Hantering av kirurgiska instrument för vårdpersonal på vårdcentraler i Värmland. Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Yvonne Jonsson, Eva Wärmlund Handledare: Maria Hansby
Sammanfattning Arbetets art: Projektarbete i kurs Instrument- och steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, 2011. Författare: Yvonne Jonsson och Eva Wärmlund Antal sidor: 18 Titel: Hantering av kirurgiska instrument för vårdpersonal på vårdcentraler i Värmland. Handledare: Maria Hansby Datum: 20111212 Bakgrund Instrument som används i sjukvården har en stor betydelse för förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Därför är det oerhört viktigt med skötsel, omhändertagande och hanteringen av dessa. Transportering och förrådsverksamhet är också av stor vikt. Det visade sig att det finns bristande kunskap i instrumenthantering, lastning av diskdesinfektor, rengöringsprocessen och förrådshanteringen. Syfte Då många instrument som skickas till Steriltekniska avdelningen från den öppna hälso- och sjukvården i Värmland visar tecken på felaktig hantering vill vi hjälpa till att öka instrumentkunskapen vad gäller rengöring, hantering och förvaring av dessa på vårdcentralerna. Öka instrumentkunskapen i den öppna hälso- och sjukvården för att kunna säkerställa att instrumenten uppnår definitionen sterilt och att de hanteras så de behåller sin renhetsgrad ända fram till patient. Mål Ta fram ett dokument som kan leda till en god och säker hantering av sterila instrument som används och förvaras på vårdcentraler. Metod Skapa ett utbildningsunderlag för instrument- och förrådshantering på vårdcentraler samt genom kundkontakt öka kunskapen. Innan vi besökte vårdcentralerna hade de fått vårt utbildningsunderlag att läsa igenom och fundera över. 2
Resultat Dokumentet mottogs positivt dock är den personliga kontakten med kunden också mycket viktig då många funderingar belystes. 3
Innehållsförteckning Sida Bakgrund 5 Syfte och Mål 6 Resultat 6 Diskussion 7 Källförteckning 8 Bilaga 1: 4
Bakgrund Steriltekniska avdelningen (STA) Centralsjukhuset i Karlstad har fått en kraftig ökning av antal vårdcentraler som skickar sina instrument för sterilisering till oss. Idag ser vi att instrumentkunskapen saknas. De rengjorda och desinfekterade instrumenten transporteras i en plastpåse, kunden lägger godset i plastlådor som skickas med de dagliga transportbilarna. När godset omhändertas i diskrummet ses ofta brister i hanteringen. Instrumenten ligger oskyddade och skaver mot varandra, känsliga instrument kan vara skadade. De är ofta rostiga och inte rena, vilket kan orsaka korrosioner på instrumenten. Då rost kan smitta till andra instrument i en diskdesinfektor är det mycket viktigt att få bort det eftersom många instrument får kasseras för man kan inte garantera rengöringen, steriliteten eller funktionen och det leder till ökade kostnader. STA är en certifierad verksamhet enligt SS-EN ISO 9001:2008. Vi rengör och desinfekterar allt inkommande gods i diskdesinfektorer som uppfyller SS-EN ISO15883, för att kunna uppnå målet med godkänd rengöring och desinfektion dvs att antalet mikroorganismer reduceras till 1 x 10-3 enligt A 0 -värde 600. Detta är en förutsättning för att uppnå sannolikheten, att efter en autoklavprocess endast ha 1 livskraftig mikroorganism kvar på/i ett instrument (10-6. )Beläggningar, skador, rost m.m. gör att man inte kan garantera att vare sig godkänd rengöring eller sterilprocess har uppnåtts. Vad arbetet består av på en sterilteknisk avdelning är det långt ifrån alla som vet. Instrumenten skickas iväg och några dagar senare kommer de tillbaka med transportbilarna, förpackade och märkta med etiketter. Många vårdcentraler ristar gärna in sitt namn för att försäkra sig att få tillbaka sina instrument utan att förstå att det förstör ytan som gör att det inte blir rent. Det kan orsaka korrosion på både de egna instrumenten och andras, i desinfektions- och autoklavprocessen. Vi skickar tillbaka dessa instrument osterila med informationen, att då vi inte kan garantera att de är rena kan vi heller inte sterilisera dem. Det kan leda till ökade kostnader eftersom nya instrument behöver köpas in. Förfrågningar som Vi vet att dessa nålförare är märkta men kan ni sterilisera ändå så vi kan ha i reserv? Då är det tydligt att kunskap saknas. Hur har man tänkt använda dessa nålförare som inte kan klassas sterila? Kundbesök Vi gjorde två kundbesök där vi gick igenom manualen tillsammans med kunden i deras verksamhet. På vårdcentralen (VC)1 förvarades sterila instrument på en bänk i ett undersökningsrum i plåtlådor med lock. Lådorna var överfulla, så locken låg överst och balanserade på en hög med sterila saxar, peanger och tänger. Pincetterna var nedstoppade i en burk utan lock. Alldeles ovanför stod ett fönster öppet. Utan persienner hade solen lyst rakt in på bänken. I och med att det var så trångt i 5
förvaringslådorna fanns ingen kontroll på utgångsdatum. Under fönstret stod också ett uppdukat bord med sterila instrument, täckta endast med en tyghandduk. Dessa instrument var tänkta att användas senare under dagen till en patient. Enligt FYFFE är detta en förvaring av sterila instrument som är helt undermålig. Undersköterskan var väl medveten om problemet och planerade att sätta upp ett stängbart skåp. På VC 2 hade de helt andra förutsättningar för förrådshanteringen av instrumenten och fabrikssterila produkter. Där fanns ett större förråd där alla sterila produkter förvarades. Det var även låst för att motverka onödigt spring in och ut av obehöriga. Från detta förråd hämtades produkter och instrument till undersökningsrummen där de förvarades i stängda skåp. När man hämtade och transporterade till de olika rummen lades produkterna i en ren plastpåse. Detta system gjorde också att det alltid var ett bra flöde på utgångsdatumet. Vi visade FYFFES riktlinjer och diskuterade dessa. Vår kontakt trodde att hyllorna städades 1 g/mån. Genom att öka kunskapen om hantering av sterila instrument hos personalen på vårdcentraler och informera om vårt arbete på STA, bidrar det till en ökad patientsäkerhet, minskade kostnader och kortare hanteringstid på STA. Syfte Öka instrumentkunskapen I den öppna hälso- och sjukvården i Värmland för att kunna säkerställa att instrumenten uppnår definitionen sterilt och att de hanteras och förvaras på ett sätt att de fortsatt sannolikt är sterila. Även att det ska leda till en ekonomisk vinst på sikt då ovarsam hantering och okunskap genererar en ökad kostnad samt en försämrad patientsäkerhet. Mål Arbeta fram ett dokument som kan leda till en god och säker hantering av sterila instrument som används och förvaras på vårdcentraler. Främja för en aktiv kundkontakt med ett bra samarbete. Resultat Vi har besökt två vårdcentraler i Värmland. Vi såg att kundkontakten vid genomgången av dokumentet är ett positivt sätt att öka kunskapen och förståelsen för instrumenthanteringen. Personlig kontakt genererar att man förstår varandras arbeten på ett bättre sätt. Vårt besök mottogs, på båda vårdcentralerna, mycket positivt, då vi kunde informera och ge konkreta råd samt att de kunde lämna önskemål om hur vår verksamhet möjligtvis kan underlätta deras arbete. Den ena vårdcentralen vi besökte hade ett hygienombud som skötte instrumenten och förrådet. Medan den andra hade sin enda undersköterska som helst skulle sköta allt plus instrumenten och förrådet. Ambitionen att göra rätt var mycket hög på båda 6
vårdcentralerna, men det finns brister som behöver ses över. På VC 1 fanns en fundering om diskdesinfektorns program gick upp i 90 0 C i desinfektionsfasen och vilken disktemperatur som var rätt. Vårt råd var att kontakta tekniker som kontrollerade detta omgående. Sen visade vi hur man lastar en diskmaskin när man har rörformiga instrument och att undvika paraplylastning. Det var god ordning och reda i sköljrummet med tydlig märkning vad som var rent eller orent. På VC 2 fick vi ingen tid att titta i sköljrummet. Hon hade en bokad patient för såromläggning så det blev ett mer skyndsamt besök där. Men under genomgången framkom att de är mycket medvetna om att instrument som ligger våta en längre tid utvecklar rostangrepp mm. Detta visar bara att under den korta tiden vi var där så såg vi att tiden inte finns till att prioritera instrumenten som de önskade. Diskussion Samma dag som vi besökte VC 2 läste vi att Landstinget i Värmland (LIV) ska lägga ner 2 st vårdcentraler och man planerar att lägga ner ytterligare 9 st. Dessutom har man redan sagt upp personal för att försöka få budgeten att gå ihop. Vi tycker att i diskussioner som förs är det ekonomin som styr sjukvården, men den måste få kosta. Börjar man bara prata pengar sjunker kvalitén. Vår kunskap som steriltekniker gällande rengöring, desinfektion, sterilisering samt basala hygienrutiner är en stor del av grunden för god vård. Ekonomin är ett av de största hoten mot vårdrelaterade infektioner. Personalen på vårdcentraler jobbar ofta i stressig miljö med många patientbesök/kontakter där de inte har tid och kunskap om hur viktigt det är att hantera kirurgiska instrument på ett korrekt sätt. De får oftast prioritera bort arbetsuppgifter som upplevs som mindre viktiga t ex kontrollera diskdesinfektorn, städning av ytor (som ser rena ut) och skynda sig till nästa patient som väntar. Detta gäller även i alla led på vårdcentralerna. Läkaren är stressad, sjuksköterskorna och undersköterskorna får hela tiden jäkta till nästa patient. Det är lätt att förstå att den där saxen, peangen och pincetten kommer i andra hand, men det är ju en mycket stor del i hur patienten får en bra vård på vårdcentralen utan att gå hem och utveckla en vårdrelaterad infektion. Det optimala tycker vi skulle vara att patienten blir lyssnad på och vänligt bemött, undersökt och behandlad av kvalificerad och harmonisk personal som har tid och korrekt kunskap om basala hygienrutiner och hur sterila instrument hanteras samt förvaras. Då skulle sjukvården i Värmland vara på rätt väg. Hur ska man orka och hinna bevara och öka kompetensen hos personalen när de får ännu en högre arbetsbelastning? Patientantalet ökar och fler kräver ett större vårdbehov när antalet äldre i samhället blir fler och de vårdrelaterade infektionerna ökar. Finns hygienaspekten med i politikernas diskussion? Görs det en riskanalys och en handlingsplan på det här problemet? 7
Källhänvisning www.a-k-i.org Proper maintenance of instruments, 9th edition 2009 (110501) Maria Hansby, Förutsättning för desinfektion. Sollefteå lärcenter Svensk förening för vårdhygien (SFVH), Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjukoch tandvård. (FYFFE) SS-EN ISO 15883 Håkan Gynnå, Många vårdcentraler kan vara på fallrepet. (NWT 20110614 article 920504.ece) Fotograf: Per Wärmlund, Solsta Media Design (SMD) Muntlig källa: Godkännande för publicering av bilder ur Proper maintenance of instruments enligt telefonsamtal 12 september 2011 med Karin Åberg, B. Braun Medical AB. 8
Bilaga 1 LÄS MIG Det här är er egen hanteringsanvisning angående sterila kirurgiska instrument. Med vänlig hälsning Steriltekniska avdelningen Centralsjukhuset i Karlstad 9
Hanteringsanvisning av instrument för sterilisering Varför är rengöring så viktigt? Ett ofta använt uttryck är: Äh, Det ska ju ändå steriliseras Smutsen blir ju steril ändå steril smuts Men det är YTAN som desinfekteras så smutsen måste bort. En steriliseringsprocess består av TRE DELAR: Rengöring Desinfektion Steriliseringsprocess En förutsättning att ni har sterila, funktionsdugliga instrument är att hanteringsprocessen följs genom ett effektivt kvalitetshanteringssystem. Användning Rengöring Transport Omhändertagande på Steriltekniska avdelningen (STA) Sterilisering Transport (åter) Förvaring 10
Klorider Till kirurgiska instrument används rostfritt stål. Ytskiktets korrosionsbeständighet består av järn/kromoxid som är en kemisk reaktion mellan krom (i stålet) och syret i luften. Detta lager skapar en skyddande yta som kallas passivt lager som är mycket resistent mot många kemiska medel men den vanligaste och farligaste föroreningen som orsakar skador är klorider (salter). De finns i alla kroppsvätskor som vatten, koksalt, blod, svett, urin. De reagerar med det passiva lagret och orsakar olika typer av korrosioner på instrumenten. Mekanisk åverkan på ytan så som egen inristning leder till ökad korrosion och otillräcklig rengöring. Olika Typer av korrosioner Peang Per Wärmlund 11
Rostangrepp. Proper maintenance of instruments Nålkorrosion Per Wärmlund Proper maintenance of instruments Nålkorrosion förstorad 20 ggr Proper maintenance of instruments Nålkorrosion förstorad 200 ggr 12
Gropkorrosion Per Wärmlund Stresskorrosion/Spänningskorrosion Per Wärmlund Proper maintenance of instruments Springkorrosion Per Wärmlund Funktionsfel (sned i käften) 13
Rengöring Efter användning är det viktigt att rengöra så fort som möjligt för att undvika att kroppsvätskor ligger kvar och utvecklar korrosioner. Under rengöringsprocessen är det nödvändigt att vatten och rengöringsmedel kommer åt överallt. Öppna peanger, tänger och saxar i 90 vinkel, skruva isär ihopsatta instrument och koppla till genomspol så vatten kommer åt även på insidan av rörformiga instrument. Tänk på att inte lasta maskinen så vattnet hindras från att komma åt godset. Inte ställa handfat, koppar eller rondskålar över (kallas för paraplylastning). För att rengöringen och desinfektionen ska fungera optimalt i er diskdesinfektor måste processen vara kontrollerad. Minst dagligen inspektera att maskinen doserar disk- och sköljmedel, filter och spolvingar inte är täta av smuts. Årlig förebyggande underhållsservice utförs. Processen i en diskdesinfektor består av olika faser: försköljning, diskning, desinfektion och oftast en torkfas. Desinfektionstiden skall vara minst 1 min i 90 C för att säkerställa så det inte finns mer än 1 mikroorganism kvar på 1000 instrument. Detta enligt SS-EN ISO15883. Då vatten innehåller klorider som orsakar korrosionsangrepp är det mycket viktigt att allt vatten avlägsnas. Låt inte instrumenten ligga fuktiga efter avslutad process. Transport Lägg det rena och torra godset i en korg med transportmatta. Packa in i ren plastpåse med tillhörande etikettlista och signerad checklista. Skydda känsliga instrument. Placera varsamt den stängda påsen i plastlådan och förslut locket. Per Wärmlund Transportlåda 14
Omhändertagande på STA När godset kommer till oss dokumenterar vi i vårt spårbarhetssystem T-Doc på streckkodsetiketterna som följer med era instrument. Där kan man följa när och i vilken process (batch) era instrument har bearbetats. Vi placerar godset och transportmattan i gallerkorgar för att diska det i en diskdesinfektor. Transportlådan diskas i en särskild diskdesinfektor. Därefter kontrolleras att instrumentet är visuellt rent och funktionsdugligt. Korrosionsangrepp och rost leder till ett längre omhändertagande då hela rengöringsprocessen behöver göras om, oftast genom manuellt arbete med olika medel. Efter godkänt resultat oljas och förpackas instrumentet för en steriliseringsprocess. Transport sterilt gods Vi lägger de sterila förpackningarna i en ren plastpåse i transportlådan som försluts och skickas med transportbil åter till er. Mottagningskontroll Kontrollera att förpackningen är hel och ren samt korrekt märkt med namn och utgångsdatum. Man måste försäkra sig om att produkten behåller sin renhetsgrad ända fram till patienten FYFFE Transportförpackning - skall skydda under transport mot fukt, damm och smuts mm Avdelningsförpackning - skall skydda i förråden på avdelningar Produktförpackning - skall behålla steriliteten. Skyddar fram till patienten 15
Förvaring på vårdcentralen Tänk på: Att inte ha för stora lager på avdelningen Hanteras i system efter utgångsdatumet på etiketten Att förvara förpackningarna torrt, rent och ej i direkt solljus Att sterila produkter förvaras i stängda skåp eller avskilt rum Att sterila produkter inte får stå på golvet Tänk på handdesinfektionen All hantering av sterila produkter skall ske med desinfekterade händer Rengöring av ytor Golvet rengörs 1 gång/dag Bänkar, hyllor mm i förrådet rengörs med ytdesinfektionsmedel 1 gång/vecka Arbetsbänkar som används i dagligt bruk rengörs/punkdesinfekteras varje dag eller vid behov Genom att öka kunskapen i hantering av sterila instrument hos personalen på vårdcentraler och informera om vårt arbete på STA bidrar det till en ökad patientsäkerhet, minskade kostnader och kortare hanteringstid på STA. 16
Checklista inför retur av gods till STA. Kontroll av diskdesinfektor/last innan processtart: JA NEJ Kontroll av disk- och sköljmedel Kontroll av spolvingar Alla instrument öppna/isärtagna Alla rörformiga instrument kopplade på genomspol Ej paraplylastning Kontroll av diskprocess: Godkänd process lampan lyser grönt Packning för retur till STA: Kontrollera att godset är torrt. Kontrollera att instrumenten överensstämmer med etikettlistan Godset lagt i en plastpåse som förslutits Datum: Kontrollerat av:.. Skicka den signerade checklistan med godset i transportlådan till STA. 17