2007 Arsenik i dricksvattnet! en lägesrapport Bygg & Miljö Norsjö kommun Marie Blomé
1
Sammanfattning Vi har funnit arsenikhalter som överskred Socialstyrelsens rekommendationer för vad som är hälsomässigt tjänligt dricksvatten i 15 % av de provtagna brunnarna. Förekomsterna är främst koncentrerade till området runt Gumboda som ligger inom Skellefteåfältet, där berggrunden är sulfidrik. Men inom området förekommer också problemfria brunnar. Ett stort antal hushåll i Norsjö kommun har teknisk anmärkning (enligt Socialstyrelsens rekommendationer) på vattnet för att kopparhalterna är för höga. Riktigt höga halter av radon uppmättes bara i två brunnar, däremot fann vi radonvärden som överskred gränsen för hälsomässig anmärkning i många av de bergborrade brunnarna. Olika metoder för arsenikrening har testats i fyra hushåll med varierande arsenikbelastning och vattenbehov. Tillfredsställande rening har endast uppnåtts i brunnen med arsenikhalter strax över otjänlighetsgränsen. Viktigt att tänka på innan du köper reningsutrustning: Ta reda på om det kan finnas alternativa vattentäkter att ansluta dig till. Klargör hushållets totala vattenförbrukning och eventuella behov av tillfälligt höga vattenuttag! Vill du rena allt ditt vatten eller bara det vatten som används till dryck och matlagning? Förvissa dig om att filterförsäljaren har föreslagit ett filter anpassat till just ditt unika vatten, d v s efter noggrann genomgång av aktuellt vattenprovtagningsresultat. Sätt dig in i vilken skötsel av utrustningen, och vilka utgifter, som kommer att krävas i framtiden. Se till att det ingår bekostade analyser av dricksvattnet efter installation av reningsutrustning! Försäkra dig om en funktionsgaranti på utrustningen så att du får pengarna tillbaka om utlovad reningsgrad inte uppnås! 2
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 1. VAD HAR VI LÄRT OSS GENOM PROJEKTET I NORSJÖ?... 4 1.1 ÖVERGRIPANDE... 4 1.2 ARSENIKRENING... 4 1.3 GRAFISK PRESENTATION AV PROVTAGNINGSRESULTAT... 5 SAMTLIGA PROVPUNKTER I KOMMUNEN... 5 PROVTAGNINGSPUNKTER MED ARSENIKHALTER SOM ÄR OTJÄNLIGA... 5 PROVTAGNINGSPUNKTER MED VATTEN TJÄNLIGT MED ANMÄRKNING... 5 HALTEN AV ARSENIK/KOPPAR/RADON I VARJE PROVTAGNINGSPUNKT... 5 2. VARFÖR FÖREKOMMER IBLAND METALLER OCH RADONGAS I DRICKSVATTNET?... 10 BAKGRUND GEOKEMI... 10 2.1 ARSENIK... 10 2.2 KOPPAR... 11 2.3 BLY... 11 2.4 KADMIUM... 11 2.5 RADON... 12 3. VAD KAN MAN GÖRA ÅT SITT DÅLIGA DRICKSVATTEN?... 12 3.1 ARSENIKRENING... 12 3.1.1 JONBYTESTEKNIK... 13 3.1.2. ADSORPTION... 13 3.1.3 OMVÄND OSMOS... 13 3.1.4 AVFALL VID ARSENIKRENING... 13 3.2 RENINGSMETODER FÖR RADON... 13 3.3 EXEMPEL PÅ FÖRSÄLJARE AV RENINGSUTRUSTNING... 14 REFERENSER... 14 INTERNETREFERENSER... 14 3
1. Vad har vi lärt oss genom projektet i Norsjö? 1.1 Övergripande Utifrån vårt provtagningsmaterial kan vi peka ut områdena Petiknäs, Kusfors, Gumboda, Rålund och Svansele som problemområden avseende risk för arsenikpåverkat grundvatten. Vi fann också arsenik i enstaka borrade brunnar, med stor geografisk spridning i kommunen. Förarbete och provtagning har gjorts av Jan Lindberg, Norsjö kommun. Vattnet i 15 % av de provtagna brunnarna hade arsenikhalter överskridande Socialstyrelsens rekommendationer för vad som är hälsomässigt tjänligt dricksvatten. I fem brunnar fann vi halter mellan 200 300 µg arsenik/l. Gränsvärdet för tjänligt vatten ligger under koncentrationen 10 µg arsenik/l. Generellt brukar man säga att arsenikproblem endast uppkommer i borrade brunnar, men i Skellefteåfältets arsenikhaltiga berggrund kan arsenik frigöras även till grävda brunnar. Vi har upptäckt helt opåverkat vatten alldeles i närheten av brunnar som är kraftigt arsenikbelastade. Alltså går det inte att döma ut vissa geografiska områden. 16 % av provtagna brunnar hade kopparhalter med teknisk och estetisk anmärkning på vattnet, vilket främst innebär en risk för missfärgning av sanitetsporslin och hår. Skellefteåfältets sulfidmalmer innehåller bland annat koppar som kan frigöras till grundvattnet. Men den vanligaste orsaken till förhöjda kopparhalter är annars korrosion av hushållens vattenledningar, som till mer än 90 % består av kopparrör. Eftersom de flesta prover togs i kökskranen kan vi inte med säkerhet uttala oss om vilket ursprung den uppmätta kopparn hade i vårt material, förutom i de fall där provtagning skedde direkt i brunnen. På ett ställe hade man mycket hög blyhalt i vattnet. Bly kan avges genom korrosion på blyhaltiga material i äldre fastighetsinstallationer. Men i detta fall var blyhalten hög även i råvattnet vilket tyder på påverkan genom den naturliga berggrunden, alternativt påverkan från föroreningar på markytan. En brunn hade hälsomässig anmärkning med avseende på kadmium, men orsaken är inte utredd. 19 % av brunnarna hade hälsomässig anmärkning på dricksvattnet för att radonhalten var för hög. Radon förekommer främst i bergborrade brunnar. 1.2 Arsenikrening Fyra hushåll har testat utrustning som syftat till att sänka arsenikhalten i dricksvattnet. Arsenikhalten i de olika brunnarnas råvatten var ca 300 µg/l, 150 µg/l, 50 µg/l och 20 µg/l. Reningen har skett genom adsorptionsfilter respektive jonbytesfilter. Olika filtermaterial har testats. Endast där arsenikhalten var som lägst har en tillfredsställande rening uppnåtts under hela driftstiden. Tekniken som används är adsorptionsfilter med föregående partikelavskiljning genom sandfilter. Arsenik i svenska grundvatten har nyligen uppmärksammats, därför saknas erfarenheter från rening under längre driftstider. Socialstyrelsen har under år 2007 genomfört en korttidstest av olika filtertekniker för rening av arsenikhaltigt grundvatten, (Rapport Avskiljning av arsenik från grundvatten ), vilket känns som en viktig utgångspunkt för höjd kunskapsnivå inom reningsområdet. Vi har låtit leverantören av arsenikfilter typ As 12 (som testades i Socialstyrelsens undersökning under namnet JA1) beräkna kapaciteter för filter, utgående från vattenanalyser på de fyra brunnarna som nämns i texten ovan. Filtervolymen är uträknad utifrån en kontakttid på 2 3 minuter för en normaltappning, vilket medger en tapphastighet upp till 17 liter per sekund. För att vattnets kontakttid med filtret ska bli tillräckligt lång krävs ett relativt stort filter även om det är låga halter arsenik som ska avskiljas. Detta filter är ännu inte testat i kommunen. 4
1.3 Grafisk presentation av provtagningsresultat Samtliga provpunkter i kommunen Bild 1. Alla provpunkter Provtagningspunkter med arsenikhalter som är otjänliga Bild 2. Otjänliga arsenikhalter Bild 3. Borrade brunnar med otjänliga arsenikhalter Bild 4. Grävda brunnar med otjänliga arsenikhalter Provtagningspunkter med vatten tjänligt med anmärkning Bild 5. Anmärkning pga. koppar Bild 6. Anmärkning pga. radon Halten av arsenik/koppar/radon i varje provtagningspunkt Bild 7. Arsenikhalter, samtliga provpunkter Bild 8. Kopparhalter, samtliga provpunkter Bild 9. Radonvärden, samtliga provpunkter 5
1. Samtliga provpunkter 6 2. Samtliga brunnar med otjänliga arsenikhalter
3. Borrade brunnar med otjänliga arsenikhalter 7 4. Grävda brunnar med otjänliga arsenikhalter
5. Anmärkning på kopparhalter 8 6. Anmärkning på radonhalter
Arsenikhalten i 118 provpunkter 300 250 200 Arsenik µg/l 150 100 50 0 0 20 40 60 80 100 120 140 Provpunkter Bild 7. Kopparhalten i 113 provpunkter 2000 1500 Koppar µg/l 1000 500 0 0 20 40 60 80 100 120 Provpunkter Bild 8. Radonhalten i 78 provpunkter 2000 1500 Radon Bq 1000 500 0 0 20 40 60 80 100 Provpunkter 9 Bild 9.
2. Varför förekommer ibland metaller och radongas i dricksvattnet? Bakgrund geokemi Halten av metaller i grundvattnet beror dels på hur mycket metaller det finns naturligt i områdets jordarter och berggrund, dels på hur mycket metaller som har spridits i området genom luftföroreningar eller andra utsläpp. Eftersom tungmetaller inte kan brytas ner ackumuleras de i jordar och sediment, men de stannar inte nödvändigtvis kvar där. Metallerna i berggrunden är ofta bundna i sulfidmineral. Vid tillförsel av syre oxideras sulfiderna, varvid metallerna frigörs. Rörligheten för bly i mark är en av de lägsta för alla tungmetaller, vilket resulterar i att blykoncentrationerna i markvatten i allmänhet är låga. Vid sjunkande ph värde (försurning) blir både kadmium, koppar och bly mer lättrörliga och kan börja vandra till grundvattnet. För arsenik gäller däremot det omvända, lösligheten ökar med stigande ph värde. Arsenik kan dock i vissa fall frigöras även genom grundvattenhöjning. Den årliga utlakningen av metaller, till vatten i Sverige, uppskattas till cirka 600 700 ton per år (SGU). Huvuddelen av de urlakade metallerna kommer från nedlagda gruvor med icke efterbehandlade deponier. 2.1 Arsenik Arsenik är ett grundämne som förekommer naturligt i berggrunden. Det viktigaste arsenikförande mineralet är arsenikkis, som är vanligt i anslutning till sulfidmalmsfyndigheter. Skellefteåfältets malmer utgör Sveriges största kända arsenikprovins. Bolidenmalmen var en av världens största arsenikfyndigheter. Rörlighet i naturen Även om det finns betydande mängder arsenik i marken så är det mesta bundet till fasta partiklar, vilket medför en låg koncentration av arsenik i grundvattnet. Vid sura markförhållanden, lågt ph, är arseniken starkt bunden, men vid högre ph värden ökar rörligheten och därmed arsenikkoncentrationen i mark och grundvatten. Det är främst vatten i djupa bergborrade brunnar som har de egenskaper som bidrar till att arsenik kan finnas löst i vattnet i större mängder. Nyligen har man uppmätt en arsenikhalt på 1000 mikrogram/liter (µg/l) i en bergborrad brunn i Sverige. Arsenik förekommer i olika former beroende på vattnets kemiska utseende. När det är syrebrist dominerar arsenit, H 3 AsO 3 (trevärd form), som är giftigare än arsenat HAsO 4 2 (femvärd form). Den trevärda arseniken är svårare att avskilja från grundvatten Förekomst i världen Miljontals människor världen över dricker arsenikförorenat vatten. Bara i Bengalen tros uppemot 100 miljoner människor ha blivit arsenikförgiftade. De höga arsenikkoncentrationerna i brunnsvattnet kan uppträda i områden som har måttliga naturliga koncentrationer i sedimenten, fullt jämförbara med normala koncentrationer i svensk mark. Förklaringen är att det uppstått en förändring av markens biokemiska processer så att arseniken, som tidigare var bunden i sedimenten, har frigjorts. Den kommersiella användningen av arsenik minskar i världen, främst genom minskad användningen av arsenik i träimpregneringsmedel. Fortfarande används arsenik i bekämpningsmedel i flera länder, dock inte i Sverige. Användning av arsenik är tillåten om arseniken innesluts i ett medium eller är så hårt bundet att den inte bedöms ha någon skadeverkan. Arsenikhaltigt glas används för bildskärmar och TV apparater. 10
Giftighet Samtliga arsenikföreningar är giftiga, men olika former av arsenik har olika giftighet. Långtidsexponering för arsenik i dricksvatten kan orsaka cancer i hud, lungor, urinblåsa och njurar. Första tecknen på kronisk arsenikexponering anses vara förtjockning av hudens hornlager (keratos) och pigmentförändringar. 2.2 Koppar Kopparmalmer förekommer i de flesta geologiska miljöer, de finns på samtliga kontinenter och har bildats under alla åldrar. Det kopparmineral som är vanligast och ekonomiskt mest betydelsefullt är kopparkis. Skellefteåfältets sulfidmalmer innehåller koppar som kan frigöras till grundvattnet. Förhöjda kopparhalter i dricksvattnet (Vår föda nr 5; 98) beror vanligtvis på hur aggressivt vattnet är mot koppar tillsammans med uppehållstiden i ledningarna. Faktorer som gör vattnet ledningsangripande är lågt phvärde, hög alkalinitet tillsammans med förhöjda koncentrationer av sulfat och kloridjoner. Om den förhöjda kopparhalten beror på korrosion av vattenledningar kan den minskas betydligt om vattnet spolas någon minut. Giftighet Koppar ingår i en rad enzymer i kroppen och är därför livsnödvändigt för oss. Högt intag av koppar har en irriterande effekt på magtarmkanalen, och har tidigare använts för att framkalla kräkning vid förgiftningar. Normalt reglerar kroppen hur mycket koppar som tas upp i kroppen och hur mycket som utsöndras. Denna reglering av koppar sker i levern. Risken för hälsoeffekter till följd av förhöjda kopparhalter i dricksvatten bedöms vara låg (Vår föda nr 5; 98). Spädbarn som ges bröstmjölksersättning kan dock vara särskilt känsliga. 2.3 Bly Förhöjda blyhalter finns bland annat inom Skellefteåfältet och längs fjällkedjan. I Sverige utvinns idag bly från komplexmalmer i Bergslagen och Skellefteåfältet (Renström, Petiknäs). Blyföroreningarna är vitt spridda och de flesta jordar i världen har förhöjda blykoncentrationer, framför allt i de översta marklagren. Den långa historien av blyföroreningar gör också att det kan vara svårt att skilja bly från mänsklig påverkan från naturliga bakgrundkoncentrationer. Den atmosfäriska depositionen av bly har emellertid minskat kraftigt de senaste decennierna, främst på grund av minskad användning av bly som tillsats i bensin. Halterna i regnvattnet är nu uppskattningsvis lika låga som i början av 1500 talet. Giftighet Bly kan skada nervsystemet vid låg exponering (Livsmedelsverkets webbplats). Särskilt när hjärnan utvecklas hos foster och små barn är känsligheten stor. Hämmad blodbildning och nedsatt hörsel är andra effekter som observerats vid relativt låg blyexponering. 2.4 Kadmium Kadmium kan förekomma naturligt i surt grundvatten, men kan även indikera förorening från industrier eller gödningsmedel. En orsak kan också vara korrosionsangrepp på äldre vattenledningsinstallationer. Giftighet Kadmium stannar kvar i kroppen under lång tid och ansamlas i njurarna. Njurfunktionen kan skadas vid långvarig förhöjd exponering. 11
2.5 Radon Radon härstammar från radioaktiva, uranhaltiga graniter. Radongasen bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radium finns naturligt i marken men kan också finnas i grundvattnet. I främst bergborrade brunnar kan man hitta höga radonhalter i vattnet. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar, som är fasta partiklar. Giftighet Att dricka radonhaltigt vatten är inte särskilt farligt, men radonet kan övergå från vattnet till inomhusluften och därmed orsaka förhöjda radonhalter i luften. Störst risk för hälsoeffekter är genom inandning av radonhaltig luft vid duschning. När vi andas in radonhaltig luft kan radondöttrar fastna i luftvägarna. Vid det radioaktiva sönderfallet avges sedan strålning som kan skada cellerna i luftvägar och lungor. 3. Vad kan man göra åt sitt dåliga dricksvatten? 3.1 Arsenikrening Erfarenheterna från arsenikrening är ännu inte är så stora. Socialstyrelsen har nyligen genomfört en korttidstest av olika filtertekniker, se Rapport Avskiljning av arsenik från grundvatten, Socialstyrelsen 2007. De filtertekniker som har undersökts är adsorption, jonbyte och omvänd osmos. Resultaten visar generellt en god reningsgrad för adsorptions och jonbytesfiltren, medan omvänd osmos uppvisade en något mer varierande reningsgrad. Vid val av reningsteknik finns det flera faktorer att ta hänsyn till för att undvika höga kostnader orsakade av täta vattenanalyser, byten av filtermassor och praktiska olägenheter med arsenikhaltigt avfall. Det är också viktigt att förvissa sig om att de material som används i reningsutrustningen är godkända för livsmedelsbruk. Eftersom arseniken varken syns, smakar eller luktar så man är hänvisad till provtagning och analys av dricksvattnet för att säkert veta att reningen fungerar. Eftersom filtrens reningsverkan är kopplat till arsenikbelastning och flöde så är det nödvändigt att klargöra hushållets totala vattenförbrukning och eventuella behov av tillfälligt höga vattenuttag. Vidare kan man välja mellan att rena allt sitt vatten eller bara det vatten som används till dryck och matlagning, vilket är ca 1 % av den totala vattenförbrukningen i ett hushåll. Tekniken lämpar sig bäst för mindre hushåll eller fritidsboende, med vattenkvalitet som understiger 100µg arsenik per liter. En liten reningsutrustning, kopplad till kökskranen, placeras under diskbänken. En typ av filterpatron, som finns på marknaden, renar en viss mängd vatten innan filtret anses förbrukat och låser vattenuttaget. Vid en arsenikhalt upp till 50µg/l kan 3 800 liter vatten renas, mot endast 1 900 liter då arsenikhalten ligger mellan 50 100µg/l. Prisnivån för den här typen av utrustning är drygt 7 000 kronor, exklusive moms. En leverantör av reningsutrustning har beskrivit proceduren kring drift och byte av filtermassor (rening av allt vatten i hushållet) på följande sätt: Utrustningen, som är försedd med summerande flödesmätare med minnesfunktion, indikerar när det är dags att byta filter eller när filtret är överbelastat. Normal drifttid är ca 2 år för ett filter. Nytt filter skickas ut till kunden, som skickar in det gamla för regenerering. Filtret är inneslutet i en typ gastub. Vid behov av backspolning så sker den automatiskt! Dricksvattnet analyseras direkt efter installation av reningsutrustningen, samt efter 6 månader. Om utrustningen inte förmår avskilja arsenik till godkända nivåer får kunden pengarna tillbaka. Priset för en sådan utrustning är ca 20 000 kronor, exklusive moms. Slutligen när man investerar i reningsutrustning är det viktigt att försäkra sig om en funktionsgaranti, bland annat innehållande bekostade vattenanalyser. 12
3.1.1 Jonbytesteknik Principen bygger på att de oönskade jonerna i dricksvattnet byter plats med ofarliga joner som finns i jonbytesmassan. Det är viktigt att ta reda på om det kan finnas andra joner i dricksvattnet som kan konkurrera med arsenik om jonbytesplatserna. Det är också viktigt är att filtren ej är för små, utan har den storleken att kontakttiden blir 2 3 minuter. Efter en tid, när alla utbytbara joner förbrukats, måste jonbytesmassan regenereras. Normalt skickas filtret till leverantören för regenerering. 3.1.2. Adsorption Adsorptionsfilter bygger på att föroreningar adsorberas/fäster på en filtermassa. Det finns ett begränsat antal platser på filtermassan som föroreningarna kan fästa vid. Adsorptionen är effektivast på femvärd arsenik, varför det ibland kan vara fördelaktigt med oxidation av vattnet före tryckkärl, för att öka avskiljningsgraden. I grundvatten kan det finnas flera andra lösta ämnen, som t ex fosfat och organiska ämnen, som också kan fästa till filtermassan. Den tid som vattnet är i kontakt med filtermassan är avgörande för hur effektiv avskiljningen kan bli. Adsorptionsfilter kasseras då filtermassan anses mättad. 3.1.3 Omvänd osmos Vid omvänd osmos tvingas vattnet, genom ökat tryck, att passera ett membran medan föroreningarna stannar kvar. En fördel med omvänd osmos är att det inte krävs några kemikalier, och att filtret inte heller blir mättat. En nackdel är att det momentana uttaget av renat vatten är begränsat. Dessutom produceras kontinuerligt ett rejektvatten, innehållande föroreningar, som går ut i avloppet. Metoden är både vatten och energikrävande. 3.1.4 Avfall vid arsenikrening Avfall som produceras av enskilda hushåll, i samband med rening av arsenikhaltigt grundvatten, betraktas av Naturvårdsverket som hushållsavfall. Däremot är det oklart vilka filtermassor som ska betraktas som farligt avfall eller ickefarligt avfall. Enligt svensk lagstiftning får utlakningen av arsenik från filtermassorna inte överstiga 2 mg/kg torrsubstans. Ännu så länge saknas erfarenheter av laktester på arsenikhaltiga filtermassor från enskilda hushåll. Vattenreningsföretagen uppger vanligen hur deras uttjänta filtermassor ska hanteras, baserat på standardiserade test från USA. Till exempel ska uttjänta filterpatroner (vikt ca 1,5 kg), från rening av endast köksvatten, lämnas till kommunens insamling för farligt avfall. 3.2 Reningsmetoder för radon Har man radonhalter över 1000 Bq/l i sin privata brunn, där man permanentbor, bör man vidta åtgärder för att sänka halten. Radon i vatten kan luftas bort genom en så kallad radonavskiljare. För att sänka radonhalten kan man även koka vattnet under 3 minuter eller lagra vattnet (90 procent försvinner under 13 dagar). Övriga reningsmetoder är omvänd osmos eller adsorption till aktivt kol. 13
3.3 Exempel på försäljare av reningsutrustning AQUA INVENT AB www.aquainvent.se Aquapal www.aquapal.se CALLIDUS www.callidus.se Culligan,Vattenreningsgruppen H2O AB www.vattenreningsgruppen.se ENWA www.enwa.se EUROWATER www.eurowater.se VATTENRENINGSBYRÅN www.varab.se Vatten miljö, Skellefteå. Mailadress: vattenmiljö@swipnet.se, 0910 539 70 Referenser Svensson, Marcus (2007). Mobilisering av naturligt förekommande arsenik till grundvatten i Västerbotten, Sverige. Rapport, ex arbete 20p, Uppsala Universitet Internetreferenser Socialstyrelsen, www.socialstyrelsen.se Avskiljning av arsenik från grundvatten, Rapport 2007 Socialstyrelsen, www.socialstyrelsen.se, Dricksvattenrening med avseende på arsenik Rapport 2006 Livsmedelsverket, www.livsmedelsverket.se, Koppar i vatten vanligt i Sverige, Artikel ur Vår Föda 5/98; ALcontrol AB, www.alcontrol.se, Dricksvatten för enskild förbrukning Sveriges geologiska undersökning, www.sgu.se, Mineralguiden Tema Arsenik, 2005 Sveriges geologiska undersökning, www.sgu.se, Mineralguiden Tema Koppar, 2003 Sveriges geologiska undersökning, www.sgu.se, Mineralguiden Tema Bly, 2006 Sveriges geologiska undersökning, www.sgu.se/sgu/sv/samhalle/grundvatten/bedomning.htm Bedömningsgrunder för grundvatten Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se Norsjö kommuns hemsida, www.norsjo.se, LRM projektet 2005 14
Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel, men när det gäller enskilda brunnar finns det inget tillsynsansvar från myndigheterna, utan det är upp till den enskilde brunnsägaren att själv kontrollera sitt vatten. Kommunernas miljökontor ger råd till privatpersoner om provtagning, åtgärdsmetoder och liknande. Socialstyrelsen ger ut allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten. I syfte att få en helhetsbild av vattenkvaliteten i enskilda brunnar genomförde Bygg och Miljönämnden, 2005, en översiktlig kartläggning av metaller och radon i dricksvatten. Områden med höga halter av halvmetallen arsenik i dricksvattnet kunde konstateras. Projektet är redovisat genom rapporten LRM projektet 2005, Norsjö kommuns hemsida. I ett försök att få ett bättre underlag för rådgivning, beträffande främst höga arsenikhalter, har viss uppföljning skett under åren 2006 2007. Dessutom har reningsfilter testats i fyra olika brunnar med olika arsenikbelastning. Analyserna är utförda av Alcontrol AB. NORSJÖ KOMMUN www.norjso.se 0918 14000 15