Miljöchefen NMC-enkäten 2010
Innehåll MILJÖCHEFEN - NMC-ENKÄT 2010 3 NMCS MEDLEMMAR 2010 4 MEDLEMMARNAS BAKGRUND 7 MEDLEMMARNAS ARBETSUPPGIFTER 8 MILJÖCHEFENS ROLL 11 MEDLEMMARNAS UPPLEVELSE AV SIN ARBETSSITUATION 12 MEDLEMSFÖRETAGENS MILJÖ- OCH HÅLLBARHETSARBETE 14 HÅLLBAR UTVECKLING I SAMHÄLLET 18 MEDLEMSSKAPET I NMC 19 2 (21)
Miljöchefen - NMC-enkät 2010 Vartannat år genomför Näringslivets Miljöchefer (NMC) en enkätundersökning om miljöchefen (bakgrund, arbetsuppgifter, roll, arbetets utveckling, lön etc.). 2010 var det för elfte gången. 45% av NMCs medlemmar, 119 personer, svarade på enkäten. Några av slutsatserna från årets enkät: Stödet från VD upplevs ha minskat sedan senaste enkäten. Det är färre svaranden än tidigare år som ingår i ledningsgruppen och färre upplever att de har tillräckliga ekonomiska resurser för sitt arbete. Det är fler som har miljö- och hållbar utveckling som heltidssysselsättning. De största utmaningarna i arbetet är att kommunicera och engagera, speciellt med avseende på ledningen. Majoriteten av de som svarat känner sig nöjda med sin situation, men det finns även de som upplever frustration och hopplöshet. Det de svarande önskar sig för framtiden är mer resurser och mer inflytande och de tror även att det kommer bli så. Tack vare ökat kundtryck och märkbara effekter på världens resurser tror de att miljöchefens roll kommer att stärkas i framtiden. Ledningens engagemang kommer även att höjas när miljö och hållbar utveckling kopplas till affärerna i en ökad utsträckning i framtiden. Enkätresultaten finns också att läsa på NMCs hemsida (www.nmc.a.se). De allmänna kapitlen finns tillgängliga för allmänheten på den externa delen av hemsidan, medan resultaten i lönedelen finns på de lösenordsskyddade medlemssidorna. Om du undrar över något, hör av dig till NMCs kansli. Trevlig läsning! 3 (21)
NMCs medlemmar 2010 Medlemmar från olika branscher NMC hade vid undersökningstillfället för enkäten 266 medlemmar. Över 60% av medlemmarna har varit medlemmar i 4 år eller längre. 20% 18% 16% 1 12% 8% 6% 2% 0% 6% 0% 3% 7% Medlemmarnas inträdesår 3% 8% 11% 2% 7% 3% 3% 2% 1% 7% 15% 2% 18% De svarande representerar till stor del svenskt näringsliv (76%), men också stat, kommun och landsting (15%), organisationer och föreningar (3%), konsulter (2%) samt i annan verksamhet, däribland infrastrukturprojekt, institut och bank. Verksamhetstyp 3% 2% 15% 76% Näringsliv Stat, kommun, landsting Organisation, förening Konsult Annat 4 (21)
Föreningen har medlemmar från ett brett spektrum av branscher. Under rubriken Övriga finns bl.a. rese- och mötesindustrin samt grafisk industri. Branschfördelning Bygg, fastigheter 3% 3% 12% 1 1 Verkstad, metall, elektronik Kemi, läkemedel Transport Energi IT, Telecom Handel Avfall, återvinning 12% Livsmedel Skog, trävaror, papper Tekniska konsulter, arkitekter 5% 7% Utbildning, organisationsutveckling Finans, försäkring Övriga Ökad andel medlemmar i större företag Nedan visas storleksfördelningen för NMCs medlemsföretag. Fortfarande finns en balans mellan de som arbetar i större företag (>500 anställda) och de som arbetar i små och medelstora företag, med en viss övervikt för de större. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 5% 0% 2% 16% 1% 2% Antal anställda 39% 32% 39% 23% 2 2 20% 20% 18% 18% 19% 13% 21% 12% <10 10-200 201-500 501-5000 >5000 2004 2006 2008 2010 21% 43% 5 (21)
Majoriteten är miljö- eller hållbarhetschefer på koncern- eller företagsnivå Mer än tre fjärdedelar av de svarande har chefsbefattningar på koncern- eller företagsnivå. Bland de som svarat Annat fanns bl.a. svaren miljöanalytiker och rådgivare. Respondenternas befattning Chef/samordnare på koncernnivå 38% Chef/samordnare för ett företag 42% Samordnare för en del av ett företag/ett affärsområde/ett dotterbolag 8% Samordnare för en branschorganisation/intresseförening Tekniskt ansvarig, utvecklingschef VD, företagsledare Konsult Annat 1% 1% 3% 3% Fortsatt spridd åldersfördelning och ökande antal kvinnor Andelen kvinnor har ökat succesivt från 42% 1998 till 65% 2010. Åldersfördelningen är liksom tidigare spridd, med en topp på 41-45 år. 25% Åldersfördelning 2 20% 15% 13% 15% 18% 13% 5% 3% 9% 6% 0% <30 år 30-35 år 36-40 år 41-45 år 46-50 år 51-55 år 56-60 år >60 år 6 (21)
Medlemmarnas bakgrund Akademinsk examen och mångårig erfarenhet av frågorna 87% av de svarande har akademisk examen, varav 5%-enheter av dessa har licencierat och/eller doktorerat. 9% har avslutat sina studier med en gymnasieutbildning. har annan utbildning, tex eftergymnasiala kurser utan högskolestatus eller yrkesutbildning. Andelen med akademisk examen har ökat till 82%, jämfört med 67% - 73% åren 2000-2008. De vanligaste akademiska examen är examen inom naturvetenskap (49%) eller civilingenjör (29%). Högsta avslutade utbildningsnivå 9% 5% Akademisk examen Gymnasienivå Licentierat/doktorerat Annan utbildning 82% Akademisk examen 12% 29% 49% Examen inom naturvetenskap Civilingenjör Examen inom humanior/samhällsvetenskap Civilekonom 7 (21)
Runt 80% av respondenterna har arbetat med miljö- och/eller hållbarhetsfrågor i mer än 5 år, vilket är ungefär samma andel som 2008. 60% 50% 40% 30% 20% 0% 1% 3% 1% Erfarenhet av miljö- och/eller hållbarhetsfrågor 19% 16% 11% 7% 8% 7% 8% 9% 30% 30% 29% 26% 4 41% 0-1 år 1-3 år 3-5 år 5-10 år >10 år 5 53% 2004 2006 2008 2010 Medlemmarnas arbetsuppgifter Fler arbetar heltid med miljö och hållbar utveckling En majoritet av de svarande (7) ägnar 75% eller mer åt frågor som rör miljö och/eller hållbar utveckling. Denna siffra har ökat sedan 2006 (58%) och 2008 (70%). Nästan två tredjedelar av de svarande arbetar heltid med miljö och/eller hållbar utveckling. Andel av heltidstjänst som ägnas åt miljöoch/eller hållbar utvecklingsfrågor 2006 2008 2010 60% 27% 19% 20% 23% 1 16% 11% 13% 1 38% 47% 25% 50% 75% 100% 8 (21)
59% angav att de arbetade främst med miljöfrågor, medan 41% svarade att de arbetar inom de bredare begreppet hållbar utveckling, dvs miljö, ekonomi och socialt ansvar. Av de som angav att de hade ytterligare ansvarsområden, förutom miljö och/eller hållbar utveckling, var fördelningen enligt nedan. Andra ansvarsområden var bl.a. affärsutveckling och logistik, men även organisationens politiska kontakter, kundundersökningar, och handelshinder. 26% av de svarande hade personalansvar. 27% angav att de inte hade några ytterligare ansvarsområden än miljö och hållbar utveckling. Risk och säkerhet Hälsa Tekniska frågor Information/kommunikation Kvalitetsfrågor Arbetsmiljöfrågor Forskning och utveckling Personalfrågor (HR) Annat Ytterligare ansvarsområden 3% 6% 9% 7% 11% 11% 16% 21% 19% 0% 5% 15% 20% 25% De viktigaste arbetsuppgifterna De viktigaste arbetsuppgifterna strategi och miljöledningssystem Medlemmarna tillfrågades om vad de ansåg var deras tre viktigaste arbetsuppgifter. Nedan syns en jämförelse mellan de fem högst placerade svaren 1998, 2008 och 2010. Svaret Driva organisationens miljöledningssystem halkade mellan 2006 och 2008 ner från andra till sjunde plats, men är 2010 tillbaka på andra plats igen. Topp 5-1998 Topp 5-2008 Topp 5-2010 1. Utveckla miljöstrategisk plan, policy, program 2. Implementera EMAS/ISO 14001 eller motsvarande 3. Ge stöd till företagsledningen 4. Engagera de anställda 5. Arbeta med affärsutveckling och produktutveckling 1. Ge stöd till företagsledningen 2. Utveckla miljöstrategisk plan, policy, program 3. Engagera de anställda 4. Ge strategisk rådgivning till företagsledningen 5. Ha en rådgivande funktion 1. Utveckla miljöstrategisk plan, policy, program 2. Driva organisationens miljöledningssystem 3. Ge strategisk rådgivning till företagsledningen 4. Ge stöd till företagsledningen 5. Bevaka ny lagstiftning 9 (21)
Övriga arbetsuppgifter 2010 var i fallande skala: informera omvärlden, implementera EMAS/ISO 14001 eller motsvarande, svara för miljörevision, genomföra utbildning samt arbeta med produktutveckling. Bland övriga svar fanns bl.a. driva på internationellt arbete, marknadsföring av miljöerbjudanden och leda miljötekniska projekt. De största utmaningarna De största utmaningarna kommunikation och engagemang Medlemmarna tillfrågdes även om de tre största utmaningarna i arbetet med miljö och hållbar utveckling. Att kommunicera inom företaget är den arbetsuppgift som flest anger vara en av de största utmaningarna med jobbet. Att engagera företagsledningen är en annan, vilken länge har legat i toppen. Topp 5-1998 Topp 5-2008 Topp 5-2010 1. Hinna med informationsflödet 2. Engagera ledningen 3. Kommunicera inom företaget 4. Ändra attityder hos de anställda 5. Balansera hållbarhetsprofilering med kostnader 1. Engagera ledningen 2. Integrera arbetet med miljö, ekonomi och sociala aspekter 3. Ändra attityder hos de anställda 4. Skapa insikt hos företagsledningen om hållbarhetsfrågans betydelse 5. Balansera hållbarhetsprofilering med kostnader 1. Kommunicera inom företaget 2. Engagera ledningen 3. Skapa insikt hos företagsledningen om hållbarhetsfrågans betydelse 4. Ändra attityder hos de anställda 5. Integrera arbetet med miljö, ekonomi och sociala aspekter Andra svar var i fallande ordning: arbeta med de olika delarna av hållbar utveckling i organisationen, balansera hållbarhetsprofilering med kostnader, bedöma olika alternativ ur hållbarhetssynpunkt, bevaka ny information inom hållbarhetsområdet, förklara innebörden av hållbar utveckling och engagera ägarna. Bland egna svar fanns samarbeta med tillsynsmyndigheter, kommunicera utom företaget, engagera kunder och få in korrekt rapportering. 10 (21)
Miljöchefens roll Minskad kontakt med företagsledningen Färre än tidigare år, 13% av de svarande, ingår i företagsledningen. Av de 38% som rapporterar till annan finns t.ex. HR-chef, ekonomichef, logistikdirektör, strategichef, utvecklingschef, avdelningschef och säkerhetschef. Position i företaget 2010 2008 2006 2004 Ingår i företagsledningen/ledningsgruppen Rapporterar direkt till ledningen/vd Rapporterar till annan, nämligen 13% 23% 22% 23% 38% 31% 30% 31% 50% 46% 47% 46% Minskat stöd från VD för miljöfrågor och hållbar utveckling Andelen svarande som upplever ett stort eller mycket stort stöd från VD har minskat från 6 till 56% mellan 2008 och 2010, varav andelen som upplever mycket stort stöd har minskat från 32% till 19% under den tidsperioden. 40% 35% 30% Stöd från VD 37% 28% 25% 20% 15% 19% 1 5% 0% Mycket stort Stort Medelstort Litet Mycket litet 2% 11 (21)
Lite resurser men mycket kunskap Andelen svaranden som anger att de har tillräckliga ekonomiska resurser har minskat från 53% 2008 till 41% 2010. 87% anger dock att de har tillräckliga kunskaper för att driva miljö- och/eller hållbarhetsarbetet. Tillräckliga resurser? Tillräckliga kunskaper? Ja 41% Nej 13% Nej 59% Ja 87% Medlemmarnas arbetssituation Arbetet upplevs ge resultat 2010 upplevde 96% av de som svarat på enkäten att deras arbete leder till faktiska miljöförbättringar. Det är en liten ökning från 2008, då motsvarande siffra var 92%. 77% upplever även att deras arbete leder till att vi närmar oss en hållbar utveckling, vilket är en ökning från 2008, då 65% hade svarat ja på denna fråga. Upplevelse av att arbetet leder till miljöförbättringar Nej Upplevelse av att arbetet leder till att vi närmar oss hållbar utveckling Nej 23% Ja 96% Ja 77% 12 (21)
I huvudsak nöjda över sin arbetssituation De allra flesta, 83%, är mycket nöjda eller i huvudsak tillfreds med sin arbetssituation. Det är något mindre än 2008 då siffran var 90%. Mycket nöjda minskade från 30% till 15%, och svaret Jag känner ofta hopplöshet.. ökade från 8% till 12% från 2008 till 2010. Bland de som svarat inget av ovanstående var det vanligaste svaret att de känner frustration, men inte hopplöshet. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% Välbefinnande i arbetet 15% Jag är mycket nöjd med min arbetssituation 68% Jag känner mig i huvudsak tillfreds med min arbetssituation 12% Jag känner ofta hopplöshet inför min arbetssituation Inget av ovanstående Önskvärda förändringar mer resurser och mer ledningsengagemang Medlemmarna tillfrågades om vad de skulle vilja förändra i sin roll som miljöchef eller hållbarhetschef. Mer personal och mer resurser var ett vanligt svar, liksom mer support och engagemang från ledningen. Många önskade även att sitta i ledningsgruppen eller på annat sätt få mer inflytande över beslut, att få mer tid för strategiska frågor samt en större tydlighet i vad rollen innebär i ansvar och befogenheter. Några andra exempel är: mer övergripande CSR/Hållbarhetsfrågor förändrad organisation hjälp att sortera i informationsflödet större integration av hållbarhetsarbetet i den dagliga verksamheten Troliga förändringar i framtiden mer kundtryck och ökad koppling till affärerna På frågan om vad medlemmarna tror påverkar och kommer att förändra miljöhållbarhetschefens roll i framtiden trodde många på ökad koppling av miljö- och hållbarhetsfrågorna till affärerna och varumärket, vilket gör att frågan får större genomslagskraft. Ökade möjligheter att värdera miljöpåverkan i pengar kommer förhoppningsvis ge mer resurser till miljöarbetet. Katastrofer, olyckor och råvarubrist ökar fokus på rollen och ger rollen mer tyngd. Många tror på en ökad förståelse och acceptans från omgivningen, tillsammans med ökade krav från kunder, konsumenter och andra intressenter, vilket kommer ge ökad 13 (21)
förståelse i företaget samt även lyfta ledningens engagemang samt vilja till förändring. Andra svar var t.ex: Ökad arbetsbelastning för hållbarhetschefen vid ökad insikt hos organisationen om frågans betydelse Hårdare reglering och lagstiftning tillsammans med ökade kostnader för t.ex. energi kommer driva arbetet och öka den ekonomiska betydelsen för hållbarhetsfrågorna Breddning av frågan från miljö till hållbar utveckling, från klimatfokus till att även ta in andra aspekter, från Sverige till fokus på utvecklingsländer Rollen blir mer strategisk och det kommer bli högre krav på att förstå företagets affärsstrategier Miljö och hållbarhetsarbetet blir mer integrerat i verksamheten Enfrågefokus i omvärlden tillsammans med ökad komplexitet i frågorna försvårar kommunikationen och prioriteringen av åtgärder och ger miljöchefen ökat fokus på att göra frågorna begripliga Vanligare att positionen finns i ledningen Miljöarbetet inom byggsektorn kommer att förändra mest Medlemsföretagens miljö- och hållbarhetsarbete Miljö och jämställdhet vanligaste policy Staplarna visar antal procent av alla svarande som har policy inom dessa områden. Under rubriken Annat finns arbetsmiljö, kvalitet, etik, produktsäkerhet, informationssäkerhet, riskminimering, m. fl. Policy finns inom.. 92% 83% 79% 68% 61% 58% 52% 15% 14 (21)
89% av de representerade företagen har ledningssystem. Av de som svarat att de har ett annat miljöledningssystem än ISO 14001 svarade flera att de har delar av ISO 14001, andra svar var EMAS, HSSE, Svanen, eller eget system. 66% av de som svarat har miljöledningssystemet integrerat med andra ledningssystem som t.ex. kvalitet, arbetsmiljö och/eller säkerhet. Miljöledningssystem 11% 12% 77% Ja, ISO 14001 Ja, annat Nej Miljö- och hållbarhetsarbetet gör skillnad 98% av respondenterna svarar att miljö- och hållbarhetsarbetet har positiv påverkan på organisationens miljöpåverkan och 85% tycker att det påverkar kundrelationerna på ett positivt sätt. Majoriteten av de som svarat tycker även att arbetet påverkar personelens trivsel, ger konkurrensfördelar samt påverkar förutsättningen för nyrekrytering positivt. Påverkan av miljö-/hållbarhetsarbetet på.. Positivt Oförändrat Negativt Ingen åsikt Organisationens miljöpåverkan Kundrelationerna Personalens trivsel/stämningen Konkurrensfördelar Förutsättningen för nyrekrytering Uppmärksamheten i media 61 58 57 48 85 98 44 44 41 56 9 03 20 05 05 1 7 0 10 15 Vad det gäller organisationernas miljöpåverkan ställdes även en fråga om hur de svarande upplevde att koldioxidutsläpp, energiförbrukning och vattenförbrukning förändrats de senaste tre åren. Över 70% av de som svarat anger att deras företag har minskat sina klimatutsläpp de senaste tre åren och minskat energiförbrukningen. 30% anger också att vattenförbrukningen minskat under denna period. 15 (21)
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% Minskning under de senaste 3 åren i relation till företagets storlek/omsättning Koldioxidutsläpp Energiförbrukning Vattenförbrukning Vet inte Nej Ja Klimatdebatten har påverkat arbetet Det beskrevs i enkätsvaren att klimatdebatten har påverkat företagen att sätta mål och bidragit till att det har blivit lättare att få gehör för frågan och ledningens övertygelse och stödet från ledningen. Den ekonomiska krisen har påverkat, i viss mån positivt men övervägande negativt. Positivt genom att vara en drivkraft till förändring, och negativt genom mindre resurser till investeringar inom energieffektivisering m.m. Påverkan på miljö/hållbarhetsarbetet av den ökade klimatdebatten Påverkan på miljö/hållbarhetsarbetet av den ekonomiska krisen Ja Nej Ja Nej 12% 36% 6 88% 16 (21)
Lagstiftning, kundtryck och varumärkesbyggnad är de största drivkrafterna för företagen För att undersöka drivkrafterna bakom företagens miljö- och hållbarhetsarbete ställdes frågan Vad får ditt företag att driva miljö- och hållbarhetsåtgärder?. Faktorerna bedömdes på skalan Obetydlig till Mycket stor betydelse. Lagstiftning och kundtryck fortsatt i topp. Andra drivkrafter var ekonomiska besparingar, politikerna och affärsinitiativ. Drivkrafter Lagstiftning Kundtryck Varumärkesbyggnad Good-will VD personligen Konkurrensfördelar Ägare Medarbetare Konkurrenters initiativ Debatt i massmedia Attrahera nya medarbetare Undvika miljöskandaler Bad-will pga miljöhändelse Globala initiativ Leverantörers önskemål Ideella organisationer Obetydlig Låg Hög Mycket hög 0% 20% 40% 60% 80% 100% Hög integrering av miljö- och hållbarhetsarbetet i den övriga verksamheten På frågan om miljö- och hållbarhetsarbetet påverkan på företagets inköpsarbete svarade hela 83% att det alltid eller ofta hade påverkan. Även påverkan på marknadsföring och affärsstrategier var hög. 67% respektive 71% svarade att miljöoch hållbarhetsarbetet allt eller ofta har påverkan på dessa. 17 (21)
Påverkan av miljö-hållbarhetsarbetet på... Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet ej Marknadsföring/Försäljningsarbete 18% 43% 35% 2% 2% Affärsstrategier 17% 47% 32% 2% 2% Inköpsarbetet 65% 23% 1% Miljö och hållbar utveckling i samhället För att undersöka olika aktörers betydelse för miljö- och hållbarhetsarbete ställdes frågan Vilken betydelse anser du följande aktörer har för att driva miljö- och hållbarhetsarbetet framåt?. Betydelsen bedömdes på skalan Obetydlig, Liten, Stor eller Mycket stor. Medlemmarna fick sedan svara på vilka aktörer de skulle vilja se agerade mer kraftfullt på miljö- och hållbarhetsområdet. Under svaret Annat fanns t.ex. investerare. Siffran anger procent av de svarande på enkäten som valde detta alternativ. Drivande aktörer inom miljö- och hållbar utveckling Politiker Massmedia EU Myndigheter Allmänheten Ideella organisationer Skolor/universitet/högskolor Näringslivsorganisationer Fackförbunden Obetydlig Liten Stor Mycket stor 0% 20% 40% 60% 80% 100% 18 (21)
Önskade aktörer att agera mer kraftfullt inom miljö- och hållbar utveckling Politiker Näringslivsorganisationer Myndigheter Allmänheten EU Massmedia Skolor/universitet/högskolor Fackförbunden Ideella organisationer Annat 1% 7% 6% 19% 2 35% 39% 39% 66% 66% Medlemsskapet i NMC Personliga kontakter sprider information om NMC Informationen om NMC sprids framförallt från mun till mun. 62% av de svarande har hört talas om NMC via en personlig kontakt, t.ex. en kollega inom eller utanför den egna organisationen. Under rubriken Annat finns främst svar som att de inte kommer ihåg eller att de har ärvt medlemsskapet. Spridningsvägar av information om NMC 2010 2008 2006 2004 Kollega på egna företaget/organisationen Person på annat företag/organsiation Personlig kontakt Internet Tidning/tidskrift/nyhetsbrev Seminarium/konferens/utbildning Annat 0% 20% 20% 21% 9% 13% 8% 11% 6% 6% 11% 13% 1 17% 5% 9% 6% 7% 6% 13% 13% 29% 27% 32% 37% 19 (21)
Fortsatt höga betyg för verksamheten De svarande har ett fortsatt gott övergripande intryck av verksamheten inom NMC, medelvärdet ligger på runt betyget 4 på en femgradig skala. Nätverkandet och bredden på arrangemang är exempel på vad som uppskattas hos NMC. 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Övergripande intryck av verksamheten 2004 2006 2008 2010 Fortsatt efterfrågan på regionala aktiviteter Fler möten utanför Stockholm, i Göteborg och Malmö och även på mindre orter, är återkommande svar på frågan vad som kan förbättras med verksamheten. Och för Stockholmsmötena önskas centralare lokaler än Solna. Även webmöten efterfrågas för att kunna ta del av möten på distans. På frågor om önskad tid och typ av möten var korta och informativa möten och frukostmöten det som efterfrågades mest. Samtidigt som vanliga kommentarer var att frukostmöten är svårt för de som inte bor i samma stad, för vilka heldagar är bättre. Frukostmöten och kvällsmingel efterfrågas speciellt i noderna i väst och syd. Många tyckte att alla sorters möten behövs, det är bra med blandning. 20 (21)
40% Tid som föredras för mötena 35% 30% 25% 20% 15% 5% 0% Frukostmöte Förmiddag Eftermiddag Heldag Kvällsmingel Ingen åsikt Form som föredras Korta och informativa möten Längre möten med tid för fördjupning Medlemsmöten med fokus på diskussion Mingel Debatter Ingen åsikt 0% 20% 30% 40% 50% 60% 21 (21)