkluderade i den totala anläggningskostnaden ovan. Torven som bryts kommer till användning och säljs för 900 000 kronor. En årlig grusning måste också göras av vägen till en kostnad på 11 000 kronor per år. Vägdragningen skulle delvis skära genom ett område med ett flertal fridlysta och värdefulla växter. Om detta område förstörs försvinner naturvärden som skattats till 550 000 kronor. Varje år under de närmsta 20 åren kommer skog till ett värde av 700 000 kronor att avverkas i området (årliga gallringar). Transportkostnaden för att frakta detta timmer till närmsta bilväg minskar i och med vägbyggnationen med 150 000 kronor varje år. Efter 20 år kommer en stor skogsavverkning att ske, där timmer värt 17 miljoner kronor kommer att avverkas. Transportkostnaden för att frakta detta timmer till närmsta bilväg minskar i och med vägbyggnationen med 6 miljoner kronor. Marknadsvärdet på den skogsfastighet som den nyanlagda vägen ligger inom räckhåll för ökar med 4,5 miljoner kronor när vägen anläggs.

Uppgift 3:3 Vid besök hos den kommunala simhallen i a-stad får besökaren betala 50 kr per besök. Antal besökare är 100 000 per år. Det visar sig dock att simhallen har kapacitet att ta emot betydligt fler besökare utan att det uppstår trängselproblem. Kommunen överväger därför att sänka avgiften till 40 kr per besök. Noggranna marknadsundersökningar visar att detta skulle öka antalet årliga besök till 130 000 besök. Antag att efterfrågekurvan kan approximeras som en rät linje. Driftskostnaden stiger med 1 200 000 kr per år om antalet besök ökar från 100 000 till 130 000. Antag att marginalkostnaden är konstant. a) Rita en figur med pris på y-axeln och kvantitet på x-axeln. Rita in efterfrågan samt marginalkostnad. b) Vad är värdet av prissänkningen för konsumenterna? c) Hur mycket förändras producentöverskottet av prissänkningen? d) Genomför en CBA av prissänkningen genom de två alternativa ansatserna realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl. Är det samhällsekonomiskt motiverat att sänka priset? Förändras slutsatsen om enbart en kommunfinansiell kalkyl ligger till grund för beslutet? Uppgift 3:4 Fritidsnämnden i a-stad vill nu ha en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl genomförd för ett projekt om preparerade skidspår vintertid. Den rörliga kostnaden för skidspåren är 30 kr per besök. Investeringskostnaden är 1 400 000 kr när spåren först anläggs samt 100 000 kr per år i fast kostnad. Tillgången till spår innebär att en del av invånarna som tidigare besökt den kommunala simhallen (se uppgift 3:3) istället kommer att åka skidor. Detta innebär att antalet besök i simhallen kommer att minska med 5000 besök per år vilket innebär minskade driftskostnader för simhallen på 200 000 kr. Simhallen ändrar inte sin prissättning (priset är fortfarande 40 kr per besök). En marknadsundersökning visar att om priset per besök i skidanläggningen är 30 kr kommer 20 000 besök per år att ske. Den totala betalningsviljan för att få tillgång till en skidanläggning med en avgift på 30 kr per besök är 400 000 kr per år. Till detta kommer vad skidbesökarna faktiskt får betala varje år, dvs. 30*20 000 = 600 000 kr. Om projektet genomförs avser kommunen att ta ut en samhällsekonomiskt optimal avgift. Antag att skidspåret kommer att finnas under 10 år. Bör projektet genomföras? Motivera!

Uppgift 3:5 Gör med hjälp av nedanstående information en samhällsekonomisk kalkyl för landet för att slutförvara avfall från kärnkraftverk. Antag tidshorisonten 40 år och använd diskonteringsräntan 5%. Visa beräkningar noggrant och motivera också varför/varför inte de olika posterna ska vara med respektive inte vara med i den samhällsekonomiska kalkylen. I en kommun där arbetslösheten är stor önskar man slutförvara avfall från kärnkraftsindustrin. Om detta skulle bli aktuellt kommer 20 i dagsläget arbetslösa att få arbete med en årlig lön på 300 000 kr, varav 75 000 kr utgör kommunalskatt och 75 000 kr utgör arbetsgivaravgift till staten. De går då miste om en a-kasseersättning från staten på 180 000 kr per år av vilket 60 000 kr betalas i kommunalskatt. Dessutom måste 5 specialister, som det råder brist på, anställas. Dessa specialister flyttar in från storstäder och erhåller en lön i kärnavfallsanläggningen 20% över den lön på 500 000 kr per år de hade i sina tidigare arbeten. Av de 500 000 kronorna utgör 125 000 kr kommunalskatt och 125 000 kr arbetsgivaravgift. Lön, arbetsgivaravgift och kommunalskatt på den nya lönen blir därmed 600 000 kr, 150 000 kr respektive 150 000 kr. Utöver betalning till arbetskraft, så betalas 7 miljoner kr årligen i driftskostnad för kärnavfallsanläggningen. Kommunen får årligen en ersättning för slutförvaringen från kärnkraftsindustrin på 24 miljoner kr, en kostnad som i dagsläget är inkluderad i kärnkraftselens pris. Alternativet till slutförvaring i det egna landet är att skeppa kärnavfallet utomlands till en kostnad av 30 miljoner kr per år plus moralisk kostnad. Staten betalar ett investeringsbidrag till kommunen på 25 miljoner kr. För att bygga slutförvaringsanläggningen krävs en initial investering på 100 miljoner kr. Av dessa 100 miljoner kr utgör 50 miljoner kr betalning till ett inhemskt bergborrningsföretag, som då de är ensamma i denna bransch tar ut ett pris som ligger 5 miljoner kr över deras faktiska kostnader. Med detta årslånga borrningsarbete kommer företaget att utnyttja nästa all sin lediga kapacitet, men det finns även utrymme för andra uppdrag. Vidare utgör 18 miljoner kr av de 100 miljoner kronorna lön till anläggningsarbetare från den aktuella kommunen, där hälften av arbetarna annars skulle vara arbetslösa, (med lön, arbetsgivaravgift, skatt, a-kassa och skatt på a-kassa som ovan, dvs. lön respektive förlorad a-kassa till motsvarande 30 årsarbetare.) De resterande 32 miljoner kronorna utgör betalning för material och maskiner, där maskinkostnaden är 15 miljoner kr och helt består av hyra till privata entreprenörer på en konkurrensutsatt marknad. Utöver den initiala investeringen och den årliga löne- och driftskostnaden, krävs ett större reinvesteringsbehov på 15 miljoner kronor vart tionde år. Den oro somliga kommuninvånare i slutförvaringskommunen hyser angående eventuellt radioaktivt läckage kan förmå vissa barnfamiljer att flytta. Hur det blir med det vet man dock inget om. Sannolikheten för en framtida skada är mycket liten. Uppgift 3:6 I utkanten av en svensk medelstor stad ligger en flygplats. Det buller som är förenat med start och landning stör boende i ett närliggande bostadsområde. Genom att en ny landningsbana tagits i bruk har kretsen av störda hushåll ökat väsentligt.

Resultaten från en studie av fastighetspriserna före och efter byggnationen av den nya landningsbanan redovisas i nedanstående tabell. Område a fungerar som jämförelseobjekt. Boende i detta område har inte påverkats av den nya landningsbanan och de var heller inte störda av buller i utgångsläget. Område b stördes inte heller i utgångsläget, men den nya landningsbanan har inneburit bullerstörningar i detta område. Boende i område c var bullerstörda redan före den nya landningsbanans tillkomst. Område Antal hus Genomsnittliga fastighetspriser innan landningsbanan byggdes Dagens genomsnittliga fastighetspriser A 10 000 975 000 990 000 B 8 000 975 000 900 000 C 4 000 930 000 900 000 Hur stor är den totala bullerkostnad som den nya landningsbanan har medfört? Uppgift 3:7 I en större kommun planerar man att bygga en inomhusanläggning för utförsåkning. Investeringskostnaden för detta beräknas till 400 miljoner kr. Driftskostnaderna skattas till 40 miljoner kr per år. Av driftskostnaderna är lönekostnaderna hälften. 25 i dagsläget arbetslösa kommer att få arbete med en årlig lön på 400 000 kr. De går då miste om en a-kasseersättning från staten på 200 000 kr per år av vilken 67 000 kr betalas i kommunalskatt. Dessutom måste 20 specialutbildade personer anställas. Dessa specialister flyttar från andra kommuner och får samma lön som i sitt tidigare arbete. Av lönekostnaderna utgör en fjärdedel kommunalskatt och en fjärdedel arbetsgivaravgift. Anläggningen kommer att nyttjas av boende i kommunen, men även till viss del av övriga i landet. För att få en uppfattning om kommuninvånarnas värdering av anläggningen har en stor enkätundersökning genomförts. Samtliga hushåll inom kommunen har tillfrågats hur hög höjning av kommunalskatten de är villiga att betala för att få tillgång till anläggningen. Av broschyren framgick att kommuninvånarna kan köpa ett mycket förmånligt årskort som ger fri tillgång till anläggningen avgiftsfritt. Resultatet av undersökningen visar att kommuninvånarna är villiga att totalt betala en högre skatt på 600 miljoner kr omräknat till nuvärde. Årskortsförsäljningen skulle ge kommunen intäkter motsvarande 1 miljon kronor per år. Dessutom har en undersökning genomförts bland invånare i övriga landet. Deras totala betalningsvilja för fritt utnyttjande av anläggningen uppgår till 600 miljoner kr omräknat till nuvärde. Eftersom kommunen kommer att ta ut en avgift motsvarande marginalkostnaden om anläggningen byggs kommer det totala konsumentöverskottet för dessa att uppgå till 400 miljoner kr omräknat till nuvärde. Intäkterna som kommunen får in från avgifter från dessa uppgår till 10 miljoner kr per år. Reskostnaderna för dessa nyttjare kommer att vara totalt 2 miljoner kr per år. Genomför en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl med hjälp av detta underlag. Använd en diskonteringsränta på 5 % och tidsperioden 40 år. Är det samhällsekonomiskt motiverat att bygga anläggningen?

Lektion 4 Uppgift 4:1 Denna uppgift handlar om några av de revealed preferences-metoder som finns. a) Hur skulle du gå tillväga om du ville få ett mått på värdet av offentlig produktion av höftledsoperationer med marknadsanalogimetoden. Vad finns för problem med detta? b) Antag att trafikverket använder ett nytt bättre ytbeläggningsmaterial på en motorväg. Hur skulle du skatta värdet av detta med åtgärdskostnadsmetoden? Vad finns för problem med detta? c) Du vill skatta värdet av civilingenjörsutbildning jämfört med gymnasieingenjörsutbildning med hjälp av intermediär vara-metoden? Hur gör du och vad finns det för problem? Uppgift 4:2 a) Antag att du får i uppdrag att med hjälp av resekostnadsmetoden värdera det samhällsekonomiska nettonuvärdet för besökarna av ett rekreationsområde. Använd diskonteringsräntan 3%. Beräkna samt illustrera med en figur. De som besöker rekreationsområdet kan delas in i två zoner. Den totala reskostnaden till rekreationsområdet tur och retur är i zon a 20 kr och i zon b 50 kr. Du får veta att det totalt genomförs 100 000 besök per år från zon a och 50 000 besök per år från zon b. Populationen är 50 000 i zon a och 100 000 i zon b. Antag att efterfrågan på besök per person och år kan approximeras med en rät linje. b) Staten funderar på att satsa 50 miljoner på upprustning av rekreationsområdet. En stated behavior-studie har visat att om denna upprustning genomförs kommer det totala antalet besök från zon a att bli 150 000 per år och det totala antalet besök från zon b att bli 150 000 per år. Är upprustningen samhällsekonomiskt lönsam? Uppgift 4:3 Det enda sättet att ta sig till den lilla skidorten är med järnväg. Priset för en tur- och returbiljett är 2000 kr och 20 000 biljetter säljs per säsong. Ortens många hotell och pensionat säljer tillsammans 200 000 övernattningar till priset 500 kronor per natt. Nu höjer järnvägsbolaget, som är statligt ägt, biljettpriserna till 4000 kr. Detta leder till såväl minskat resande som minskad efterfrågan på övernattningar. Den minskade efterfrågan på övernattningar gör att priset per övernattning på hotellen faller, vilket i sin tur ökar efterfrågan på järnvägsresor. Det nya jämviktsläget innebär 15 000 järnvägsresor respektive 190 000 övernattningar till priset 400 kr per natt. a) Visa grafiskt konsumenternas värdering av dessa prisförändringar, dvs. förändringarna i konsumentöverskotten.

b) Visa grafiskt hur mycket producentöverskottet förändras på hotellmarknaden. c) Beräkna den sammanlagda förändringen i nytta/kostnad för konsumenterna samt producenter av hotelltjänster. d) Den minskade produktionen av järnvägstjänster leder till minskade inköp av resurser på 16 miljoner kronor. Dessa resurser hittar snabbt en likvärdig alternativ användning. Hur mycket vinner eller förlorar järnvägsbolaget på prishöjningen? e) Var åtgärden samhällsekonomiskt motiverad? Uppgift 4:4 En diskret CVM-undersökning har genomförts för att värdera nyttan av ett projekt för att bevara ekskogarna söder om Linköping. Dels har ett urval bland alla personer 18 år eller äldre gjorts inom Linköpings kommun och dels ett urval från resten av landet. Betalningssättet var frivilliga bidrag (en gång) till en fond för att bevara ekskogarna. Inom varje population togs ett slumpmässigt urval på 1000 personer uppdelat på 4 olika bud (250 per bud). I Linköping bor ca 110 000 personer som är 18 år eller äldre. I övriga Sverige bor ca 7 000 000 personer som är 18 år eller äldre. Tabell 1 och 2 nedan visar bud samt svar i de två urvalen. Tabell 1: urval Linköpings kommun Bud Ja-svar Nej-svar 50 140 40 500 105 75 1000 65 105 5000 15 145 Tabell 2: urval övriga Sverige Bud Ja-svar Nej-svar 10 40 110 50 30 120 100 25 115 500 10 130 a) Beräkna värdet av att bevara ekskogarna med hjälp av ickeparametrisk metod. b) Vilka problem kan vara förknippade med det betalningssätt som används? c) Finns några ytterligare möjliga problem med framför allt värderingen av övriga svenskar? d) Skulle värderingen hos linköpingsborna kunna skattas på något annat sätt?

Uppgift 4:5 I C-köping förolyckas varje år 3 människor. Befolkningen är 120 000. Nu planerar kommunen att satsa på ett trafiksäkerhetsprojekt som skulle innebära att risken för att dö i en trafikolycka minskar med 1 på 160 000. Kommunen har genomfört en diskret CVM-studie och kommit fram till att betalningsviljan för detta projekt i genomsnitt är 150 kr. a) Vilket värde av ett statistiskt liv kan man utläsa ur denna studie? b) Vad kan det finnas för problem med studien och hur skulle detta kunna testas? c) Visa principen att värdera ett statistiskt liv med en figur. Uppgift 4:6 En studie med stated choice har resulterat i en skattning av en logitmodell för val mellan bil och buss. Modellen innehåller en parameter för pris i kr som har värdet -0,1 och en parameter för tid i minuter som har värdet -0,05. Hur stort är värdet av en timma restid i modellen? Uppgift 4:7 En privat fastighetsägare funderar på att uppföra en fristående byggnad, som skall kunna användas av hyresgästerna i fastigheten. Byggnaden skall hyresgästerna kunna hyra per dygn för ett subventionerat pris och använda för privata arrangemang som fester, övernattning för gäster etc. Fastighetsägaren har begärt kommunalt stöd för projektet och det är därför intressant med en samhällsekonomisk kalkyl. Kostnadssidan är känd, men hur skall intäktssidan värderas? Huset har en återstående livslängd på 20 år. Samtliga uppgifter i tabellen förutsätter att kommunens stöd helt täcker investeringskostnaden. För att förenkla antas byggnaden inte medföra några driftskostnader. Följande information föreligger: Årliga intäkter från uthyrning av byggnad: Som en följd av den ökade servicen till hyresgästerna kommer hyran att kunna höjas. Årliga hyreshöjningar: En enkät till hyresgästerna visar att de tillsammans är beredda att betala ett belopp för att byggnaden skall uppföras. Hyresgästerna är väl medvetna dels om att de får betala ett visst pris för att hyra byggnaden dels om hyreshöjningen. De antas också svara ärligt. Beloppet enligt enkäten: Fastigheten kommer efter det att byggnaden uppförts och givet alla andra förutsättningar ovan att öka i värde. Värdeökningen: X kr Y kr Z kr W kr Uppgift: förklara noga hur man vid uppskattning av intäktssidan i den samhällsekonomiska kalkylen skall använda sig av informationen i tabellen. Diskutera också om man kan uppskatta intäkterna på mer än ett sätt.

Lektion 5 Uppgift 5:1 I anslutning till ett bostadsområde, bestående av både villor och hyreshus, planerar en kommun att anlägga ett motions- och fritidscentrum. Elbelysta joggingspår, som vintertid kan användas som skidspår samt omklädningsrum och duschar ingår i anläggningen. I projektet ingår även att kalka den närbelägna sjön mot försurningar, inplantera ädelfisk för fritidsfiske och anlägga ett bad. Investeringskostnaden för detta beräknas till 90 miljoner kr. Driftskostnaderna skattas till 9 miljoner kr per år. Av driftskostnaderna är lönekostnaderna den dominerande posten. Lönekostnaden uppgår till 4,5 miljoner kr per år. Av de anställda är två arbetshandikappade och kan knappast räkna med att finna arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Lönekostnaden för dessa är totalt 1,2 miljoner kr per år. Övriga sysselsatta härrör från omplaceringar inom kommunens fritidsförvaltning samt skolungdomar som arbetar under sommaren. Lönekostnaden för skolungdom uppgår till 450 000 kr per år. Anläggningen kommer att nyttjas av de boende i bostadsområdet, men också till viss del av övriga i kommunen. För att få en uppfattning om kommuninvånarnas värdering av anläggningen har en stor enkätundersökning genomförts. Samtliga hushåll inom kommunen har tillfrågats hur hög höjning av kommunalskatten de är villiga att betala för att få tillgång till anläggningen. Av broschyren framgick att det kommer krävas inköp av fiskekort för att få möjlighet att fiska i sjön. Fiskekorten beräknas ge en intäkt till kommunen på 150 000 kr per år. I övrigt kommer anläggningen att kunna disponeras avgiftsfritt. Resultatet av undersökningen visar att kommuninvånarna är villiga att totalt betala en högre skatt på 12 miljoner kr per år. Av dessa härrör betalningsviljan framför allt från de hushåll som bor i det närbelägna bostadsområdet; bland villaägarna var betalningsviljan 3 miljoner kr per år och bland hyresgästerna 8 miljoner kr per år. Man räknar också med att anläggningen kommer att göra bostadsområdet mer attraktivt. Den lokala villaägarföreningen har genomfört en studie, baserad på data från en norrlandskommun, som visar att fastighetspriserna kan förväntas stiga om fritidsanläggningen byggs. Marknadspriset på de 100 villorna beräknas stiga med i genomsnitt 500 000 kr per villa. Hyresvärdarna inom bostadsområdet har deklarerat att en fritidsanläggning höjer bruksvärdet av deras lägenheter och att hyrorna därför kommer att höjas om anläggningen byggs; i genomsnitt förväntas hyreshöjningen bli ca 400 kr per månad för de 500 lägenheterna i området. I den grundliga undersökningen har man även försökt att skatta reskostnaden till och från anläggningen för övriga kommuninvånare. Dessa beräknas till 150 000 kr per år, varav tidskostnaden uppgår till hälften. Genomför en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl med hjälp av detta underlag. Använd en diskonteringsränta på 5 % och tidsperioden 40 år. Vem är vinnare respektive förlorare om projektet genomförs? Motivera svaren!

Uppgift 5:2 Förklara vad hedonisk prismetod innebär. Hur skulle du genomföra en hedonisk prisstudie för att försöka värdera intrångseffekten av att bo i närheten av en järnväg? Uppgift 5:3 Antag att Vallaleden i Linköping återigen vore aktuell att bygga. Den nya vägen skulle innebära avlastning delar av centrala Linköping, tidsbesparing vid resor mellan vissa delar av Linköping samt intrång i Vallaskogen. Hur skulle man med hjälp av metoden att väga intrång mot tid kunna genomföra en undersökning för att försöka få fram en kostnad för intrånget i Vallaskogen? Vilka variabler är viktiga att försöka fånga i undersökningen? Hur kan man ställa frågor för att fånga dessa? Uppgift 5:4 Antag att fyra olika alternativa nya behandlingsmetoder av en sjukdom har utvärderats. De jämförs med den behandlingsmetod som används idag. Detta har skett genom att nettokostnaderna för respektive behandlingsmetod samt effekten som förändring i Qalys har skattats. Behandling a innebär 10 miljoner kr högre kostnad och ger 14 fler Qalys. Behandling b innebär 15 miljoner kr högre kostnad och ger 30 fler Qalys. Behandling c innebär 5 miljoner kr lägre kostnad och ger 7 färre Qalys. Behandling d innebär 7 miljoner kr lägre kostnad och ger 13 färre Qalys. Antag att skuggpriset 600 000 kr per Qaly används. Visa med hjälp av en fyrfältsfigur som visar förändring i Qaly och förändring i kostnader vilka av projekten som är respektive inte är kostnadseffektiva. Vilken behandlingsmetod bör väljas? Förklara. Uppgift 5:5 Gå tillbaka till uppgift 3:4. Hur ändras kalkylen om simhallen (se uppgift 3:3) fortfarande tar ut priset 50 kr. Alla andra förutsättningar är desamma. Uppgift 5:6 Gå tillbaka till uppgift 3:4. Hur ändras kalkylen om simning i simhallen (se uppgift 3:3) ger negativa effekter i form av klorallergi motsvarande 15 kr per besök som de badande själva inte inser. Alla andra förutsättningar är desamma. Uppgift 5:7 Det lilla landet vinteridyll har en bergsbestigningsort som ligger i bergen. Det finns ingen väg dit utan enda sättet att ta sig dit är via flyg med det statligt ägda flygbolaget statsflyg ab. Priset för en tur- och returbiljett är 5000 kr. På bergsbestigningsorten finns många lägenhetsuthyrare

som konkurrerar med varandra. Statsflyg bestämmer sig nu för att sänka biljettpriset på flygresor tur och retur till 4000 kr. Detta medför att den efterfrågade kvantiteten flygresor ökar. Samtidigt innebär detta ökad efterfrågan på lägenhetsövernattningar och höjt pris på lägenhetsövernattningar som i sin tur medför minskad efterfrågan på flygresor. Slutligen har kvantiteten flygresor ökat från 50 000 till 70 000. Priset på lägenhetsövernattningar har stigit från 600 kr till 800 kr och kvantiteten har ökat från 250 000 till 315 000. a) Visa grafiskt konsumenternas värdering av dessa prisförändringar, dvs. förändringarna i konsumentöverskotten. b) Visa grafiskt hur mycket producentöverskottet förändras på lägenhetsuthyrningsmarknaden. c) Beräkna den sammanlagda förändringen i nytta/kostnad för producenterna av lägenhetsuthyrningstjänster samt konsumenterna som reser till orten. d) Den ökade produktionen av flygresor innebär ökade inköp av resurser på 76 miljoner kr för statsflyg. Hur mycket vinner eller förlorar statsflyg ab på prissänkningen? e) Var åtgärden samhällsekonomiskt motiverad? f) Hur skulle du resonera i en realekonomisk kalkyl av samma förändring? g) Hur skulle den samhällsekonomiska kalkylen ändras om flygresor innebar en negativ extern effekt i form av utsläpp som uppgår till 400 kr per resa?