Delårsrapport

2019-01-01 2019-08-31 www.tranas.se

Förvaltningsberättelse Tranås kommun 2

2019-01-01 2019-08-31 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Tranås kommun... 4 Kommunkoncernens organisation... 4 Omvärldsanalys... 5 Utvecklingsstrategi... 9 Tillväxt... 10 Ledstjärnan och mål... 11 Medarbetare och arbetsmiljö... 12 Finansiell analys 2019... 14 Nämnd- och bolagsredovisning 2019... 17 Nämndernas verksamhetsberättelser... 18 Kommunfullmäktige... 18 Överförmyndare... 20 Revision... 21 Kommunstyrelse... 22 Tranås United AB... 24 Bygg- och miljönämnd... 26 Kultur- och Fritidsnämnd... 27 Barn- och utbildningsnämnd... 29 Socialnämnd... 31 Teknik- och griftegårdsnämnd... 33 Tranås Stadshus AB... 35 Tranås Energi AB... 36 AB Tranåsbostäder... 38 Resultat- & Balansräkning inklusive noter och redovisningsprinciper... 39 Resultaträkning... 39 Balansräkning... 40 Nothänvisning Resultaträkning... 41 Nothänvisning Balansräkning... 43 Tillämpade redovisningsprinciper... 46 Revisorernas bedömning... 49 Förvaltningsberättelse Tranås kommun 3

Förvaltningsberättelse Tranås kommun Kommunkoncernens organisation Politisk ledning Mandatfördelning i Kommunfullmäktige 1/11 2018-31/10 2022 Kommunstyrelsen Moderata samlingspartiet 9 Ordförande Anders Wilander M Kristdemokraterna 3 Kommunalråd Liberalerna 2 1:e vice ordf. Mikael Stenquist S Centerpartiet 3 Oppositionsråd Socialdemokraterna 12 2:e vice ordf Carin Wallin (år 2019-2020) C Miljöpartiet de gröna 2 Tony Ståhl (år 2021-2022) KD Vänsterpartiet 2 Krister Rydholm M Sverigedemokraterna 8 Erik Nygårds L Totalt antal mandat 41 Agnetha Lantz S Anders Karlsson S Kommunfullmäktiges presidium Björn Thiele S Veronica Holmstedt Tf ordförande S Björn Forsell SD Veronica Holmstedt 1:e vice ordf. S Thorbjörn Johansson SD Björn Forsell 2:e vice ordf SD Karin Sissek insynsplats V Förvaltningsberättelse Tranås kommun 4

Omvärldsanalys Nationellt perspektiv Konjunkturen i Sverige har stärkts de senaste åren och tillväxten har varit hög. Resursutnyttjandet bedöms fortfarande vara högre än normalt. Under första halvåret 2019 mattades dock den inhemska efterfrågan av. Framåtblickande indikatorer tyder på att tillväxten blir dämpad även under andra halvåret 2019. En svagare utveckling i omvärlden, minskade bostadsinvesteringar och en inbromsning i offentlig konsumtion väntas bidra till en fortsatt dämpad tillväxt även 2020. De senaste årens höga BNP-tillväxt har till stor del drivits av att investeringar ökat i snabb takt, främst i bostadssektorn men även i övriga delar av näringslivet. Även kommunala investeringar har ökat snabbt. Men under det första halvåret 2019 sjönk investeringarna. Efter flera år med ökat bostadsbyggande minskade antalet påbörjade bostäder 2017 och under första halvåret 2019 har även antalet beviljade bygglov minskat, vilket indikerar en fortsatt nedgång i bostadsbyggandet framöver. Även investeringarna i näringslivet exklusive bostäder väntas öka långsammare 2019 och 2020 än de senaste åren. De offentliga investeringarna väntas inte heller växa i samma takt då kommunsektorn, som drivit tillväxten de senaste åren, bedöms öka sina investeringar i långsammare takt. De statliga investeringarna väntas däremot öka i en snabbare takt än tidigare, främst till följd av ökade investeringar i infrastruktur. Sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet är på historiskt sett höga nivåer, men under det första halvåret 2019 har utvecklingen på arbetsmarknaden dämpats, både sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet har minskat något. Arbetslösheten har enligt regeringen inte minskat sedan 2018. upplever brist på arbetskraft minskat tydligt. Det är dock fortfarande fler arbetsgivare än normalt som upplever brist på arbetskraft. Bristen har under många år varit betydligt högre i den offentliga sektorn jämfört med i näringslivet. Bristtalen i offentlig sektor har dock minskat något sedan 2017. Det är framför allt i kommuner och landsting som bristtalen är höga. Sammantaget bedöms sysselsättningen och arbetskraften fortsätta att öka både 2019 och 2020, men tillväxten väntas avta väsentligt jämfört med tidigare år. Både sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet bedöms även fortsatt vara mycket höga. Arbetslösheten förväntas vara oförändrad 2019 jämfört med 2018, för att sedan öka marginellt 2020. Kommunsektorn har under flera år haft starka resultat. Kommuner och landsting har fått en avsevärt svårare situation, vilket flera kommuner redan fått erfara. Kommunsektorn står inför välfärdsutmaningar med stora investerings- och rekryteringsbehov. Ökade demografiska behov i kombination med stort mottagande av asylsökande och betydande restaurerings- och nybyggnationsbehov bidrar till att investeringsbehoven nu och några år framöver kommer att vara mycket höga. De största utmaningarna i välfärden de kommande åren är att kunna rekrytera personal och att klara finansieringen. De ökade demografiska behoven kommer främst från att antalet barn, unga och äldre ökar snabbt, samtidigt som andelen i arbetsför ålder ökar betydligt långsammare. Detta sker samtidigt som det förväntas stora pensionsavgångar. Utifrån detta kommer rekryteringsutmaningen att växa, inom kommunsektorn syns det främst när det gäller bristen på pedagogisk personal, samhällsbyggnadsteknisk personal och socialsekreterare. Svårigheter att rekrytera personal är uppenbara redan nu. Framåtblickande indikatorer talar för att utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att vara fortsatt dämpad den närmaste tiden. Sedan slutet av 2018 har andelen företag som Förvaltningsberättelse Tranås kommun 5

Den kommunala sektorns kostnader har ökat snabbt under senare år. Staten har förändrat styrningen vilket har gjort att mycket kostnader har hamnat i kommunen utan någon kompensation exempel på det är förändring av bedömningar av bidrag inom försäkringskassan och migrationsverket samt nedskärningar på arbetsförmedlingen. På sikt bidrar invandringen positivt till sysselsättningen och utan invandring skulle arbetskraften minska de kommande åren. Problemet är att skulle sysselsättningen fortsätta öka i samma takt som hittills skulle hela den tillkommande sysselsättningsökningen behöva ske i kommunsektorn, vilket inte är realistiskt. Riksbanken höll reporäntan och prognosen oförändrad i juli 2019. Ränteförväntningarna har dock sjunkit och marknadsaktörer förväntar sig inte längre att Riksbanken höjer räntan inom de närmaste två åren. Reporäntan bedöms därför inte höjas 2019 eller 2020 i prognosen. Resultatet för år 2018 uppgick till 9,4 mkr (0,7 mkr) vilket innebar att KF:s mål att nämndernas nettokostnadsandel av skatteintäkterna ska uppgå till maximalt 98 % inte har uppfyllts. Detta mål motsvarar att vinsten ska vara lägst 2,3 % av skatteintäkter och bidrag. Orsaker till att målet inte uppfylls är den demografiska utvecklingen som starkt ökade efterfrågan på välfärdstjänster under de senaste åren. Vid bokslutet 2018 fanns även en viss osäkerhet avseende bidrag, bland annat från Migrationsverket och det beror på handläggningstiden på migrationsverket är mycket långa. Tranås kommun har fordringar från 2017 som inte hade hanlagts i början på året, men efter migrationsverkets förändrade tolkning har nu fler ansökningar fått avslag. Klart är att den demografiska utvecklingen ställer allt större krav på kommunens ekonomi. Behovet av insatser och service för både barn och äldre kommer att öka stort samtidigt som skatteunderlaget inte ökar i samma takt. Utifrån detta framgår att kommuner, landsting och regioner måste bedriva sin verksamhet på ett helt annat sätt än idag. Det kommer att krävas avsevärda effektiviseringar framöver. Rekryteringsbehovet skulle dock minska om tekniken utnyttjas bättre, om fler går från deltid till heltid och om arbetslivet förlängs. Ett sätt att använda kompetensen mer effektivt är också att samverka över kommungränser, vilket skulle underlättas om lagförslaget om avtalssamverkan antas av riksdagen. Tranås ekonomi Tranås kommun har under en lång period visat goda ekonomiska resultat. De goda resultaten har på senare år bland annat berott på ett antal engångsintäkter i form av riktade statsbidrag. Dessa består främst av kostnadsersättning för flyktingar men även extra intäkter i form av återbetalning av premier från AFA försäkring. Samtidigt har tillväxten i skatteunderlaget blivit högre än prognostiserat. Avseende de kommunala bolagen har dessa under flera år redovisat relativt goda resultat vilket gör att koncernen som helhet ger bra resultat. År 2019 finns beslut om utdelning från Stadshuskoncernen till kommunen. Lösningen för kommunens ekonomi är enkel att se men desto svårare att genomföra. Vi har en fortsatt förhoppning på att staten skall ta ansvar för högre kommunernas ekonomi, samtidigt som vi lokalt måste hitta och våga nya metoder och arbetssätt. Vi måste bli effektivare och använda ny teknik där det är möjligt. Vi måste inse att en sund ekonomi är grunden för de många satsningar som vi både vill och måste genomföra. Kraven på oss lokala politiker är höga och politikerna som är folkvalda måste kunna ta beslut för att Tranås kommun skall leva över sina tillgångar. Kommunens tillgångar fördelar sig alltmer mot kärnverksamheterna skola och omsorg. Faktum är att utrymmet för verksamhet som Tranås kommuns ekonomiska resultat har kultur, idrott, parker, gator mm. har krympt emellertid försämrats gradvis under senare år. succesivt och kärnverksamheterna upptar nu Förvaltningsberättelse Tranås kommun 6

85 % av tillgångarna. Har vi nått smärtgränsen? I framtiden behöver det göras prioriteringar samtidigt som kommunen behöver hålla hårt i skattemedelen och noga överväga vilka satsningar som skall göras. Satsningar måste ändå ske. Fler lokaler för utbildning. Mer och fler bostäder är också prioriterat då det finns behov både av lägenheter och friliggande villor. Bättre villkor för att kunna arbetspendla kollektivt. Både ur ett miljöperspektiv men också för att vårt näringsliv ska kunna möta framtiden med rätt kompetens. Tranås kommun mår trots allt bra, vilket återspeglas i SCB undersökningen där våra invånare själva fått svara. Där ligger Tranås över genomsnittet i riket inom i stort sett alla områden. Lika bra är det betyg som vårt lokala näringsliv åter ger kommunen i Svenskt Näringslivs årliga ranking, plats 29 av 290 kommuner. Förvaltningsberättelse Tranås kommun 7

Investeringar Tranås kommun har som mål att kommunens investeringar ska vara självfinansierade, det vill säga finansierade av årets avskrivningar, avsättningar och årets resultat. En befolkningsökning i kombination med en demografisk utveckling som kräver alltmer välfärdstjänster har lett till att investeringsbehovet har ökat och investeringskostnaderna 2019 beräknas uppgå till 100 mkr. I syfte att täcka finansieringsbehovet har kommunens obligationsplaceringar lösts ut. Kommunen har därmed hittills inte lånat externa medel för att finansiera sin investeringsverksamhet. Investeringsverksamheten för de kommunala bolagen är hög den kommande femårsperioden. Framför allt för fastighetsbolaget AB Tranåsbostäder som äger och förvaltar kommunens verksamhetsfastigheter. Skuldsättningsgraden för AB Tranåsbostäder kommer att öka betydligt samtidigt som driftskostnaderna avseende hyra i hög grad kommer att påverka den kommunala verksamheten. Utifrån detta framkommer att Tranås kommunkoncern har stora kostsamma investeringar framför sig. En stor del gäller nya lokaler för barn och utbildning men även inom äldreomsorgen och fritidsområden. Äldre investeringar behöver uppdateras, förverkligande av stadsvision samt framtagande av mark för bostäder och företag. För att klara av kostnadsökningarna 2019 och framåt och även bibehålla god ekonomisk hushållning måste nu kommunen säkerställa ekonomiskt utrymme i driftsbudgeten. Förvaltningsberättelse Tranås kommun 8

Utvecklingsstrategi Utvecklingsstrategin revideras i början av varje mandatperiod och är den politiska beställningen till kommunens verksamheter. I dokumentet anges prioriteringar och strategisk inriktning inom utvalda principiella områden. Utvecklingsstrategin för innevarande mandatperiod är ännu inte fastställd av kommunfullmäktige, men kommer att beslutas under år 2019. I början av mandatperioden genomfördes styrningsdagar för ledande politiker och tjänstepersoner där de prioriterade områdena för strategin fastställdes. De prioriterade områdena är: Innovativ integration Företagsklimat Utbildningsnivå Kommunikationer och infrastruktur Hållbar utveckling kommer att vara en viktig del i strategin. Hållbar utveckling innebär att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. De tre dimensionerna av hållbar utveckling är ekonomiska, sociala och miljömässiga, vilket var en viktig utgångspunkt vid framtagandet av de globala målen. Dessa tre dimensioner genomsyrar målen för att skapa en hållbar, inkluderande och rättvis utveckling för alla. Vision Tranås år 2040 Tranås är platsen där handlingskraft går hand i hand med en välkomnande atmosfär och en aktiv livsstil. Det är ett medmänskligt och smart samhälle, som växer på ett hållbart sätt i balans med sina naturtillgångar. Goda kommunikationer suddar ut gränser mellan stad, landsbygd och omvärld samt banar väg för attraktiva boendemiljöer nära skog, sjö och öppna landskap. Det är en idealisk livsmiljö, där vi kreativa Tranåsbor med gemensamma krafter utvecklar våra styrkor och formar vår framtid. Uppföljning av resultat och kvalitet Vid uppföljning utvärderas resultat och kvalitet genom exempelvis kvalitetsjämförelser, riskanalyser, avvikelsehantering, tillsyner och undersökningar, som genomförs både externt och internt. Resultatet bildar underlag för det systematiska kvalitetsarbetet och ligger till grund för framtida mål för politiken och verksamheterna. För att kunna bedöma om verksamheterna fungerar på ett önskvärt sätt är det även viktigt att få in synpunkter från kunderna. Synpunktshanteringen syftar till att utveckla och förbättra kommunens verksamheter. Uppföljningen av utvecklingsstrategin kommer att ske genom att mäta kvalitet, resultat och effekter i respektive nämnd som därefter sammanställs i kommunens årsbokslut. Utvecklingsstrategin konkretiserar vad som krävs för att nå det strategiska målet 20 000 invånare år 2025 Förvaltningsberättelse Tranås kommun 9

Tillväxt Tranås kommun har under en period haft en god befolkningstillväxt med en genomsnittlig ökning på 97 personer per år de senaste 10 åren. Efter andra kvartalet 2019 uppgick befolkningen till 19 019 invånare vilket är 110 fler än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Kommunens mål är 20 000 invånare år 2025, vilket dock förutsätter en ökning med i medeltal 150 personer de kommande åren. Arbetet med ny översiktsplan har påbörjats och ska på samråd under hösten 2019. Översiktsplanen är en färdplan för framtiden med utgångspunkt i bland annat kommunvisionen, utvecklingsstrategin och tillväxtmål. Den nu gällande planen är från 2011 och i flera väsentliga delar genomförd samtidigt som den i andra delar har kommit att tappa sin aktualitet. Under samma period som översiktplanen nu revideras pågår även utredningen kring höghastighetsbanan. Läget för denna och placering av stationsläget kommer att få mycket stor påverkan på kommunen, Tranås stad och dess utveckling. En viktig del i att gynna tillväxten i kommunen är att skapa goda förutsättningar för företagen att utvecklas. Detta görs bland annat genom god framförhållning med att tillhandahålla mark för industrietableringar. Under hela 2019 pågår omfattande utbyggnad av Höganloft industriområde, ett område med fortsatta expansionsmöjligheter ett antal år framöver. Även avseende bostadsmarknaden gäller att kommunen skapar förutsättningar för uppförande av flerfamiljshus och villor. I staden planeras det nu för två villaområden med totalt 40-50 tomter, varav utbyggnad av ett kommer att påbörjas under hösten 2019. När det gäller områden för grupphus, radhus och flerfamiljshus finns ett flertal områden där planering pågår i olika stadier och som skulle kunna bidra till en högre rörlighet med fler och längre flyttkedjor på bostadsmarkanden. En viktig planeringsfråga på senare tid är förtätning av staden. Om detta görs på ett korrekt sätt är det både ekonomiskt och miljömässigt bra samtidigt som staden blir livskraftig med flera boende i centrala delar. Förtätning sker bland annat genom omvandling och sanering av centrala industrimiljöer, obebyggd kvartersmark som nyttjas för parkering eller grönområden utan särskilda sociala eller biologiska värden. I takt med att kommunen arbetar med tillväxtmålet finns det stora utmaningar för den kommunala servicen, inte enbart ekonomiskt utan även med att planera och bygga ut för verksamheter inom skola, vård och omsorg. För tillfället är skolorna överfyllda och i behov av upprustning. Förvaltningsberättelse Tranås kommun 10

Ledstjärnan och mål Ledstjärnan är Tranås kommuns värdegrund och omfattar både förtroendevalda samt medarbetare och ska genomsyra hela organisationen. Vår Ledstjärna lyder: I Tranås kommun har vi kunden i centrum, kvalitet i varje möte och vi ser möjligheterna. Vår ledstjärna lyser stark av kraften från våra gemensamma värdeord; Respekt, Ansvar, Kreativitet och Tydlighet (RAKT). Värdeorden genomsyrar allt vi gör i ledarskap såväl som i medarbetarskap. Med gemensamma krafter verkar vi utifrån kundfokus och bygger en kommun för framtiden. Ledstjärnan bygger kulturen Utifrån värdegrunden Ledstjärnan har en omfattande utvecklingsresa påbörjats där samtliga medarbetare ges möjlighet till kompetens i vår ledstjärna och vårt arbetssätt med tydligt utvecklingsfokus. Allt för att alla behövs, alla måste bidra och vi måste skapa samsyn för att nå kommunens mål och förverkliga våra visioner. Varje medarbetare ges chansen att bli personligt professionell. Ledningsmodell Ledningsmodellen tydliggör politikens respektive förvaltningens olika uppdrag. Vår gemensamma utgångspunkt är att leverera bästa möjliga kvalitet till kunden i förhållande till tillgängliga resurser och uppsatta mål. Syftet med ledningsmodellen är att säkerställa att verksamheterna styrs utifrån lagar, den politiska inriktningen, att vi uppfyller fastställda mål och att skattemedel används på bästa tänkbara sätt. Ledningsmodellen är neutral och ska fungera över tid oavsett politisk majoritet. Till stöd för arbete enligt ledningsmodellen finns ett IT-stöd för ledningssystem. Det innehåller flera kvalitetssäkrande moduler, bland annat dokumenthantering. När alla verksamheter använder IT-stödet fullt ut kommer kommunen uppfylla kraven för en kvalitetscertifiering. Dock finns inget mål idag att kommunen ska kvalitetscertifieras. Förutsättningar för att lyckas är att vi har en väl förankrad värdegrund, tydliga roller, styrdokument som är lätta att förstå och följa samt ett systematiskt arbetssätt för att ständigt följa upp, utvärdera och förbättra våra verksamheter. Kvalitetscertifierade bolag Kommunens bolag Tranåsbostäder och Tranås Energi är sedan tidigare kvalitetscertifierade. Förvaltningsberättelse Tranås kommun 11

Medarbetare och arbetsmiljö Arbetsmarknaden fortsätter att vara arbetstagarens marknad där i synnerhet den som har både utbildning och erfarenhet kan välja brett mellan arbetsgivare och typ av organisation. Det är därför viktigt att Kommunal verksamhet, som är personalintensiv, fortsätter att dels arbeta med förmånliga anställningar, en god personalpolitik och arbetsmiljö för att locka till sig nya medarbetare. Viktigt är också arbete med framtidens ökade utbildningskrav och kvalitetssäkrade processer kring rekrytering för att på bästa sätt hantera att allt mer ökad komplexitet i uppdraget som en kommun har. Tranås kommun är inget undantag i det avseendet. Arbetet som pågår handlar mycket om att upprätthålla en god kultur och god hantering av personal. Arbetet har gett effekt vilket bland annat kan skönjas i en positiv förändring när det gäller antal ansökningar till tjänster som utlyses. Jämfört med tidigare år har det under det senaste året skett ett trendbrott. Därtill kan nämnas de undersökningar som görs i organisationen som påvisar att medarbetare och chefer trivs och är stolta över att vara en del av Tranås kommun. För att fortsatt vara framgångsrik i dessa avseenden är det av stor vikt att Tranås kommun även fortsättningsvis aktivt arbetar med kompetensutveckling, arbetsmiljöarbete och förstärkningar av de olika chefsled i organisationen. Dessa tre faktorer utgör tillsammans en grund för attraktion och är också en förutsättning för att kunna utveckla verksamheterna och möta de krav som ställs på förändring, utveckling och specialisering. Antalet tillsvidareanställda och visstidsanställda omräknat till årsarbetare i Tranås Kommun uppgår till 1 760 vilket är 6 årsarbetare färre än föregående period. Antalet anställda mellan 64-67 år uppgår till 68 personer (59 årsarbetare). Antal anställda per förvaltning Tillsvidareanställda inkl provanställda 190630 2018 Kommunledningsförvaltning 74 79 Teknik- och griftegårdsförvaltning 129 116 Bygg- och miljöförvaltning 16 20 Kultur- och fritidsförvaltning 46 45 Barn- och utbildningsförvaltning 837 839 Socialförvaltning 658 666 Antal anställda Tranås kommun 1 760 1 766 Arbetsmiljö Grundutbildning för chefer och skyddsombud genomförs två gånger per år. I maj deltog totalt 30 personer. Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) har fortsatt. Kommunens chefer har haft möjlighet att delta i öppna frågestunder om SARA och LISA. Dream-Team har fortsatt under året. Satsningen innebär att arbetsgrupper genomför hälsofrämjande åtgärder och sedan utses vinnare av bästa Dream-team. Tävlingen har gett flera exempel på lyckade aktiviteter som genomförts i både små och större arbetsgrupper och vinnarna har blivit goda ambassadörer till att bli en hälsofrämjande arbetsplats. Vinnare korades på Kommunfesten. Kommunens har drygt 100 Hälsoinspiratörer som också är viktiga i det förebyggande arbetet. De utbildas och utbyter erfarenheter kontinuerligt och informerar, inspirerar, samordnar samt stödjer hälsoarbetet på den egna arbetsplatsen. De har i år fått tillgång till en Workshop med hälsofrämjande material som hjälp i sitt arbete. Numera finns även en uppdragsbeskrivning för Hälsinspiratörer. Under våren har det genomförts två nätverksträffar. Året inleddes med 2018 års sjukfrånvaro på 5,8 %. Vid senaste mätningen i år är sjukfrånvaron 5,2 % vilket betyder marginell sänkning men trenden går åt rätt håll. Som verktyg för cheferna har två dokument tagits fram; Chefens uppdrag och Friskare medarbetare. Dessa har implementerats i alla ledningsgrupper under våren 2019. Förvaltningsberättelse Tranås kommun 12

Delmål har satts upp för att sänka sjuktal: 2019 5,5 % 2020 5,1 % 2021 4,7 % För medarbetare som riskerar sjukskrivning på grund av stress erbjöds i våras ett stresshanteringsprogram Balans och välbefinnande i samarbete med företagshälsovården. Tranås kommun har en motionsklubb, KMK, med en egen styrelse. Medlemsantalet har ökat och uppgår till 318 st. De erbjuder olika aktiviteter bland annat innebandy, körsång, vattengympa och tipspromenad. Via ESF projektet har två utbildningstillfällen för chefer kunnat genomföras med temat Ett hälsosamt ledarskap som har till stor del handlat om det förebyggande arbetet med arbetsmiljön och sjuktal. Kommunkoncernen bjuder årligen in alla medarbetare och förtroendevalda till en kommunfest. Den syftar till att främja sammanhållningen och ökad trivsel. För att främja friskvård erbjuder Tranås kommun ett individuellt friskvårdsbidrag på 1 200 kronor samt ett kollektivt bidrag på 400 kr per medarbetare. Under 2018 använde 809 medarbetare sitt individuella bidrag. Vilket är en ökning från 2017 då 631 nyttjade sitt bidrag. En god dialog mellan chef och medarbetare är en hörnsten i arbetet med att skapa en bra arbetsmiljö. Till detta bidrar de årliga medarbetarsamtalen. Flera chefer har även kontinuerliga hälsosamtal med sina medarbetare för att tidigt och aktivt uppmärksamma ohälsa. Förvaltningsberättelse Tranås kommun 13

Finansiell analys 2019 Utfall 2019-08-31 Resultatet per 2019-08-31 för Tranås Kommunkoncern uppgår till 24,6 mkr (12,6 mkr) varav kommunens andel av resultatet uppgår till 2,4 mkr (-10,7 mkr). Prognos 2019 Det prognosticerade helårsresultatet för Tranås kommunkoncern uppgår till -0,7 mkr. Kommunens andel av prognostiserat resultat uppgår till -26,4 mkr (bokslut 2018; -9,4 mkr). SKL:s senaste skatteprognos används vid beräkning av skatteintäkter för 2019 och prognos slutlig skatt för 2018. Skatteprognosen visar på en förbättring på cirka 2,4 mkr. Helårsprognosen på -26,4 mkr för Tranås kommun innebär ett underskott gentemot budgeterat resultat på 45,3 mkr. Finansförvaltningen prognostiserar ett budgetöverskott på 6,1 mkr medan nämndernas verksamhet pekar mot ett budgetunderskott på 51,3 mkr. Av det prognostiserade budgetöverskottet på 6,1 mkr avseende Finansförvaltningen utgör 5 mkr återhållsamhet vid utdelning av budget till nämnderna för full kompensation för avskrivning och ränta. Resultatet för bolagskoncernen beräknas uppgå till 25,7 mkr varav Tranås Stadshus AB -4 mkr, AB Tranåsbostäder 10,2 mkr och Tranås Energi AB 19,5 mkr. Ekonomiska mål I likhet med större delen av kommunsektorn har Tranås kommun redovisat en resultatförsämring under senare år. Helårsprognosen för 2019 på -26,4 mkr indikerar på ytterligare försämringar. Helårsprognosen visar på att Tranås kommun även för 2019 inte kommer att uppfylla lagstiftningen avseende balanskravet. Ett av kommunens ekonomiska mål är att använda 98 % av skatteintäkter och bidrag till nämndernas verksamhet eller om man översätter skall resultatet vara 2,3 % av skatter och intäkter. I driftbudgeten för året nås inte målet utan KF sänkte målet till 1,6 % vilket motsvarar ett budgeterat resultat på 19 mkr. Det är uppenbart att det krävs ett flertal åtgärder för att på sikt nå det av kommunfullmäktige uppsatta målet. Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Måttet visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats av egna medel. Nämndernas prognostiserade underskott beror till del av ansökningar från migrationsverket (25 mkr). Tranås kommun har haft kostnaderna åren 2017 och 2018 samt även 2019 och först nu har migrationsverket handlagt ansökningarna och efter ändrad bedömningsprocess på migrationsverket har Tranås kommun fått avslag på kostnader som redan har belastat kommunen. Innan förändringen på migrationsverket har dessa ansökningar beviljats. Kostnadsökningar är till stor del demografiskt betingat och beror på utökat behov i åldersgrupperna unga och äldre. Vissa verksamheter har även präglats av rekryteringssvårigheter avseende medarbetare. Förvaltningsberättelse Tranås kommun 14 Tranås kommun har under flera år redovisat positiva resultat och har därmed god soliditet. Kommunens soliditet inklusive pensionsskuld som ansvarsförbindelse uppgår per 2018-12- 31 till 30,2 % (31,5 %). Vilket innebär att soliditetsmålet fortfarande uppnås då målet är minst 20 % och utfallet per 2019-08-31 uppgår till 31,9 %. Kassaflödet har påverkats av att kommunens investeringar under de senare åren har överstigit årets avskrivningar, resultat och avsättningar. Likviditeten har emellertid varit god under åren på grund av utlösta obligationsplaceringar. Tranås kommun har hittills under 2019 investerat för 43,7 mkr (46,5 mkr) medan helårsprognosen är 97,3 mkr och har därmed på

grund av likviditet inte behövt lånefinansiera investeringskostnaderna. På grund av att kommunen inte behövt låna externt för att finansiera investeringsverksamheten har soliditeten bibehållits på en hög nivå. Tillgodohavandet avseende placeringar uppgick vid årets början 2019 till nominellt 150 mkr och per 2019-08-31 uppgår tillgodohavandet till 144,7 mkr. 114 mkr är placerade i fonder och resterande 30,7 mkr är placerade i obligationer. Dessa placeringar kan snabbt omvandlas till likvida medel Avkastning avseende placeringarna uppgick per 2018-12-31 till 1,5 mkr (2017 2,6 mkr, 2016 3,1 mkr, 2015 5,2 mkr och 2014 3,3 mkr). Balanskravet Reglerna kring balanskravet innebär att en kommun måste ha ett så kallat balanskravsresultat som är positivt i budget, delårsbokslut och bokslut. Är så inte fallet måste en åtgärdsplan presenteras och beslutas av kommunfullmäktige. Planen ska bland annat innehålla information om hur det uppkomna underskottet ska kunna inhämtas inom en period av tre år. Tranås kommuns balanskravsresultat prognostiseras vid årets slut uppgick till -26,7 mkr. Ett sådant resultat vid årsskiftet skulle innebära att kommunen inte uppnår det lagstadgade balanskravet, som innebär att intäkterna ska vara lika med eller högre än kostnaderna. Hur redovisning och beräkning av balanskravsresultatet ska göras framgår av lagstiftningen. Vid beräkning av balanskravsresultatet, som är kopplat till Kommunallagens balanskrav, ska årets resultat rensas för vissa poster som inte härrör från den egentliga verksamheten. Enligt regler ska beräkning av realisationsvinster genom försäljning av anläggningstillgångar reducera årets resultat i balanskravsutredningen. Kommunen har ett balanskravsresultat från 2017 och 2018 som enligt lagstiftning ska regleras de närmaste tre åren. Förvaltningsberättelse Tranås kommun 15 Avstämning balanskrav 2018 2017 Årets resultat -9,4 0,7 Just. förmånsbestämd pension -1,4-1,6 Avgår realisationsvinster -0,0-0,0 Avgår realisationsförluster 0,0 0,0 Balanskravsresultat 2018-10,8-0,9 De negativa balanskravsresultaten på 11,7 mkr ska regleras och återställas under år 2019-2021 dvs med 3,9 mkr per år. Prognosen för 2019 påvisar ett underskott och därmed gäller även balanskravslagen här vilket betyder att 2019 års underskott skall återställas de närmaste tre åren (åren 2020-2022). Dock föreligger synnerliga skäl gällande avslagen på migrationsansökningar vilket fullmäktige får besluta att inte återställa enligt 11 kap. 12 Kommunal lagen. Förslag till beslut för fullmäktige är att undanta avslagen på 25 mkr från balanskravet. Det betyder prognosen för balanskravet för resultatet 2019 blir enligt följande: Avstämning balanskrav 2019 Årets resultat -26,4 Avgår realisationsvinster -0,0 Avgår realisationsförluster 0,0 Avgår kostnader som härledstill synnerliga skäl 25,0 Balanskravsresultat 2019-1,4 I enlighet med kommunens ledningsmodell arbetar Tranås kommun med ett åtgärdsprogram för att kunna möta de nya utmaningar som kommunen ställs inför. Det är av yttersta vikt att kommunen kan uppnå det resultat som kommunfullmäktige fastställer avseende god ekonomisk hushållning. Detta arbete sker samtidigt som kommunen möter ökade krav på välfärdstjänster.

Framtiden Tranås kommun har en befolkningsfördelning som till stora delar följer rikets, den största skillnaden finns inom de äldre. Tabellen visar procentandel i olika åldersgruppen i Tranås jämfört med riket t o m 2022. Tranås demografi visar att det är 2,2 procent högre andel äldre än riket. År 2020 är det 1452 i gruppen 80 +. Detta innebär att den demografiska utvecklingen i Tranås kommun framöver kommer att präglas av stor befolkningsökning, främst när det gäller yngre och äldre. Antal invånare i arbetsför ålder ökar dock långsammare. Detta medför att skatteunderlaget under nuvarande förhållanden inte växer i samma takt som demografiskt betingade kostnader. Detta för med sig att behoven av välfärdstjänster ökar snabbbare än någonsin tidigare medan skatteunderlaget inte växer i samma takt. Detta är en trend i kommunsektorn. Det blir kommunernas uppgift att effektivisera sina verksamheter medan staten får en viktig roll att skapa förutsättningar för detta genom generella och värdesäkrade statsbidrag. Tranås kommun har ett tillfredställande ekonomiskt läge trots den försvagade resultatnivån under de senaste åren. Det viktigaste är dock att resultatnivån förbättras för att kunna möta kommande utmaningar. I Tranås kommun sker ett ständigt pågående arbete med att bedriva en aktiv ekonomistyrning för att bättre kunna styra över tillgängliga resurser och hur de ska prioriteras och fördelas. Nu läggs fokus på att återfå resultatnivån till en stabil nivå. Detta arbete kommer bli än mer viktigt framöver då finansieringsproblematiken blir allt tyngre. Förvaltningsberättelse Tranås kommun 16

Nämnd- och bolagsredovisning 2019 Utfallet till och med 2019-08-31 för kommunkoncernen uppgår till 24,6 mkr (12,6 mkr), medan helårsprognosen pekar på -0,7 mkr (1,2 mkr). Prognosen för förvaltningarna inklusive finans visar på ett budgetunderskott på 45,3 mkr. Förklaringen till detta är främst nämndernas prognostiserade underskott. DRIFTREDOVISNING PER NÄMND & BOLAG (Mkr) Budget 2019 Utfall 20190831 Utfall i % av budget Prognos lagd 20190831 Prognos i % av budget Skillnad budget minus prognos, mkr Kommunfullmäktige 6,1 4,4 71% 6,3 102,4% -0,1 Kommunstyrelse 90,0 50,6 56% 83,3 92,5% 6,8 Bygg- o Miljönämnd 6,2 3,9 63% 6,3 102,3% -0,1 Teknik- o Griftegårdsnämnd 45,4 26,9 59% 45,1 99,4% 0,3 Kultur- o Fritidsnämnd 40,6 26,0 64% 40,6 100,0% 0,0 Barn- o Utbildningsnämnd 474,2 350,7 74% 523,3 110,4% -49,1 Socialnämnd 475,8 318,0 67% 484,8 101,9% -9,0 NETTO EXKL FINANSEN 1 138,3 780,4 69% 1 189,6 104,5% -51,3 Finansiella poster externt -4,7-1,8 38% -6,6 141,0% 1,9 Finansiella poster internt -10,5-5,5 52% -9,0 85,7% -1,5 Finansverksamhet 32,3 12,7 39% 30,4 94,1% 1,9 Skatteintäkter -842,4-563,4 67% -845,8 100,4% 3,4 Generella bidrag -321,9-214,9 67% -322,2 100,1% 0,3 Uttag från bolagen -10,0-10,0 100% -10,0-0,0 NETTO FINANSEN -1 157,2-782,8 68% -1 163,2 100,5% 6,1 ÅRETS RESULTAT TRANÅS KOMMUN -18,9-2,4 13% 26,4-139,7% -45,3 Avdrag för balanskravet 3,9 Årets resultat Tranås kommun efter balanskravet 30,3 Tranås stadshus AB 4,2 2,1 50% 4,0-0,2 0,2 AB Tranåsbostäder -12,7-10,8 85% -10,2 2,5-2,5 Tranås Energi AB -18,9-13,6 72% -19,5-0,6 0,6 ÅRETS RESULTAT TRANÅS KOMMUN KONCERN (innan skatt och bokslutsdispositioner) -46,3-24,6 53% 0,7 0,0-47,0 Skattefinansieringsgrad 99,6% 101,2% 103,7% Resultat i % av skatteintäkter & generella bidrag efter justering för balanskravet -2,6% Utfall 20190831 Utfall i % av budget Prognos lagd 20190831 Prognos i % av budget Skillnad budget minus prognos, mkr INVESTERINGAR (Mkr) Budget 2019 Kommunfullmäktige 0,3 0,3 90% 0,3 100,0% 0,0 Kommunstyrelse 52,9 20,5 39% 49,5 93,7% 3,3 Bygg- o Miljönämnd 0,2 0,0 0% 0,2 0,0% 0,0 Teknik exkl taxverksamhet 19,2 7,1 37% 18,5 96,6% 0,6 Taxverksamhet VA/AV 19,0 11,1 58% 19,8 103,9% -0,7 Griftegårdsnämnd 0,8 0,0 1% 0,6 70,6% 0,2 Kultur- o Fritidsnämnd 0,9 0,8 90% 1,0 111,4% -0,1 Barn- o Utbildningsnämnd 12,0 3,5 30% 6,0 50,2% 6,0 Socialnämnd 5,6 0,5 9% 1,5 26,8% 4,1 Årets investeringar, Tranås kommun 110,7 43,7 40% 97,3 87,9% 13,4 AB Tranåsbostäder 349,0 132,2 38% 199,0 57,0% 150,0 Tranås Energi AB 60,0 48,6 81% 65,0 108,3% -5,0 Årets investeringar Tranås Kommunkoncern 519,7 224,5 43% 361,3 69,5% 158,4 Förvaltningsberättelse Tranås kommun 17

Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunfullmäktige Ansvarsområden Kommunfullmäktige är ytterst ansvarig för den kommunala verksamheten och styr genom att sätta mål, fördela resurser och ge uppdrag. Kommunfullmäktige beslutar även om reglementen, förordningar, policyer och strategier. Kommunfullmäktige styr kommunen genom: Nämnder, kommunstyrelse och bolag Demokratikommittén Valnämnd Överförmyndaren Kommunrevisionen Ansvarig ordförande: Jennie Saxfeldt Ansvarig kommundirektör: tf Bertil Fång Viktiga händelser under året Revidering av kommunens budget för 2019 fastställdes på sammanträdet i mars. Eftersom 2018 års utfall inte var i balans måste nu varje nämnd ta sitt ansvar och se över sina intäkter och kostnader samt ta fram en åtgärdsplan för hur 2018 års underskott ska återställas inom tre år. Kommunvisionen 2040 har beslutats och i höst kommer den nya utvecklingsstrategin att komma upp för beslut i Kommunfullmäktige. Förslag på fokusområdena i utvecklingsstrategin för mandatperioden är: innovativ integration, företagsklimat, utbildningsnivå och kommunikationer-infrastruktur. Hållbar utveckling (ekonomiska, sociala och miljömässiga) där Agenda 2030 syftar till att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generations möjligheter. Flera större byggprojekt som exempelvis Arena Tranås etapp 1 och Granelundsskolan är aktuella för beslut under 2019. Aktiviteter för att nå uppsatta mål Skatteintäkterna för 2019 beräknas på utfallet 1 november 2018, då invånarantalet var 18 972 personer i Tranås kommun. Efter juni uppgick invånarantalet till 19 019. Ett omfattande förändringsarbete pågår för att kommunen ska uppnå god ekonomisk hushållning, vilket betyder att maximalt 98 % av skatteintäkterna används till verksamheterna. Varje nämnd ska dessutom genomföra effektiviseringar om 1 % av årsbudgeten samt budgetera för oförutsedda händelser om ytterligare 1 %. De nämnder som inte har en budget i balans kommer att få redovisa vilka åtgärder som kommer att genomföras för att nå dit. Direktiv gällande allmänna besparingar är ytterligare en åtgärd för en budget i balans. Tillgänglighet för bredbrand är 97 % och länsstyrelsen har beviljat Tranås Energi AB ägartillskott så att utbyggnaden även blir verklighet på hela landsbygden inom en snar framtid. Tranås United arbetar på uppdrag av Tranås kommun med näringslivsfrågor, information och marknadsföring samt turism. Tranås kommun bedöms vartannat år i rankinglistan för Svenskt näringslivs. 2018 blev placeringen 23, vilket gör att målet att hamna bland de 20 bästa kommunerna inte är uppfyllt. För att nå målet planerar Tranås United aktiviter såsom nätverksmöten, kickstart för digitalisering samt vägledning till nyföretagande och yrkes-sfi. Personal Antal medarbetare: Två personer inom överförmyndarverksamheten Nyanställda: 0 Nämndernas verksamhetsberättelser 18

Ekonomisk analys Prognosen vid årets slut visar på ett underskott, vilket härrör till största del från höjt arvode för politiker från 275 kr till 400 kr. Vid ny mandatperiod får även alla politiker utbildning inom kommunal juridik, säkerhet och verksamhet, vilket gör att kostnaden för arvodena första året är högre än normalt. Åtgärder för att sänka kostnaderna 1 % Det kommer att krävas allmän återhållsamhet med tilldelade ekonomiska resurser. Omvärldsanalys och framtid Tranås kommuns framtid bedöms vara god, men den positiva befolkningstillväxten medför dock ett ökat investeringsbehov av exempelvis lokaler för utbildning och äldre, men även arenor för kultur och idrott. De närmaste åren kommer flera nyinvesteringar att förverkligas, vilket kan medföra kortsiktiga påfrestningar på ekonomin. Höghastighetsjärnväg och en ny regionindelning skulle kunna påverka kommunens framtid positivt på lång sikt. Investeringar Utbyte och uppgradering av alla datorer till politikern görs under året. Nämndernas verksamhetsberättelser 19

Överförmyndare Avvikelse mot budget 2019: +0,1 mkr Ansvarsområden Överförmyndaren ska rekrytera och granska ställföreträdare (SF) det vill säga gode män, förvaltare och förmyndare. Överförmyndare: Jan Gustafsson Ersättare: Håkan Joelsson Viktiga händelser under året Kommunens traditionella SF får fortsatt utbildning och stöd för att kunna fullfölja sina uppdrag. Därtill genomför vi en information för att intressera fler att ta ett uppdrag. Personalsituationen har i årets inledning varit besvärlig och först senare i höst är verksamheten bemannad på ett normalt sätt. Aktiviteter för att nå uppsatta mål Det grundläggande målet avseende tillsättandet av SF har kunnat uppfyllas. Löpande information och utbildningar har också kunnat genomföras. Information om Överförmyndarens verksamhet såväl kommuninternt som externt (t.ex. banker) pågår löpande. Personal Överförmyndaren har i normalläget 2 anställda. Av den anledningen kommenteras inte frånvaron. Ekonomisk analys Att via kompetent personal främja ett arbetssätt som stärker huvudmannens/ kundens rätt och samtidigt tryggar Tranås Kommun som ansvarig för verksamheten är väsentligt. Tilldelad budgetram för 2019 var i stort identisk med myndighetens egen prognos. Men den haltande personalbemanningen under de första åtta månaderna medför att just personalkostnaden kommer att bli lägre än budget på helårsbasis. Därtill låg i planen för hösten att uppgradera myndighetens ärendehanteringssystem som vi väljer att skjuta på till kommande år. De extra kostnader som uppstår i samband med hanteringen av EKB (ensamkommande barn) får sin täckning via kommunens allmänna migrationsmedel. Åtgärder för att sänka kostnaden 1 % ÖF:s nettokostnad för dess grundverksamhet har sjunkit med c:a 15 % sedan 2016. Vi anser att vi nu nått en nivå där snarare effektiviteten kommer att öka utan kostnadspåverkan. Investeringar Myndigheten hanterar inga investeringar. Omvärldsanalys och framtid Antalet godemansuppdrag för EKB är idag 5 st och förväntas minska till någon enstaka vid årets slut. Överförmyndaren fortsätter på den inslagna vägen med löpande förbättringar av såväl det inre som det externa arbetet. I Sverige fanns det under 2018 totalt 1082 personer inom ÖF som hanterade 121 000 uppdrag. Enligt samma statistik står kommunerna i genomsnitt för 56 % av SF:s arvoden. I Tranås är motsvarande procentsats 35 %. Hade Tranås Kommun haft sverigegenomsnittets procenttal hade verksamheten kostat drygt mkr 0,4 ytterligare. Rekryteringen av SF till mer komplicerade uppdrag är svårare vilket leder till ökade kostnader för uppdragen. Framtidsfullmakter och anhörigbehörighet infördes i Sverige under 2017. Det innebär att alla har rätt att utse sin egen SF /fullmaktstagare utan inblandning av Överförmyndaren och underlätta för närstående att utföra SF-liknande uppdrag till förmån för en anhörig. De sist-nämnda förändringarna kommer att påverka myndighetens verksamhet. Nämndernas verksamhetsberättelser 20

Revision Ansvarsområden Kommunrevisionen arbetar på kommunfullmäktiges uppdrag. Revisorerna arbetar för ökad effektivitet och säkerhet i kommunen. Kommunrevisionen granskar samtliga nämnder, och samordnar lekmannarevisionen av kommunens bolag och stiftelser. Kommunfullmäktige väljer revisorer som ska granska att kommunens verksamhet drivs enligt fullmäktiges beslut och på ett bra sätt. Revisionen är demokratins sätt att kontrollera och främja kommunens verksamhet. Ansvarig ordförande: Roland Ström Kundansvarig KPMG, Kristian Gunnarsson Viktiga händelser under året Under början av mandatperioden deltog revisorerna på utbildning i kommunal revision och god revisionssed i Växjö. Utbildningsbehovet kommer finnas kvar under 2019 då nya ledamöter tillträtt i revisionen. Under 2019 kommer revisorerna att särskilt granska GDPR, kommunens kompetensförsörjning och åtgärder för att öka attraktiviteten som arbetsgivare samt uppföljning av ITsäkerheten. Kommunrevisionen kommer under 2019 har särskilt fokus på ekonomistyrning och budget i balans. Aktiviteter för att nå uppsatta mål Inga specifika mål mer än att lämna ett fullgott beslutsunderlag till fullmäktige vid deras ansvarsprövning i april 2020. Personal Inga anställda. Revisionen består av 6 förtroendevalda. Ekonomisk analys Revisorerna har fått ytterligare uppdrag men beräknar att vid årsbokslut ha en budget i balans. Omvärldsanalys och framtid Stort fokus kommer ligga på kommunens ekonomi under 2019. Nämndernas verksamhetsberättelser 21

Kommunstyrelse Ansvarsområden Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsens övergripande uppgifter är att leda och samordna förvaltningen av kommunens ansvarsområden samt ha uppsikt över nämndernas och bolagens verksamheter. Kommunledningsförvaltningen består av sex avdelningar; kansli, data, ekonomi, HR, samhällsskydd- och beredskap samt tillväxtavdelning. Tranås United är ett delägt bolag som arbetar på uppdrag av Tranås kommun med näringslivsfrågor, kommunikation och turism. Ansvarig ordförande: Anders Wilander Ansvarig kommundirektör: tf Bertil Fång Viktiga händelser under året En nyinrättad tjänst som säkerhets- och beredskaps samordnare har anställts för att utarbeta övergripande säkerhetsskydd. Det innebär att skydda den information och de verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra hot. Utredning av kostverksamheten har gjorts och beslut togs om några åtgärder men den stora frågan om nytt centralkök skjuts fram till budgetberedningen för budget 2020 i oktober. En utredning om kommuns engagemang i Tranås United har genomförts och redovisats. Rekrytering av räddningschef är avslutad och tillträde skedde 1 september. Rekrytering av ny digitaliseringschef är också avslutad med tillträde i december. Tillförordnad kommundirektör är Bertil Fång under tiden för rekrytering av ny då föregående kommundirektörs avtal har avslutats utifrån beslut i KS. Aktiviteter för att nå uppsatta mål Kommunvision 2040 har beslutats i kommunfullmäktige. Många aktiviteter i hela Tranås kommun pågår för att fira 100-årsjubileet. Framtagande av utvecklingsstrategi 2019-2022 pågår tillsammans med ny digital översiktsplan. Det pågår ett förbättringsarbete för att Tranås kommun ska bli en än mer attraktiv arbetsgivare. Projektet Idésluss som delvis är finansierat av Vinnova bidrag skall leda till en ökad medvetenhet kring kvalitetsfrågor. Projektet syftar bland annat till kompetensutveckling inom innovations- och förändringsledning. Samtliga chefer har i uppdrag att fokusera på fyra perspektiv; verksamhet, budget, medarbetare och omvärldsanalys. Ett projekt som pågår är att sänka sjuktalen och höja frisknärvaron. Det pågår en kartläggning av beställningsprocesser gällande inköp. Omvärldsanalys har skett genom studiebesök i Jönköpings och Västerviks kommuner som framgångsrikt infört inköpssystem. Effekten har blivit sänkta kostnader. Tidplanen för genomförande av inköpssystem är under våren 2020. Det nya ärendehanteringssystemet W3D3 håller på att implementeras, med syfte att ytterligare effektivisera ärendeprocesserna för rättssäkra beslut. Personal Lång sjukfrånvaro 1,46 % Kort sjukfrånvaro 0,85 % Total sjukfrånvaro 3,21 % Antal medarbetare 95 st Nyanställda 7 st Avslutade medarbetare 11 st Ekonomisk analys Prognosen för 2019 visar på ett överskott om 6,7 mkr. Det har varit fokus på god ekonomisk hushållning i enlighet med finanspolicyn. Nämndernas verksamhetsberättelser 22

Överskottet beror främst på minskning av avsatta medel till kreativitet och tillväxtmedel, vakanta tjänster, extern försäljning inom data samt en buffert med 1 % av budget. Åtgärder för att sänka kostnaderna 1 % Kommunledningsförvaltningen har utarbetat en handlingsplan för allmänna besparingar. Det innebär god ekonomisk hushållning såsom vakansprövning av tjänster, inköps- och avtalstrohet, restriktivitet gällande investeringar, kurser, konferenser, resor i tjänsten samt minskning av sjukfrånvaro. Investeringar Bostadsförsörjningsprogram 2017-2025 med utblick mot 2035 är politiskt beslutade med syfte att ange riktlinjer för kommunens bostadsplanering. För närvarande är det brist på villatomter. Investeringar i bostadsområden genererar intäkter genom markförsäljning. Investeringskostnader för industrimark återbetalas långsiktigt genom att fler arbetstillfällen möjliggörs. Investeringsbehoven är höga vilket kräver prioritering av planerade projekt. Nämndernas verksamhetsberättelser 23

Tranås United AB Ansvarsområden Enligt ägardirektiven är Tranås Uniteds (TU) övergripande målsättning att bolaget ska arbeta för en positiv befolkningstillväxt i Tranås kommun så att Tranås Kommuns övergripande mål om minst 20 000 invånare kan uppnås år 2025. TU ska främja detta mål genom att arbeta för att Tranås näringsliv ska växa och utvecklas. Enlig ägardirektiven ska TU arbeta för: Utveckling av Tranås kommun som attraktivt handelscentrum Utveckling av besöks- och turismnäringen Utveckling av små- och medelstora företag Ett positivt företagsklimat i kommunen, topp 20 senast 2018 i Svenskt Näringslivs ranking En utveckling av näringslivet i kommunen innebärande fler arbetstillfällen skapas hos befintliga och nya företag Nyetablering av företag Vara en resurs vid avknoppningar från befintliga företag Näringslivsorienterad kompetensutveckling Förenkling av beslutsvägar mellan offentlig och privat verksamhet Samverkan mellan kommunala företrädare, organisationer, skola och näringsliv Tillskapandet av nya bostäder och verksamhetslokaler En ökning av antalet medlemsföretag Förutom att vara Tranås näringslivsbolag har TU flera uppdrag från kommunen: Att vara Tranås kommuns informationsoch marknadsavdelning Ansvara för Kommunens turism och besöksnäring Att agera servicekontor genom att svara på frågor och förmedla till rätt förvaltning gällande frågor från Kommunens kunder Hitta hem- konsult nära samarbete med näringslivet för att hjälpa nya och blivande anställda/invånare att trivas och vilja stanna i Tranås Våra uppdrag: Starta Vi gör olika aktiviteter för att främja nystartandet i Tranås. Vi har en affärsutvecklare genom Sciencepark som rådger/coachar människor som vill starta ett nytt företag. Etablera Vi jobbar proaktivt med att hitta nya etableringar i Tranås Vi jobbar med att företag som vill etablera sig i Tranås kommer i kontakt med fastighetsägare mm. Vi har en tjänst, Entré Tranås som innebär att när ett avtal är klart mellan en fastighetsägare och entreprenör där vi initierar och bjuder in till ett möte tillsammans med lämpliga personer inom kommunen. Utveckla Vi jobbar för att näringslivet i stort ska utvecklas i Tranås tex genom kompetensutveckling, omvärldsanalys, nätverk mm. Vi hjälper enskilda företag att komma vidare i sin utveckling genom affärsutveckling på olika sätt Ansvarig ordförande: Johnny Hansen VD: Pär-Anders Davidsson Viktiga händelser under året I mars anordnade vi Möbelriksdagen i Tranås vilket var en stor aktivitet med många möbelleverantörer, underleverantörer och formgivare som kom till Tranås. Det var ett mycket gott samarbete mellan TU, möbelbranschen i Tranås och Tranås kommun (t.ex. Holavedsgymnasiet) Projektet Yrkes-SFI har en klass med inriktning vård och en klass med inriktning industri som avslutades den 7 juni. Det går bra för många elever och många har fått sommarjobb. From sommaren tar VUX över ägarskapet för projektet för att på sikt ta in Yrkes-SFI i sin ordinarie verksamhet. Projektledaren inom projektet som är anställd på Tranås United har fått i uppdrag av KSAU att göra en utredning om hur man bör bedriva innovativ integ- Nämndernas verksamhetsberättelser 24

ration och Yrkes-SFI på 1-3 års sikt inklusive omvärldsanalys och förslag. Under sommaren annonserades att Verksamheterna i Tranås Handel, TIMAB, Tranås bygdens näringslivsförening och Tranås kommer att gå samman under namnet Tranås United. VD för näringslivsbolaget är per 1 september Pär-Anders Davidsson och en ny näringslivschef kommer att tillsättas. Genom att samla alla näringslivsfrågor i ett bolag är förhoppningen att kunna stärka hela näringslivet i vår strävan att utveckla vår kommun. Aktiviteter för att nå uppsatta mål Starta Vår affärsutvecklare Dina Sacic har så här långt träffat 53 unika personer med olika idéer. En del av dessa är inne i en affärsutvecklingsprocess som pågår under längre tid och en del träffar hon ett fåtal gånger. Måltalet ligger på 70 case så prognosen ser bra ut för året. Oftast är det många fler som vill starta eget på hösten. Under våren hade vi ett Kickstartprogram för nystartande företagare som var ett samarbete med Sciencepark i hela länet. Det visade sig vara ett framgångsrikt koncept. Vi har löpande utbildningar för att starta företag och olika nätverksmöten för människor med idéer att utveckla till företag. Etablera Under årets första 9 månader har ett par företag etablerat sig i Tranås. Uppgiften är att hjälpa företagen att hitta lokaler till sin verksamhet. Utveckla Tillsamman med Science Park jobbar vi med ett koncept som heter Innovation Runaway och handlar om att hjälpa företag att accelerera utvecklingen av en produkt eller idé eller att gå ut på ny marknad mm Kompetensförsörjning/Kompetensutveckling Kompetensförsörjning är ett stående problem för näringslivet i Tranås, bla för möbelindustrin med specifika kompetenser. Här är vi länken mellan skola/utbildningar och näringslivet. Ett samarbete med TUC finns med 5 olika utbildningar i allt från ledarskapsutveckling till bokföring och projektledning. Hittills i år har vi kompetensutvecklat ett 50 tal medarbetare på olika Tranåsföretag. Vi har ett koncept som heter Näringskompaniet. Det är lunchföreläsningar i syfte att ge medarbetare och ledare möjlighet att lättillgängligt kompetensutveckla sig i olika frågor. Det kan vara ledarskap, employer branding, hållbarhet etc. Turistsidan arbetar med att utveckla Tranås och vår besöksnäring att vara där våra besökare är, i sociala medier mm. Personal Antal medarbetare: 8+en projektanställd. Den nya verksamheten kommer att ha 10 medarbetare + 1 projektanställd. Den projektanställda är tom 2019-12-31. Omvärldsanalys och framtid Tranås har ett gott företagsklimat men naturligtvis finns det förbättringspotential. I Insikt undersökning hamnade Tranås på plats nr 8 av alla kommuner i Sverige. När man jämför nettomarginalen för hela Tranås Näringsliv med medianen för Sverige har Tranås Näringsliv en nettomarginal 6,4% och Sveriges median 5%. Företagen har under många år haft goda tider. Företagen går fortfarande bra men det finns en viss avmattning på sina ställen. Än så länge märker man dock inte av den tuffa lågkonjunktur som man varnar för i tidningarna. Tom augusti har 49 nya företag bildats i Tranås mot 51 st förra året. Antal konkurser per augusti är 4 st jämfört med 8 st för helåret 2018. Nämndernas verksamhetsberättelser 25

Bygg- och miljönämnd Ansvarsområden Bygg- och miljönämnden har till uppgift att fullgöra kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet samt inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Nämnden har ett övergripande ansvar för miljö-, klimat- och energifrågor. Ansvarig ordförande: Mats Holmstedt Ansvarig förvaltningschef: Fredrik Skaghammar Viktiga händelser under året En svag avmattning av ärenden på byggsidan kan ses men det är svårt att avgöra om det är tillfälligt eller en trend. Trots detta pågår och planeras flera större projekt med både bostäder och verksamhetslokaler. På miljö- och livsmedelssidan fokuserar förvaltningen på tillsyn enligt den fastlagda tillsynsplanen. Arbetet med Agenda 2030 pågår med målsättningen att det ska genomsyra allt arbete i kommunen. Resvaneundersökningen har lett till åtgärder som är fördelade i organisationen vilket ska minska CO2 utsläppen per invånare under kommande år. Aktiviteter för att nå uppsatta mål Tillsynen inom miljö, hälsoskydd och livsmedel prioriteras för att se till att nämndens mål och verksamhetsplan genomförs. Uppföljningen har blivit tydligare och kopplingen till ekonomin och intäkterna följs upp tillsammans med verksamhetsplanen. Två uppsägningar gör att förvaltningen har rekryterat två personer som började efter sommaren. Trots få ansökningar var det denna gång möjligt att rekrytera personal med önskad kompetens. Ekonomisk analys Prognosen är en budget nästan i balans på helåret. Oförutsedda kostnader för kapitaltjänst, hyra, GIS och MBK och prognostiserat mindre intäkter för bygglov än budgeterat pekar mot ett underskott på ca 140 tkr. Åtgärder för att sänka kostnaden 1 % Genom tjänstledigheter kommer kostnaderna sänkas med mer än 1% och dessa åtgärder finns med i prognosen men överskuggas av kostnader och intäktsförändringar som är betydligt större. Investeringar Största delen av förvaltningen kommer under september att flytta från Stadshuset till Storgatan 52. I samband med flytten finns ett visst behov av att investera i möbler och inredning då de nya lokalerna helt saknar utrustning. Så mycket utrustning och möbler som möjligt kommer att flyttas med för att hålla nere kostnaderna. Omvärldsanalys och framtid Största osäkerheten är konjunkturen och byggandet som påverkar arbetsbelastningen och intäkterna på byggsidan. I det strategiska arbetet med Agenda 2030 är arbetet intensivt med att hitta rätt väg framåt för att få ut kunskap i organisationen om vad vi gör och hur vi kan bli bättre. På byggsidan har handläggningen av lov hög prioritet för att ge korta handläggningstider. Personal Lång sjukfrånvaro 0 % Kort sjukfrånvaro 2,21% Total sjukfrånvaro 3,29% Antal medarbetare 15 st Nyanställda 1 st Avslutade medarbetare 3 st Nämndernas verksamhetsberättelser 26 Tillsynen av livsmedel och miljöskydd fortsätter men signalerna nationellt är att enheterna måste bli större och det innebär i så fall på sikt att Tranås måste slå sig ihop med närliggande kommuner för att bli en tillräckligt stor enhet. Livsmedelsverket och naturvårdsverket arbetar med den frågan. Regionalt planerar vi att mötas och ha framförhållning och vi ser behov av samarbete eller blir tvingade genom lagstiftning.

Kultur- och Fritidsnämnd Ansvarsområden Anläggningar; sim- och idrottshall, Bredstorps idrottsplats, spår, leder och badplatser Föreningsservice och utveckling samt föreningsbidrag Allmänkultur med konstarkiv, offentlig konst, konserter, utställningar, föreläsningar i samverkan med civilsamhället Ungdomskultur med fokus på öppen ungdomsverksamhet; EPIC Biblioteket, mötesplats, litteratur- och läsfrämjande-, informations- och kunskapsbildande verksamhet. Strategisk folkhälso- och integrationssamordning Viktiga händelser under året Ett färgsprakande ljusspel på nyårsaftonen återföljs av event; E-sportarrangemang, femnationsturnering i ishockey, SmåLit och sport-, påsk-, och sommarlovsprogram. Stafettutställning, Tranåsmålarnas vårsalong, Höglandets konstrond och den välbesökta Tranås 100 årutställning har pågått i stadshuset. Jubileumsfestdagarna 6-9 juni. Ungdomsfestivalen i juni drog 5-600 besökare och KONSTRAKAN blev succé! Nya biblioteket öppnade 1 juli, och dess Meröppet 1 september. Simhallens verksamhet förändras och renoveringen av stora bassängen pågår för fullt. Förråd och omklädningsrum har byggts om på Hätte och bänkar har bytts ut. Föreningarna har fått sina bidrag och folkhälsosatsningar har inneburit stort fokus på Agenda 2030-arbete och ANDTproblematik. Kultur- och fritid satsar på integration, digitalisering, ungdomsidrott- och kultur, samtidskonst, fortsatt utveckling av mötesplatser, friluftsliv och förnyelse av traditionella högtider och evenemang. Aktiviteter för att nå uppsatta mål Riktade insatser i civilsamhället, flera nya bildningsmöjligheter, samarbeten med närings- och föreningsliv, aktiviteter för förbättrad tillgänglighet i vid mening. Fokus på folkhälsostärkande arbete. Ett gemensamt honnörsord är mångfald. Implementering av Tranås tar initiativet Kommunvision 2040 och de globala miljömålen i Agenda 2030. Personal Lång sjukfrånvaro 9,94 % Kort sjukfrånvaro 0,97 % Total sjukfrånvaro 12,91 % Antal medarbetare 39 st Nyanställda 2 st Avslutade medarbetare 3 st Förvaltningen är drabbad av flera långtidssjukskrivningar. Den låga korttidsfrånvaron balanserar dock det totala värdet. Att rekrytera bibliotekarier, kulturmedarbetare och fritidsledare med rätt kompetens lättar, och området för anläggningspersonal och administratörer är fortfarande framkomligt. Ekonomisk analys 64 % av möjliga 66,7% av budget har utnyttjats. Detta beror på stora statliga stöd/intäkter till sommarlovsaktiviteter och biblioteksutveckling där ännu inte alla kostnader är fakturerade. Varje enhet i förvaltningen måste därför sänka sina fasta och övriga kostnader för att uppnå ett nollresultat. Ett kärvt läge således. Kanske måste igenläggandet av Dämsängen skjutas på framtiden. Åtgärder för att sänka kostnaden 1 % Allmän återhållsamhet; inga vikarier vid sjukdom och/eller tillfälligt lägre grad än heltid, färre trycksaker, färre resor, minskat programutbud, utbildningar och konferenser. Omorganisering med fokus på effektivisering. Investeringar (utfall) 300 tkr gestaltning storgatan (skjuts till 2020) 300 tkr reinvestering Hätte (ca 680 tkr) 100 tkr digital agenda (ca 30-40tkr) 60 tkr innebandysarg 50 tkr biblioteksutveckling (ca 10tkr) 50 tkr konstinköp 25 tkr utveckling EPIC (ca 15 tkr) Nämndernas verksamhetsberättelser 27

Omvärldsanalys och framtid Tranås har i många år i jämförelse med andra i samma storlek stuckit ut som musikkommun, friluftslivskommun, idrottskommun, ungdomskulturkommun och samtidskonstkommun. Vad händer med ryktet, attraktiviteten och i förlängningen tillväxten om budgetutrymmet för kultur- och fritidssektorn minskar till ännu lägre nivåer än 4 % av hela kommunkakan? Forskning visar att satsningar på kultur- och fritidsområdet betalar sig i ökad folkhälsa och välbefinnande, vilket i sin tur leder till högre grad av delaktighet och minskat utanförskap! Nämndernas verksamhetsberättelser 28

Barn- och utbildningsnämnd Ansvarsområden Med kompetenta medarbetare samt ett systematiskt kvalitets- och arbetsmiljöarbete fokuseras nödvändiga utvecklingsområden för att nå nationella och kommunala mål. Digitalisering, inkludering, lokalutveckling och kompetensförsörjning är särskilt fokuserade områden. Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområden är förskola, pedagogisk omsorg, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, kulturskola, elevhälsa och central skoladministration. Ansvarig ordförande: Erik Nygårds Ansvarig förvaltningschef: Cecilia Axelsson Viktiga händelser under året Byggnation av en central förskola på fastigheten Nötskrikan är påbörjad och genomförs till hösten. Ombyggnad av Fröafall påbörjades under hösten 2018. Fortsatt utredning av Hubbarpskolan och planering av grundskola vid Granelund, allt för att öka antalet elevplatser framförallt inom grundskolan. Utveckling av Yrkes-SFI och ökad satsning på Yrkesvux med målsättningen att få fler i arbete pågår. Antalet elever på språkintroduktion minskar snabbare än väntat. Aktiviteter för att nå uppsatta mål De nationella kunskapsmålen samt elevers trivsel och trygghet följs upp årligen. Analyser av detta ligger till grund för utvecklingsinsatser på förvaltnings- och enhetsnivå. Både grundskolan och gymnasieskolan bibehåller framskjutna positioner. Meritvärdet i åk 9 har ökat betydligt (235) och andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan är högre (91 %). Satsningar på digital utrustning och utbildning av personal inom samtliga verksamheter fortsätter. Nyanländas lärande har tillkommit som ett spår inom vårt fokusområde - Inkludering. Stora utvecklingsinsatser inom introduktionsprogrammet har möjliggjorts genom statliga bidrag. Personal Lång sjukfrånvaro i % 1,08 Kort sjukfrånvaro i % 1,57 Total sjukfrånvaro i % 4,20 Antal medarbetare 734 Antal Nyanställda från januari 90 Antal Avslutade medarb. från jan 114 Kompetensutvecklingen av speciallärare/specialpedagoger med statligt stöd liksom deltagande i rektorsprogram pågår. Stora förändringar i chefsgruppen med 10 nya tillsättningar efter vakanser och förflyttningar. Förvaltningen deltar i arbetsmarknadsmässor för att Tranås ska bli attraktivt inför kommande rekrytering av pedagoger. Beslut har tagits om tillgång till arbetskläder och pedagogiska måltider i linje att bli en attraktiv arbetsgivare. Ekonomisk analys prognos -49,1 mkr Främsta orsaker till prognosen och avvikelser mot budget härleds till avslag från migrationsverket -25 mkr, personalkostnader -9 mkr, ombyggnation lokaler Fröafall som inte klaras inom befintlig ram -4,6 mkr, interkommunala intäkter/kostnader -4,5 mkr, måltidskostnader -4 mkr, flyttkostnader av förskoleverksamheter -1 mkr, statsbidrag Vux -1 mkr. Prognosen för personalkostnader kan komma att förbättras när utfallet kommer senare i september då det är beräknat på värst tänkbara utfall. Vidare även interkommunala intäkter som kan komma att öka när man ser till historiska utfall i förhållande till underlaget vid terminstart. Åtgärder för att sänka kostnaderna 2019 och framåt Omdisponering av skolskjutsverksamheten och där ett nytt avtal är upphandlat och gäller från 1 juli 2019, halverat strukturbidrag till landsbygdsskolorna, flytt av förberedelseklasser från Wigénshuset. Kostnadsanpassning av introduktions-programmet. Införande av hel- Nämndernas verksamhetsberättelser 29

tidsmentorer, tre-lärarsystem och husvikarier minskar behovet av timvikariat och ökar kvaliteten i undervisningen. Samtidigt menar vi att stressrelaterad sjukfrånvaro bör minska på sikt utifrån dessa åtgärder. Sänkta ersättningar till grundskolor, fritids och förskolor. Vidare kommer gymnasiet, vux, kulturskolan samt förvaltningsledning att få minskad ram och besparingskrav för innevarande år. Även andra verksamheter som inte tidigare har genomlysts kommer att utredas för att klara besparingar de med. Det handlar om elevhälsan, resursgruppen, träningsskolan, autismskolan, särskolan. Sammanslagning av landsbygdsskolor och minskning med en förskole enhet kommer efter beslut av BU-nämnden inte att genomföras. Investeringar Hålls nere till det yttersta behovet i verksamheten. Avser digital agenda och inventarier nya lokaler. Plan är ca en tredjedel av budget. Bland annat kommer BU att kunna återanvända begagnade Ipads som finns i kommunen och behöver därmed inte göra en tidigare planerad investering om 2,7 mkr. Omvärldsanalys och framtid Enligt Tranås officiella befolkningsstatistik syns en fortsatt markant ökning av antalet barn och elever de närmaste 3 åren. Därefter avtar ökningen något. Detta betyder att barnoch utbildning under kommande år fortsatt behöver satsa på fler lokaler och mer personal. Från 2021 och framåt torde behovet av lokaler och personal att avta. Även en större konkurrens om den utbildade personal som finns att tillgå framöver för de olika verksamhetsformerna är att vänta. Nämndernas verksamhetsberättelser 30

Socialnämnd Ansvarsområden Socialnämnden beviljar insatser inom: Arbetsmarknadsåtgärder Barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Familjerätt och familjerådgivning Hälso- och sjukvård Insatser till personer med funktionsnedsättning (LSS/FSB) Insatser till vuxna med funktionsnedsättning (SoL) Integration Vård för vuxna med missbruksproblem Vård och omsorg om äldre Övriga insatser till vuxna Övriga verksamheter Ansvarig ordförande: Magnus Nordgren Ansvarig förvaltningschef: Pär Thudeen Viktiga händelser under året Ökad ekonomisk medvetenhet och kontroll i alla delar av nämndens verksamhet Införandet av rörlig budget i vissa verksamheter utefter beviljad tid respektive belagda vårddygn Upprättning av systematisk kvalitetsuppföljning Riktlinjer avseende biståndsbedömning Förvaltningen arbetar aktivt med olika besparings- och effektiviseringsåtgärder Förvaltningen inriktar arbetet på nivåsänkande åtgärder som också kommer ha effekt framåt i tiden Lokalförsörjningsplan Införande av Pulsen Combine (ett nytt verksamhetssystem som ersätter Treserva och Magna Cura) Ny hemtjänstgrupp samt nya geografiska områden inom hemtjänsten Aktiviteter för att nå uppsatta mål En systematisk uppföljning av verksamhet, personal och ekonomi har påbörjats. Budgetoch verksamhetsplaneringsprocessen har förtydligats. Uppdragsbeskrivningar för alla verksamheter håller på att tas fram. Systematiskt värdegrundsarbete har påbörjats inom vissa sektioner. Nämndernas verksamhetsberättelser 31 Personal Lång sjukfrånvaro: 2,12 % Kort sjukfrånvaro: 2,02 % Totalt sjukfrånvaro: 6,10 % Antal medarbetare: 690 st Nyanställda: 47 st Avslutade medarbetare: 86 st Ekonomisk analys Den tilldelade budgetramen för 2019 är 475,8 mkr. Socialnämndens nettokostnad i internbudgeten uppgick dock till 491,2 mkr vilket innebär att året inleddes med ett underskott på 15,4 mkr. Prognosen efter budgetuppföljning efter augusti är ett underskott på 9,0 mkr. Det visar att förvaltningen aktivt har arbetat med besparingsåtgärder. Införandet av den rörliga budgeten har ökat den ekonomiska kontrollen. Verksamheterna tilldelas budget utifrån den beviljade insatstiden. En del av ekonomiska åtgärder som har bidragit till sänkning av nettokostnader är höjning av service och omvårdnadsavgift 150 tkr, införande av avgift för boendestöd inom psykiatriverksamhet 200 tkr, besparing genom borttagande av extratjänster 950 tkr samt borttagande av föreningsbidrag till Helga 100 tkr. En del vakanta tjänster inom hemtjänsten och hemsjukvården bidrar också till en förbättrad prognos. Sommarvikarier kostar mer i år än vad de kostat tidigare år. Många väljer att arbeta enbart en semesterperiod och det innebär dubbla kostnader för bredvidgångar. Arbetsförmedlingen avvecklar delar av sin verksamhet och detta kommer att resultera i fler hushåll som beviljas försörjningsstöd under 2019 och ekonomienheten prognosticerar därför ett underskott på 4,2 mkr. Även avslag från Migrationsverket gällande placeringskostnader på 3,6 mkr leder till ökade kostnader för kommunen. Även oförutsedda placeringskostnader inom barn- och ungdomsenheten samt inom vuxenenheten bidrar till ökade kostnader.

Äldreomsorgens ekonomiska ramar utmanas genom en för tillfällig hög efterfrågan på särskilt boende. Åtgärder för att sänka kostnaden 1 % Se över schemaläggning för att jämna ut personalresurserna och minska vikariebehovet samt tillgodose kundernas behov. Förkorta placeringstider på HVB samt hitta lösningar på hemmaplan. Hålla tillbaka tjänstetillsättningar där det är möjligt. Minska konsultkostnader inom Vuxenenheten. Minska utbildningskostnader. Minska sjukfrånvaro och därmed minimera vikarietillsättning. Restriktivitet till sociala kontrakt. Investeringar Socialnämndens investeringsbudget uppgår till 5,6 mkr för år 2019. Under året påbörjades införande av ett nytt verksamhetssystem, Pulsen Combine. Det nya systemet kommer att ersätta Treserva och Magna Cura. Investeringen är på sammanlagt 4,5 mkr varav ca 10 % förväntas vara en investeringskostnad under 2019. Den större delen av de för 2019 beviljade investeringsmedlen för Pulsen Combine kommer att flyttas till 2020 då de stora investeringskostnaderna uppstår. Investeringen innebär en oförändrad kostnadsnivå vad gäller driftskostnaden. Omvärldsanalys och framtid Socialtjänstens framtidsanalys är att högre krav på god kvalitet kommer att ställas från en åldrande befolkning samtidigt som ekonomiska och kompetensmässiga resurser inte kommer öka i samma takt. Alla landets kommuner står inför samma scenario och utmaning. Nämndernas verksamhetsberättelser 32

Teknik- och griftegårdsnämnd Ansvarsområden Gata och trafik Vatten och avlopp Avfallshantering Kost Parker och natur Teknik- och infrastrukturprojekt Bostadsanpassning Begravningsverksamhet Skogsbruk Hamnar Kolonilotter Parkeringstillstånd för rörelsehindrade Ansvarig ordförande: Mats AntonssonAnsvarig förvaltningschef: Patrik Karlsson Viktiga händelser under året Införandet av digitala körjournaler på Tranås kommuns samtliga fordon i syfte att: - kunna följa upp Skatteverkets regler - använda fordonen effektivt - se över om det eventuellt finns behov av färre antal fordon - öka följsamheten av kommunens policys för resor, miljö och inköp - mer effektivt nyttja personaltid som ägnas åt fordon och frågor som är relaterade till fordon Påbörja införandet ett system för att bevilja tillstånd för att få gräva i offentlig mark dvs. allmänna vägar, gator, torg, parker och andra platser som i kommunens detaljplaner är redovisade som allmänplatsmark. Detta i syfte att Tranås kommun ska kunna ställa krav på utförande och säkerhet vid dessa grävarbeten. Genomföra en parkeringsutredning i syfte att utreda det framtida behovet av centrala parkeringsplatser inom Tranås, med start hösten 2019. Framtagandet av Tranås kommuns nya avfallsplan pågår och samrådsversionen ska vara klar tills årsskiftet. Framtagandet av Tranås kommuns nya VA-plan har startat och arbetet beräknas vara klart under 2020. Det har tagits fram en plan för matförsörjning vid driftstopp i centralköket vid eventuellt krisläge samt en målbild att sträva för om-/nybyggnation av verksamhetens kök. Fröafallskolans tillagningskök är i drift, dock ej fullt ut då skolan inte är färdigrenoverad. Ett tillagningskök i direkt anslutning till skolan har medfört bättre beräkningar av antalet tillagade portioner och av inköpta råvaror men framför allt ett minskat matsvinn. Arbetet med att digitalisera parkavdelningens och gatuavdelningens verksamhetsområden som geografisk information i verksamhetssystemet Qgis med där tillhörande skötselplaner har påbörjats. Aktiviteter för att nå uppsatta mål Förvaltningen har tagit fram en verksamhetsplan för 2020, 2021 och 2022. I detta arbete har förvaltningen identifierat ett antal fokusområden utifrån de fastställda målen förvaltningen har fått i uppdrag från teknik- och griftegårdnämnden. Dessa fokusområden kommer ligga till grund för förvaltningens fortsatta förbättringsarbete. Personal Lång sjukfrånvaro: 1,52 % Kort sjukfrånvaro: 1,82 % Total sjukfrånvaro: 5,05 % Antal medarbetare: 113 st Nyanställda: 21 st Avslutade medarbetare: 9 st Det råder stor konkurrens på efterfrågad arbetskraft och viss brist på en del av yrkeskategorierna i branschen. Ekonomisk analys Den skattefinansierade verksamheten prognosiseras år 2019 göra ett överskott om 277,9 tkr. Teknik- och griftegårdsnämnden, projekt avdelningen, kostavdelningen och parkavdelningen följer lagd budget. Tekniska kontoret förväntas generera ett överskott om 196,5 tkr och gatuavdelningen ett överskott om 835,4 tkr. Bostadsanpassningen förväntas däremot göra ett underskott om 754,0 tkr. Detta beror på ett stort ärende där den sökande beviljats ett bidrag om 1 381,1 tkr. Nämndernas verksamhetsberättelser 33

Den taxefinansierade verksamheten beräknas ge ett överskott om totalt 923,2 tkr enligt följande: VA-verksamheten beräknas ge ett överskott om 378,5 tkr jmf med budget som beräknades till 497,8 tkr. Avfallsverksamheten beräknas ge ett överskott om 544,7 tkr jmf med budget som beräknades till 572,0 tkr. Griftegårdsverksamheten beräknas ge ett överskott om 899,1 tkr jmf med budget som beräknades till 352,7 tkr. Prognosen för investeringarna på förvaltningen ligger på 38 144,5 tkr jmf med budget på 38 980 tkr. Projektavdelningens och Gatuavdelningens prognos följer lagd budget. Avfallsavdelningens prognos för investeringarna ligger på 750,0 tkr jmf med budget på 1 500,0 tkr VA-avdelningens prognos för investeringarna ligger på 19 010,0 tkr jmf med budget på 17 515,0 tkr. Parkavdelningens prognos för investeringarna ligger på 955,0 tkr jmf med budget på 1 600,0 tkr. Kostavdelningens prognos för investeringarna ligger på 1 065,0 tkr jmf med budget på 1 765,0 tkr. Griftegårdavdelningens prognos för investeringarna ligger på 565,0 tkr jmf med budget på 800,0 tkr. Åtgärder för att sänka kostnaden 1 % Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att effektivisera verksamheten för att kunna bedriva en så kostnadseffektiv verksamhet som möjligt. Vid varje uppkommen vakans ser förvaltningen över sina åtaganden och gör en helhetsbedömning av verksamheten. Investeringar Samhällsbyggnadsförvaltningen har år 2019 en investeringsram på 38 980 tkr och dessa investeringsmedel fördelade enligt följande: 19 965,0 tkr är avsatta för den skattefinansierade verksamheten 19 015,0 tkr är avsatta för den taxefinansierade verksamheten De stora investeringarna som förvaltningen kommer genomföra år 2019 är följande: Utbyggnation VA-ledningar Höganloft industriområde Utbyggnation VA-ledningar Fröafall 2:1 bostadsområde Utbyggnation GC-vägar i Gripenberg som ska anslutas mot trafikverkets GC-väg på riksväg 123 genom Gripenberg Utbyggnation av GC-vägar samt allmän upprustning av den befintliga infrastrukturen runt den nya förskolan på fastigheten Nötskrikan 10 Sista etappen av ombyggnationen av Storgatan Ombyggnad av Adelövs avloppsreningsverk för att klara kraven på hög skyddsnivå för miljö och normal skyddsnivå avseende hälsa Påbörja utbyggnaden av kvävereningen på Tranås avloppsreningsverk i syfte att klara tillståndskraven på totalkväve i behandlat utgående vatten från reningsverket Installation av omrörare i rötkammare 1 för stabilare rötningsprocess och förbättrad biogasproduktion. Inkluderar även rengöring och täthetsprovning. Ombyggnad av all el- och styrning vid Fröafall vattenverk och Höganloft högreservoar. Sluttäckning på Norraby deponin etapp 4 och 5 Reinvesteringar i det befintliga gatunätet, dvs. nya beläggningar på befintliga gator Omvärldsanalys och framtid Tranås kommun har precis som många andra kommuner i Sverige en växande infrastrukturskuld som kräver stora reinvesteringar i det den befintliga infrastrukturen. Detta i kombination med en växande befolkning som kräver utbyggnation av den befintliga infrastrukturen samt ökade krav från medborgare och tillståndsmyndigheter innebär att förvaltningen står inför stora utmaningar i framtiden. Vi måste hitta en balans mellan reinvesteringar och nyinvesteringar i syfte att skapa en hållbar tillväxt. Nämndernas verksamhetsberättelser 34

Tranås Stadshus AB Ansvarsområden Tranås Stadshus AB är ett helägt dotterbolag till Tranås kommun och syftet är att äga och förvalta aktier och värdepapper. Tranås Stadshus AB har två dotterbolag, Tranås Energi AB och AB Tranåsbostäder. Tranås Stadshus AB fick från 2015 en ny bolagsstyrelse som utgörs av Kommunstyrelsens arbetsutskott. Viktiga händelser under året Under år 2019 har utdelning till ägaren Tranås kommun genomförts med 10 mkr från Stadshus-koncernen. Enligt ägardirektiven för år 2020 ska beslut om utdelning tas i samband med beslut om budget 2020 och planperiod 2021-22 i oktober månad 2019. Ekonomisk analys Bolaget redovisar per 2019-08-31 ett underskott på 2,1 mkr. Budgeterat resultat för helåret 2019 är ett underskott på 4,2 mkr medan det prognosticerade resultatet för 2019 beräknas bli ett underskott på totalt 4,0 mkr. Budgeterade kostnader i bolaget avser räntekostnader samt administrativa kostnader. Kommunfullmäktige har beslutat om nya ägardirektiv avseende 2020 och framåt för de helägda kommunala bolagen, Tranås Stadshus AB, Tranås Energi AB samt AB Tranåsbostäder. Nämndernas verksamhetsberättelser 35

Tranås Energi AB Ansvarsområden Elhandel Elnät Kraftvärme Fibernät Vattenkraft Energitjänster Styrelseordförande: David Hultman VD: Niklas Johansson Viktiga händelser under året Hökerum Byggs nybyggnation vid Norra missionen liksom Wigensgruppens på Vasagatan kommer att ha fjärrvärme som uppvärmningsform. I våras blev det också klart med utbyggnad till Höganlofts industriområde, vilket på ett betydande sätt kommer öka fjärrvärmeförsäljningen och därmed också värmeunderlaget till elproduktionen. Byggnationen påbörjades i början av augusti. Utöver detta pågår förtätningskampanjer. Byggnation av den nya fördelningsstationen i Bredstorp är slutförd. Stationen är spänningssatt och kommer att kopplas in på elnätet under september. Förberedelser pågår också för en andelsägd solcellspark i Bredstorp. Om allt går enligt plan kommer försäljning av andelar att påbörjas i slutet av oktober. Aktiviteter för att nå uppsatta mål Bolaget har affärsmål, kvalitets- och miljömål, arbetsmiljömål samt indikatorer för att mäta olika processers effektivitet. Till affärsmålen finns en marknadsplan med tillhörande aktiviteter och till kvalitets- och miljömålen finns handlingsplaner. Personal Sjukfrånvaro: Korttids: 1,9 % Långtids 0,5 % Totalt: 2,4 % Det råder stor konkurrens på efterfrågad arbetskraft och viss brist på en del av yrkeskategorierna i branschen. Nämndernas verksamhetsberättelser 36 Ekonomisk analys Bolaget redovisar ett resultat strax över budget. Året har hittills varit bra vad gäller elpriser och då kopplat till elproduktionen medan temperatur och elpris i kombination varit mindre gynnsamt avseende elhandeln. Den varmare vintern än normalt har också inverkat negativt på resultatet gällande fjärrvärme. Påverkbara intäkter och kostnader ligger i fas med eller bättre än budgeterat. Åtgärder för att sänka kostnaden 1 % Bolaget bedriver ett kontinuerligt arbete med att bedriva verksamheten så kostnadseffektivt som möjligt. Därutöver pågår olika projekt, t.ex. syftande till att öka effekt och elverkningsgrad i kraftvärmeproduktionen och ett par andra för att minskad värme- och elförluster i respektive distributionsnät mm. Dessutom har ett projekt påbörjats avseende automatiserade kundprocesser och digitaliserad kundkommunikation. Investeringar Årets bruttoinvesteringar är beräknade till ca 65 mkr. Då är den nya fördelningsstationen i Bredstorp inräknad med 25 av totalt 42 mkr liksom ny turbin och generator i Visskvarn med 16 mkr. Därutöver avser investeringarna dels fortsatt utbyggnad av fibernät och fjärrvärme och dels nya och över föregående årsskifte pågående reinvesteringar i elnätet som kommer färdigställas under året. Omvärldsanalys och framtid Fibernätet är fullt utbyggt i Tranås tätort, vilket innebär att 97 % av alla invånare har tillgång till fiber. Nu återstår resterande del av landsbygden med ca 300 kunder. Byggnation är planerad till 2020/2021 och därefter kommer det i princip vara 100 % tillgänglighet. Vad gäller fjärrvärmeutbyggnad kommer denna att fortgå främst genom fortsatta förtätningar i befintliga fjärrvärmeområden men också genom att flertalet av planerade nybyggnationerna i Tranås är intresserade av fjärrvärme som uppvärmningsform

Bolagets miljöanpassning av vattenkraften kommer fullföljas med en byggnation av faunapassage också i Visskvarn under hösten. Vid en branschjämförelse står sig bolaget mycket väl vad gäller ekonomiska nyckeltal, har konkurrenskraftiga priser och mycket höga värden i genomförd Nöjd kund index. Bolaget har också ett starkt varumärke med en tydligare miljöprofil än flertalet andra energibolag. Bolagets insatser för miljöanpassad vattenkraft och biologisk mångfald får fortsatt stor nationell uppmärksamhet och genererar en betydande tillväxt vad gäller antal nya elhandelskunder. Nämndernas verksamhetsberättelser 37

AB Tranåsbostäder Ansvarsområden AB Tranåsbostäder ska tillhandahålla ett brett utbud av bostäder och lokaler i Tranås. På uppdrag av Tranås Stadshus AB äger och förvaltar bolaget kommunala verksamhetslokaler. Bolaget ska genom nyproduktion trygga bostadsförsörjningen inom kommunen. Affärsutvecklingen ska drivas med ett starkt kundfokus. Styrelsens ordförande: Krister Rydholm Bolagets VD: Magnus Nilsson Viktiga händelser i verksamheten Pågående projekt: Kv. Korsörten 2, (Fröafallskolan) Byggnation pågår och beräknas vara färdigställt sommaren 2020. Projektet drabbas av kostnadsfördyringar på grund av fuktproblem. Kv. Vitsippan 17 Upphandlingen är överprövad. Beräknad byggstart förskjuts. Detta innebär en revidering av tidsplanen för projektet. Resultat från Förvaltningsrätten beräknas komma i september månad. Kv. Snäckan 1 (Ängaryds förskola) Byggnation pågår. Projektet beräknas pågå från januari 2019 till januari 2020. Kv. Grävlingen 20, (Söderlingsgatan) Stamrenovering pågår. Etapp 1 2019 färdigställd och etapp 2 2019 är påbörjad. Stamrenoveringen beräknas vara färdigställd till årsskiftet. Övrigt: Styrelsen har på sammanträdet i juni beslutat om strategi för byggande av bostäder i enlighet med uppdrag i ägardirektivet. Aktiviteter för att nå uppsatta mål Under hösten fortsätter bolagets arbete med implementering av vår värdegrund. Arbetet sker parallellt med uppföljning av resultatet från genomförd MMI-undersökning. Personal Sjukfrånvaro för perioden är 2,57 % och avser kortare sjukskrivningar samt korta sjukdomsfall. Personalen består av 25 anställda. Ekonomisk analys AB Tranåsbostäder redovisar per 31 augusti ett resultat om ca 10,7 Mkr, vilket är ca 300 Tkr under budget. Utfallet för planerade underhållsåtgärder är något framtung mot budget. Prognosen för helåret väntas dock överstiga budgeterad nivå pga fördyring i projekt Fröafallskolan (fuktproblem), vilket sedan tidigare tagits hänsyn till. Räntekostnaderna är fortsatt lägre än budget. Investeringar Budgeterad investeringsnivå för året uppgick till 349 Mkr men har tidigare justerats till 199 Mkr med anledning av framflyttade projektstarter. Omvärldsanalys och framtid Tillsammans med Tranås Kommun fortsätter arbetet med att säkerställa kommunens lokalförsörjningsstrategi samt den kommunala processen vid inhyrning av fastighetsobjekt av AB Tranåsbostäder. Den tioåriga lokalförsörjningsplanen är tjänstemannamässigt hanterad för 2019 och ska behandlas politiskt i Kommunstyrelsen under hösten. En hållbar framtid AB Tranåsbostäder arbetar efter målen för agenda 2030. Förutom dessa mål gäller det att klara de av svenska regeringen beslutade miljömålen om en kraftig minskning av CO2 utsläpp under perioden 2020 2045. Ett stort fokus blir att minska byggnaders klimatpåverkan både under uppförandeskedet och i förvaltningsskedet. Hänsyn tas i kommande budgetarbete. Nyproducerade fastigheter bör inte bidra med något nettotillskott av CO2 under byggnadens livslängd. Nämndernas verksamhetsberättelser 38

Resultat- & Balansräkning inklusive noter och redovisningsprinciper Resultaträkning Budget Helårs- Utfall Utfall helår prognos 20190101-20180101- Belopp i mkr Not 2019 2019 20190831 20180831 Verksamhetens intäkter 1 417,1 380,0 206,6 200,8 Verksamhetens kostnader 2-1 547,3-1 556,9-971,7-944,4 Avskrivningar 3-41,2-43,6-29,4-25,7 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -1 171,4-1 220,5-794,5-769,3 Skatteintäkter 4 851,3 854,7 569,6 547,5 Generella statsbidrag och utjämningar 5 323,5 322,1 214,9 207,7 1 174,8 1 176,8 784,5 755,1 VERKSAMHETENS RESULTAT 3,4-43,7-10,0-14,1 Finansiella intäkter 6 16,5 18,4 12,4 4,1 Finansiella kostnader 7-1,0-1,0 0,0-0,6 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POS- TER 18,9-26,4 2,4-10,7 Extraordinära poster (netto) 8 0,0 0,0 0,0 0,0 PERIODENS RESULTAT 9 18,9-26,4 2,4-10,7 Resultat- & Balansräkning inklusive noter och redovisningsprinciper 39

Balansräkning Utfall Bokslut 20190101-20181231 Belopp i mkr Not 20190831 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 10 528,2 507,7 Maskiner och inventarier 11 88,2 98,1 SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 616,3 605,8 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter 12 41,5 37,9 Långfristiga fordringar 13 7,1 7,1 SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 48,6 45,0 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 664,9 650,8 Omsättningstillgångar Varulager 14 2,5 2,0 Kortfristiga fordringar 15 125,0 127,9 Kortfristiga placeringar 16 144,7 150,0 Kassa och bank 17 6,4 49,1 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 278,6 328,9 SUMMA TILLGÅNGAR 943,5 979,8 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 700,0 709,3 Periodens resultat 2,4-9,4 Summa eget kapital 18 702,4 700,0 Avsättningar Avsättningar 19 57,6 56,6 Skulder Långfristiga skulder 20 31,0 28,5 Kortfristiga skulder 21 152,5 194,7 Summa skulder 183,5 223,2 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 943,5 979,8 Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser 22 1 049,1 1 014,0 Pensionsförpliktelser 23 401,5 404,5 Övriga ansvarsförbindelser 24 7,0 6,3 Resultat- & Balansräkning inklusive noter och redovisningsprinciper 40

Nothänvisning Resultaträkning Utfall Utfall 2019-01-01-2018-01-01- Belopp i mkr 2019-08-31 2018-08-31 Not 1. Not 2. Not 3. Not 4. Not 5. Not 6. Not 7. Not 8. Verksamhetens intäkter Verksamhetens externa intäkter 206,4 200,3 Vinst försäljning fastighet (mark, byggnad) 0,2 0,5 Verksamhetens intäkter 206,6 200,8 Verksamhetens kostnader Nämndrelaterade kostnader -923,3-931,0 Förlust försäljning fastighet (mark, byggnad) -2,9 0,0 Pensionskostnad inkl löneskatt -29,3-29,7 Pensionsutbetalning ansvarsförbindelse inkl löneskatt -16,2 16,3 Verksamhetens kostnader netto -971,7-944,4 Avskrivningar Fastigheter och anläggningar -11,7-10,8 Maskiner och Inventarier -17,7-15,0 Summa -29,4-25,7 Skatteintäkter Kommunalskatt 569,2 544,0 Begravningsavgift 6,2 5,9 Slutavräkningar -5,8-2,4 Summa 569,6 547,5 Generella statsbidrag, utjämning mm Inkomstutjämning 146,8 147,6 Flyktingbidrag från staten 7,2 12,9 Regleringsbidrag/-avgift 8,9 2,0 Kostnadsutjämning 18,6 16,8 Utjämningsbidrag/avgift LSS 9,6 5,6 Fastighetsavgift 23,8 22,9 Summa 214,9 207,7 Finansiella intäkter Utdelning på aktier och andelar 11,6 2,2 Ränteintäkter 0,8 1,9 Ränteintäkter på kundfordringar 0,0 0,0 Summa 12,4 4,1 Finansiella kostnader Räntekostnader 0,0-0,6 Summa 0,0-0,6 Extraordinära intäkter Övriga 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 Resultat- & Balansräkning inklusive noter och redovisningsprinciper 41

Utfall Utfall 2019-01-01-2018-01-01- Belopp i mkr 2019-08-31 2018-08-31 Not 9. Periodens resultat Periodens resultat 2,4-10,7 Summa periodens resultat 2,4-10,7 Utfall 2019-08-31 Utfall 2018-08-31 Avstämning balanskrav Periodens resultat 2,4-10,7 Avgår realisationsvinster -0,2-0,5 Balanskravsresultat 2,2-11,2 Resultat- & Balansräkning inklusive noter och redovisningsprinciper 42

Nothänvisning Balansräkning Utfall Utfall 2019-01-01-2018-01-01- Belopp i mkr 2019-08-31 2018-12-31 Not 10. Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningssvärden 781,8 740,3 Inköp 36,1 63,9 Försäljningar/utrangeringar -3,8-22,4 Omklassificeringar 0,0 0,0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 814,1 781,9 Ingående avskrivningar -274,2-257,7 Försäljningar/utrangeringar 0,0 0,0 Omklassificeringar 0,0 0,0 Årets avskrivningar -11,7-16,5 Utgående ackumulerade avskrivningar -285,9-274,2 Ingående uppskrivningar/nedskrivningar 0,0 0,0 Försäljningar/utrangeringar 0,0 0,0 Omklassificeringar 0,0 0,0 Årets uppskrivning/nedskrivning 0,0 0,0 Utgående ackumulerade upp/nedskrivningar 0,0 0,0 Utgående redovisat värde 528,2 507,7 Not 11. Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 215,6 182,3 Inköp 7,7 33,3 Försäljningar/utrangeringar 0,0 0,0 Omklassificeringar 0,0 0,0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 223,3 215,6 Ingående avskrivningar -117,5-94,1 Försäljningar/utrangeringar 0,0 0,0 Omklassificeringar 0,0 0,0 Årets avskrivningar -17,7-23,5 Utgående ackumulerade avskrivningar -135,2-117,6 Utgående redovisat värde 88,2 98,1 Not 12. Värdepapper, andelar och bostadsrätter Andelar i koncernföretag Tranås Stadshus AB 14,5 11,0 Östanå Park AB 10,1 10,1 Aktier och andelar, övriga Rederi AB SS Boxholm II 0,1 0,2 Södra Skogsägarna ekonomisk förening 0,1 0,1 Kommuninvest ekonomisk förening 16,6 16,5 Kreditgarantiföreningen Jönköpings län förlagsinsats 0,0 0,0 Bostadsrätter 0,0 0,0 Övriga 0,1 0,0 Utgående bokfört värde 41,5 37,9 Not 13. Långfristiga fordringar Fordran AB Tranåsbostäder 0,1 0,1 Fordran Kommuninvest 3,7 3,7 Fordran Östanå Parken AB 0,5 0,5 Medlemskonto Södra Skogsägarna 2,9 2,8 Utgående bokfört värde 7,1 7,1 Resultat- & Balansräkning inklusive noter och redovisningsprinciper 43

Utfall Utfall 2019-01-01-2018-01-01- Belopp i mkr 2019-08-31 2018-12-31 Not 14. Varulager Gatuförråd 2,5 2,0 Utgående bokfört värde 2,5 2,0 Not 15. Not 16. Not 17. Not 18. Kortfristiga fordringar Fakturafordringar 13,8 20,7 Statsbidrag 0,0 0,0 Interimsfordringar 73,0 79,1 Skattefordringar 11,8 8,2 Upplupna ränteintäkter 0,2 0,5 Fordran Koncernföretag 20,0 10,0 Övriga fordringar 6,2 9,4 Utgående bokfört värde 125,0 127,9 Kortfristiga placeringar Obligationer/Företagscertifikat 144,7 150,0 Utgående bokfört värde 144,7 150,0 Likvida medel Kassa/Plusgiro/Bank 6,4 49,1 Utgående bokfört värde 6,4 49,1 Eget Kapital Eget Kapital 700,0 709,4 Årets resultat 2,4-9,4 Utgående bokfört värde 702,4 700,0 Soliditet 74,4% 71,4% Soliditet inkl pensionsskuld ansvarsförbindelse 31,9% 30,2% Not 19. Avsättningar Avsättningar för pensioner Ålders-/förmånsbestämd-/efterlevandepension 16,8 13,3 Visstidspension 0,0 0,0 Summa pensionsavsättningar 16,8 13,3 Särskild löneskatt 4,1 3,2 Summa pensionsavsättningar, inkl löneskatt 20,9 16,5 Övriga avsättningar Avsättning återställande av deponeringsplats 25,8 29,4 Avsättning investeringsfond Vatten-och Avlopp 7,3 8,8 Avsättning investeringsfond Avfall 1,3 0,0 Avsättning Griftegård - resultat 2,3 1,9 Summa övriga avsättningar 36,7 40,1 Utgående bokfört värde 57,6 56,6 Not 20. Långfristiga skulder Förutbetalade intäkter från anslutningsavgifter Vatten och Avlopp intäkt anslutningsavgifter VA 30,1 27,4 Investeringsbidrag 0,9 1,1 Utgående bokfört värde 31,0 28,5 Resultat- & Balansräkning inklusive noter och redovisningsprinciper 44

Utfall Utfall 2019-01-01-2018-01-01- Belopp i mkr 2019-08-31 2018-12-31 Not 21. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 28,1 59,6 Övriga kortfristiga skulder 28,3 24,2 Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter Förutbetalda intäkter övriga 13,1 8,7 Semesterlöneskuld och övertidsskuld 22,8 51,9 Upplupna pensioner 28,7 28,7 Lagstadgade sociala avgifter 17,5 16,6 Upplupna kostnader, övriga 13,9 5,0 Utgående bokfört värde 152,5 194,7 Not 22. Borgensförbindelser Kommunägda företag AB Tranåsbostäder 635,3 645,4 Tranås Energi AB 238,5 193,3 Tranås Stadshus AB 174,1 174,1 Föreningar Sommens Byggnadsförening 0,1 0,1 Tranås Ridklubb 1,0 1,0 Summa 1 049,1 1 014,0 Övriga borgensförbindelser Under 2002 har Tranås kommun ingått medlemskap i Kommuninvest Ekonomisk förening. Denna förening äger Kommuninvest i Sverige AB som i första hand förmedlar lån till kommuner och kommunala bolag. Medlemskapet innebär också att kommunen tillsammans med övriga medlemmar tecknar solidarisk borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) för de förpliktelser som Kommuninvest i Sverige AB åtar sig i sin verksamhet (Kommunfullmäktige 2002-06-17, 62). Not 23. Pensionsförpliktelser och särskild löneskatt äldre än 1998 Pensionsförpliktelser 323,1 325,5 Löneskatt 78,4 79,0 Summa 401,5 404,5 Not 24. Övrigt Övriga ansvarsförbindelser o ställda säkerheter Gravskötselavtal 7,0 6,3 Summa 7,0 6,3 Leasingavtal Fordon med förfall inom 1 år 0,5 0,8 Fordon med förfall inom 1-5 år 8,8 8,1 Summa 9,3 8,9 Resultat- & Balansräkning inklusive noter och redovisningsprinciper 45

Tillämpade redovisningsprinciper Tranås kommun följer den kommunala redovisningslagen som regleras av Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendationer, med vissa undantag. Här kommenteras vissa andra tillämpade redovisningsprinciper som kan vara intressanta utifrån kommunal särart. Intäkterna redovisas i den omfattning som det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer tillgodogöras kommunen och kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Ändrade redovisningsprinciper Under 2016 ändrade Tranås kommun redovisningsprincip. Fram till och med 2015 har de medel som kommit från Migrationsverket intäktsförts mot verksamhetens upplupna kostnader för mottagningsverksamheten. Storleken på intäkten bestämdes av kostnadsutvecklingen inom verksamheter vilka var öronmärkta kostnader som skulle täckas av statsbidragen från Migrationsverket. Metoden är vanlig för att avräkna statsbidrag mot verksamhetskostnader, särskilt i fall då beloppen ska återredovisas mot bidragsgivaren. Redovisningsprincipen har förändrats så att intäkter möter kostnader i rätt period. De bidragsbelopp som avser ett visst år ska intäktsföras i samma verksamhetsår. Eftersom eftersökta belopp ska hänföras till den period då kostnaden uppstått måste dessa poster bokföras som en fordran mot Migrationsverket. Sedan intäktsförs det eftersökta beloppet direkt i redovisningen i rätt period. I varje bokslut görs en riskvärdering av fordran mot Migrationsverket. Den justeras i förhållande till fordringens storlek och förändringen under året. Denna värdering görs i slutet av året. Föregående års reservering ligger kvar till dess att ny riskvärdering genomförs. Periodisering Kostnader och intäkter som avser redovisningsåret har i huvudsak belastat respektive tillgodoräknats periodens redovisning. Löner avseende timanställda och Obersättning till månadsanställda redovisas enligt kontantprincipen. Det innebär att löner och ersättningar som intjänats under december 2018 har belastat januari 2019, vilket är ett avsteg från principen om matchning. Avvikelsen förklaras med att summan av dessa kostnader inte uppgår till något väsentligt belopp. Mot denna bakgrund gör kommunen bedömningen att påverkan på resultatet är försumbart. Skatteintäkter Periodens redovisade skatteintäkter består av preliminära skatteinbetalningar som kommit kommunen tillgodo under året, prognos för slutavräkning för innevarande år, samt skillnaden mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten för föregående år. Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR R2 Intäkter. Avseende delårsrapporten baseras uppgifterna på SKL:s prognos som delges i augusti. Övriga intäkter Från år 2007 ställer lagstiftningen krav på att VA-verksamheten ska särredovisas från annan verksamhet. Anslutningsavgiften ska betraktas som förutbetald intäkt, vilken successivt intäktförs i samma takt som den tillgång den bidragit till att finansiera skrivs av. Anslutningsavgiften ska därmed periodiseras över beräknad nyttjandeperiod på 50 år. Tranås kommun uppfyller dessa krav och en särskild särredovisning upprättas. Investeringsbidrag redovisas som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras linjärt över anläggningens nyttjandeperiod. Resultat- & Balansräkning inklusive noter och redovisningsprinciper 46

Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar vid årets slut. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas den som en kortfristig skuld. Anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk och med nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om anskaffningsvärdet överstiger 1 prisbasbelopp. Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningarna påbörjas månaden efter som investeringen tas i bruk. Linjär avskrivning tillämpas och görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. På tillgångar i form av mark och konst görs inga avskrivningar. Enligt LKBR 7 kap. 1 ska samtliga anläggningstillgångar (inkl. finansiella anläggningstillgångar) värderas till anskaffningsvärde. Detta innebär att tidigare gjorda uppskrivningar ska återföras direkt mot eget kapital. Någon resultateffekt uppstår därmed inte med anledning av denna justering. I Tranås kommuns fall gäller detta andelar i Kommuninvest ekonomisk förening. Vilket innebär att tidigare uppskrivning av andelarnas värde som motsvarar årliga återbäringar ska återföras mot eget kapital. Denna återföring av tidigare uppskrivning kommer att genomföras i samband med årsbokslutet 2019. Komponentavskrivning Enligt rekommendation RKR R4 Materiella anläggningstillgångar, ska en tillgång delas upp på olika komponenter och skrivas av separat om den förväntade skillnaden i förbrukning mellan de olika komponenterna är väsentlig. Tranås kommun uppfyller kraven avseende komponentavskrivning. Enligt RKR rekommendation R5, ska vid finansiellt leasingavtal leasingobjektet redovisas som anläggningstillgång i balansräkningen, medan så inte är fallet om ett operationellt leasingavtal föreligger. Kommunens finanspolicy uttrycker restriktivitet vad gäller leasing och avsikten är att omfattningen av leasing ska minska. Därmed har inte något leasingobjekt redovisats som anläggningstillgång i kommunens balansräkning. Pensionsskulden Pensionsskulden redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att intjänade pensioner fram till och med år 1997 inte redovisas som skuld eller avsättning, utan redovisas som ansvarsförbindelse. Endast utbetalningar som avser denna del av pensionsskulden belastar resultatet. Pensionsförmåner intjänade från år 1998 redovisas som förpliktelse i balansräkningen. Den avgiftsbestämda delen redovisas under kortfristiga skulder och utbetalning sker i mars nästkommande år, förutom avtalet AKAP-KL vars utbetalningar sker kvartalsvis. Försäkringsavgift för pensionsförmåner över 7,5 inkomstbasbelopp betalas ut löpande under året. Visstidspensioner samt särskild avtalspension redovisas som avsättningar. Redovisning av löneskatt sker i enlighet med RKR:s rekommendation R10. Den särskilda löneskatten redovisas enligt samma principer som gäller för redovisning av pensioner, den så kallade blandmodellen. Enligt RKR R10 ska nämnas huruvida kommunen innehar finansiella placeringar av pensionsmedel. Tranås kommun har inte finansiell placering av pensionsmedel. Övrigt Enligt RKR R9 redovisas avsättningar för återställande av Norraby deponeringsplats. Deponering av icke brännbart avfall pågick till och med år 2008. Nuvärdesberäkning av kommande utbetalningar har gjorts och beräkningen visar att tillräckliga medel är avsatta. Baserat på en projektering beräknas den totala sluttäckningskostnaden uppgå till cirka 23 mkr. Åtagandet är nuvärdesberäknat med en diskonteringsränta på 1,75 procent. Återstäl- Resultat- & Balansräkning inklusive noter och redovisningsprinciper 47

landet av deponin startade 2013 och beräknas pågå fram till 2027. Vad gäller markexploatering följer kommunen rekommendationer från RKR. Mark som iordningsställts för försäljning redovisas såsom omsättningstillgång. Jämförelsestörande poster Händelser som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder redovisas som jämförelsestörande poster. Som jämförelsestörande post redovisas intäkter och kostnader som sällan förekommer. Finansiella instrument Enligt LKBR 7 kap. 6 ska finansiella instrument som innehas för att generera avkastning eller värdestegring värderas till verkligt värde. Tranås kommun innehar tillgångar i form av kortsiktiga placeringar i fonder med en vinstökning på sammanlagt 630,2 tkr per 2019-08-31. Vinstökningen har inte bokförts i resultaträkningen i denna delårsrapport, detta kommer dock att göras i samband med årsbokslutet 2019. Placeringar i form av obligationer berörs inte i detta hänseende, då dessa förfaller till utbetalning i december 2019. Finanspolitik Kommunen och dess helägda bolag ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Detta innebär att verksamheten ska bedrivas på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vidare ska kommunen och dess helägda bolag förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. Denna policy gäller för kommunen och dess direkt och indirekt helägda bolag. Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige ska fastställa enligt Kommunallag (2017:725) 11 kap 2-4. Kommunfullmäktige beslutar om ramar för upp- och utlåning, borgen, likviditetsbehov för investeringar, avsättning för pensionsmedel, avsättning för framtida ändamål samt övriga finansiella lån i samband med årligt budgetbeslut. Nuvarande finanspolicy antogs av Kommunfullmäktige november 2017. Resultat- & Balansräkning inklusive noter och redovisningsprinciper 48

Revisorernas bedömning Revisorernas bedömning 49